lördag 31 augusti 2019

Dagens bonuscitat

"Dýrafjarðargöng är inspirationen till detta för genom den har området blivit den cirkel som har saknats. ... Västfjordarna är den minst besökta regionen på Island. Vi ser på det här som vår stora möjlighet att locka turister till regionen."

Díana Jóhannsdóttir, föreståndare för Markaðsstofa Vestfjarða, i RÚV om betydelsen av bygget av tunneln Dýrafjarðargöng som ett stort steg mot en ringväg runt regionen - läs mer här.

Inte första resan till Island för misstänkta rekordsmugglare

De stoppades i tullen med 38 kilo amfetamin och 5 kilo kokain gömda på olika platser i bilen. Men det var inte första gången som de två männen kom till Island med samma fordon med samma specialbyggda utrymmen. De tros även ha smugglat stora mängder narkotika till Island förra året. Det rapporterar RÚV.

När färjan Norröna anlände till Seyðisfjörður den 1 augusti stoppade tullen två män från Rumänien och Tyskland. En narkotikahund visade att det kunde finnas knark i bilen. Det ledde till ett av de största beslagen i Islands historia.

Bilen hade flera specialbyggda utrymmen. Där hittades 38 kilo amfetamin och 5 kilo kokain.

Männen begärdes häktade i två veckor vid Héraðsdómur Austurlands den 3 augusti. Häktningstiden förlängdes den 16 augusti med ytterligare fyra veckor. De misstänks för grovt narkotikabrott.

Men det var inte första gången som de två männen reste till Island. De ska enligt RÚV ha kommit till Seyðisfjörður ombord Norröna även förra sommaren med samma bil som de använde när de stoppades i tullen. Polisen tror att de också vid det tillfället smugglade narkotika in i landet.

Dessutom har åtminstone en av dem nyligen rest till Island med flyg.

I förhör har de inte gjort några medgivanden. De har inte berättat något om vem som skulle ta emot narkotikan. De säger sig inte heller känna till hur partiet hamnat i bilen, rapporterar RÚV.

Här kan du läsa mer om rekordbeslaget.

Dödshot mot minister efter rykten om vattenkraftverk

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson har hotats till livet. Nu vidtar utrikesdepartementet säkerhetsåtgärder samtidigt som de dödshot som framförts på Facebook har polisanmälts. Hoten mot Guðlaugur Þór Þórðarson kommer efter rykten om att han själv skulle kunna tjäna stora pengar på införandet av EU:s tredje energipolitiska program.

På måndag röstar alltinget om EU:s tredje energipolitiska paket. Det är inte bara i alltinget som debatten har varit hätsk. Tonläget i sociala medier har också varit hätskt - och nu riktas alltså direkta hot mot utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson.

Bakgrunden är en artikel som Eyjan publicerade i våras. Där återgavs teorier och rykten som cirkulerat bland motståndare till energipolitiken. De gick ut på att Guðlaugur Þór Þórðarson och hans familj skulle kunna tjäna 625 miljoner isländska kronor på införandet.

Ágústa Þóra Johnson, som är Guðlaugur Þór Þórðarsons fru, äger en fastighet i Skaftárhreppur på södra Island där det finns planer på ett vattenkraftverk, Búlandsvirkjun. Om det blir något av planerna är de dock långt borta eftersom de nödvändiga politiska besluten saknas. Genom att sälja rättigheterna till vattnet i Hólmsá skulle de alltså kunna dra in stora summor.

Enligt samma teori skulle alltså Guðlaugur Þór Þórðarson stå bakom den nya energipolitiken eftersom den - vilket är ett påstående som den stora majoriteten av experter dömer ut - ger klartecken för en undervattenskabel till Storbritannien. Elektriciteten från Búlandsvirkjun skulle alltså säljas till utlandet.

Guðlaugur Þór Þórðarson dementerade redan i våras att det skulle finnas några sådana kopplingar. Samma uppgifter publicerades i Fréttatíminn i veckan. På Facebook var det flera som riktade direkta hot mot utrikesministern. En man bosatt i Reykjavík - som identifierades av DV - skrev att han skulle hängas som landsförrädare.

Syftet är enligt Guðlaugur Þór Þórðarson att försöka påverka det politiska beslutet om införandet av det tredje steget av EU:s energipolitik. Han säger i Fréttablaðið att hoten har polisanmälts. Utrikesdepartementet ska också ha vidtagit åtgärder för att garantera hans säkerhet:
"Man är van vid mycket men i det här fallet är det uppenbart vad syftet är med denna så kallade medierapportering. ... Vi har dock fått rådet att dödshot ska tas på allvar. De hot som jag har fått i sociala medier på grund av dessa artiklar hanteras av polisen."
Här kan du läsa mer om den energipolitiska debatten.

Dagens citat

"Det är helt klart att jag kommer att tala på den nordiska fackföreningsrörelsens kongress. Och jag tycker att det är mycket märkligt hur människor talar om det - frimärkssamlares sammanslutning tror jag att det kallades. Och jag funderar över hur mycket förståelse människor har över vad det är som driver vårt samhälle framåt. Det är de arbetande människorna i dessa länder. Jag blev därför överrumplad över den här kritiken eftersom jag naturligtvis tycker att detta är viktigt och detta är något som jag tog på mig i maj och som du vet planerades Pences besök ursprungligen på andra dagar och flyttades senare. Men idéer om att vi möjligen skulle kunna mötas i Keflavík har varit uppe."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i Hringbraut om att hon talar på Nordisk facklig kongress i Malmö samtidigt som USA:s vicepresident Mike Pence besöker Island - läs mer här.

fredag 30 augusti 2019

Kapten full på färja till Reykjavík - får sparken av Elding

På färjan från Viðey till Reykjavík reagerade personer ombord på att kaptenen var märkbart berusad. När han kom i land tvingades han att blåsa - och det visade sig att han hade druckit alkohol innan han gick ombord. Kaptenen har nu fått sparken. Han var anställd av Elding som framför allt ägnar sig åt valskådning.

När färjan från Viðey angjorde Ægisgarður i Reykjavík i onsdags kväll fick kaptenen blåsa i rederiet Eldings egen alkoholmätare. Den visade att han varit berusad ombord. Polis kallades till hamnen. Kaptenen fick blåsa på nytt och även den här gången var mängden alkohol i blodet över den tillåtna.

Kaptenen fick i går sparken från Elding. Det ska röra sig om en man som jobbat för företaget i många år.

Det var personer ombord färjan som reagerade på att kaptenen verkade vara rejält berusad och larmade rederiet. Två passagerare fanns ombord på turen från Viðey till Reykjavík.

Efter att ha blåst greps kaptenen. Han fick tillbringa natten i polisens arrest. Kaptenen riskerar nu böter eller fängelse i upp till två år.

Huang Nubos isländska bolag i konkurs med miljonskuld

Huang Nubo hade stora planer för Grímsstaðir á Fjöllum och tänkte investera enorma summor i turistindustrin. Men affären blev inte av. Och i stället för att skapa jobb samlade han genom bolaget Zhongkun Grímsstaðir på sig stora skatteskulder. Nu har bolaget gått i konkurs med skulder på drygt 5 miljoner isländska kronor.

I flera år närde den kinesiske investeraren Huang Nubo drömmen om att köpa Grímsstaðir á Fjöllum, en fastighet på norra Island som utgör 0,3 procent av landets yta. Där tänkte han investera 16,2 miljarder isländska kronor.

Huang Nubos planer omfattade lyxhotell, stugby, spa, ridanläggning, golfbana och flygfält. Målgruppen var kinesiska turister.

Men många ifrågasatte planerna. Grímsstaðir á Fjöllum ligger långt från närmaste tätort och gränsar till det isländska höglandet. Det glesbefolkade området är dessutom ett köldhål. Inte ens mitt i sommaren hade gästerna kunnat vara säkra på att gå ut på en golfrunda i plusgrader.

Huang Nubos kopplingar till det kinesiska kommunistpartiet väckte också frågor. Somliga trodde att Grímsstaðir á Fjöllums stora vattentillgångar skulle kunna vara ett motiv till intresset.

Dåvarande inrikesministern Ögmundur Jónasson sade nej till affären. Efterträdaren Hanna Birna Kristjánsdóttir var mer positiv. Men frågetecknen rätades aldrig ut och samtidigt tycktes Huang Nubos intresse svalna.

För att runda den lag som kräver ett särskilt tillstånd för fastighetsköpare utanför EES-området grundade han ett bolag med flera nordisländska kommuner. Planen var att kommunerna gemensamt skulle köpa Grímsstaðir á Fjöllum. De skulle sedan arrendera marken till Huang Nubo.

I praktiken har bolaget varit insomnat sedan hösten 2014. Och det har inte funnits någon verksamhet sedan 2013. Mot slutet fick inte de kommuner som gett sig in i projektet kontakt med Huang Nubo.

Nu går alltså Zhongkun Grímsstaðir i konkurs med drygt 5 miljoner isländska kronor i skulder. Ungefär hälften består av obetalda skatteskulder. I samband med beslutet i Héraðsdómur Norðurlands eystra hittades inga tillgångar i konkursboet. Det framgår i Lögbirtingablað.

Huang Nubos storslagna planer för Grímsstaðir á Fjöllum utmålades av honom själv och de deltagande kommunerna som ett fantastiskt tillfälle för det isländska näringslivet. I stället blir det alltså skattebetalarna som får stå för notan för den konkurs som blir slutpunkten för projektet.

