USA fortsätter att öka den militära närvaron på Island. Trots att styrkor nu finns i Keflavík året runt hävdar statsminister Katrín Jakobsdóttir att den nedlagda Nato-basen ska förbli stängd. Och Gröna vänstern fortsätter att tillåta den ökade närvaron - trots att partiet anser att Island ska lämna Nato. Men frågan delar Gröna vänstern.I höst påbörjas ombyggnaden av en hangar på Natos område på flygplatsen i Keflavík. Det är den första investeringen USA gör på Island sedan basen i Keflavík avvecklades hösten 2006. Hangaren ska kunna hysa flygplan av typen P-8A Poseidon. Modellen används för att övervaka ubåtar i Nordatlanten.
Investeringen är ett tecken på USA:s ökade intresse för Island i kölvattnet av den växande ryska aktiviteten i regionen. För tre år sedan undertecknade de två länderna ett avtal om ökad närvaro på Island. Året därpå kom de första amerikanska signalerna om nya investeringar i Keflavík.
Nyligen stod det klart att USA planerar investeringar för ytterligare 57 miljoner dollar. Pengarna går till fortsatt ombyggnad av hangarer, uppbyggnad av en mobil militärbas och ett område för hantering av farligt gods.
Sedan Donald Trump tog över som president har USA ställt allt högre krav på motprestationer från övriga Nato-länder. Island har höjt de egna anslagen till försvaret. Även under 2020 blir det mer pengar. Regeringen beslutade nyligen att ta 300 miljoner isländska kronor från planerat bistånd till investeringar i Keflavík.
När beslutet klubbades i alltinget var det två av Gröna vänsterns ledamöter - Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir - som avstod från att rösta. Statsminister Katrín Jakobsdóttir, som också är ledare för Gröna vänstern, säger i Morgunblaðið att det var uppenbart att partiet i regeringsställning inte kunde driva kravet om utträde ur Nato:
"Det stod helt klart när vi gick in i det här regeringssamarbetet att en utträdesansökan ur Nato inte stod på dagordningen - inte mer än när vi var med senast. Så alla gick in i det med öppna ögon."
De tre senaste åren har det funnits styrkor från Nato i Keflavík året runt. Flygpatrulleringsuppdragen - när plan från Nato-länder tillfälligt stationeras på Island för att övervaka luftrummet - har också blivit fler. Men Katrín Jakobsdóttir säger till RÚV att den nedlagda basen inte är på väg tillbaka:
"Det kommer inte att hända att det blir en fast bemanning här - åtminstone inte medan vi är i regeringen. Men det är klart att med denna uppbyggnad och som det faktiskt har varit de senaste åren så har närvaron på försvarsområdet i Keflavík och det militära området i Keflavík ökat."
Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir är alltingsledamot för Självständighetspartiet och ordförande för alltingets utrikesnämnd. Hon säger i Morgunblaðið att investeringarna i Keflavík är en konsekvens av att ryska ubåtar och ryskt stridsflyg blivit allt vanligare i Nordatlanten. Men det kommer inte att bli någon permanent stationering av amerikanska styrkor:
"Den amerikanska armén är inte på väg till Island. Det finns inga planer på en bestående närvaro för den på Island."
För Gröna vänstern är frågan om Nato-medlemskapet ett ständigt bekymmer. Kolbeinn Óttarsson Proppé, som i alltinget har varit en av de ledamöter som varit mest lojal med Katrín Jakobsdóttir, skriver på Facebook att investeringarna i Keflavík är sorgliga. Han vill heller inte riskera att Island dras in i ett eventuellt amerikanskt krig mot Iran:
"Jag har alltid ansett att försvarsavtalet och Islands Nato-medlemskap snarare skapade ett hot mot folket än säkerhet. Den åsikten har bara stärkts mot bakgrund av vilka krafter som nu för tillfället har makten i Washington. Det är en dålig situation när Island i säkerhetsfrågor ger USA:s regering en blank check när det gäller militär närvaro här i landet."
Här kan du läsa mer om Natos ökade närvaro på Island.
