Först strandade 50 grindvalar vid Löngufjörur på Snæfellsnes. Sedan strandade lika många vid Garður. De senaste åren har allt fler grindvalar kommit in på grunt vatten. Biologen Edda Elísabet Magnúsdóttir säger till RÚV att det nya beteendet behöver undersökas. Sverrir Daníel Halldórsson vid Hafrannsóknastofnun säger i Fréttablaðið att valskådningsbåtar kan förvärra problemen.De senaste åren har det blivit allt vanligare att grindvalar kommer nära den isländska kusten. Vid flera tillfällen har ett stort antal grindvalar simmat in i Kolgrafafjörður på norra Snæfellsnes. Då har räddningstjänsten med hjälp av båtar lyckats driva ut dem på djupare vatten.
Nyligen upptäcktes 50 döda grindvalar på Löngufjörur på södra Snæfellsnes. Djuren hade troligen legat på stranden i två till tre veckor innan de påträffades. Myndigheterna har inga planer på att bärga kropparna. Flera juvelerare ska ha visat intresse för att ta hand om tänderna från de döda djuren.
Strax därpå var det minst 13 grindvalar som simmade in i hamnen i Keflavík. Här simmade de ut till havs samtidigt som räddningstjänsten började anlända med båtar för att driva bort dem från hamnen.
Därefter dröjde det inte länge förrän mellan 50 och 60 grindvalar strandade vid Garður. Under en hel natt kämpade räddningsarbetare för att hålla djuren vid liv i väntan på flod. Det var totalt fjorton djur som dog. De övriga kunde räddas.
Nästa gång var det åter Löngufjörur som var aktuellt. Nu var det enligt Morgunblaðið en grindval som hade fastnat när den kommit för nära stranden. Personer som var på stranden kunde hjälpa djuret att komma loss. Efter första försöket simmade grindvalen upp på stranden på nytt. Men när den dragits loss ytterligare en gång simmade den längre ut till havs.
Vid Vogar har grindvalar strandat vid tre tillfällen de senaste veckorna. Det har bara rört sig om ett djur åt gången. Vid ett av tillfällena kunde räddningstjänsten undsätta djuret, skriver Morgunblaðið.
Ett hundratal grindvalar uppehöll sig nyligen utanför Ólafsvík på norra Snæfellsnes. I den hårda vinden var det fyra djur som strandade. Räddningstjänsten lyckades få loss alla utom en. Flera räddningsarbetare var enligt Vísir också bekymrade över de turister som försökte undsätta djuren eftersom de själva utsatte sig för stora risker.
Edda Elísabet Magnúsdóttir, forskare i biologi vid Háskóli Íslands med inriktning på valar, säger till RÚV att det nya beteendet behöver undersökas. Grindvalar lever till havs på stora djup. Men de senaste åren har de alltså dykt upp i grunda vatten nära kusten. Det tyder enligt Edda Magnúsdóttir på att arten påverkas av förändringar i miljön som stigande havstemperaturer:
De allt högre temperaturerna i Atlanten kan enligt Gísli Víkingsson, valexpert vid Hafrannsóknastofnun, vara en förklaring. Han säger i Morgunblaðið att grindvalar i sig inte påverkas av de stigande temperaturerna. Men det gör de djur som grindvalen lever på. Det kan vara ett skäl till att de blir allt vanligare runt Island.
Turism och resande kan också spela in. Gísli Víkingsson anser att det är troligt att många strandningar som tidigare hade förblivit okända nu upptäcks eftersom allt fler rör sig över allt större delar av landet.
Sverrir Daníel Halldórsson, biolog vid Hafrannsóknastofnun, säger i Fréttablaðið att valskådningsbåtar kan ha negativ inverkan på djuren och bidra till att de hamnar vilse. När kaptenerna ombord båtarna får syn på valar seglar de i regel alla mot samma mål:
Inte heller Edda Elísabet Magnúsdóttir tror på teorin. Hon skriver på Facebook att det inte finns några bevis för att valskådningsbåtar skulle kunna få grindvalar att stranda. Valars möjligheter att kommunicera i havet försämras när fartyg är i närheten. Det finns dock inget som säger att de även skulle förlora orienteringsförmågan.
Ändå vill Edda Elísabet Magnúsdóttir införa strängare regler när det gäller grindvalar. En film som RÚV fått tillgång till visar hur ett antal valskådningsbåtar följer en grindvalsflock. Hon säger till RÚV att djuren kan påverkas negativt om de har båtar efter sig under en längre tid.
Samtök hvalaskoðunarfyrirtækja krävde dessutom att Hafrannsóknastofnun skulle dementera Sverrir Daníel Halldórssons uttalanden. Generaldirektören Sigurður Guðjónsson säger till Vísir att det inte finns något skäl att agera. Sverrir Daníel Halldórsson talade om tänkbara orsaker och teorier kan inte dras tillbaka bara för att branschen inte gillar dem.
Här kan du läsa mer om grindvalarna i Keflavík och här mer om grindvalarna på Löngufjörur.