Efter att Huang Nubo backat ut såldes Grímsstaðir á Fjöllum till den brittiske miljardären Jim Ratcliffe. Han har köpt upp en rad fastigheter på nordöstra Island och äger nu minst 1 procent av landets yta.

Här kan du läsa mer om slutet för Huang Nubos planer.

Katrín Jakobsdóttir: Island är inte till salu

Island är inte till salu. Det är beskedet som USA skulle få om vicepresident Mike Pence under sitt besök i nästa vecka skulle visa intresse för att köpa öriket. Det uppger statsminister Katrín Jakobsdóttir i DV. Däremot är det oklart om hon kommer att träffa Mike Pence. Hittills har han möten inplanerade med presidenten och utrikesministern.

Donald Trumps önskan om att köpa Grönland blev aldrig föremål för någon diskussion. Beskedet från såväl Danmark som Grönland var att det inte fanns några möjligheter att köpa ön. Efter det har Fox News skämtsamt fört fram tanken på att USA i stället skulle kunna plocka fram plånboken för att komma över Island.

Vicepresident Mike Pence besöker Island på onsdag. Om han faktiskt skulle framföra en ansökan om att köpa Island är svaret redan klart. Det uppger statsminister Katrín Jakobsdóttir för DV:
"Island är inte till salu."
Trots att det inte cirkulerar några rykten om något amerikanskt bud på Island har besöket föregåtts av stor uppmärksamhet. Katrín Jakobsdóttir kommer nämligen inte att träffa Mike Pence. I stället prioriterar hon den sedan tidigare planerade resan till Nordisk facklig kongress i Malmö.

Det är inte helt uteslutet att hon kommer att möta Mike Pence. Men det hänger på om han kan ändra sina resplaner. Efter att ha besökt Island fortsätter vicepresidenten till Storbritannien och Irland.

Värd under Mike Pences besök blir i stället utrikesminister Guð­laugur Þór Þórðar­son. Han har också tackat ja till en inbjudan från president Guðni Th. Jóhannesson.

Besöket kommer efter en kursändring i den amerikanska utrikespolitiken. Den påbörjades under Barack Obamas tid som president då de första investeringarna i Keflavík sedan Nato-basen stängdes 2006 klubbades. Under Donald Trump har intresset ökat och investeringarna blivit fler.

Den amerikanska närvaron i Keflavík har den senaste tiden blivit allt mer påtaglig. I juli påbörjade det amerikanska flygvapnet en ny period av övervakning av det isländska luftrummet. Under stationeringen i Keflavík uppgick styrkorna till omkring 110 personer. Den här gången var det fem flygplan av typen F16 som användes för uppdraget.

I onsdags mellanlandade ett bombplan av typen Northrop B-2 Spirit i Keflavík. Efter att ha tankat lyfte planet efter två timmar på Island. Just denna modell har tagits fram för att kunna bära kärnvapen - något som Island motsätter sig.

Trots att det är fem dagar kvar till Mike Pences besök har redan personal från Secret Service anlänt till Island. Det rör sig enligt Morgunblaðið om några tiotal anställda i ett första skede. I samarbete med USA:s ambassad, utrikesdepartementet och polisen förbereder de vicepresidentens ankomst.

Två amerikanska helikoptrar har också flugits till Island för att användas under besöket.

Här kan du läsa mer om Mike Pences resa till Island.

Dagens citat

"Vi får hoppas det men naturligtvis föreligger en sådan risk och det är kanske också det som man fruktar. Den internationella politiken är så oförutsägbar nu. ... Ju mer lågmäld som politiken är i det här området, desto bättre."

Sumarliði Ísleifsson, lektor i historia vid Háskóli Íslands, i RÚV om sannolikheten för att Island ska kunna undvika att dras in i en militär kapplöpning mellan USA och Ryssland i Arktis.

torsdag 29 augusti 2019

Turister klättrar på jordskredet på Reynisfjara



Turister gav sig i går inte bara ut på den avspärrade delen av Reynisfjara väster om Vík í Mýrdal. Vissa klättrade dessutom upp på det jordskred som föll från Reynisfjall i förra veckan. Polis från Hvolsvöllur fick rycka ut för att mota bort turisterna från den avstängda delen av stranden.

Förra söndagen skadades två besökare av stenras från Reynisfjall. Dagen därpå bestämde sig myndigheterna att stänga den östligaste delen av stranden Reynisfjara på grund av rasrisken. På tisdagsmorgonen föll ett jordskred som drog med sig omkring 25 000 kubikmeter jord.

Delar av stranden hålls stängd på grund av risken för nya jordskred. Gång på gång ger sig dock turister in på det avspärrade området. Polisens avspärrningsband dras ofta ned i vattnet av vågor och vind.

Polis från Hvolsvöllur fick i går rycka ut till Reynisfjara. Då var det inte bara ett stort antal turister som rörde sig på den avstängda delen av stranden. Dessutom var det flera besökare som klättrade på själva jordskredet.

Här kan du läsa mer om avspärrningarna på Reynisfjara.

Strid om kommunalval kan kosta Árneshreppur miljoner

Kostnaderna för överklagandet av valet i Árneshreppur närmar sig 5 miljoner isländska kronor. För Árneshreppur är det en ansenlig summa eftersom de årliga skatteintäkterna är på cirka 30 miljoner. Kommunfullmäktige tänker nu försöka få statliga bidrag till rättegångskostnaderna. Hittills har Árneshreppur vunnit i varje steg.

Tvisten om kommunalvalet i Árneshreppur våren 2018 är inte bara en utdragen historia. Den håller också på att bli en dyr historia för kommunen. Kostnaderna för rättsprocessen togs upp vid det senaste mötet i kommunfullmäktige.

Inför valet flyttade plötsligt 18 personer sina folkbokföringsadresser till Árneshreppur. I de flesta fallen var det uppenbart att det rörde sig om personer som inte bodde i kommunen. Men det var tillräckligt många för att de skulle kunna påverka utgången i valet i landets minsta kommun.

Efter granskning underkändes 16 av adressändringarna. Det rörde sig helt enkelt om personer som inte bodde i Árneshreppur.

Turerna fram till valdagen kännetecknades av röstlängder som ständigt uppdaterades i takt med att granskningarna blev klara. Kommunfullmäktige sammanträdde med kort varsel för att besluta om röstlängderna.

I kommunalvalet var det fem personer som säger ja till det planerade vattenkraftverket vid Hvalá som röstades in i fullmäktige. Hade motståndarna fått majoritet hade de kunnat riva upp tidigare beslut och stoppa planerna.

Två av motståndarna - Elías Svavar Kristinsson på Drangar och Ólafur Valsson i Norðurfjörður - ansåg att valresultatet skulle ogiltigförklaras eftersom de ansåg att det fanns stora brister i genomförandet. De överklagade först valresultatet till sysslomannen i Västfjordarna och sedan till justitiedepartementet. Därefter vände de sig till Héraðsdómur Vestfjarða.

Elías Svavar Kristinsson och Ólafur Valsson har hittills förlorat i varje instans. De har nu överklagat beslutet till Landsréttur. Fallet kommer sannolikt att prövas under hösten.

Justitiedepartementet ansåg att det fanns brister i genomförandet. Det var bland annat förändringar av röstlängden och sammanträden i kommunfullmäktige som inte var korrekt genomförda. Det ansågs dock inte vara tillräckligt för att underkänna hela valet.

Héraðsdómur Vestfjarða gjorde ingen annan bedömning. Elías Svavar Kristinsson och Ólafur Valsson fick inte gehör för kravet att valet skulle ogiltigförklaras. Det betydde i sin tur att inga brister var tillräckligt allvarliga för ett underkännande. De krävde dessutom att samtliga beslut som fattats i kommunfullmäktige skulle underkännas.

Domstolen fastslog att Elías Svavar Kristinssons och Ólafur Valssons rättigheter inte kränktes eftersom de som planerat röstade i valet. Vidare ansåg Héraðsdómur Vestfjarða att just dessa två motståndare inte kunde göra sig till talespersoner för alla dem vars folkbokföringsflyttar underkändes. Eftersom de inte överklagade besluten måste de enligt domstolen betraktas som nöjda med utfallet.

Den juridiska tvisten om kommunalvalet håller nu på att bli en kostsam historia för Árneshreppur. Hittills har den gått på 4,6 miljoner isländska kronor. Árneshreppur har fått ett bidrag på 2,6 miljoner från den kommunala utjämningsfonden Jöfnunarsjóður sveitarfélaga. Resterande 2 miljoner har fallit på kommunen.

Eftersom Árneshreppur bara har 40 invånare utgör kostnaderna för rättsprocessen en stor del av kommunens budget. Árneshreppur har omkring 30 miljoner isländska kronor i skatteintäkter varje år.

Héraðsdómur Vestfjarða tilldömde Árneshreppur 1 miljon isländska kronor i rättegångskostnader. Beloppet var alltså inte i närheten av de verkliga kostnaderna. Det här är något som är mycket vanligt i det isländska rättssystemet. Ofta överstiger den vinnande partens rättegångskostnader det belopp som den tilldöms.

Ólafur Valssons och Elías Svavar Kristinssons beslut att överklaga till Landsréttur innebär att kommunens kostnader kommer att stiga ytterligare. Även om de skulle förlora i sak även där kan Árneshreppur ändå bli en ekonomisk förlorare på processen.

