Brittiskt stridsflyg till Island för första gången efter kriget

För första gången sedan andra världskrigets slut stationeras brittiskt stridsflyg på Island. Ett antal plan av typen Typhoon landar i Keflavík andra veckan i november. Under tre till fyra veckor kommer de att patrullera det isländska luftrummet. Den tillfälliga stationeringen ingår i Natos regelbundna övervakning med Keflavík som bas.

Senhösten 2008 var det två år sedan Nato-basen i Keflavík lagts ned. Sedan tidigare fanns en överenskommelse om att brittiskt stridsflyg i några veckors tid skulle patrullera det isländska luftrummet.

Men finanskraschen kom i vägen. Storbritannien terroriststämplade Landsbanki och isländska myndigheter. Icesave-tvisten innebar den djupaste sprickan mellan länderna sedan torskkrigen.

Regeringen befarade att de brittiska styrkorna skulle få ett allt annat än vänligt mottagande. Utåt motiverades dock den inställda stationeringen med att Island på grund av krisen behövde dra ned på utgifterna.

Elva år senare - och för första gången sedan andra världskrigets slut - stationeras nu brittiskt stridsflyg på Island. Under andra veckan i november anländer flera plan av typen Typhoon till Keflavík. Under tre till fyra veckor kommer de att patrullera det isländska luftrummet. Sedan basen stängdes turas Nato-länder om att övervaka luftrummet.

Skådespelare fick gå under metoo-hösten - får skadestånd

Atli Rafn Sigurðsson får 5,5 miljoner isländska kronor i skadestånd. Skådespelaren tvingades bort från Borgarleikhúsið i Reykjavík när flera kvinnor på teatern anklagade honom för sexuella trakasserier. Men teaterchefen Kristín Eysteinsdóttir hanterade ärendet felaktigt - bland annat eftersom han inte fick bemöta anklagelserna.

Hösten 2017 skakades Island av metoo-uppropet. En rad kvinnliga skådespelare samt film- och teateranställda trädde fram och berättade om förekomsten av sexuella övergrepp och trakasserier inom branschen. Det kanske mest uppmärksammade fallet var Atli Rafn Sigurðsson. 

Sedan 2000 hade han varit anställd på nationalscenen Þjóðleikhúsið. Atli Rafn Sigurðsson hade medverkat i en rad filmer och tv-serier. Han hade dessutom gjort en hel del reklamfilmer. Han tillhörde Islands mest kända skådespelare.

Våren 2017 kom han överens med stadsteatern Borgarleikhúsið i Reykjavík. Under ett år skulle han medverka i flera uppsättningar med teatern. En av dem var dramat Medea som skulle ha premiär den 29 december 2017.

Tretton dagar innan premiären kallades han in till teaterchefen Kristín Eysteinsdóttir. Hon rev hans kontrakt och förklarade att premiären av Medea var inställd. Atli Rafn Sigurðsson skulle få lön under den tre månader långa uppsägningstiden men skulle inte få några roller. En annan skådespelare skulle ersätta honom i Medea.

Skälet till uppsägningen fick han inte på papper. Men Kristín Eysteinsdóttir förklarade att flera kvinnor på teatern hade anklagat honom för trakasserier. Hon ansåg därför att det var omöjligt att låta honom stanna på Borgarleikhúsið.

Atli Rafn Sigurðsson fick inga detaljer om anklagelserna. Han fick heller inte möjlighet att bemöta dem. Att han tvingats bort från teatern på grund av anklagelser om sexuella trakasserier var något som fick stor uppmärksamhet.

Själv nekade Atli Rafn Sigurðsson till att det skulle ha funnits några skäl till att ge honom sparken. Inledningsvis kom anklagelserna från fyra kvinnor. Ytterligare två tillkom senare. Atli Rafn Sigurðsson vände sig till Persónuvernd för att få ut information om bakgrunden. Myndigheten gav honom avslag. Han har dock överklagat beslutet.

Han stämde också Borgarleikhúsið och Kristín Eysteinsdóttir för olaglig uppsägning. Atli Rafn Sigurðsson krävde 13 miljoner isländska kronor i skadestånd.

Under rättegången i Héraðsdómur Reykjavíkur sade Kristín Eysteinsdóttir att sex olika kvinnor vänt sig till henne med uppgifter om att Atli Rafn Sigurðsson utsatt dem för sexuella trakasserier. När de första uppgifterna kom var hennes ursprungliga plan att prata med honom. Men när de blev allt fler såg hon inget annat val än att säga upp honom.

Kristín Eysteinsdóttir försvarade beslutet. Hon sade att det medförde avsevärda kostnader för teatern eftersom bland annat premiären av Medea fick skjutas upp.

