Island inför nu rätten att bestämma över sitt eget juridiska kön. Den nya lagen gör det möjligt att på egen hand ändra sitt juridiska kön i folkbokföringen - och dessutom införs ett tredje kön. Beslutet klubbades i alltinget i går. Förslaget kom från statsminister Katrín Jakobsdóttir. Lagändringen är ett led i regeringens mål att bli världsledande i hbtqi-frågor.Med 45 ja-röster beslutade alltinget i går att införa självbestämmanderätt för juridiskt kön. Inför omröstningen försökte Centerpartiet skjuta upp beslutet till hösten med motiveringen att förslaget behövde mer debatt. Det var dock inget krav som partiet lyckades driva igenom.
Ingen ledamot röstade nej i går. Men tre centerpartister lade ned sina röster. Och de övriga sex centerpartisterna var inte på plats vid omröstningen. Det var alltså ingen centerpartist som gav förslaget sitt stöd.
Den nya lagen ger individen rätten att bestämma över sitt eget juridiska kön. Den som vill ändra det kön som finns registrerat i folkbokföringen genom att vända sig till Þjóðskrá Íslands. Det krävs inga kontakter med exempelvis sjukvården eller några andra åtgärder för att ändra registreringen.
Var och en får alltså nu bestämma sin könsidentitet. Samtidigt införs ett juridiskt tredje kön. Det tredje könet betraktas som neutralt. I pass och andra identitetshandlingar markeras det med bokstaven X.
Personer som inte har fyllt 18 år behöver föräldrarnas samtycke för att få byta juridiskt kön. Om föräldrarna säger nej kan personer vända sig till en särskild nämnd som avgör om ändringen ska godkännas eller inte.
En annan konsekvens av lagen är förändringar i namnskicket. På Island används patronymikon och metronymikon, -son respektive -dóttir, ett slags "efternamn" som berättar vem som är en persons pappa eller mamma. Men personer som tillhör det tredje könet behöver inte kalla sig -son eller -dóttir.
En person som är registrerad som det tredje könet använder enbart ena förälderns förnamn i genitiv. Den person av det tredje könet som till exempel har en pappa som heter Arnaldur får alltså patronymikonet Arnalds som inte indikerar någon könstillhörighet - medan en son hade fått Arnaldsson och en dotter Arnaldsdóttir.
För den som ändrar juridiskt kön från kvinna till man eller man till kvinna gäller det traditionella namnskicket med patronymikon eller metronymikon. Den som exempelvis ändrar registreringen från kvinna till man byter alltså samtidigt från -dóttir till -son.
I beslutet ingår dessutom att en arbetsgrupp tillsätts för att undersöka hur rättigheterna för barn som föds med oklar könstillhörighet ska kunna säkras. Enligt en rapport från Amnesty föds varje år omkring 68 barn på Island där könstillhörigheten är oklar.
Förslaget lades fram av statsminister Katrín Jakobsdóttir i februari. Hon beskrev det som ett led i regeringens strävan att bli världsledande i hbtqi-frågor. Där poängterade hon också vikten till självbestämmande över den egna kroppen.
Katrín Jakobsdóttir skriver på Facebook att hon är mycket stolt över den nya lagen. Hon är också glad över att det fanns en bred uppslutning i alltinget bakom den:
"För att i praktiken förbättra människors rättigheter krävs politiskt mod och politisk vilja. Människors rättigheter är nämligen tyvärr inte självklara trots att åren går vilket vi ser när vi tittar på läget för mänskliga rättigheter på det internationella planet. ... Men den nya lagen tas ett stort steg i riktning mot en bättre rättsställning för trans- och intersexpersoner."
Hbtqi-organisationen Samtökin 78 - som var med om att ta fram förslaget - välkomnar gårdagens beslut. På Facebook kallas det "detta viktiga steg i hbtqi-personers rättighetskamp".
Folkbokföringsmyndigheten Þjóðskrá Íslands har i ett remissvar tidigare flaggat för att det tar minst två år att genomföra de förändringar som är nödvändiga för att kunna registrera det tredje könet. I förslaget fick myndigheterna arton månader på sig att anpassa alla system efter det nya regelverket.