Vid det senaste mötet i kommunfullmäktige beslutade ledamöterna att försöka få bidrag som täcker alla rättegångskostnader.

Här kan du läsa mer om turerna kring kommunalvalet i Árneshreppur.

Isländska glaciärerna som står på tur för att försvinna

Östra Hofsjökull, Kaldaklofsjökull, Torfajökull och Þrándarjökull är några av de isländska glaciärer som kan försvinna inom det närmaste årtiondet. Därefter står bland annat Tindfjallajökull och Snæfellsjökull på tur. Och om 200 år finns kanske bara någon enstaka enstaka glaciär kvar på hög höjd. Det säger Oddur Sigurðsson, glaciolog vid Veðurstofa Íslands, till RÚV.

I söndags avtäcktes ett minnesmärke på forna Okjökulls topp. Bland dem som då vandrade upp på det som tidigare var en glaciär fanns statsminister Katrín Jakobsdóttir, miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson och författaren Andri Snær Magnason.

Oddur Sigurðsson var den som 2014 fastslog att Okjökull inte längre var en glaciär. Istäcket var då vara omkring 15 meter tjockt och täckte en knapp kvadratkilometer. Sedan dess talas det om fjället Ok.

I praktiken var det dock många år sedan Okjökull upphörde att vara en glaciär. En glaciär rör sig under sin egen tyngd. För att den ska kunna göra det krävs att isen är åtminstone 40 meter tjock. Så djup har isen på Okjökull inte varit på många år.

Bland forskare var det sedan länge känt att avsmältningen från Okjökull gjort glaciären till historia. En expedition som gjordes till toppen 2010 drog slutsatsen att glaciären var borta. På toppen fanns i stället den nybildade sjön Blávatn. Då fick uppgifterna inte lika stort genomslag på Island som 2014 i samband med Oddur Sigurðssons besök på toppen som också filmades av RÚV.

Oddur Sigurðsson var även med på söndagens vandring upp på Ok. Han säger till RÚV att förlusten av en av många hundra isländska glaciärer i sig inte är så märkvärdig. Men den representerar något större. Och avsmältningen som gjorde Okjökull till historia kommer att fortsätta:
"Naturligtvis har det ingen betydelse för världens befolkning och inte heller för Island om en liten glaciär smälter helt och hållet eller inte. Men det dock ett tecken på det oerhörda som håller på att hända i hela världen. Och där en försvinner kommer andra att följa efter."
Om den globala uppvärmningen fortsätter utan att det görs något åt klimatförändringarna räknar Oddur Sigurðsson och andra experter vid Veðurstofa Íslands och Háskóli Íslands med att Island är i det närmaste fritt från glaciärer inom 200 år:
"Det blir kanske kvar några mindre glaciärer på de högsta fjällen men de kommer att försvinna inom 200 år. Så då blir Island nästan ett isfritt land."
Östra Hofsjökull väntas enligt Oddur Sigurðsson försvinna inom det närmaste årtiondet. Bara aningen mer långlivade blir Kaldaklofsjökull, Torfajökull och Þrándarjökull. Därefter följer Tindfjallajökull och Snæfellsjökull.

De många små glaciärerna på Tröllaskagi kommer att överleva något längre. Skälet är att de ofta befinner sig i skugga. Där går avsmältningen inte lika fort som på exempelvis Snæfellsjökull, rapporterar RÚV.

Här kan du läsa mer om Ok.

Dagens citat

"Vi kan inte låta det ske att EES-avtalet används som ett verktyg för den här utvecklingen, dessa förändringar som håller på att införas i EU med ökad centralisering och ökad överstatlig makt. EES-avtalet skulle inte vara till för det. ... Vi ser inte på någon situation som länge har varit oförändrad och att vi på något sätt skulle backa ut ur den. Det är EU som rycker fram och vi måste reagera på det."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, säger i Vísir att han anser att EES-samarbetet kan behöva omprövas om det genom EU:s agerande får mer överstatlig karaktär.

onsdag 28 augusti 2019

Fick 0,000001 procent av Islands fiskekvot för makrill

Ólafur Stefán Halldórsson hade inte begärt någon fiskekvot för makrill. Han äger bara en liten fiskebåt som ligger i Reykjavík. Men eftersom den är registrerad fick han nyligen ett brev från Fiskistofa. Där fick han veta att han har rätt att fiska 0,000001 procent av den totala makrillkvoten. För Ólafur Stefán Halldórsson betyder det ett kilo makrill.

Årets makrillkvot är på 140 240 ton. Men den kvot som nu fördelas är enligt ett pressmeddelande från Fiskistofa totalt 127 307 ton. Kvoterna fördelas efter ett system som tar hänsyn till hur mycket olika båtar fångat de senaste åren.

Ólafur Stefán Halldórsson blev mycket förvånad när han nyligen fick ett brev från Fiskistofa. I hamnen i Reykjavík håller han på att renovera en gammal fiskebåt. Eftersom den är sju meter lång kan han inte registrera den som en nöjesbåt. I stället krävs en mängd tillstånd från myndigheten.

Det är också så Ólafur Stefán Halldórsson tror att hans båt av misstag hamnade på listan över de båtar som får ta del av makrillkvoten. Han har inte fiskat makrill och han har inte heller begärt någon kvot.

I brevet - som han publicerade på Facebook - får han veta att han har rätt till 0,000001 procent av den totala makrillkvoten. Det betyder ett kilo makrill - vilket i sin tur innebär två eller möjligen tre fiskar.

Facebook visade Ólafur Stefán Halldórsson också att han utnyttjat kvoten. Inte helt oväntat gick det ganska snabbt att fiska hela den tillåtna fångsten för året.

Anklagar Icelandair för olagliga bokningsregler

Den som inte dyker upp på första sträckan med Icelandair går också miste om resten av resan utan att få någon ekonomisk kompensation. Nu vill konsumentorganisationen Neytendasamtökin att flygbolaget ändrar bokningsreglerna. Enligt Neytendasamtökin strider Icelandairs principer mot isländsk lag.

Icelandair är ett av de flygbolag som tillämpar den så kallade no show-regeln. Bestämmelsen innebär att den som inte utnyttjar den första sträckan på en resa också går miste om bokningarna på följande sträckor såväl som eventuellt returflyg.

Att inte använda biljetten på första sträckan betraktas av Icelandair i praktiken som en avbokning. Resenären får ingen ersättning även om den tänkt sig utnyttja andra sträckor på den redan bokade och betalda resan.

I flera års tid har konsumentorganisationen Neytendasamtökin uppmanat Icelandair att ändra reglerna. Organisationen hävdar att bestämmelserna står i strid med isländsk lag. Enligt Neytendasamtökin är villkoren så negativa för konsumenterna att de bryter mot förbudet mot orimliga affärsmetoder.

Icelandair har hittills inte visat några tecken på att backa i konflikten. Flygbolaget anser att regeln är nödvändig för att bokningssystemet ska fungera. Dessutom hävdar Icelandair att bestämmelserna är lagenliga. I samband med bokningen får kunden information om villkoren.

Neytendasamtökin tar nu stöd av rättsfall i andra länder. I några fall har liknande bokningsregler dömts ut och fler juridiska prövningar av liknande regelverk väntar under hösten.

Nu uppmanar Neytendasamtökin i ett pressmeddelande Icelandair att ändra reglerna. Organisationen anser att de missgynnar konsumenterna och förhindrar dem att utnyttja service som de redan har betalat för. Därför hävdar Neytendasamtökin att bestämmelserna är orimliga.

Breki Karlsson, ordförande för Neytendasamtökin, säger till Vísir att organisationen letar efter pilotfall som gör att en domstol prövar om Icelandairs villkor är förenliga med lagen:
"Vi uppmanar alla som har drabbats av detta att ta kontakt med oss eftersom vi vill få det avgjort om detta är lagligt eller inte."
Birna Ósk Einarsdóttir, chef för Icelandairs försäljningsavdelning, säger till Vísir att bestämmelserna också är nödvändiga för samarbetet med andra flygbolag. I dagsläget ingår de i överenskommelserna med olika samarbetspartner:
"Och det här har haft att göra med vilka flygbolag varje flygbolag arbetar. Hur resor med olika flygbolag koppas ihop och så vidare så detta har också att göra med allas regler för när de samarbetar."
Neytendasamtökin skriver i pressmeddelandet att ansvaret ligger hos Icelandair och att dagens bokningsregler snart ska vara historia.

Klimatförändringarna kan stoppa fisket i Höfn

När glaciären Vatnajökull smälter höjer sig landet i snabb takt. Klimatförändringarna utgör ett direkt hot mot Höfn. Fortsatt landhöjning kan göra det omöjligt att segla in i Hornafjörður. Utan hamnen försvinner hela fiskeindustrin från orten. Redan i dag måste hamninloppet ständigt dikas ut för att det inte ska bli för grunt.

Höfn i Hornafjörður är det enda större samhället på en sträcka på 30 mil på den isländska sydkusten. Höfn började utvecklas till en stad under 1930-talet. Då hade landet sänkt sig tillräckligt mycket för att det skulle vara möjligt att segla in i Hornafjörður.

Hamnen var navet i det unga samhället. Fiskeindustrin är i dag - tillsammans med den snabbt växande turismen - den viktigaste näringsgrenen i Höfn. Innan Höfn utvecklades till en tätort skedde handeln i regionen i stället vid Papós i Lón.

