torsdag 13 juni 2019

Självständighetspartiet i Seltjarnarnes splittras i beslut

I 45 år har Självständighetspartiet haft egen majoritet i kommunfullmäktige i Seltjarnarnes. Men i går räckte inte det. När politikerna i fullmäktige röstade om en gemensam utbyggnad av kollektivtrafiken i huvudstadsregionen var inte Självständighetspartiets ledamöter eniga. Det gjorde att oppositionen vann omröstningen.

Seltjarnarnes bildades 1974. Sedan dess har Självständighetspartiet haft egen majoritet i kommunfullmäktige. Partiets dominans i kommunen går dock tillbaka ända till 1950. Ända sedan dess har Självständighetspartiet haft majoritet - men det var alltså innan ombildningen till dagens kommun.

I kommunalvalet våren 2018 fick Självständighetspartiet 46,26 procent av rösterna. Det var det sämsta resultatet i kommunen någonsin. Trots att partiet fick mindre än hälften av rösterna gav det Självständighetspartiet fyra av sju mandat i fullmäktige.

Ett skäl till väljartappet var sannolikt För Seltjarnarnes, ett utbrytarparti under ledning av Skafti Harðarson. Utbrytarnas 10,61 procent var 24 röster från att räcka till ett mandat. Men stödet gjorde alltså så att Självständighetspartiet fick mindre än hälften av rösterna men en majoritet av platserna.

Oppositionen har många gånger anklagat Självständighetspartiet för maktfullkomlighet. Bland annat har de kritiserat extremt korta möten med protokoll som skrivits i förväg som ett sätt för partiet att befästa sin makt.

Genom åren har det gjorts försök att bryta Självständighetspartiets dominans. Olika partier har till exempel gått ihop om gemensamma listor i förhoppningen om att på allvar kunna utmana Självständighetspartiet om makten i kommunen. Hittills har det dock inte lyckats.

Men i går räckte inte Självständighetspartiets majoritet. Då var det bara kommunstyrelsens ordförande Magnús Örn Guðmundsson som röstade på partiets kommunförenings linje i frågan om en gemensam utbyggnad av kollektivtrafiken i huvudstadsregionen. Kommunföreningens styrelse skrev på Facebook att de hoppades att partiets företrädare skulle följa partilinjen.

Så blev det alltså inte. Tre självständighetspartister - Ásgerður Halldórsdóttir, Sigrún Edda Jónsdóttir och Bjarni Torfi Álfþórsson - röstade mot partilinjen och anslöt sig till oppositionen. Där röstade samtliga tre - Näslistans och Renässans Karl Pétur Jónsson samt Socialdemokraternas Guðmundur Ari Sigurjónsson och Sigurþóra Bergsdóttir - för utbyggnaden.

Splittringen inom Självständighetspartiet i Seltjarnarnes är en splittring som även finns i en rad andra kommuner. Den interna striden står mellan mer liberala och mer konservativa krafter.

Inför kommunalvalet i Reykjavík kovände toppkandidaten Eyþór Arnalds och gjorde motståndet mot en gemensam utbyggnad av kollektivtrafiken till en profilfråga. Men inte heller i Reykjavík är partiets ledamöter eniga.

I de flesta av Reykjavíks kranskommuner står en majoritet av Självständighetspartiets ledamöter bakom förslaget. Men det finns ett motstånd som ofta går ut på att värna bilismen. Inte sällan talas det om satsningar på kollektivtrafik och bilfria stadskärnor som attacker på bilismen. Dessutom brukar förhoppningarna på den utbyggda kollektivtrafiken beskrivas som orealistiska.

Beslutet i Seltjarnarnes innebär att kommunen fortsätter att delta i förberedelserna för bland annat ett nätverk av expressbussar i huvudstadsregionen. Magnús Örn Guðmundsson motiverade sin nej-röst med att den totala kostnaden var osäker och att planerna saknade verklighetsförankring.

Gårdagens beslut innebär att Seltjarnarnes sällar sig till de kommuner som totalt går in med 300 miljoner isländska kronor för att fortsätta undersöka förutsättningarna. Staten går in med lika mycket pengar i projektet.

Här kan du läsa mer om kommunpolitiken i Seltjarnarnes.