I rätten vittnade regissören Ari Alexander Magnússon. Han hävdade att det var bevisat att en av de kvinnor som nu troddes anklaga Atli Rafn Sigurðsson för sextrakasserier tidigare hade ljugit om samma sak.

Héraðsdómur Reykjavíkur ger Atli Rafn Sigurðsson rätt. Han tilldöms 5,5 miljoner isländska kronor i skadestånd. Borgarleikhúsið och Kristín Eysteinsdóttir ska dessutom stå för hans rättegångskostnader på 1 miljon kronor.

I domen finns skarp kritik mot Kristín Eysteinsdóttir. Hon följde inte teaterns egna regler för hur uppgifter om sexuella trakasserier ska hanteras. Samtidigt måste hon ha insett att Atli Rafn Sigurðssons heder och rykte skulle påverkas starkt negativt av uppsägningen. Ändå fick han ingen möjlighet att bemöta anklagelserna.

Bland de brister som Héraðsdómur Reykjavíkur betraktar som regelvidriga är att han bara fick kännedom om antalet anklagelser. Han fick inte veta exakt vad de bestod i eller när de inträffat. Förutom att han inte kunde ge sin syn på anklagelserna fick han heller ingen möjlighet att ändra sitt beteende. Kristín Eysteinsdóttir skötte därför inte sitt uppdrag som arbetsgivare.

Atli Rafn Sigurðsson arbetar nu åter på Þjóðleikhúsið. Han sade i rätten att hans karriär skadats avsevärt av uppsägningen och anklagelserna. Många förknippade hans namn med uppgifter som han förnekar.

Borgarleikhúsið och Kristín Eysteinsdóttir har redan meddelat att de kommer att överklaga domen.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Tio år efter att McDonald's lämnade Island

I dag är det tio år sedan McDonald's stängde de sista restaurangerna på Island. Efter finanskraschen blev det för dyrt för franchisetagaren Jón Garðar Ögmundsson att driva dem vidare. I stället grundade han arvtagaren Metro - en kedja som genomgått flera konkurser inklusive för honom själv. Men Metro finns kvar i McDonald's gamla lokaler.

I september 1993 öppnade McDonald's första restaurang på Island. Davíð Oddsson - som då var statsminister - var en av kunderna under öppningsdagen. Hans parti, Självständighetspartiet, säkrade en tomt åt snabbmatsjätten på Suðurlandsbraut 56. Vänstern i kommunfullmäktige i Reykjavík motsatte sig beslutet.

Öppningen var på många sätt symbolisk. Många vuxna islänningar mindes en isolerad nation där stat och kooperation styrde det mesta. McDonald's signalerade för åtskilliga ett steg in i en modern och civiliserad värld. Inte minst Davíð Oddsson betraktade McDonald's ankomst som ett tecken på ett fritt och öppet samhälle.

Davíð Oddsson var både statsminister och ledare för Självständighetspartiet. Men när han mumsade i sig sin första Big Mac gick han också i premiärminister Margaret Thatchers fotspår. Hon - som var en av hans politiska förebilder - hade några år tidigare invigt en av McDonald's restauranger i Storbritannien.

Köerna under invigningen var långa. Prästen Geir Waage välsignade restaurangen. Representanter från McDonald's huvudkontor var på plats.

Initiativtagare var Kjartan Örn Kjartansson. Han flyttade tillsammans med familjen till Manchester för att genomgå en utbildning i McDonald's regi. Därefter fick han klartecken som franchisetagare. När han väl kunde öppna den första restaurangen hade förberedelserna pågått i tre år.

Kjartan Örn Kjartansson använde en hel del isländska råvaror. Förpackningar, såser och bröd tillhörde de varor som importerades. Så var det fram till ägarskiftet 2004. Då tog Jón Garðar Ögmundsson över verksamheten.

Som mest hade McDonald's fyra restauranger på Island. Förutom den första på Suðurlandsbraut öppnade snabbmatskedjan också i helt egna och skräddarsydda lokaler på Smáratorg. Dessutom fanns en restaurang på Stjörnutorg i Kringlan och på Austurstræti.

Intresset var stort. Som mest betjänades 150 bilar genom drive thru-luckan på Suðurlandsbraut.

Finanskraschen hösten 2008 förändrade förutsättningarna i grunden. McDonald's hade börjat förlita sig på en allt högre grad av importerade råvaror - något som också berodde på olika krav från ägarna. De sista åren kom köttet från Tyskland eftersom den inhemska produktionen inte räckte till.

När den isländska kronan rasade blev importen enormt dyr. Samtidigt minskade islänningarnas köpkraft. McDonald's ansåg sig inte kunna höja priserna så mycket som krävdes för att kunna täcka de ökande kostnaderna.