Men hamnen i Höfn är hotad. Det innebär i förlängningen ett hot mot hela samhället. Det säger Páll Einarsson, professor emeritus i geofysik vid Háskóli Íslands, i Fréttablaðið. Skälet är den kraftiga landhöjningen.

Avsmältningen från Vatnajökull gör att det enorma istäckets tyngd minskar. Det gör i sin tur att landhöjningen är mycket kraftig i regionen. Höfn stiger omkring en centimeter om året. Landhöjningen har de senaste årtiondena redan ställt till problem vid hamninloppet. Det måste dikas ut regelbundet för att båtar ska kunna gå in till Höfn:
"Det här är mycket påtagliga förändringar - i synnerhet vid Vatnajökull. ... Det här har haft avsevärd inverkan på Höfn i Hornafjörður. ... Hornafjörður är ett lysande exempel på klimatförändringarnas effekt. I Höfn är detta en fråga om samhällets liv eller död. Om landet höjer sig mycket blir det omöjligt att segla in i fjorden."
För omkring 5 000 år sedan var Island sannolikt helt isfritt. I takt med att klimatet blev kallare bildades glaciärer som växte sig större och större. Därefter har de varierat i storlek. När Island befolkades i slutet av 800-talet var glaciärerna mindre än i dag. De började växa på nytt under en mindre istid under 1200-talet.

Tómas Jóhannesson, glaciolog vid Veðurstofa Íslands, säger i Morgunblaðið att Vatnajökull på grund av de höga topparna är den glaciär som har bäst förutsättningar att överleva längst. Under 1 400 meters höjd är det vanligt att all snö smälter under sommaren. Det gäller exempelvis Ok som vid en ceremoni nyligen beskrevs som den första glaciären som försvunnit på grund av klimatförändringarna.

De sista glaciärerna kan vara borta inom 200 år. Redan i dag är landhöjningen vid Sprengisandur norr om Vatnajökull på det isländska höglandet tre centimeter om året. På sydvästra Island sjunker däremot marken. Páll Einarsson säger i Fréttablaðið att förklaringen är att där varken finns några glaciärer eller någon vulkanisk aktivitet:
"Reykjanes ligger på kontinentalplattornas gräns där landet dras isär. Det har inte varit någon vulkanisk aktivitet på omkring 800 år vilket betyder att kontinentalplattornas gränser sjunker. Det saknas materia."
På Seltjarnarnes och Álftanes i Reykjavíkområdet har skydd byggts för att förhindra att havet når in över bebyggelsen.

Här kan du läsa mer om landhöjningen i Höfn.

Dagens citat

"Från republikens grundande har USA varit Islands närmaste allierade. För det finns många skäl. USA avgjorde utgången för det internationella erkännandet av republikens grundande. De delade samma grundläggande värderingar som vi om demokrati och mänskliga rättigheter. De var ledande när det gällde att förena europeiska nationer inom områdena försvar och handel. Det var vår lycka. Och de ansvarar för Islands militära försvar."

Þorsteinn Pálsson, tidigare statsminister och ledare för Självständighetspartiet, ifrågasätter i Fréttablaðið om USA kan betraktas som Islands närmaste allierade eftersom Donald Trump under sin tid som president gjort avsteg från gemensamma grundvärderingar.

tisdag 27 augusti 2019

Strandad grindval med svåra skador avlivades i vattnet



Efter att länge ha simmat nära stranden utanför västra Reykjavík och Seltjarnarnes strandade en ung grindval vid Eiðsgrandi. Gång på gång försökte räddningsarbetare dra ut djuret till havs - men grindvalen simmade ständigt in mot land för att fastna på nytt. Efter flera timmars kamp var djuret så utmärglat att Matvælastofnun beslutade att avliva grindvalen.

Vid 9-tiden i morse upptäcktes en grindval simma längs kusten vid västra Reykjavík och Seltjarnarnes. Den tog sig allt närmare land och verkade inte följa något fiskstim. Vid 10-tiden strandade grindvalen vid Eiðsgrandi. Den hade då följts av ett valskådningsfartyg.

Efter en timme anlände räddningstjänsten. De drog loss grindvalen flera gånger - men varje gång simmade den in mot land för att stranda på nytt. Det var uppenbart att den skadades av att fastna på klipporna. För varje gång verkade också grindvalen vara allt mer utmärglad och förvirrad. Den hade skärsår på ryggen och bölder på stjärtfenan.

När tidvattnet gick från ebb till flod lyckades räddningsarbetarna med hjälp av båt som mest driva ut grindvalen 150 meter från stranden. Det hjälpte inte. Som mest var ett tiotal personer i vattnet samtidigt för att försöka undsätta grindvalen.

Vid 17-tiden beslutade Matvælastofnuns veterinär att den skulle avlivas. Skadorna bedömdes då vara så stora att grindvalen inte skulle kunna överleva. Dessutom var det uppenbart att den plågades.

Det döda djuret fördes enligt ett pressmeddelande ut till havs och sänktes. Det rörde sig om en ung hane som var cirka tre meter lång.

Här kan du läsa mer om grindvalar som strandat på Island i sommar och ovan kan du se en räddningsaktionen. Titeln på filmen är dock vilseledande eftersom djuret inte kunde räddas.

Fortsatt läsarflykt från Fréttablaðið och Morgunblaðið

Bägge Islands dagstidningar fortsätter att tappa läsare. Och det är nu rekordfå som läser såväl Fréttablaðið som Morgunblaðið. Aldrig tidigare har de nått en så liten andel av befolkningen som i dag. Men det är inte bara dagstidningarna som förlorar räckvidd. Även Viðskiptablaðið sätter ett nytt bottenrekord i juli. Det visar den senaste räckviddsmätningen från Gallup.

Den isländska pressen fortsätter att kämpa mot vikande upplagor och sjunkande annonsintäkter. Nyligen stod det klart att Morgunblaðið under 2018 gjorde en förlust på 414 miljoner isländska kronor. Under de senaste tio åren har tidningen haft ett negativt resultat på 2,2 miljarder.

Utan avskrivna skulder och ständiga kapitaltillskott från ägarna hade Morgunblaðið gått i konkurs. Det finns inte heller några tecken på att utvecklingen skulle vara på väg att vända. Förra året var sämre än 2017 - och i år fortsätter tidningen att mista läsare.

Nu är det bara 23,2 procent av islänningarna som läser Morgunblaðið. Det är den lägsta siffran någonsin i Gallups räckviddsmätningar. Det betyder att räckvidden har minskat med 0,7 procentenheter sedan juni.

Det är de yngre islänningarna som överger de tryckta tidningarna. I åldersgruppen 18 till 49 år är Morgunblaðiðs räckvidd bara 14 procent. Tidningen har en något starkare ställning i huvudstadsregionen än på landsbygden. Försprånget för Reykjavíkområdet är dock anmärkningsvärt litet med tanke på att tidningen på vissa håll i landet kommer med posten - något som innebär att den inte ens delas ut samma dag.

Huvudkonkurrenten Fréttablaðið lyckas inte heller behålla läsarna. Nu sjunker räckvidden till 38 procent, en nedgång med 0,4 procentenheter. Det är tidningens sämsta siffra hos Gallup någonsin.

Fréttablaðið är klart starkare i storstäderna. Där delas också tidningen ut gratis till hemmen. På landsbygden finns tidningen i särskilda samlingslådor eller finns att hämta på exempelvis bensinmackar.

Också Fréttablaðið har svårt att locka yngre läsare. I åldersgruppen 18 till 49 år är det bara 28,5 procent som läser tidningen.

Även affärstidningen Viðskiptablaðið - som utkommer en gång i veckan - noteras för ett nytt bottenrekord i juli. Räckvidden är nu 6,3 procent, en minskning med 0,2 procentenheter. Aldrig tidigare har en så liten andel av befolkningen läst Viðskiptablaðið.

Viðskiptablaðið har fler läsare i huvudstadsregionen. Tidningen når också fler yngre läsare än vad Fréttablaðið och Morgunblaðið gör.

DV - som också utkommer en gång i veckan - backar också. Det är nu 8,9 procent av islänningarna som läser tidningen, en tillbakagång med 0,4 procentenheter. DV har dock vid flera tillfällen haft ännu lägre räckvidd.

Den femte tidningen i Gallups mätning är Mannlíf som även den utkommer en gång i veckan. Det är också den enda tidningen som går emot trenden. Nu uppger 17,7 procent att de läser Mannlíf, en ökning med 0,4 procentenheter.

Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.

Isländsk familj på väg att köpa ön Vigur

En isländsk familj är på väg att bli nya ägare till Vigur i Ísafjarðardjúp. De nuvarande ägarna har accepterat budet. Affären går igenom om familjen kan finansiera köpet. Familjen tänker inte stänga ön för besökare. I stället vill de fortsätta satsa på turism. De har bland annat planer på att göra det möjligt att övernatta på Vigur.

I över ett år har Vigur varit ute till försäljning. Ön är den sista i Ísafjarðardjúp som är bebodd året runt. Under somrarna kommer omkring 10 000 turister till Vigur för att uppleva naturen, det rika fågellivet och unik byggnadsmiljö.

Utanför högsäsongen är Vigur en isolerad och enslig plats. Det finns - utöver postbåten - ingen färjetrafik till ön. Invånarna ansvarar själva för att transportera alla förnödenheter till Vigur från Ísafjörður eller Súðavík på fastlandet.

