måndag 12 augusti 2019

Konflikt om kraftverk vid Hvalá kan eskalera i veckan

Striden om det planerade vattenkraftverket vid Hvalá kan eskalera i veckan. Då väntas vägarbetarna nå fram till Seljanes - och där är en majoritet av fastighetsägarna emot planerna. Om vägarbetarna börjar bredda vägen på deras mark tänker de ringa polisen. Men det tänker också Vesturverk göra om bolaget hindras från att utföra arbetet.

Det planerade vattenkraftverket vid Hvalá i Árneshreppur. har utvecklats till en strid där olika värderingar ställs mot varandra. Tonläget mellan motståndare och anhängare blir allt skarpare. Konflikten präglar dessutom i allt större utsträckning livet i Árneshreppur.

Árneshreppur är Islands minsta kommun med 40 invånare. Under vintern är kommunen ofta isolerad från omvärlden eftersom den enda vägen inte hålls öppen. Bland de bofasta är det många som hoppas att kraftverksbygget ska förbättra infrastrukturen i form av bland annat bättre vägar och övergång till trefas i stället för enfas när det gäller elektricitet.

Motståndarna anser att stora naturvärden offras utan några garantier för bättre energiförsörjning i regionen eller andra förbättringar. Där är det en utbredd uppfattning att de enda som kommer att tjäna på kraftverket i Árneshreppur är de fastighetsägare som hyr ut vattenrättigheterna till Vesturverk, det bolag som bygger kraftverket.

Kommunfullmäktige i Árneshreppur har sagt ja till en rad förberedelser. Det har däremot inte tagit ställning till kraftverket i sig. I den första etappen ges bland annat klartecken till olika undersökningar och förbättringar av väg 649. Vägen börjar i Norðurfjörður och passerar Eyri vid Ingólfsfjörður och slutar vid Hvalá vid Ófeigsfjörður.

Tidigare i somras började Vesturverks entreprenörer att bredda vägen. Fram till Eyri är det en grusväg som är fyra meter bred och framkomlig för personbilar. Sträckan mellan Eyri och Hvalá är mycket grov och stenig. Där finns också ett vadställe vid Húsá som kan vara problematiskt för fyrhjulsdrivna fordon som inte har mycket hög markfrigång.

För att arbetsfordon ska kunna komma fram till Hvalá har Vesturverk fått tillstånd att bredda vägen och göra den upp till tolv meter bred. På en rad ställen har de inte bara breddat vägen utan dessutom lagt rör för att få bort vatten från vägbanan.

Nu närmar sig vägarbetarna Seljanes. Och vid fastighetsgränsen kan konflikten eskalera. En majoritet av fastighetsägarna är emot kraftverksbygget och har överklagat olika beslut i processen. Det har också vissa av ägarna av Drangar och Drangavík också gjort.

En majoritet av ägarna av Seljanes hävdar att Vegagerðin - det isländska vägverket - inte äger vägen. Därför kan myndigheten inte heller överlåta ansvaret för underhållet av vägen till Vesturverk. Och därför anser de att inga arbeten kan utföras utan deras tillstånd.

Det här håller inte Vegagerðin med om. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande att väg 649 har ingått i det allmänna vägnätet sedan 2004. Det var Vegagerðin som byggde vägen fram till Eyri. Därifrån fanns det en led till Ófeigsfjörður som hålls öppen av kommunen. Under 2003 och 2004 bekostade Vegagerðin underhåll för 2,4 miljoner isländska kronor.

Vegagerðin skriver i ett annat pressmeddelande att det inte är myndigheten som ansvarar för de arbeten som nu pågår. Inget pekar dock på att besluten som godkänner vägarbetena inte skulle ha fattats på ett korrekt sätt. Att det inte skett någon förhandling med markägarna är enligt Vegagerðin normalt. Myndigheten - och i förlängningen staten - betraktas som ägare och väghållare utan att sådana överenskommelser görs.

Samtidigt som ordkriget trappas upp i takt med att grävmaskinerna närmar sig Seljanes vittnar också flera kommuninvånare om hur konflikten påverkar vardagen. Kommunalrådet Eva Sigurbjörnsdóttir säger i Morgunblaðið att hon numera låser dörren om nätterna. Själv driver hon också Hótel Djúpavík. Fréttablaðið rapporterade att några få motståndare uppmanat andra till att skriva negativa recensioner om hotellet för att förstöra för Eva Sigurbjörnsdóttir och hennes familj.

Konflikten präglar också hur olika händelser tolkas. Nyligen berättades det i en grupp på Facebook om hur någon rispat fönster som skulle användas till renoveringen av Finnbogastaðaskóli. Den som skrev inlägget påpekade att arbetena inte hade någon koppling till Vesturverk. Och när band och pinnar som Minjastofnun använt för att märka ut fornminnen försvunnit beskrev Bæjarins Besta det som att motståndarnas vandalisering nu börjat. Senare visade det sig att det troligen var får som varit i farten.

Ursprungligen var planen att använda jord från ett brott i Norðurfjörður till förbättringarna av vägen. Det visade sig dock vara svårt för Vesturverk att transportera jorden på den smala vägen förbi Eyri - inte minst eftersom de gamla fabriksbyggnader som finns intill vägen riskerade att skadas. Kommunfullmäktige gav i stället klartecken till att öppna ett gammalt brott i Ingólfsfjörður. Från motståndarnas sida beskrevs beslutet som ännu ett bevis på att kommunpolitikerna står på bolagets sida.

När vägarbetena når fram till Seljanes har ägarna hotat med att ringa polisen eftersom de hävdar att alla arbeten som görs utan deras godkännande är olagliga. Vesturverk har också sagt att de tänker ringa polisen om vägarbetarna stoppas eftersom de har alla nödvändiga tillstånd.

Flera av kraftverksmotståndarna har sagt att de är beredda att göra vad som krävs för att förhindra att kraftverket blir verklighet. Vesturverk har svarat med att passagen genom Seljanes inte är nödvändig. Det finns andra sätt - antingen till lands eller till sjöss - att transportera utrustning till Ófeigsfjörður.

Sedan tidigare finns en annan strid om fastighetsgränserna där motståndare gör gällande att kraftverksområdet ligger på deras mark - vilket skulle ge dem möjlighet att stoppa planerna. Den tvisten kommer sannolikt att avgöras i domstol.

Nyligen vände sig motståndare till Nátt­úru­fræðistofn­un Íslands med ett annat krav för att stoppa förberedelserna. På tre platser i närheten av Hvalá har de funnit unika fossiler från trädstammar. Det ska röra sig om omkring tio miljoner år gamla lämningar då området var vulkaniskt. De hävdar att fossilerna riskerar att förstöras om planerna för kraftverket får fortskrida. Nátt­úru­fræðistofn­un Íslands ska undersöka lämningarna i veckan.

Här kan du läsa mer om turerna kring planerna för kraftverksbygget.