Den 31 oktober 2009 valde Jón Garðar Ögmundsson att bomma igen. Dagen därpå öppnade han Metro - en kedja med ett så gott som identiskt koncept och en snarlik logga. Men råvarorna var enbart isländska. Det gjorde att han kunde hålla lägre priser.

Metro finns i dag kvar i McDonald's gamla lokaler på Smáratorg och Suðurlandsbraut. Efterträdaren har dock ständigt kämpat för att överleva. Verksamheten har gått i konkurs vid flera tillfällen men flyttats vidare till nya bolag. Jón Garðar Ögmundsson har också gått i personlig konkurs.

I helgen firar Metro tio år. Sedan McDonald's försvann från Island har det vid flera tillfällen cirkulerat rykten om en återkomst. Än så länge har de dock inte infriats.

En av de sista hamburgarna som serverades på McDonald's på Island finns dock kvar. Strax före nedläggningen köpte Hjörtur Smárason en ostburgare och en portion pommes frites. I flera år sparade han dem i sitt garage. Numera visas de upp på pensionatet Snotra House i Þykkvibær.

Här kan du läsa mer om McDonald's på Island och här kan du se ostburgaren och pommes fritesen i direktsändning via en webbkamera.

Dagens citat

"Vi lyckas lägga till 10 000 till 20 000 namn om året i databasen så vi har gett oss själva omkring 40 år för att bli färdiga med detta, men då har naturligtvis ytterligare en generation försvunnit så vi ska helst inte hålla på längre med det. Då blir vi stående med min generation som bara vet var gps-punkterna är."

Gunnar Haukur Kristinsson, avdelningsföreståndare vid Landmælingar Íslands, i Morgunblaðið om myndighetens arbete med att placera omkring 380 000 ortnamn där hittills 120 000 har lokaliserats.

Virtuellt dyk till skepp som sjönk vid Flatey 1659

För 360 år sedan sjönk det nederländska skeppet Melckmeyt vid Flatey i Breiðafjörður. Vraket upptäcktes först 1992 av dykare. Året därpå ledde arkeologen Bjarni F. Einarsson den första undersökningen av Melckmeyt. Arbetet återupptogs 2016 med en mer grundlig undersökning av vraket.

Melckmeyt är det äldsta kända skeppsvraket på Island. Fartyget förliste i en storm i oktober 1659. Det ingick i en liten flotta av nederländska handelsfartyg som trotsade det danska handelsmonopolet. Besättningen valde att lägga sig vid Flatey för att vänta ut ett oväder. De kunde dock inte förhindra det fullastade fartyget från att sjunka till botten.

Ombord fanns femton besättningsmän. En av dem drunknade vid förlisningen. De övriga fjorton lyckades ta sig i land på Flatey. Där tillbringade de vintern innan de kunde återvända till Nederländerna på våren.

De senaste undersökningarna har bland annat resulterat i en video som visar ett virtuellt dyk ned till Melckmeyt. Du ser videon ovan.

Blött och varmt på västra Island i september

På västra Island var september en riktigt blöt månad. Nederbörden var så riklig att älvar svämmade över och jordskred föll över vägar. I Stykkishólmur har det bara en gång tidigare regnat mer i september än i år. Det var också varmare än normalt i stora delar av landet. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

September går till historien som en av de blötaste månaderna någonsin på västra Island. Mellan 18 och 20 september föll stora mängder nederbörd. Regnet utlöste jordskred som blockerade vägar, orsakade översvämningar och stoppade trafiken.

I Stykkishólmur föll 166,5 millimeter regn. Bara en gång tidigare har nederbörden varit så riklig i september. Årets siffra är tre gånger över snittet. Reykjavík fick 138,4 millimeter nederbörd - vilket också det var långt över genomsnittet. I Akureyri var nederbörden mer normala 46,4 millimeter. I Höfn föll 185,6 millimeter regn.

På andra håll i landet regnade det ännu mer. Nya månadsrekord sattes i Bláfeld med 475,5 millimeter, Hjarðarfell med 472,7 millimeter och Hítardalur med 305,5 millimeter.

Månaden var också ovanligt varm. Allra varmast var det den 7 september i Seyðisfjörður då 22,3 grader uppmättes. Kallast var det den 30 september i Möðrudalur. Då var det som lägst -7,8 grader.

Den högsta snittemperaturen uppmättes vid Blikdalsá på Kjalarnes. Där var det 10,3 grader. Det lägsta snittet hade noterades vid Gagnheiði med 2,8 grader. I bebyggelse var det kallast i Möðrudalur med 6,0 grader.