Ön har varit i ägo hos samma familj sedan 1888. Nu har de bestämt sig för att sälja. När ön utannonserades talades det om en prislapp på drygt 300 miljoner isländska kronor.

I somras var en affär nära med en grekisk investerare. Den sprack på restriktionerna för att flyga med helikopter i området och för att föra in hundar till Island. Flera andra utländska miljonärer har varit intresserade av ön. Även då har förbudet mot helikopterflyg i delar av Ísafjarðardjúp varit ett hinder.

Politiker både i alltinget och i flera kommuner i Västfjordarna har engagerat sig i försäljningen. De har uppmanat regeringen att köpa ön för att den även i framtiden ska hållas öppen för besökare. Hittills har regeringen valt att inte agera. Kommunerna i regionen har inte ansett sig ha råd att köpa Vigur.

Nu har en isländsk familj - en man, en kvinna och ett spädbarn - lagt ett bud på Vigur. Salvar Baldursson, bonde på ön, säger till Bæjarins Besta att han hoppas att en affär blir av inom kort. Familjen har inga planer på att stänga ön för besökare. I stället vill de fortsätta att satsa på turism.

Prislappen är dock för hög för att det i dag ska vara möjligt att leva enbart på intäkterna från turismen. Samtidigt är Vigur i dag den enda bebodda isländska ön där invånarna inte får några särskilda subventioner eller bidrag. Salvar Baldursson säger till Bæjarins Besta att staten äger bryggan och kranen på Vigur - men det kan krävas mer stöd än så i form av exempelvis trefas:
"Staten behöver ha dessa ägor i åtanke och på så sätt stödja bebyggelsen. Det är mycket dyrare att ha enfassystem än trefassystem. Invånarna behöver ha dyrare utrustning än vad som annars hade krävts."
De nuvarande ägarna har accepterat familjens bud. Om de kan säkra finansieringen ska affären gå i lås. För att öka intäkterna har de bland annat planer på att göra det möjligt att övernatta på Vigur.

Här kan du läsa mer om försäljningen av Vigur.

Dagens citat

"Vissa talar om att armén är på väg tillbaka. Så är det inte och det är långt därifrån. Och för att det skulle ske saknas alla nyckelförutsättningar. Det är inte svårare än så. Den första är att det inte är någon stat på Europas fastland som kan skaffa sig en dominerande ställning. Ryssland kan det inte, har ingen kapacitet till det och kommer inte att ha det."

Albert Jónsson, tidigare isländsk ambassadör i både USA och Ryssland, i RÚV om debatten om att den nedlagda Nato-basen i Keflavík skulle kunna tas i bruk på nytt - läs mer här.

måndag 26 augusti 2019

Fyrverkeri avslutar kulturnatten i Reykjavík



Den årliga kulturnatten i Reykjavík bjuder på flera hundra programpunkter. Då är det också mycket trångt på gatorna i centrum. Förra året var det omkring 200 000 personer som gick på åtminstone något evenemang under kulturnatten. Lika trångt i stadskärnan är det kanske bara runt tolvslaget på nyårsafton när människor strömmar ut för att se fyrverkerier.

Fyrverkerier är för många också en av höjdpunkterna under kulturnatten. Ovan kan du se hur det såg ut i centrala Reykjavík i lördags kväll.

Reynisfjara stängt för besökare - risk för nya jordskred

Foto: Sigurður Sigurbjörnsson/
Lögreglan
Reynisfjall är fortfarande mycket instabilt. Risken för nya jordskred gör att den östligaste delen av Reynisfjara hålls stängd för besökare. Tisdagens ras drog med sig omkring 25 000 kubikmeter jord. Turismminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir tänker nu diskutera kontinuerlig övervakning av stranden med miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson.

I tisdags morse föll ett stort jordskred från Reynisfjall väster om Vík í Mýrdal på den isländska sydkusten. Rasmassorna spred sig över stranden Reynisfjaras östligaste del och ut i havet. Skredet kan enligt Veðurstofa Íslands ha skett i omgångar. Det sista raset kom vid 7.30 på tisdagen.

Jordskredet är det tredje på tio år. Reynisfjall är fortfarande mycket instabilt. Det finns en rad sprickor i berget. Utöver faran för fler jordskred finns det enligt Veðurstofa Íslands också en risk för att enstaka klippblock kan falla över Reynisfjara.

Tisdagens jordskred drog med sig omkring 25 000 kubikmeter jord. Det föll från en höjd på 60 till 100 meter. Jordskredet är ungefär 100 meter brett och spred sig 50 meter från bergets fot. Som mest är jordmassorna 20 meter djupa men det genomsnittliga djupet är 5 meter. De största stenarna mäter 3 meter i kubikmeter. Jordskredet täcker en yta på 5 200 kvadratmeter.

Polis har övervakat stranden sedan i måndags. Då hade två besökare skadats av stenar som fallit från Reynisfjall. Polis har spärrat av den östra delen av Reynisfjara på grund av rasrisken.

Sigurður Sigurbjörnsson, vakthavande befäl vid polisen i Suðurland, säger i Morgunblaðið att åtgärderna inte är hållbara i längden. Under nätterna brukar vågorna dra med sig avspärrningsbanden.

Vid flera tillfällen har polisen fått avvisa turister som har struntat i avspärrningarna och gått in på den stängda delen av stranden. Den som inte följer polisens uppmaningar riskerar böter på mellan 100 000 och 500 000 isländska kronor.

Polis, markägare, kommunen, Veðurstofa Íslands och Vegagerðin diskuterade i fredags situationen på Reynisfjara. Slutsatsen var enligt ett pressmeddelande att den östra delen av Reynisfjara även i fortsättningen ska vara stängd för besökare. Skälet är att det finns en risk för fortsatta ras för Reynisfjall. De ska också diskutera framtida åtgärder på stranden.

Björn Ingi Jónsson vid Almannavarnir säger till Vísir att den västra delen av Reynisfjara - som också är den som är populärast bland turister - kommer att vara öppen även i fortsättningen. Risken för nya jordskred gör dock att den östra delen förblir stängd:
"Det ser så ut nu när vi tittar upp där och ser hur det ser ut där uppe att det är mycket som är löst, och det är har rasat runt en rätt stor klippavsats som finns där uppe och som vi har vissa farhågor om att även den skulle kunna ge sig iväg."
Þor­björg Gísla­dótt­ir, kommunchef i Mýrdalshreppur, säger i Morgunblaðið att jordskredet inte kommer som någon överraskning. Det är ett problem att inte alla turister respekterar avspärrningarna. Samtidigt finns det inte resurser för att ha ständig övervakning på stranden:
"Vi kan inte stå där och passa upp så att människor inte utsätter sig för faror. Det är upp till var och en att följa uppmaningar. Vi kan faktiskt inte göra mycket mer."
Turismminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir kommer att träffa miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson för att diskutera läget på Reynisfjara. Eventuell övervakning av stranden är en fråga för miljödepartementet och Umhverfisstofnun, skriver RÚV.

Veðurstofa Íslands har begärt mer pengar för att kunna kartlägga områden där det finns stor risk för jordskred. I dag är det bara en av myndighetens anställda som arbetar med jordskred - trots att det sedan 1901 är 40 personer som har omkommit i skred. Ingvar Kristinsson säger till RÚV att dödsoffren hade kunnat bli många fler om några av de senaste jordskreden inträffat på dagtid:
"För att undkomma skador så kan man säga att vi har haft tur att dessa skred som har skett på sistone har rasat på natten så det har varit få människor på plats."
Här kan du läsa mer om jordskredet på Reynisfjara.

Katrín Jakobsdóttir öppnar för möte med Mike Pence

Statsminister Katrín Jakobsdóttir kan tänka sig att träffa Mike Pence. Men då måste USA:s vicepresident Mike Pence stanna längre på Island. Hon tänker fortfarande prioritera Nordisk facklig kongress i Malmö. Hon öppnade för ett möte med Mike Pence när hon träffade USA:s ambassadör Jeffrey Ross Gunther.

Den 4 september besöker USA:s vicepresident Mike Pence Island. Statsminister Katrín Jakobsdóttir hade sedan tidigare planerat att besöka Nordisk facklig kongress i Malmö den 3 och 4 september. Beskedet om Mike Pences besök fick henne inte att tänka om.

Katrín Jakobsdóttirs beslut har fått mycket uppmärksamhet. Det kopplades på vissa håll till Donald Trumps inställda besök till Danmark efter att han fått veta att det inte var aktuellt med någon försäljning av Grönland till USA. I Fox News skämtades det om att Island skulle kunna vara nästa köp. Somliga spekulerade i att Katrín Jakobsdóttir i en aktion av nordisk solidaritet valde att nobba Mike Pence.

Beslutet om att inte vara på plats under Mike Pences besök hade dock Katrín Jakobsdóttir fattat redan innan Donald Trump avbokade resan till Danmark. Ólaf­ur Þ. Harðar­son, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att det rör sig om en mycket ovanlig prioritering från statsministerns sida.

