
Västsahariska republiken utropades 1976 av befrielserörelsen Polisario sedan de sista spanska styrkorna lämnade området. Samtidigt invaderade Marocko och Mauretanien Västsahara. Sedan dess har områdets status varit omstridd.
Den största delen av Västsahara ockuperas alltjämt av Marocko. Det är en ockupation som strider mot internationell rätt. Den marockanska närvaron har bland annat dömts ut i EU-domstolen, i FN och i Internationella domstolen i Haag.
Marocko vägrar dock att lämna Västsahara. Marocko anser sig ha en historisk rätt till området som går tillbaka till tiden före den spanska närvaron i regionen. Island tillhör de länder som inte har erkänt Västsahara som en självständig stat.
I början på april träffade statsminister Katrín Jakobsdóttir Polisarios ledare Brahim Ghali i regeringskansliet i Reykjavík. Han fungerar också som Västsaharas president - även om han inte beskrevs så i pressmeddelandet från regeringskansliet.
Under sitt besök på Island intervjuades Brahim Ghali i Fréttablaðið. Han sade att han hoppades på goda relationer mellan Västsahara och Island. Han var också tacksam för mötet med Katrín Jakobsdóttir och rosade Islands engagemang för mindre staters suveränitet:
"Ni är kända för motstånd. Det isländska folket har stått vakt för sin ställning på ett fredligt sätt. Ni är ett folk som stödjer mindre stater och deras rätt till frihet. Därför kom jag hit för att besöka detta vänliga land och jag hoppas att ni är mottagliga för mitt budskap."En majoritet i alltinget röstade 2014 för att verka för västsahariernas rätt till självbestämmande. En av undertecknarna av förslaget var Katrín Jakobsdóttir, som då var alltingsledamot för Gröna vänstern. I förslaget beskrevs det som ett naturligt steg att ta ställning för västsahariernas rättigheter på samma sätt som Island tidigare gjort för exempelvis östtimorianer.
När alltinget röstade om förslaget klev Katrín Jakobsdóttir upp i talarstolen. Hon sade då att hon röstade ja för att stödja demokrati, fred och mänskliga rättigheter för västsaharierna:
"Detta är ett viktigt steg för en litet folk långt ifrån oss som vi ändå kan känna sympati för, och det är Västsaharas invånare. Jag hoppas att vi genom att här uttala stöd för detta folks självbestämmanderätt lägger vårt ord på fredens och demokratins vågskål i Nordvästafrika."Marockos ambassadör Lamia Radi hävdar i Fréttablaðið att Brahim Ghali försöker utnyttja Island och att Katrín Jakobsdóttir gått i en fälla genom att träffa honom. Hon nämner dessutom att Brahim Ghali av marockanska myndigheter har anklagats för bland annat krigsbrott - något som Polisarios ledare har förnekat:
"Jag beklagar att människor på Island stödjer och ökar synligheten för någon med en så diskutabel image."Marocko har ingen ambassad på Island. Lamia Radi är sidoackrediterad från ambassaden i Norge.