I Reykjavík var medeltemperaturen 9,6 grader - vilket var 2,3 grader över snittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var det 8,7 grader (+2,0), i Bolungarvík 7,4 grader (+1,3), på Grímsey 7,2 grader (+1,9), i Akureyri 8,5 grader (+2,2), i Egilsstaðir 8,1 grader (+1,9), i Dalatangi 8,1 grader (+1,5), i Teigarhorn 8,6 grader (+1,7), i Höfn 9,2 grader (jämförelse saknas), i Stórhöfði på Hemön 9,0 grader (+1,7), i Hveravellir 5,1 grader (+2,7) och i Árnes 8,8 grader (+1,9).

Reykjavík hade 135,9 soltimmar i september - vilket var några fler än medelvärdet för perioden 1961 till 1990.

Årets sommar - som enligt Veðurstofa Íslands utgörs av juni, juli, augusti och september - var varm och solig på södra och västra Island. På norra och östra Island var det något svalare och aningen blötare.

Sommartemperaturen i Reykjavík var 11 grader - vilket var 1,8 grader över snittet. Det gjorde årets sommar till den femte varmaste sedan mätningarna började 1871. I Akureyri var sommartemperaturen 9,9 grader - vilket var 0,9 grader över medelvärdet för perioden 1961 till 1990.

I sommar fick Reykjavík 262,7 millimeter nederbörd och Akureyri 191 millimeter.

Den isländska huvudstaden hade 855 soltimmar mellan juni och september. Det gör årets sommar till den tredje solrikaste genom tiderna. Soligare har det inte varit i Reykjavík sedan 1929.

Årets nio första månader har varit varmare och nederbördsrikare än vanligt. Snittemperaturen i Reykjavík var 6,8 grader. Det var 1,6 grader över snittet. I Akureyri var snittet 5,6 grader - vilket var 1,3 grader över medelvärdet. I bägge städerna har det fallit något mer nederbörd än normalt.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Fortsatt lågt förtroende för Islands biskop och kyrka

Förtroendet för kyrkan är lågt och ännu färre litar på biskop Agnes M. Sigurðardóttir. Samtidigt förespråkar en majoritet av islänningarna en skilsmässa mellan stat och kyrka. Men det är inte sexskandaler och mörkläggning som rubbat förtroendet. Agnes M. Sigurðardóttir pekar i stället ut avsaknad av undervisning i kristendom som det viktigaste skälet till raset.

När Agnes M. Sigurðardóttir tillträdde som biskop sommaren 2012 stod den isländska statskyrkan kanske inför sin värsta kris någonsin. Företrädaren Karl Sigurbjörnsson ställde inte upp för en ny period. Då hade det nyligen blivit känt att han och andra i kyrkans ledning i många år tystat ned sexuella övergrepp.

Förövaren var Ólafur Skúlason - som företrädde Karl Sigurbjörnsson som biskop. Förtroenderaset visade sig tydligt i Karl Sigurbjörnssons popularitetssiffror. I 1998 - strax efter tillträdet - var det 85 procent som hade förtroende för honom. Efter att skandalen avslöjats 2011 var förtroendet nere på 19 procent.

Agnes M. Sigurðardóttirs inofficiella uppdrag var att återupprätta kyrkans förtroende. Men det har inte lyckats. Fler präster har avslöjats som sexbrottslingar. Och hon har själv åsidosatt kyrkans egna regler för hur övergrepp ska hanteras. Medlemsflykten har heller inte upphört.

Det är nu enligt Gallup bara 19 procent som har förtroende för Agnes M. Sigurðardóttir. Visserligen är det en ökning med 5 procentenheter jämfört med förra året - men i den första mätningen var stödet 45 procent, en siffra hon inte varit i närheten sedan dess.

Nu är det 34 procent som har förtroende för kyrkan, en uppgång med 1 procentenhet. Och 55 procent vill se en skilsmässa mellan stat och kyrka. Även det motsvarar en ökning med 1 procentenhet.

När Agnes M. Sigurðardóttir fick kommentera raset i RÚV nämnde hon inte sexskandaler och mörkläggning. I stället pekade hon ut avsaknaden av undervisning i kristendom i skolan som en viktig orsak:

"Det säger sig naturligtvis själv att till exempel om barnen inte lär sig bibelberättelserna hemma hos sig eller i skolan så blir framtiden sådan att de inte vet att det här existerar. Om man inte vet att något existerar så har det ingen betydelse för en förrän något helt plötsligt händer."

Biskopens förklaring väckte starka känslor. Åtskilliga ansåg att Agnes M. Sigurðardóttir förlorat kontakten med verkligheten. Det dröjde därefter inte länge innan hon i RÚV bad om ursäkt för hur kyrkan bland annat agerat i samband med införandet av enkönade äktenskap.

