USA fortsätter att investera i Natos anläggningar i Keflavík. Nästa år lägger USA 57 miljoner dollar på utbyggnad av hangarer, uppbyggnad av en mobil militärbas och hantering av farligt gods. Även Islands investeringar i Keflavík ökar. Alltinget godkände i förra veckan att 300 miljoner isländska kronor går till försvaret i stället för till u-hjälp.När USA hösten 2006 lämnade Nato-basen i Keflavík var det ett tydligt tecken på att det kalla kriget var över. Men sedan dess har säkerhetsläget förändrats. Och det är Rysslands allt starkare närvaro i Nordatlanten som är skälet till den politiska kursändringen.
Nyligen besökte USA:s utrikesminister Mike Pompeo Island. Han sade då att USA under en längre tid misskött relationen med Island. Uttalandet var knappast oväntat. De senaste åren har en rad experter hävdat att det var ett misstag att avveckla basen i Keflavík.
Island gör en liknande bedömning av säkerhetsläget. Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson skrev i våras i den årliga utrikespolitiska rapporten att relationen till Ryssland var ett skäl till oro. Han syftade då på att allt fler ryska ubåtar rör sig nära Island och att ryska stridsflygplan dyker upp allt oftare i det isländska luftövervakningszonen.
Svaret från Nato har varit allt fler patrulleringsuppdrag där flyg från Nato-länder tillfälligt stationeras i Keflavík. Under 2018 var det drygt 1 100 personer som hade uppdrag på Island för Natos räkning. Och de tre senaste åren har det inte gått en dag utan någon närvaro från Nato.
Trots den ökande närvaron finns det i dagsläget inga planer på någon permanent bas på Island. Men USA vill nu satsa på en mobil bas i Keflavík. Liknande planer finns i en rad andra länder. Från USA:s sida handlar det om att bygga upp en infrastruktur som gör det möjligt att vid behov snabbt ta en tillfällig bas i bruk.
Under Barack Obamas tid som president föreslogs de första investeringarna i Keflavík ända sedan basen lades ned. Förslaget blev sedan verklighet genom Donald Trump. Senast i februari 2021 ska en utbyggnad av en hangar i Keflavík vara klar. Den ska då rymma P-8A Poseidon, en typ av flygplan som används för att övervaka ubåtar.
Det arbetet kommer att börja i höst. Upphandlingen vanns av Rizzani de Echer. Samtidigt kommer ÍAV att underhålla och förbättra banor och ljusanläggningar på Natos område i Keflavík.
Det arbetet kommer att börja i höst. Upphandlingen vanns av Rizzani de Echer. Samtidigt kommer ÍAV att underhålla och förbättra banor och ljusanläggningar på Natos område i Keflavík.
USA kommer att fortsätta investera på Island. I budgeten för 2020 öronmärks 57 miljoner dollar åt Natos anläggningar i Keflavík. Drygt hälften går till ytterligare utbyggnad av hangarer. Resten av pengarna går till uppbyggnad av en mobil militärbas och ett område för hantering av farligt gods som vapen.
Satsningen på hangarerna medför att Island dygnet runt ska kunna ta emot en eller två flygflottiljer. I varje division ingår 18 till 24 stridsflygplan.
Att USA ännu en gång lägger pengar i Keflavík är ett tydligt tecken på ändrade prioriteringar. Anmärkningsvärt är att Island den här gången investerar i Keflavík och får en direkt ekonomisk motprestation från Nato.
Island lägger totalt knappt 2,2 miljarder isländska kronor på försvaret under 2019. Tre fjärdedelar av anslagen går till kustbevakningen. Men Island lägger också fortsatt pengar på patrulleringsuppdrag som utförs av andra Nato-länder och olika militärövningar. Dessutom går 127 miljoner till förnyelse av radar- och ledningssystem.
Anslagen har ökat kraftigt de senaste åren. Och de kommer att öka även 2020. Precis innan alltinget tog sommaruppehåll klubbades ytterligare 300 miljoner isländska kronor till Keflavík. Pengarna ska gå till underhåll av Natos anläggningar. Och resurserna togs från u-hjälpen. Här lägger alltså Nato lika mycket på underhåll.
Från regeringens sida motiverades satsningen inte bara med ett behov i Keflavík. Den sågs också som ett sätt att kompensera för Wow Airs fall - en konkurs som framför allt drabbade regionen kring flygplatsen.
Beslutet var inte helt enigt från de tre regeringspartiernas sida. Gröna vänsterns Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir lade ned sina röster. Det var just dessa två ledamöter som inte ville att partiet skulle bilda koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Gröna vänstern vill också lämna Nato - även om det är en fråga som lagts på is under den här mandatperioden.
Här kan du läsa mer om Island och Nato.