Mike Pence har få åsiktsfränder i alltinget. Ändå är det många oppositionspolitiker som har kritiserat Katrín Jakobsdóttir. Även om de ogillar hans åsikter när det gäller exempelvis hbtq-rättigheter och jämställdhet är ett möte med USA:s vicepresident en möjlighet att framföra kritik. Hanna Katrín Friðriksson, gruppledare för Renässans, säger i Morgunblaðið att hon kunde ha prioriterat annorlunda:
"Hon borde ha utnyttjat möjligheten, ta emot honom och diskutera angelägna ämnen som klimatfrågor och säkerhets- och försvarsfrågor."
Men Katrín Jakobsdóttirs agerande har också fått stöd. Den fackliga organisationen Alþýðusam­band Íslands skriver i ett pressmeddelande att hennes närvaro på kongressen är viktig. Där kommer frågor om löntagarnas framtid i Norden att diskuteras. Den som tycker att hon bara kan avstå kongressen visar enligt organisationen att den inte bryr sig om fackliga frågor.

Nu öppnar Katrín Jakobsdóttir för att ändå träffa Mike Pence. Hon tänker inte ändra planerna för sin resa till Malmö. Men om han kan stanna längre på Island är hon intresserad av att träffa honom.

Katrín Jakobsdóttir träffade i fredags Jeffrey Ross Gunther, USA:s nya ambassadör på Island. Mötet ska ha varit planerat sedan tidigare. Där ska de enligt Vísir ha diskuterat en ändring av Mike Pences resplaner som skulle möjliggöra ett möte.

Den ursprungliga planen är att Mike Pence kommer till Island den 4 september för ett möte med utrikesminister Guð­laugur Þór Þórðar­son och reser till Storbritannien dagen därpå för att sedan fortsätta till Irland. Om han kan stanna längre på Island eller ändra upplägget tar Katrín Jakobsdóttir emot honom.

Här kan du läsa mer om turerna kring Mike Pences besök på Island.

Dagens citat

"Energipaketsmotståndarnas skräckpropaganda byggs på grundlösa påståenden och de flesta av motståndarna vet det. Efter voteringen i alltinget kommer det att visa sig att ingen skada är skedd. Nationens suveränitet kommer att förbli orubbad. Ingen kommer att uppleva att något har förändrats. Med andra ord: skräckpropagandan fungerar bara fram till voteringen. Efter den går det inte att tala emot verkligheten."

Þorsteinn Pálsson, grundare av Renässans och tidigare ledare för Självständighetspartiet, skriver i Hringbraut om debatten om införandet av det tredje steget i EU:s energipolitiska program - läs mer här.

söndag 25 augusti 2019

Dagens bonuscitat

"Snart smälter glaciärer som är större än Ok. Jag har inga förhoppningar om att det skulle kunna gå att rädda dem undan det som sker nu. ... Okjökull försvann snabbare än jag trodde att den skulle göra. Det finns egentligen inget kvar av den."

Oddur Sigurðsson vid Veðurstofa Íslands i RÚV om den försvunna glaciären Okjökull - läs mer här.

Lingon växer på allt fler platser på Island

Lingon växer nu på flera platser på västra Island. Tidigare har det sällsynta bäret främst hittats på östra Island och i Öxarfjörður i nordost. Nyligen upptäcktes det i Borgarfjörður. Lingon har sannolikt spridit sig över landet med hjälp av flyttfåglar. Skógrækt ríkisins välkomnar utbredningen eftersom den kommer att gynna fågellivet och den biologiska mångfalden i skogarna.

Blåbär, odon, kråkbär, stenbär, hönsbär, jordgubbar och smultron är de bär som växer vilt på Island. Tidigare har lingon bara påträffats i begränsad omfattning. Men nu ser det ut som att lingon har börjat sprida sig till fler landsdelar.

Benedikt Sævarsson, som är bosatt i Akranes, berättar i Skessuhorn att han nyligen stötte på lingonris under en vandring vid Munaðarnes i Borgarfjörður. Lingon har setts till även längre norrut i Norðurárdalur.

Lingon har tidigare växt främst på östra Island och i Öxarfjörður i nordost. Det är logiskt att det är just här som bäret dök upp först. Lingon trivs i de skogsmiljöer som finns just i dessa regioner och har sannolikt spridits till Island med hjälp av flyttfåglar.

I takt med att skogarna breder ut sig på Island - till stor del på grund av trädplantering - ökar också förutsättningarna för att ett bär som lingon ska följa med.

Skógrækt ríkisins skriver i ett pressmeddelande att lingon är ett välkommet tillskott till de isländska skogarna. Bäret gynnar fågellivet och den biologiska mångfalden. Eftersom lingon nu har setts på fler platser i landet är det troligt att spridningen fortsätter - vilket i sin tur gör att bäret kommer att bli en allt vanligare syn.

Botanikern Hörður Kristinsson säger i Morgunblaðið att det inte kommer att bli tal om någon lingonexplosion. Lingonris breder ut sig i långsam takt. För att lingon ska sprida sig vidare krävs att får inte äter upp allt ris.

Färre arbetslösa i Islands mest utsatta region

Arbetslösheten på Suðurnes tar ett steg nedåt under juli. Ändå är det alltjämt den isländska region som har i särklass flest invånare som står utanför arbetsmarknaden. Trots den sjunkande arbetslösheten på Suðurnes ligger nivån på hela Island still. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.

Det var i juli 3,4 procent av islänningarna som inte hade något jobb. Den siffran var lika hög i juni. Jämfört med 2018 rör det sig om en stor ökning. För ett år sedan var arbetslösheten i juli 2,2 procent.

Den största förändringen sker på Suðurnes. Regionen har dock fortsatt den högsta arbetslösheten på Island. I juli var det 5,9 procent som var inskrivna som arbetslösa, en minskning med 0,4 procentenheter.

I Reykjavíkområdet var arbetslösheten 3,8 procent (+0,1), i Norðurland eystra 2,6 procent (-0,1), i Suðurland 2 procent (+0,1), i Västfjordarna 1,9 procent (-0,2), i Vesturland 1,8 procent (-0,1), i Austurland 1,6 procent (-0,2) och i Norðurland vestra 1 procent (+0,1).

Vinnumálastofnun räknar i en prognos med att arbetslösheten blir oförändrad eller ökar något i augusti.

Gapet mellan könen i arbetslöshetsstatistiken fortsätter att öka. I juli var 3,3 procent av männen utan jobb medan 3,7 procent av kvinnorna stod utanför arbetsmarknaden.

Bland utländska medborgare sjönk arbetslösheten till 7,3 procent, en minskning med 0,1 procentenhet. Utlänningar är dock alltjämt arbetslösa i mer än så dubbelt så hög utsträckning som islänningar.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Det är naturligtvis så här på Island att människors attityd till uppvärmningen är blandad. Människor inser absolut att det att glaciärerna här håller på att smälta inte har uppstått på grund av något bra, men samtidigt är det inte särskilt negativt att det håller på att bli lite varmare här. Den här sommaren slog alla värmerekord och människor är mycket nöjda med det. Och mina känslor är också blandade. Jag kan inte säga att jag inte vill att det är bra väder."

Komikern Jón Gnarr i Morgunblaðið om den globala uppvärmningens konsekvenser för Island med anledning av den försvunna glaciären Okjökull - läs mer här.

lördag 24 augusti 2019

Dagens bonuscitat

"Det finns en djupgående oenighet mellan forskare och jag vill att man accepterar det. Det är inget konstigt att ett parti som Självständighetspartiet delas in i falanger under omständigheter som dessa. Oavsett vad saken gäller så är det partiets ledares roll med med sin fördragsamhet, skicklighet och statsmannakonst att förena dessa ståndpunkter. Och inte att slå människor i skallen med ett basebollträ."

Óskar Magnússon, självständighetspartist och tidigare utgivare för Morgunblaðið, i Vísir om den interna splittringen inom Självständighetspartiet på grund av det planerade införandet av det tredje steget i EU:s energipolitik - läs mer här.

Jordskalv vid Krýsuvík skakar Reykjavíks utkanter

Illustration: Veðurstofa Íslands
Ett jordskalv vid Krýsuvík i natt var tillräckligt kraftigt för att det skulle kännas i bland annat Kópavogur, Garðabær och Hafnarfjörður. Skalvet hade en magnitud på 3,4. Det följdes av en rad mindre efterskalv. Inget av efterskalven var tillräckligt stora för att det skulle kunna kännas i befolkade områden.

Klockan 1.34 i natt inträffade ett större jordskalv nordost om Krýsuvík på Suðurnes. Skalvet hade en magnitud på 3,4. Skalvet kändes i de södra delarna av huvudstadsregionen - som Kópavogur, Garðabær och Hafnarfjörður. Enligt Veðurstofa Íslands kom det inga rapporter om att skalvet skulle ha märkts inne i Reykjavík.

Skalvet följdes av ett fyrtiotal mindre efterskalv. Det största av dem uppmättes till 1,7.

Jordskalv i området är vanliga. I området finns också mycket geotermisk aktivitet.

Krýsuvík ingår i ett vulkaniskt system på sydvästra Island. Det sista utbrottet i regionen skedde på 1300-talet. Det finns inga tecken på att nattens jordskalv skulle ha något samband med nära förestående vulkanisk aktivitet.

Här kan du läsa mer om Krýsuvík.

Island får ny justitieminister i september

Beskedet om vem som blir ny justitieminister efter Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir kommer sannolikt den 6 september. Bjarni Benediktsson säger till RÚV att han inte tänker gå utanför Självständighetspartiets grupp i alltinget i sitt val. De hetaste kandidaterna är Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir och Birgir Ármannsson.

Efter att Sigríður Á. Andersens utnämningar av domare till Landsréttur dömts ut som olagliga valde hon till slut att avgå som justitieminister. Hon beskrev det då som en tillfällig åtgärd. Hon efterträddes av Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir som sedan tidigare var ansvarig för industri, turism och innovationer.

