tisdag 20 augusti 2019

Professor: Nej från president strider mot grundlagen

Genom upprop och politiska utspel uppmanas president Guðni Th. Jóhannesson att inte underteckna införandet av EU:s tredje energipolitiska paket. Men ett sådant beslut skulle sannolikt stå i strid med grundlagen. Något liknande har heller aldrig inträffat någon gång i Islands historia. Det säger Björg Thorarensen, professor i författningsrätt vid Háskóli Íslands, till Vísir.

I slutet på augusti samlas alltinget för att i två dagar debattera införandet av den tredje etappen i EU:s energipolitiska program. Den 2 september ska alltinget rösta i frågan. Bara Centerpartiet och Folkets parti motsätter sig införandet. Övriga partier säger ja.

Motståndarna är medvetna om att de är i minoritet i alltinget och inte kan stoppa beslutet där. Just av detta skäl avslutades vårsessionen med att centerpartister ockuperade talarstolen genom att ständigt begära nya anföranden och repliker. På så sätt kunde de förhindra att en omröstning ägde rum. Partierna kom så småningom överens om att rösta i frågan i höst.

Än så länge står Centerpartiet fast vid överenskommelsen. Många motståndare förbereder sig redan för nästa steg. Flera namninsamlingar pågår för att få president Guðni Th. Jóhannesson att blockera införandet. Centerpartisten Ólafur Ísleifsson har också uppmanat honom att göra samma sak.

Gemensamt för samtliga är att de hävdar att Guðni Th. Jóhannesson har möjlighet att stoppa beslutet. Enligt grundlagen kan han förhindra att lagar träder i kraft genom att inte underteckna dem. Energipaketet behandlas dock som ett parlamentariskt beslut - och där finns det inget i grundlagen som säger att presidenten har möjlighet att agera.

Ólafur Ísleifsson utgick från en analys signerad Margrét Einarsdóttir, docent i juridik vid Háskóli Íslands. Han hävdade att hon fastslagit att det gick att jämställa ett parlamentariskt beslut och en lag. Hon tillbakavisade dock påståendena och konstaterade att han tolkat henne på fel sätt.

Eftersom det rör internationella avtal är presidentens underskrift nödvändig. Den ger honom dock inte rätt att stoppa ett parlamentariskt beslut. Inte heller gör det enligt Margrét Einarsdóttir att ett sådant beslut kan likställas med en lag.

I namninsamlingarna förekommer liknande påståenden. Även där påstås det att Guðni Th. Jóhannesson har möjlighet att vägra underteckna beslutet.

Det är en tolkning som Björg Thorarensen, professor i författningsrätt vid Háskóli Íslands, också dömer ut som felaktig. Hon säger till Vísir att en vägran från presidenten sannolikt skulle bryta mot grundlagen. Den föreskriver nämligen att presidenten ska låta ministrar att utöva sitt ämbete:
"När presidenten nekar till att skriva under en lag sätts en viss process igång där det sker en folkomröstning med ett bindande resultat. Men om presidenten nekar att underteckna ett avtal om nationell rätt så finns det inga exempel på att han skulle ha gjort det ihop med utrikesministern, men om det skulle ske så skulle saken helt enkelt ta stopp och inte få någon vidare behandling."
Ett nej från Guðni Th. Jóhannesson skulle enligt Björg Thorarensen leda till en unik och svår situation som skulle innebära ett brott mot EES-avtalet. Hon säger till Vísir att ett sådant beslut skulle ha avgörande inverkan på EES-samarbetet:
"Det har aldrig skett tidigare och det är därför kanske svårt att förutsäga vad som skulle ske om vi skulle vägra att införa ett visst avsnitt i EES-avtalet och det skulle kräva något slags granskning av den situationen."
Andra politiker har i stället föreslagit andra folkomröstningar. Folkets partis Inga Sæland har i alltinget lagt fram ett förslag om en rådgivande folkomröstning i frågan. Självständighetspartiets Haraldur Benediktsson har argumenterat för ett beslut i alltinget om att en undervattenskabel till utlandet bara får läggas om en majoritet säger ja till ett sådant steg i en folkomröstning.

Här kan du läsa mer om den energipolitiska debatten.