Ett uttalande som fått ny aktualitet var ett ställningstagande från just Karl Sigurbjörnsson. I samband med att äktenskapsbalken blev könsneutral hävdade han att det heliga äktenskapet kastades "på soptippen". Nu beklagade hon att kyrkan orsakat smärta, problem och svårigheter.

Här kan du läsa mer om förtroendet för kyrkan.

Dagens citat

"Jag kommer under mina möten med statliga företrädare i Kina betona ytterligare utveckling av handelsavtalet. Det är viktigt för Island mot bakgrund av att Kina är den största importören av fisk- och jordbruksprodukter i världen och priset för till exempel lax är högre här än på andra marknader. Det räknas också med att den kinesiska medelklassen kommer att växa avsevärt de närmaste åren. Det är därför ett oerhört stort intresse för Island att det här utbytet går bra och det är därför glädjande att höra om kinesiska statens vilja att underlätta ytterligare import till Kina från Island."

Fiske- och jordbruksminister Kristján Þór Júlíusson i ett pressmeddelande om ett möte med Zhang Jiwen, Kinas biträdande minister för tullfrågor och livsmedelsimport.

Fler islänningar säger ja till EU - men nej-sidan i majoritet

Allt fler säger ja till ett isländskt EU-medlemskap. Men det är fortfarande en klar majoritet som säger nej till ett isländskt inträde i unionen. Gapet mellan ja- och nej-sidan är nu det minsta på ett år. Dessutom har motståndarna inte varit så få på lika lång tid. Det visar den senaste opinionsmätningen från MMR.

Inte en enda gång sedan Island ansökte om EU-medlemskap för drygt tio år sidan har ja-sidan varit starkare än nej-sidan. De senaste åren har motståndarna i regel varit ungefär dubbelt så många som anhängarna.

I den senaste mätningen från MMR har styrkeförhållandena förändrats avsevärt. Det är nu 46,8 procent som säger nej till EU medan 31,8 procent säger ja. Gapet mellan de två sidorna är det minsta på ett helt år. Inte heller har motståndet varit så litet på ett år. Resterande 21,4 procent är varken positiva eller negativa till EU.

Skillnaden mellan ja- och nej-sidorna är nu bara 15 procentenheter. För bara en månad sedan var avståndet hela 25 procentenheter.

Här kan du läsa mer om EU-opinionen på Island.

Islands regering utan majoritet efter två år vid makten

Efter halva mandatperioden har Islands regering förlorat majoriteten i alltinget. De tre koalitionspartierna - Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - får tillsammans nu 44,3 procent av rösterna. Det är dock 50,5 procent som säger att de stödjer regeringen. Det visar en mätning från Gallup.

Det har nu gått två år sedan senaste alltingsvalet. Resultatet var ett komplicerat parlamentariskt läge. Minst tre partier krävdes för att kunna bilda majoritet. Och hela åtta partier - vilket var rekordmånga - valdes in i alltinget.

Efter flera misslyckade förhandlingsrundor kunde Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet så småningom bilda koalition. Det var ett på många håll ifrågasatt samarbete. Framstegspartiet har ofta utgjort kittet i regeringar till både höger och vänster. Men det var första gången som Självständighetspartiet och Gröna vänstern satte sig i en regering tillsammans.

Samarbetet mellan de tre partierna är stabilt. I dagsläget är det inget som tyder på att det inte skulle hålla hela mandatperioden ut. Det enda betydande bekymret är opinionssiffrorna.

Den senaste väljarbarometern från Gallup visar att samtliga tre regeringspartier har förlorat väljare sedan valet i oktober 2017. Hade det varit val till alltinget i dag hade Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet fått majoritet.

Självständighetspartiet är största parti precis som i valet för två år sedan. Stödet är nu 22,7 procent, en nedgång med 2,6 procentenheter jämfört med valresultatet.

För två år sedan var Gröna vänstern näst största parti. Den positionen har partiet tappat. Gröna vänstern backar med 3,5 procentenheter till 13,4 procent.

Framstegspartiet får i dag bara 8,2 procent. Sedan valet har stödet sjunkit med 2,5 procentenheter.

Den främsta klättraren under de två senaste åren är Socialdemokraterna. Stödet är nu 17,3 procent, en ökning med hela 6,2 procentenheter.

En annan vinnare är Renässans. Inför valet 2017 såg det länge ut som att partiet skulle få svårt att försvara sina mandat i alltinget. Nu får Renässans 10,3 procent - vilket betyder en uppgång med 3,6 procentenheter.

