De sista veckorna i alltinget före sommaruppehållet präglades av debatten om EU:s tredje energipolitiska paket. En klar majoritet står bakom förslaget. Motståndarna finns inom Centerpartiet och Folkets parti. Dessutom överväger enskilda ledamöter inom Självständighetspartiet och Framstegspartiet att inte rösta för förslaget.
För att undvika att förslaget röstades igenom ockuperade Centerpartiets ledamöter alltingets talarstol. Genom att ständigt hålla nya anföranden och begära repliker på varandra höll de igång debatten i 138 timmar. När den avbröts var det efter en överenskommelse om att den ska fortsätta i slutet på augusti med en votering i september.
Centerpartiet försöker nu på olika sätt väcka opinion mot förslaget. Det senaste utspelet kommer från Ólafur Ísleifsson, en av partiets alltingsledamöter. Han hävdar i en debattartikel i Morgunblaðið att ett ja till förslaget i alltinget bara kan bekräftas genom att presidenten Guðni Th. Jóhannesson undertecknar beslutet.
Ólafur Ísleifsson skriver att han baserade sin tolkning på en artikel av Margrét Einarsdóttir, docent i juridik vid Háskólinn í Reykjavík. EU:s tredje energipolitiska paket behandlas i alltinget formellt inte som ett lagförslag. I stället rör det sig om ett parlamentariskt beslut som ger regeringen rätt att agera på ett visst sätt.
Det är bara lagar som hamnar på presidentens bord. Om presidenten väljer att inte underteckna dem träder de inte i kraft. Om inte regeringen drar tillbaka dem blir de föremål för en folkomröstning. Den här möjligheten använde den förra presidenten Ólafur Ragnar Grímsson vid tre tillfällen.
Ólafur Ísleifsson hävdar alltså att även beslutet om nästa steg i EU:s energipolitiska program måste godkännas av presidenten. Skälet är enligt Ólafur Ísleifsson att det rör sig om EES-regler. Därför skulle det här beslutet kunna jämställas med en lag. En konsekvens skulle bli att den inte kunde verkställas utan Guðni Th. Jóhannessons underskrift.
Syftet med utspelet är uppenbart. I dagsläget är en majoritet av islänningarna emot förslaget. Det skulle i sin tur kunna vara ett argument som Centerpartiet skulle kunna använda för att sätta press på Guðni Th. Jóhannesson. Målet är att tvinga fram en folkomröstning i frågan.
Men den här tolkningen av grundlagen är det inte många som håller med om. Inga Sæland, ledare för Folkets parti och tidigare partikamrat med Ólafur Ísleifsson, skriver på Facebook att det inte finns något i grundlagen som ger presidenten att vända sig mot parlamentariska beslut.
Inga Sæland påpekar att det också finns en rad skillnader mellan lagar och beslut. När det gäller lagförslag sker tre voteringar och tre debattrundor i alltinget. Men när det gäller beslut är det bara två omgångar.
Eftersom presidenten inte kan agera i strid mot grundlagen uppmanar Inga Sæland i stället Ólafur Ísleifsson att ställa sig bakom hennes förslag om en rådgivande folkomröstning i frågan. Hon presenterade förslaget i alltinget under våren. Där skriver hon just att presidenten inte kan stoppa beslutet. Därför vill hon i stället se en folkomröstning där målet är att få regeringen att tänka om.
Margrét Einarsdóttir skriver på Facebook att Ólafur Ísleifsson tolkar hennes resonemang på helt fel sätt. Grundlagen ger inte presidenten något utrymme för att underkänna beslut utan bara lagar. Och det går inte att jämställa just det här beslutet med en lag enbart för att det gäller EES-regler.
Eftersom det rör internationell rätt är presidentens underskrift nödvändig. Men han har ingen konstitutionell rätt att neka eftersom grundlagen säger att presidenten enbart kan blockera lagar från att träda i kraft.
Eftersom det rör internationell rätt är presidentens underskrift nödvändig. Men han har ingen konstitutionell rätt att neka eftersom grundlagen säger att presidenten enbart kan blockera lagar från att träda i kraft.
Det som Ólafur Ísleifsson inte tar hänsyn till är enligt Margrét Einarsdóttir att presidenten ger ministrar rätt att utöva sitt ämbete. Det står inskrivet i grundlagen. Det är just sådan makt de får genom beslut i alltinget.
Här kan du läsa mer om debatten om EU:s tredje energipolitiska paket.
