
Den 16 juni 1944 beslutade alltinget att lämna unionen med Danmark. I kölvattnet efter två folkomröstningar - om just unionsavtalet och en ny grundlag - revs de sista formella banden mellan länderna upp. Samma dag röstade också alltinget om Islands flagga och riksvapen.
Dagen därpå - den 17 juni 1944 - samlades omkring 30 000 personer på Þingvellir. Där utropades republiken Island med Sveinn Björnsson som president. Självständigheten utropades under brinnande krig. Det var inte utan en viss bitterhet från Danmarks sida som Island kapade banden. Vissa tyckte att beslutet borde ha fattats i fredstid.
I sista minuten under firandet kom dock den efterlängtade välgångshälsningen från kung Kristian X. Trots de kapade banden fortsatte han inofficiellt att kalla sig kung av Island under resten av sitt liv. Det var något som isländska diplomater i Danmark valde att inte reagera på.
Firandet av 50 års självständighet den 17 juni 1994 var storslaget. Då samlades runt 50 000 personer på Þingvellir. Där fanns bland annat statschefer från de nordiska länderna, Företrädare för en rad andra länder var på plats jämte president Vigdís Finnbogadóttir. På Þingvellir höll alltinget en särskild session.
I dag firar republiken Island 75 år. Men det blir ett firande i betydligt mindre skala. I kyrkan på Þingvellir hålls en gudstjänst. En gudstjänst ingick även i firandet för fem år sedan - men då var statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson en av gästerna.
Nationaldagen firas över hela landet. En 75 meter lång nationaldagstårta har bakats för att serveras i några av landets största kommuner. I Reykjavík och en mängd andra kommuner ordnas aktiviteter för att uppmärksamma 75-årsdagen.
Firandet i Reykjavík börjar klockan 11. Då lägger president Guðni Th. Jóhannesson en krans på statyn av självständighetskämpen Jón Sigurðsson på Austurvöllur.
Firandet i Reykjavík börjar klockan 11. Då lägger president Guðni Th. Jóhannesson en krans på statyn av självständighetskämpen Jón Sigurðsson på Austurvöllur.
Den politiska dimensionen av firandet lyser dock med sin frånvaro. Alltinget bjuder in till öppet hus och det ordnas ett särskilt ting för ungdomar i åldern 13 till 16 år - men det är också allt.
Frågan är om förra årets praktfiasko på Þingvellir har bidragit till att dagens firande är ovanligt blygsamt. Då firades hundraårsdagen av unionsavtalet med Danmark - vilket var ett avgörande steg på vägen mot självständighet.
Då räknade regeringen med omkring 7 000 gäster till Þingvellir. Det kom runt 300 personer. Och det var inte bara besökarna som svek.
Piratpartiet hoppade i sista minuten av hela ceremonin på Þingvellir. Skälet var att Danmark representerades av talmannen Pia Kjærsgaard, som även grundade Dansk folkeparti. En socialdemokrat reste sig och gick medan hon talade till alltinget. På plats fanns demonstranter och vägen till Þingvellir kantades av skyltar där hon pekades ut som en rasist som borde åka hem.
Hela ceremonin direktsändes. Kostnaderna skenade. Debatten efteråt präglades av Pia Kjærsgaards närvaro och av ifrågasättandet av parlamentarikernas självbild när de satsade mångmiljonbelopp på ett så stort firande som väckte så lite intresse.
När Island i dag firar 75 år som republik är det alltså ett evenemang som mer handlar om hoppborgar och tårta än om alltinget och politik. Kanske är det en reaktion på förra årets debatt. För om det är något som inte har förbättrats sedan dess så är det förtroendet för de folkvalda i alltinget.
Här kan du läsa mer om 70-årsfirandet av republiken Island.