Samtliga 72 isländska kommuner har fått frågan om att ta emot asylsökande. En månad senare är det bara 17 kommuner som har svarat. Och bara två av dem överväger att svara ja på frågan från Útlendingastofnun. En vanlig orsak till att kommuner säger nej är att det inte finns tillräckligt med lediga bostäder, rapporterar RÚV.
Under 2018 var det 800 personer som sökte asyl på Island. Det var andra året i följd som antalet asylsökande minskade. Men nu ser utvecklingen ut att vara på väg att vända. Under januari och februari var det 146 personer som sökte asyl - en klar ökning jämfört med året innan.
Útlendingastofnun har i dag avtal med Reykjavík, Hafnarfjörður och Reykjanesbær om att ta emot asylsökande. I Reykjanesbær anser kommunpolitiker att taket har nåtts för hur många som kan ges bostad och få ett bra mottagande. I Hafnarfjörður och Reykjavík är tillgången till hyresbostäder begränsad.
I mars vände sig Útlendingastofnun därför till landets samtliga 72 kommuner med en förfrågan om intresset för att ta emot asylsökande. Hittills är intresset svagt. Av de sjutton kommuner som har svarat är det enligt RÚV bara två som tänker undersöka förutsättningarna närmare.
Både Akureyri och Garðabær vill utreda om de kan ta emot asylsökande. Men i dagsläget finns det alltså inget klartecken från någon av landets kommuner. Säger nej gör bland annat Árborg, Dalabyggð, Fjallabyggð, Fjarðabyggð, Grindavíkurbær, Hvalfjarðarsveit, Hveragerðisbær, Kjósarhreppur, Reykjanesbær, Seltjarnarnes, Skagafjörður, Skeiða- og Gnúpverjahreppur och Vogar.
Þorsteinn Gunnarsson vid Útlendingastofnun säger till RÚV att det är av olika skäl som kommunerna säger nej till att ta emot asylsökande:
Myndigheten vill hitta boende för ytterligare ett femtiotal asylsökande. Útlendingastofnun ser gärna att en och samma kommun tar sig an uppgiften, men det kan också bli aktuellt att teckna avtal med flera kommuner om ett mindre antal personer.
I avtalet regleras den ersättning som kommunerna får för att stå för bostad, mat och olika typer av service.
"Bland annat de omständigheterna att de håller på att ta emot kvotflyktingar eller att uppgiften inte anses vara lämplig på grund av kommunens storlek eller bostadsfrågor."
Fljótsdalshérað är en annan kommun som svarar nej. Anna Alexandersdóttir, kommunstyrelsens ordförande, säger till RÚV att det främsta skälet till att kommunen avstår är läget på bostadsmarknaden. Det är ont om hyresbostäder. Därför anser hon att kommunens infrastruktur inte är tillräckligt stark för att kunna välkomna personer som söker asyl i väntan på besked.
I avtalet regleras den ersättning som kommunerna får för att stå för bostad, mat och olika typer av service.
Här kan du läsa mer om det ökande antalet ansökningar om asyl på Island i år.
