Sex år efter det första spadtaget ser det ut som att Hús íslenskra fræða i Reykjavík blir verklighet. Ístak har fått i uppdrag att bygga det hus som ska bli navet för undervisning och forskning i isländska. Och det ska också bli hem åt unika isländska handskrifter. Men risken för en flygolycka gör att handskrifterna kommer att förvaras på bottenvåningen.Det har nu gått fjorton år sedan alltinget klubbade bygget av Hús íslenskra fræða. För sex år sedan satte dåvarande kultur- och utbildningsministern Katrín Jakobsdóttir spaden i marken för bygget. Men i samband med regeringsskiftet 2013 frös anslagen inne och arbetet upphörde.
Sedan dess har det påbörjade bygget inte sällan kallats Hola íslenskra fræða. På platsen finns nämligen inte mycket mer än den enorma håla där grunden skulle anläggas.
Nyligen överlämnade Guðrún Nordal, föreståndare för Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum, en asp som växt i gropen till Skógræktarfélag Reykjavíkur. Tanken är att de olika växter som dyker upp i gropen ska planteras om i Heiðmörk i en egen lund som kallas Árnalundur.
Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum är den institution som förvaltar de unika isländska handskrifter som samlats in och återbördats från Danmark. Handskrifterna har i princip varit hemlösa sedan 2013. Då drog Þjóðmenningarhúsið i Reykjavík in nattvakten. Och då ansåg inte institutionen längre att förvaringen där var säker.
Men nu ska bygget bli verklighet. Det handlar om ett hus med tre våningar och garage på totalt 6 500 kvadratmeter. Uppdraget att bygga huset går till Ístak. Kostnaden är 4,5 miljarder isländska kronor. Tillsammans med andra kostnader och de pengar som redan lagts ut på bygget landar slutnotan på 6,2 miljarder.
Hús íslenskra fræða ska fungera som navet för undervisning och forskning i isländska. Här kommer att finnas ett stort bibliotek och en restaurang. Dessutom ska de handskrifter som bara visats upp vid några få tillfällen sedan 2013 nu ställas ut för allmänheten i specialinredda lokaler.
Utställningen av handskrifterna blir på entréplan. Guðrún Nordal säger i RÚV att det finns särskilda skäl till att den hamnar längst ned i huset. Anledningen är närheten till flygplatsen i Reykjavík:
"Det betraktades till exempel inte som säkert att placera dem på de övre våningarna eftersom det finns en risk för att ett flygplan flyger in i huset eftersom vi är så nära en flygplats. Det är en stor faktor till att vi har handskrifterna där nere och inte där uppe."Det är inte den enda säkerhetsåtgärden enbart för handskrifterna. Guðrún Nordal berättar i RÚV att handskrifterna präglar hela bygget. En rad saker görs för att skydda dem:
"Detta är inte en vanlig kontorsbyggnad där det bara blir kontor utan runt omkring handskrifterna behöver det byggas en omfattande förvaring. Det blir liksom ett hus i huset där det också ställs höga säkerhetskrav på själva utställningen."
Enligt ett pressmeddelande beräknas bygget ta omkring tre år. Kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir säger i en kommentar att det är en bra tidpunkt att börja bygga eftersom konjunkturen är på väg nedåt.
Här kan du läsa mer om Hús íslenskra fræða.
