Senast 2034 ska skilsmässan mellan kyrkan och staten genomföras. Ett viktigt skäl är att en statskyrka som åtnjuter särskild status inte är svår att förena med religionsfriheten. Dessutom har statskyrkan inte längre samma enande funktion i det isländska samhället. Det skriver alltingsledamöter från fyra partier i en motion.Så sent som 1998 var nio av tio islänningar registrerade som medlemmar av den evangelisk-lutherska statskyrkan. Då hade den 244 893 medlemmar. Vid årsskiftet hade antalet - trots en avsevärd befolkningsökning - minskat till 232 591 medlemmar. Samtidigt stod 124 400 personer utanför statskyrkan.
I dag är det knappt två tredjedelar av islänningarna som är med i statskyrkan. Det finns flera förklaringar till medlemsflykten. En rad skandaler där kyrkan tystat ned prästers sexuella övergrepp har orsakat vågor av utträden. Den snabbt växande invandringen sker från länder där den evangelisk-lutherska kyrkan har en svagare ställning. Och allt fler söker sig till andra trossamfund.
I takt med att statskyrkan tappat mark har också allt fler tagit ställning för en skilsmässa. I de opinionsmätningar som gjorts de senaste åren har en majoritet av islänningarna varit för att staten och kyrkan ska gå skilda vägar.
Kyrkan finansieras till största delen av skattebetalarna. Nyligen undertecknade regeringen ett avtal med kyrkan om ett årligt anslag på 3,45 miljarder isländska kronor. Det innebär enligt ett pressmeddelande ökat ekonomiskt självbestämmande för kyrkan.
Utöver det årliga bidraget får dessutom statskyrkan drygt 2,5 miljarder genom kyrkoskatten. Den dras automatiskt genom medlemmarnas skattsedlar.
Nu vill alltså alltingspolitiker från Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Piratpartiet och Renässans att staten och kyrkan ska gå skilda vägar. Enligt ett förslag ska skilsmässan genomföras senast 2034. Om förslaget får majoritet ska de ministrar som berörs av förändringarna senast våren 2021 presentera de åtgärder som är nödvändiga för skilsmässan.
I förslaget skriver de att statskyrkan inte längre har den enande funktion som den hade tidigare då nästan samtliga islänningar var medlemmar. Allt fler tillhör andra trossamfund eller väljer att inte registrera något medlemskap i någon församling. Därför anser de att statskyrkan i sig är något av en motsägelse.
Statskyrkan står enligt de tio undertecknarna i strid med religionsfriheten. De hävdar att det är orimligt att en kyrka ska ha särskilda förmåner samtidigt som trossamfund ska behandlas lika.
Dessutom skriver de att statskyrkan bör kunna hantera en skilsmässa. Eftersom det rör sig om det i särklass största trossamfundet i landet bör statskyrkan ha goda förutsättningar att kunna stå på egna ben.
För att skilsmässan ska kunna genomföras krävs bland annat förändringar i grundlagen. Det är ett av skälen till att den föreslagna skilsmässan kan ligga så långt fram i tiden som 2034. En annan anledning är att statskyrkan enligt undertecknarna ska få god tid på sig att anpassa sig till de nya förutsättningarna.
Här kan du läsa mer om opinionen om statskyrkan.