Strax därpå var det minst 13 grindvalar som simmade in i hamnen i Keflavík. Här simmade de ut till havs samtidigt som räddningstjänsten började anlända med båtar för att driva bort dem från hamnen.
Därefter dröjde det inte länge förrän mellan 50 och 60 grindvalar strandade vid Garður. Under en hel natt kämpade räddningsarbetare för att hålla djuren vid liv i väntan på flod. Det var totalt fjorton djur som dog. De övriga kunde räddas.
Nästa gång var det åter Löngufjörur som var aktuellt. Nu var det enligt Morgunblaðið en grindval som hade fastnat när den kommit för nära stranden. Personer som var på stranden kunde hjälpa djuret att komma loss. Efter första försöket simmade grindvalen upp på stranden på nytt. Men när den dragits loss ytterligare en gång simmade den längre ut till havs.
Vid Vogar har grindvalar strandat vid tre tillfällen de senaste veckorna. Det har bara rört sig om ett djur åt gången. Vid ett av tillfällena kunde räddningstjänsten undsätta djuret, skriver Morgunblaðið.
Ett hundratal grindvalar uppehöll sig nyligen utanför Ólafsvík på norra Snæfellsnes. I den hårda vinden var det fyra djur som strandade. Räddningstjänsten lyckades få loss alla utom en. Flera räddningsarbetare var enligt Vísir också bekymrade över de turister som försökte undsätta djuren eftersom de själva utsatte sig för stora risker.
Edda Elísabet Magnúsdóttir, forskare i biologi vid Háskóli Íslands med inriktning på valar, säger till RÚV att det nya beteendet behöver undersökas. Grindvalar lever till havs på stora djup. Men de senaste åren har de alltså dykt upp i grunda vatten nära kusten. Det tyder enligt Edda Magnúsdóttir på att arten påverkas av förändringar i miljön som stigande havstemperaturer:
"Vi kan presentera troliga teorier och det är som sagt födan som mycket sannolikt får styra. Det är en möjlighet att de håller på att ändra valet av föda eller att de har blivit mer opportunister eftersom vi vet att grindvalen kan jaga makrill men det är inte dess huvudföda. Omkring 90 procent av dess föda är bläckfisk, men vi vet att där i hamnen i Keflavík har det funnits gott om makrill och det kan ha varit det som den jagat."Att grindvalen jagar föda närmare land gör att den hamnar på grundare vatten. Där är förutsättningarna för att kommunicera och navigera sämre. Då kan den hamna i knipa när flod övergår till ebb - vilket troligen var vad som hände på Löngufjörur.
De allt högre temperaturerna i Atlanten kan enligt Gísli Víkingsson, valexpert vid Hafrannsóknastofnun, vara en förklaring. Han säger i Morgunblaðið att grindvalar i sig inte påverkas av de stigande temperaturerna. Men det gör de djur som grindvalen lever på. Det kan vara ett skäl till att de blir allt vanligare runt Island.
Turism och resande kan också spela in. Gísli Víkingsson anser att det är troligt att många strandningar som tidigare hade förblivit okända nu upptäcks eftersom allt fler rör sig över allt större delar av landet.
Sverrir Daníel Halldórsson, biolog vid Hafrannsóknastofnun, säger i Fréttablaðið att valskådningsbåtar kan ha negativ inverkan på djuren och bidra till att de hamnar vilse. När kaptenerna ombord båtarna får syn på valar seglar de i regel alla mot samma mål:
"Jag fick veta om just den här valflocken inne i bukten för några dagar sedan och då var visst valskådningen rätt påflugen mot flocken. Upp till sex båtar var runt flocken samtidigt. Det är frågan om det också har inverkan."Rannveig Grétarsdóttir, talesperson för branschorganisationen Samtök hvalaskoðunarfyrirtækja, dömer ut teorin om att valskådningsbåtar skulle kunna bidra till att grindvalar strandar. Hon säger i Morgunblaðið att båtar visserligen närmat sig den flock som strandade men att det inte skett på ett sådant sätt att djuren blir rädda.
Inte heller Edda Elísabet Magnúsdóttir tror på teorin. Hon skriver på Facebook att det inte finns några bevis för att valskådningsbåtar skulle kunna få grindvalar att stranda. Valars möjligheter att kommunicera i havet försämras när fartyg är i närheten. Det finns dock inget som säger att de även skulle förlora orienteringsförmågan.
Ändå vill Edda Elísabet Magnúsdóttir införa strängare regler när det gäller grindvalar. En film som RÚV fått tillgång till visar hur ett antal valskådningsbåtar följer en grindvalsflock. Hon säger till RÚV att djuren kan påverkas negativt om de har båtar efter sig under en längre tid.
Samtök hvalaskoðunarfyrirtækja krävde dessutom att Hafrannsóknastofnun skulle dementera Sverrir Daníel Halldórssons uttalanden. Generaldirektören Sigurður Guðjónsson säger till Vísir att det inte finns något skäl att agera. Sverrir Daníel Halldórsson talade om tänkbara orsaker och teorier kan inte dras tillbaka bara för att branschen inte gillar dem.
Här kan du läsa mer om grindvalarna i Keflavík och här mer om grindvalarna på Löngufjörur.