Centerpartiet ökar med 0,6 procentenheter till 11,5 procent medan Piratpartiet minskar med 0,2 procentenheter till 9 procent.

En av de stora förlorarna är Folkets parti. Stödet är i dag inte tillräckligt för att partiet skulle få förnyat förtroende av väljarna. Folkets parti får 4,6 procent, en tillbakagång med 2,3 procentenheter.

Det är 50,5 procent av islänningarna som säger att de stödjer regeringen. Läget är oförändrat jämfört med föregående månads mätning från Gallup. Men jämfört med den allra första mätningen efter maktskiftet var det hela 74,1 procent som gav koalitionen sitt stöd.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Nya Fréttablaðið ska ta politisk ställning

Ut försvinner skrivelser om tillförlitlig rapportering och avsaknad av egna åsikter. In kommer skrivelser om borgerliga och liberala värderingar samt näringslivets betydelse, internationellt samarbete och miljövård. Det är bara några av förändringarna i Fréttablaðið­­­s redaktionella policy efter ägarbytet.

I somras köpte investeraren Helgi Magnússon in sig i Fréttablað­ið­. Han hade då varit med om att grunda Renässans och dessutom gett partiet 2,4 miljoner isländska kronor i stöd. Pengarna skänkte han både som privatperson och genom olika bolag.

I samband med affären utsågs Davíð­ Stefánsson till en av Fréttablað­ið­s chefredaktörer. Hans enda tidigare erfarenhet från journalistiken var som programledare i Hringbraut. I sin första ledare lyfte Davíð­ Stefánsson fram Marels betydelse för det isländska näringslivet. Texten var indirekt ett upprop för såväl EU-medlemskap som EMU-inträde.

Helgi Magnússon är själv storägare i Marel. Han är dessutom delägare i Bláa lónið­ - som driver Blå lagunen - såväl som bolagets styrelseordförande. Obekräftade uppgifter gör dessutom gällande att han ska ha pumpat in stora summor i Hringbraut.

Nyligen köpte Helgi Magnússon de resterande aktierna i Torg, det bolag som bland annat ger ut Fréttablað­ið­. Han utsåg samtidigt Jón Þórisson till chefredaktör jämte Davíð Stefánsson.

I Jón Þórissons första ledare presenterade han tidningens nya redaktionella policy. Han skrev att Fréttablaðið skulle verka för fortsatt och fördjupat internationellt samarbete - vilket i klartext rimligtvis betyder ett inträde i EU och anslutning till EMU.

Jón Þórisson talade också om att tidningens skulle värna borgerliga och liberala värderingar. Den skulle också slå vakt om konsumenternas intressen. Mellan raderna lät det som tydliga ekon från Renässans partiprogram där reformering av lantbruket och EU-medlemskap har hög prioritet.

Fréttablaðiðs nya redaktionella policy har nu publicerats av Fjölmiðlanefnd. Den utförligare texten signalerar att ännu mer opinionsbildning är att vänta från Islands största dagstidning.

I den gamla policyn talades det om vikten av pålitlig och måttfull nyhetsrapportering. Fréttablaðið skulle inte heller ha några egna åsikter i några frågor. Tidningen beskrevs som en arena för debatt där olika åsikter skulle mötas.

Det förändras alltså nu. Fréttablaðið ska alltjämt vara ett forum för debatt. Men tidningen ska alltså förespråka "borgerliga värderingar, tolerans och liberalism". Frihet och konsumenternas intressen ska vara ledstjärnor. Dessutom ska tidningen verka för "miljöskyddets betydelse, näringslivets utveckling och islänningars samarbete på internationella arenor".

I dagsläget äger Helgi Magnússon 100 procent av Torg. Det kommer dock att förändras. Hringbraut ska slussas in i koncernen. Om den affären godkänns av konkurrensmyndigheterna blir Sigurður Arngrímsson och Guðmundur Örn Jóhannsson - som äger Hringbraut - delägare i Torg tillsammans med Jón Þórisson.

Även Sigurður Arngrímsson har gett bidrag till Renässans. Han har som privatperson och genom två egna bolag skänkt 1,2 miljoner isländska kronor till partiet.

Här kan du läsa mer om ägarbytet i Fréttablaðið.

Dagens citat

"Detta är en historisk regering som spänner över hela den politiska färgskalan och med en kvinna som statsminister från ett vänstersocialistiskt parti och vissa trodde att det skulle bli svårt att hålla ihop den. Jag tycker att det verkar som att det har gått mycket bra. Den har inte hamnat i några stora problem."

Ólafur Þ. Harðarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om den koalition som bildades mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet som bildades efter alltingsvalet för två år sedan.

