En stor majoritet av islänningarna vill se fler övervakningskameror i landet. Två av tre är för en utbyggnad - men bara en av åtta motsätter sig utökad kameraövervakning. Det största motståndet finns bland Piratpartiets sympatisörer. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.
Mordet på Birna Brjánsdóttir i januari 2017 gjorde att frågan om övervakningskameror på allmän plats började diskuteras allt mer. Den sista gången hon sågs i livet var genom bilder från en kamera på Laugavegur i Reykjavík. Inte minst förespråkade polisen en utbyggnad av nätverket av övervakningskameror.
I Reykjavík pågår nu förberedelser för en utbyggnad. Polisen har föreslagit en rad platser. Det blir senare upp till Neyðarlínan - det statligt och kommunalt ägda bolaget som driver nödnumret 112 - att i samarbete med kommunen finansiera, installera och underhålla kamerorna.
I Akureyri har utbyggnaden gått snabbare. Polisen hade tidigare tre övervakningskameror i centrum. Nyligen installerades sju nya kameror. Alla utom en finns i stadskärnan. Den finns i stället vid norra infarten till Akureyri. Tanken är att den ska kompletteras med ytterligare en kamera vid den södra infarten.
Det finns ett stort stöd för utbyggnaden. Hela 67,5 procent säger ja till fler övervakningskameror. Bara 12,2 procent säger nej till fler kameror. Resterande 20,3 procent är varken positivt eller negativt inställda.
Kvinnor tar oftare än män ställning för fler kameror. Det starkaste motståndet mot en utbyggnad finns bland sympatisörer till Piratpartiet. Där är det 47 procent som säger ja och 24 procent som säger nej. Bland anhängare till de övriga partierna i alltinget är det en majoritet som förespråkar ett ökat antal övervakningskameror.
Här kan du läsa mer om utbyggnaden av nätverket med övervakningskameror.
