tisdag 13 augusti 2019

Staten köper isländsk ödefjord för att värna naturen

Staten utnyttjar förköpsrätten för Hellisfjörður på östra Island. Beslutet innebär att den tyske affärsmannen Sven Jacobi inte får köpa fastigheten. Han hade planer för såväl fiskodling som hamnbygge i fjorden. Hellisfjörður har varit obebodd sedan 1952. Staten köper fastigheten för att värna naturen.

Förra sommaren bestämde sig Sigurjón Sighvatsson för att sälja Hellisfjörður på östra Island. Han hade då ägt fastigheten sedan 2000. I februari i år stod det klart att den tyske affärsmannen Sven Jacobi skulle köpa Hellisfjörður. Då presenterade han också sina planer för marken för kommunpolitikerna i Fjarðabyggð.

Sven Jacobi grundade och äger Neo Advertising, ett företag som arbetar med reklam i offentliga miljöer i fem länder. Då ville han inte kommentera köpet av den 1 900 hektar stora fastigheten. Sedan dess har dock en rad detaljer läckt ut.

Affären skulle genomföras genom bolaget Vatnsstein. Det bolaget skulle enligt registreringen syssla med fiskodling. Planen var att bygga en hamn i Hellisfjörður och att börja med fiskodling i Hellisfjarðará. Fiskodlingen skulle i sin tur kunna utgöra en grundval för turism till fjorden.

Hellisfjörður har varit obebodd sedan 1952 då den sista året runt-boende flyttade från fjorden. Det enda huset i fjorden är ett sommarhus som byggdes 1970. Där finns också lämningar från en norsk valfångststation som lades ned 1913.

Som fastighet är Hellisfjörður på många sätt unik. Det går ingen väg till fjorden. Att vandra eller att rida är enda landvägarna till Hellisfjörður. Det finns inte heller någon hamn - men det går att lägga till med båt och vada i land. Det har inte dragits någon el till fjorden.

Fastigheten omfattar hela Hellisfjörður. Den som äger marken har alltså inga andra grannar i fjorden. Dessutom är grannfjorden Viðfjörður också obebodd.

Nu väljer staten att på inrådan av miljödepartementet utnyttja förköpsrätten. Den möjligheten finns eftersom delar av fastigheten finns på listan över naturskyddsområden. Priset blir 40 miljoner isländska kronor.

Skälet till köpet är att Hellisfjörður betraktas som en speciell fastighet med stora naturvärden som bör skyddas. Där finns sällsynta växter och natur som i ytterst liten utsträckning har påverkats av människan. Därför anses det vara viktigt att naturen får fortsätta att utvecklas utan mänsklig inverkan. Fiskodling och turism hade inte gått att förena med dessa intressen.

Även Fjarðabyggð motsatte sig fiskodlingen. Kommunen ansåg att Hellisfjörður var ett naturparadis som borde klassas som ett naturreservat. Om fastigheten skulle användas för turism borde det ske i större harmoni med naturen än genom fiskodling.

Här kan du läsa mer om Hellisfjörður.