Stora delar av Island täckt av snö på första vinterdagen

Foto: Modis

Vintern kom till Island i lördags. Då inträffade fyrsti vetrardagur, den första vinterdagen som enligt den gamla fornnordiska kalendern signalerar vinterns ankomst. Skiftet från sommar till vinter sker alltid den första dagen i gormánuður, den månad som inleds den lördag som inträffar mellan 21 och 27 oktober.

Till stora delar hade också vintervädret kommit till Island i lördags. Den här bilden togs klockan 13.05 av Modis satellit Terra. Den visar att större delen av landet nu täcks av snö.

På norra Island är snödjupet på sina håll mellan 20 och 30 centimeter. I norr är det bara längs stränderna på låglandet som det ibland är snöfritt. Öarna i Breiðafjörður är också alltjämt gröna.

Från Snæfellsnes i väster till Hornafjörður i öster är låglandet snöfritt. Molntäcket över östra Island gör att kusten inte är synlig på bilden. Däremot är nu hela höglandet täckt av snö.

Satellitbilden visar dessutom att flera vattendrag redan har frusit igen. Blöndulón och Hóp i norr är till exempel helt eller delvis täckta av is.

Vägbygge i Árneshreppur skjuts på framtiden ännu en gång

Med avgifter vill kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson prioritera en rad vägbyggen och andra infrastruktursatsningar. Men ett som får vänta ännu en gång är en ny sträckning över Veiðileysuháls. Det betyder att de sista invånarna i Árneshreppur får se fram emot ännu fler vintrar utan vägförbindelse till övriga Island.

Vid årsskiftet var det bara 40 personer som var folkbokförda i Árneshreppur. Under vintern var antalet invånare knappt hälften. De senaste årens utflyttning har bland annat lett till att skolan i Trékyllisvík har lagts ned. För att hålla affären i Norðurfjörður vid liv har boende och andra med anknytning till Árneshreppur gått ihop om finansiering.

Isoleringen under vintern driver många bort från Árneshreppur. Mellan 5 januari och 20 mars varje år finns det inga garantier för någon som helst snöröjning. Det brukar i praktiken betyda att invånarna är avskurna från övriga Island i veckor eller månader i streck. Övriga vintern plogas vägen högst två gånger i veckan om förutsättningarna är gynnsamma.

Nu har vägen till Árneshreppur snöat igen för första gången den här vintern. Och det ser ut som att det kommer att förbli så under flera år framöver.

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson presenterade nyligen en storsatsning på vägbyggen och andra infrastrukturprojekt fram till 2034. För att kunna genomföra nödvändiga förbättringar kommer de att till viss del finansieras av vägavgifter. När han presenterade programmet poängterade han att flera projekt fått högre prioritet.

Men så blev det inte för Árneshreppur. För tolv år sedan fick invånarna löfte om snöröjning även under vintern. Det har fortfarande inte infriats. Och en ny sträckning över Veiðileysuháls - den passage som snabbast brukar snöa igen och som dessutom är utsatt för laviner - har utlovats gång på gång.

Löftena har inte infriats. De ligger alltjämt många år bort i tiden. Enligt Sigurður Ingi Jóhannssons planer ska sträckan byggas om mellan 2024 och 2029. En ny sträckning över Veiðileysuháls är dock i sig ingen garanti för framkomlighet under vintern. Utan regelbunden snöröjning kommer flyget till Gjögur vara enda sättet att ta sig till och från Árneshreppur.

Bjarni Jónsson, ersättare för Gröna vänstern i alltinget, tog upp Árneshreppur i alltinget i tisdags. Han uppmanade då regeringen och Sigurður Ingi Jóhannsson att infria löftena och att prioritera kommunen:

"Det är hjärtskärande att se denna byggnad skjutas upp igen i den nya kommunikationsplanen. Om alltinget kommer till den kallhamrade slutsatsen så räknar de bort en av landets mest hotade bygder, Árneshreppur. Människor förtjänar bättre."

Anna Lára Jónsdóttir, ersättare för Socialdemokraterna, fortsatte diskussionen i alltinget i onsdags. Hon sade att Árneshreppur saknade allt som är nödvändigt för en modern kommun - däribland pålitliga kommunikationer. Åtgärder var nödvändiga om kommunen skulle överleva:

"Staten har svikit kommunen."

Kommunchefen Eva Sigurbjörnsdóttir säger i Morgunblaðið att situationen är mycket svår. Det finns också en stor besvikelse över att alla de löften som getts genom åren inte har hållits:

"Vi har lovats och lovats och lovats men inget har hänt. Som det ser ut nu blir det inget förrän efter fem år."

Frågan är om invånarantalet i Árneshreppur då har sjunkit ännu mer.