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir vill helst stanna på sin gamla post. En ny justitieminister väntas utses vid konseljen med presidenten Guðni Th. Jóhannesson den 6 september. Bjarni Benediktsson, Självständighetspartiets ledare, säger till RÚV att han inte ser någon anledning till att vända sig utanför den egna partigruppen.

Sigríður Á. Andersen vill ha tillbaka posten. Inom vissa falanger i det egna partiet har hon också ett starkt stöd. Men hos övriga partier - och inte minst inom koalitionspartnern Gröna vänstern - finns ett utbrett motstånd. Att hon inte medgett några misstag och i stället ifrågasatt beslutet i Europadomstolen för mänskliga rättigheter har inte gjort henne mindre kontroversiell.

Om Bjarni Benediktsson på nytt väljer Sigríður Á. Andersen väljer han också konflikter. Hon har dock ett starkt stöd i de två valkretsarna i Reykjavík. Det skulle kunna tala för henne.

Den hetaste kandidaten är i stället Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir, ordförande för alltingets utrikesnämnd. Hon har nu suttit i alltinget i tre år och är utbildad jurist. Hon är dessutom kvinna - och Självständighetspartiet har många gånger kritiserats för att ha för få kvinnor som ministrar.

Gruppledaren Birgir Ármannsson har suttit i alltinget sedan 2003. Han skulle kunna fungera som något av en kompromisskandidat. Han har få fiender - och även han är jurist till yrket.

Mer kontroversiell är Brynjar Níelsson. Han har inte gjort någon hemlighet av sitt intresse för uppdraget. En lång rad kontroversiella uttalanden och det faktum att han är gift med Arnfríður Einarsdóttir - en av de kvinnor som utsågs till domare med olagliga metoder av Sigríður Á. Andersen - gör honom än mer problematisk.

Det som talar för honom är att han är jurist. Men frågan är också om Brynjar Níelsson inte är för frispråkig och oförutsägbar för att han skulle bli Bjarni Benediktssons val.

Här kan du läsa mer om Sigríður Á. Andersens avgång.

Dagens citat

Foto: Rice University
"You think in a different time scale when you're writing in copper rather than in paper. ... You start to think that someone actually is coming there in 300 years reading it. ... Climate change doesn't have a beginning or end and I think the philosophy behind this plaque is to place this warning sign to remind ourselves that historical events are happening, and we should not normalise them. We should put our feet down and say, okay, this is gone, this is significant."

Författaren Andri Snær Magnason i BBC om det minnesmärke över den försvunna glaciären Okjökull som invigdes i söndags - läs mer här.

fredag 23 augusti 2019

Stenras från fjället Ernir vid Bolungarvík

Det 696 meter höga fjället Ernir är ett av de många berg som omger Bolungarvík. Här är stenras vanliga. Inte minst brukar en hel del stenras inträffa i samband med att tjälen lossnar på våren. Nyligen inträffade ett stenras som också fångades på bild av en kommunanställd. Stora stenar rullar nedför sluttningarna samtidigt som ett dovt muller sprider sig över trakten.

Ingen skadades vid raset. Ernir ligger en bit från bebyggelsen i Bolungarvík och mellan fjället och staden finns en kulle som i regel utgör ett gott skydd mot klippblock.

Socialdemokraterna åter näst störst på Island

Socialdemokraterna återtar ställningen som Islands näst största parti. Avståndet upp till Självständighetspartiet är inte större än att det ryms inom den statistiska felmarginalen. Samtidigt backar Piratpartiet från positionen som tvåa till nummer fem. Det visar den senaste opinionsmätningen från MMR.

De senaste månaderna har Socialdemokraterna gått bakåt i opinionen. Efter att länge ha varit Islands näst största parti har stödet sjunkit. Under samma tid har positionen som tvåa i landet övertagits av antingen Piratpartiet eller Gröna vänstern.

Men i den senaste opinionsmätningen från MMR är Socialdemokraterna den stora vinnare. Partiet återtar platsen som nummer två. Väljarstödet är nu partiets högsta på ett år. Dessutom är avståndet till Självständighetspartiet det lägsta på ett år.

Socialdemokraterna får nu 16,8 procent. Jämfört med föregående mätning har stödet stigit med 3,3 procentenheter.

Självständighetspartiet får 19,1 procent. Det innebär en ökning med 0,1 procentenhet.

Gapet mellan Socialdemokraterna och Självständighetspartiet är nu inte större än att det ligger inom den statistiska felmarginalen.

Centerpartiet backar från den förra mätningens rekord i opinionen. Det är nu 13 procent av islänningarna som sympatiserar med partiet. Stödet sjunker med 1,4 procentenheter.

Gröna vänstern fortsätter att kämpa mot svaga opinionssiffror. Den här gången ökar dock väljarstödet till 11,5 procent, en uppgång med 1,2 procentenheter.

Piratpartiet faller tillbaka från andra till femte plats. Piratpartiet är mätningens stora förlora. Nu får partiet 11,3 procent, en minskning med 3,6 procentenheter.

Även Framstegspartiet går framåt. Stödet ökar med 2 procentenheter till 10,4 procent.

Renässans är numera det minsta partiet som klarar femprocentsspärren till alltinget. Partiet får nu 9,3 procent, en nedgång med 0,4 procentenheter.

Nedanför spärren finns Folkets parti med 4,1 procent, en tillbakagång med 0,7 procentenheter. Islands socialistparti har ännu längre upp till spärren. Partiet får nu bara 2,9 procent, en nedgång med 1,4 procentenheter. Siffran är den sämsta på fyra månader.

Ännu längre från spärren finns Ljus framtid med 0,5 procent, ett uppsving med 0,3 procentenheter, följt av Gryning med 0,4 procent, en uppgång med 0,2 procentenheter, och Folkfronten 0,1 procent, en ökning med 0,1 procentenhet.

Stödet för trepartikoalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet är 38,8 procent. Det innebär en minskning med 2,1 procentenheter. Bara vid ett tidigare tillfälle har stödet för den sittande regeringen varit lägre.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Natos upprustning i Keflavík skapar 300 nya jobb

USA:s och Natos investeringar på flygplatsen i Keflavík fram till 2023 kommer att skapa omkring 300 nya jobb. Flest arbetstillfällen kommer genom utbyggnaden av områden för farligt gods och områden för uppställning av stridsflyg. Det visar en rapport från näringslivsorganisationen Samtök iðnaðarins.

I Keflavík planeras nu de största investeringarna sedan Nato-basen stängdes 2006. USA och Nato lägger fram till 2023 totalt 14,5 miljarder isländska kronor på anläggningarna i Keflavík. Islands andel är 400 miljoner isländska kronor.

I upprustningen ingår utbyggnad av hangarer, områden för att hantera farligt gods, förbättring av radarsystem, tillfälliga bostäder för 300 Nato-anställda och förberedelser för ytterligare övernattningsplatser.

Satsningarna är en konsekvens av det förändrade säkerhetsläget i Nordatlanten. USA och Nato använder i dag främst Island för att följa ryska stridsflygplan och ubåtar i regionen.

Trots en ökad närvaro av trupper från olika Nato-länder finns det i dagsläget inga planer på att åter ha en permanent bas på Island. Från politiskt håll finns det inte heller några önskemål om en ständig närvaro. Regeringen har också sagt att USA inte har något intresse av en permanent bas på Island.

Näringslivsorganisationen Samtök iðnaðarins skriver nu i en rapport att investeringarna är välkomna för ekonomin på sydvästra Island. De kommer att skapa omkring 300 arbetstillfällen på Natos anläggningar i Keflavík. Dessutom skapas ytterligare jobb utanför anläggningen som en följd av investeringarna.

Investeringarna är enligt Samtök iðnaðarins särskilt viktiga på Suðurnes, den region i landet som i dag har den högsta arbetslösheten. Just nu är det 6,3 procent som står utan jobb - vilket är nästan dubbelt så många som genomsnittet för hela landet. Och i kommunen Reykjanesbær har arbetslösheten dubblerats inom loppet av några få månader.

Den minskande turismen till följd av Wow Airs konkurs och det sjunkande intresset för att resa till Island ligger bakom den negativa konjunkturutvecklingen. Lågkonjunkturen har slagit särskilt hårt mot just Suðurnes.

De arbeten som ska utföras under de fyra närmaste åren kommer enligt rapporten att ge viktiga intäkter till isländska företag inom byggbranschen. Det är också en bransch som drabbats av nedgången inom turistindustrin. Att färre turister nu besöker Island har gjort att färre är intresserade av att bygga hotell.

Viktigast är nya flygplansområden och särskilda områden för farligt gods. Tillsammans uppgår kostnaderna till omkring 6 miljarder isländska kronor. Här skapas ungefär 180 nya jobb.

Ombyggnad av hangarer och bygget av tvättstationer samt transportbanor och uppställningsplatser går på cirka 1,5 miljarder isländska kronor var. Hälften så dyrt blir det att förbereda för fler tillfälliga bostäder i baracker.

Här kan du läsa mer om satsningarna i Keflavík.

Dagens citat

"Mycket skrivs om Gröna vänsterns ansvar för att USA:s vicepresident kommer till landet (en granne full av felaktiga åsikter enligt mångas bedömning och däribland min) som om det skulle väljas bland de högst uppsatta människorna i statsskicket i de länder som vi har politiskt, ekonomiskt eller kulturellt utbyte med om de får ett traditionellt och diplomatiskt mottagande."

