fredag 27 september 2019

Sex av tio vill begränsa presidentens tid vid makten

Sex av tio islänningar vill sätta ett tak på hur länge en president får inneha sitt ämbete. Bara var fjärde tycker att en president ska kunna sitta i mer än tre mandatperioder. Det finns också ett utbrett missnöje med dagens valsystem. En klar majoritet vill att alla röster i landet ska väga lika vid alltingsval. Det visar en undersökning utförd av Félagsvísindastofnun.

Den rådgivande folkomröstning som genomfördes hösten 2012 om en ny grundlag blir allt mer avlägsen. Trots att samtliga förslag - som utgick från grundlagsrådets arbete - fick stöd av en klar majoritet fanns inte tillräckligt politiskt stöd i alltinget.

I dag är det bara Piratpartiet som fortfarande pratar om folkomröstningen som utgångspunkt för en ny grundlag. Regeringen talar i stället om en mer begränsad översyn på längre tid.

Att det inte blev något av grundlagsrådets förslag var inte helt överraskande. I paketet ingick bland annat att alla röster i landet skulle väga lika. Det skulle ske genom att hela landet skulle vara en enda valkrets i alltingsval. I dag är rösterna på landsbygden nästan dubbelt så mycket värda som rösterna i huvudstadsregionen eftersom landsbygdsvalkretsarna har oproportionerligt många mandat. Den idén var inte populär bland de partier som har sina starkaste fästen utanför Reykjavíkområdet.

I förslaget ingick bland annat skilsmässa mellan kyrka och stat samt ett uttalande om att gemensamma naturtillgångar är statliga och inte privata. Det senare var ett ställningstagande som inte uppskattades av fiskeindustrin.

Félagsvísindastofnun vid Háskóli Íslands har nu undersökt islänningarnas attityder till förändringar av grundlagen. Mätningen visar att det fortfarande finns ett starkt stöd för många av de förslag som togs fram av grundlagsrådet.

Hela 62 procent vill begränsa en presidents tid vid makten. Det är 40 procent som vill sätta taket på tre mandatperioder, 32 procent på två mandatperioder, 14 procent på fyra mandatperioder, 9 procent på fem mandatperioder och 5 procent på en mandatperiod. Det skulle alltså i praktiken betyda att en majoritet skulle anse att de två senaste presidenterna Ólafur Ragnar Grímsson och Vigdís Finnbogadóttir båda satt för länge.

Men vad gäller själva ämbetet är förändringsviljan begränsad. Hela 70 procent anser att presidenten ska ha ungefär samma roll och befogenheter som i dag medan 23 procent vill öka presidentens inflytande. Övriga 7 procent tycker att presidentens makt bör begränsas.

Fler folkomröstningar är något som 65 procent står bakom. Bara 13 procent vill ha färre folkomröstningar. Det är viktigast att presidenten kan utlysa folkomröstningar. Därefter kommer allmänheten och politiker i alltinget. Nya internationella avtal är den fråga som flest vill ska prövas i folkomröstningar.

Det är också 84 procent som är positiva till internationella samarbeten. Men det är också 65 procent som uppger att det behövs tydligare ramar för internationella avtal som reglerar förhållandet till grundlagen.

En klar majoritet - 74 procent - anser också att vill att medborgare ska kunna ta initiativ till förslag som sedan behandlas i alltinget. Fyra av fem svarar att det räcker med underskrifter av 15 procent eller mindre av det totala antalet röstberättigade för att medborgarförslag ska tas upp i alltinget.

Valsystemet är något av en vattendelare. Här är det 41 procent som är missnöjda, 30 procent som är varken positiva eller negativa och 29 procent som är nöjda. Men det är hela 74 procent som anser att alla röster i landet ska väga jämnt och 73 procent som förespråkar utökat personval.

En annan vattendelare är dagens grundlag. Det är 37 procent som är nöjda, 36 procent varken nöjda eller missnöjda och 27 procent missnöjda. Domstolar, mänskliga rättigheter och valsystemet är de områden där flest vill se förändringar. Presidentens roll är den som flest vill behålla som den är.

Av områden som inte täcks av dagens grundlag är naturresurser det viktigaste. Det följs av miljöfrågor, allmänhetens möjligheter till politiska förslag och isländska språkets ställning.

Hela 73 procent tycker att förändringar i grundlagen ska beslutas genom folkomröstning. Men bara 29 procent säger sig vara beredda att delta i diskussionsmöten om en ny grundlag.