Ari Trausti Guðmundsson, alltingsledamot för Gröna vänstern, skriver på Facebook om kritiken mot regeringen för det kommande besöket från USA:s vicepresident Mike Pence - läs mer här.

torsdag 22 augusti 2019

En av fyra islänningar har bitits av svidknott

Var fjärde islänning har blivit biten av svidknott det senaste året. Och sex av tio känner någon som har blivit biten. Det är bara en av tre som inte själva har blivit bitna eller inte vet om någon som blivit det. Yngre har drabbats i större utsträckning än äldre. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

Svidknott började sprida sig i större antal på sydvästra Island sommaren 2015. I år har den torra och varma försommaren bidragit till att svidknotten blivit betydligt fler. Inte minst i sydväst har de på många håll blivit en riktig plåga.

Det är 22,9 procent av islänningarna som uppger de någon gång det senaste året har blivit bitna av svidknott. Hela 59 procent svarar dessutom att de känner någon som blivit biten. Det är bara var tredje som inte blivit bitna eller vet om någon som drabbats. Här var det möjligt för deltagarna att välja flera svarsalternativ.

Fler kvinnor än män har blivit bitna. Det är dessutom vanligare att yngre drabbas.

Här kan du läsa mer om svidknott på Island.

Varmaste juli i Reykjavíks historia

I Reykjavík var det 13,4 grader varmt i juli. Inte sedan temperaturmätningarna började 1871 har juli varit lika varm i den isländska huvudstaden. Även på södra och västra Island var temperaturerna högre än normalt. Men värmeböljan i slutet av månaden räckte inte för att höja snittet på östra och norra Island långt över snittet. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Reykjavík brukar sällan tillhöra de platser i landet som har de allra högsta temperaturerna. Däremot är vädret i den isländska huvudstaden milt. I regel är dessutom skillnaderna mellan sommar och vinter förhållandevis begränsade.

Så var det också i juli i år. Den högsta temperaturen som uppmättes i Reykjavík var 20,2 grader och den lägsta 5,8 grader. Skillnaderna mellan natt och dag var ovanligt små.

De jämna temperaturerna gjorde alltså juli till en rekordmånad. Inte sedan mätningarna började 1871 har månaden varit lika varm. Medeltemperaturen i Reykjavík var 13,4 grader. Det tidigare rekordet var från 2010 då det var 13 grader. Årets notering var hela 2,9 grader över snittet för 1961 till 1990, den period som Veðurstofa Íslands använder för jämförelser.

Det var heller inte långt ifrån att Reykjavík skulle bli Islands varmaste plats i juli. Snäppet varmare var det dock i Hjarðarland, Árnes och Þingvellir. Där var snittet 13,5 grader.

Svalast var det i Gagnheiði med 5,2 grader. På låglandet hade Fontur den lägsta medeltemperaturen med 7,6 grader.

I Stykkishólmur var snittet 11,8 grader (1,9 grader över medeltemperaturen för perioden 1961 till 1990), i Bolungarvík 10,6 grader (+1,6), på Grímsey 9,0 grader (+1,5), i Akureyri 12,1 grader (+1,6), i Egilsstaðir 10,6 grader (+0,3), i Dalatangi 9,0 grader (+1,0), i Teigarhorn 9,9 rader (+1,1), i Höfn 11,4 grader (jämförelse saknas), i Stórhöfði på Hemön 10,9 grader (+1,3), i Hveravellir 9,8 grader (+2,8) och i Árnes 13,5 grader (+2,6).

De högsta medeltemperaturerna registrerades alltså på södra och västra Island. Den värmebölja som drog in över landet under slutet på månaden räckte inte för att snittet på norra och östra Island skulle hamna långt över medelvärdet.

Månadens - och även årets - högsta temperatur uppmättes i Hjarðarland den 29 juli. Då var det 26,9 grader. Kallast var det den 1 juli vid Gagnheiði. Då var det -3,3 grader. I befolkade områden var den lägsta temperaturen -2,4 grader i Möðrudalur den 3 juli.

Nederbörden var genomsnittlig i stora delar av landet. I Reykjavík föll 56,4 millimeter nederbörd, i Akureyri 62,4 millimeter och i Stykkishólmur 40 millimeter.

Månaden var däremot något soligare än normalt. Reykjavík hade 194,6 soltimmar - vilket var 23,3 timmar fler än genomsnittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. Akureyri hade 132,9 soltimmar - vilket var 25,4 timmar under snittet.

Under årets sju första månader var medeltemperaturen i Reykjavík 5,8 grader. Det var 1,7 grader över snittet - och det gör 2019 till det hittills sjätte varmaste året genom tiderna. I Akureyri var medeltemperaturen 4,6 grader - vilket var 1,5 grader över snittet.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Katrín Jakobsdóttir nobbar Mike Pences besök på Island

Statsminister Katrín Jakobsdóttir kommer inte att träffa USA:s vicepresident Mike Pence under hans besök på Island. Hon befinner sig i Sverige som gäst på Nordisk facklig kongress. Och hon tänker inte ändra sina planer på grund av Mike Pence. Beslutet att inte möta honom tolkas av vissa som ett sätt att ta avstånd från både hans åsikter och upprustningen i Keflavík.

Den militära upprustningen på den gamla Nato-basen i Keflavík har de senaste månaderna blivit ett allt större politiskt bekymmer för Katrín Jakobsdóttir. Som ledare för Gröna vänstern representerar hon ett parti som har Nato-utträde på programmet. Och som statsminister företräder hon en regering som står bakom medlemskapet.

Ett antal tongivande medlemmar på Gröna vänsterns vänsterfalang är också med i Samtök hernaðarandstæðinga, en organisation som arbetar för att Island ska lämna Nato. Där riktas nu i olika diskussionsforum skarp kritik mot Katrín Jakobsdóttir. Somliga tycker att hon inte vågar stå för den politik som regeringen faktiskt driver.

USA:s vicepresident Mike Pence besöker Island den 4 september. Det besöket har gett nytt bränsle till debatten om Katrín Jakobsdóttirs och Gröna vänsterns förhållande till Nato och upprustningen i Keflavík.

Katrín Jakobsdóttir kommer inte att träffa Mike Pence. Hon berättar i Morgunblaðið att hon sedan tidigare har en resa inbokad till Nordisk facklig kongress i Malmö. Hon säger till RÚV att hon inte kommer att ändra planerna. Katrín Jakobsdóttir säger också att hon inte uteblir för att Mike Pences besök är problematiskt för partiet.

Hennes uttalanden har inte fått stopp på spekulationerna. Regeringen har bland annat av Socialdemokraterna anklagats för att försöka föra allmänheten bakom ljuset om syftet med Mike Pences besök. Socialdemokraterna har också tagit upp frågan i utrikesnämnden.

När utrikesminister Guðlaug­ur Þór Þórðar­son meddelade nyheten sade han att det var handel och samarbete som skulle diskuteras. När Vita huset presenterade samma nyhet fanns försvarsfrågor och hotet från Ryssland också med på dagordningen.

Guðlaug­ur Þór Þórðar­son säger till Vísir att han aldrig kommer att lämna några kompletta redogörelser för vad han diskuterar med utländska makthavare. Han säger till Vísir att han sannolikt kommer att visa Natos anläggningar i Keflavík för Mike Pence. De kommer dock inte att hålla något formellt möte om just försvarsfrågor.

Þór Whitehead, professor emeritus i historia vid Háskóli Íslands, säger till Vísir att han inte kan minnas något tillfälle där en isländsk statsminister har valt att inte prioritera ett besök från en så högt uppsatt politiker som Mike Pence. Trots att hon redan lovat att närvara vid en kongress tror han att det är få som inte skulle lämna återbud:
"Vilket statsöverhuvud skulle smita undan från att träffa USA:s vicepresident om det gällde en inbjudan på grund av att vederbörande statsöverhuvud hade lovat att hålla något tal vid någon församling utomlands när vicepresidenten kommer hit?"
Hannes Hólmsteinn Gissurarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands och självständighetspartist, säger till Eyjan att Katrín Jakobsdóttir i det här fallet agerar som partiledare och inte som regeringschef. Han hävdar att hon i första hand borde se till Islands intressen och inte till partiets intressen:
"Och Islands intressen omfattar inte minst en god relation med USA, världens i särklass mäktigaste stat."
Det är ingen hemlighet att Katrín Jakobsdóttir på många punkter dessutom är kritisk till Mike Pence. Hon har till exempel öppet tagit avstånd från hans negativa inställning till hbtq-rättigheter.

Om det ändå skulle röra sig om en tyst protest från statsministerns sida så kommer de partimedlemmar som också är med i Samtök hernaðarandstæðinga sannolikt att vara betydligt mer högljudda. De planerar en öppen manifestation mot Mike Pence och USA:s politik i samband med hans besök.

Här kan du läsa mer om Mike Pences besök på Island.

Dagens citat

"Vi har naturligtvis mycket kontakter med USA så det är väldigt naturligt att dessa nationers ledare träffas och har kontakter. Internationella kontakter handlar inte om att människor alltid är helt överens i alla frågor och jag antar att det inte är så i det här fallet."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i RÚV om vicepresidenten Mike Pences kommande besök och kritiken mot hans syn på hbtq-rättigheter - läs mer här.