Här kan du läsa mer om vägsituationen i kommunen.

Fyra isländska kommuner blir en efter folkomröstning

Island får en ny jättekommun som täcker en tiondel av landets yta och har närmare 5 000 invånare. Det står klart sedan invånarna i fyra östisländska kommuner i lördags sagt ja till ett samgående. En klar majoritet av invånarna i Fljótsdalshérað, Seyðisfjarðarkaupstaður, Djúpavogshreppur och Borgarfjarðarhreppur röstade för en union.

Efter flera års förberedelser folkomröstade i lördags invånarna i fyra östisländska kommuner om ett samgående. Ursprungligen var planen att även Fljótsdalshreppur och Vopnafjarðarhreppur skulle ingå i storkommunen. Där visade dock opinionsundersökningar att invånarna motsatte sig en union. Inte heller var politikerna för ett samgående.

I slutändan blev det alltså Fljótsdalshérað, Seyðisfjarðarkaupstaður, Djúpavogshreppur och Borgarfjarðarhreppur som deltog i förberedelserna. En klar majoritet av de 3 513 röstberättigade invånarna sade enligt ett pressmeddelande också ja till förslaget.

Fljótsdalshérað med centralorten Egilsstaðir är den i särklass största kommunen av de fyra. Inte helt oväntat var det här som intresset för att rösta var svalast. Och lika väntat var det här stödet för samgåendet var som störst. De flesta tror att fusionen får minst efterverkningar i just Fljótsdalshérað.

Här var det 92,9 procent som röstade ja och bara 6 procent som röstade nej. Men valdeltagandet i Fljótsdalshérað var låga 53,6 procent. Antalet röstberättigade var 2 593 personer.

Motståndet var störst i Djúpavogshreppur. Inte heller det var oväntat eftersom kommunen är den som ligger längst ifrån östra Islands kärnområde. Om service som i dag finns i centralorten Djúpivogur skulle flyttas till Egilsstaðir innebär det i synnerhet vintertid stora avstånd för invånarna.

I Djúpavogshreppur röstade 63,7 procent ja och 35,5 procent nej. Valdeltagandet var 78 procent. Här var det 314 personer som hade rösträtt.

Lilla Borgarfjarðarhreppur ligger också i utkanten av den nya storkommunen. Även här var motståndet förhållandevis stort. Kommuninvånarna är dock sedan tidigare vana vid att behöva ta sig till Egilsstaðir för olika typer av service.

I Borgarfjarðarhreppur var det 64,7 procent som röstade ja och 25 procent som röstade nej. Valdeltagandet var 71,6 procent. Det var 95 personer som fick rösta.

Även invånarna i Seyðisfjarðarkaupstaður är vana vid att behöva besöka Egilsstaðir för vissa typer av samhällsservice. Här har den senaste tidens politiska utfästelser om att påskynda bygget av en tunnel under Fjarðarheiði sannolikt haft stor inverkan. Den ska innebära slutet på de opålitliga vägförbindelserna mellan centralorten Seyðisfjörður och Egilsstaðir under vintertid.

I Seyðisfjarðarkaupstaður sade 86,7 procent ja till samgåendet medan 12,5 procent sade nej. Här var det 70,7 procent som deltog i folkomröstningen. Här fanns 509 personer i röstlängden.

Den nya storkommunen kommer formellt att bildas efter årsskiftet. Då kommer också val att hållas till kommunfullmäktige. Det blir elva ledamöter som sitter i fullmäktige i den nya kommunen. I de "gamla" kommunerna inrättas bygderåd med tre ledamöter. De ska ta beslut i lokala frågor som exempelvis detaljplaner.

Redan i dag är Fljótsdalshérað Islands största kommun med en yta på knappt 9 000 kvadratkilometer. Den nya kommunen får en yta på närmare 11 000 kvadratkilometer - och kommer alltså att omfatta en tiondel av hela Island. Kommunen får närmare 5 000 invånare.

Arbetsnamnet för storkommunen har varit Sveitarfélagið Austurland. Namnfrågan kommer att avgöras av invånarna under våren.

Island har i dag 72 kommuner. Nästa år kommer alltså antalet att sjunka till 69 när de fyra östisländska kommunerna blir en.

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson har som mål att banta antalet till 30 senast 2026. Han vill dessutom sätta en nedre gräns på 1 000 invånare. Resultatet i lördagens folkomröstning innebär alltså att den nya kommunen med råge passerar miniminivån. I annat fall hade Borgarfjarðarhreppur, Djúpavogshreppur och Seyðisfjarðarkaupstaður kunnat tvingas gå ihop med grannkommuner.

Om en majoritet av invånarna i någon av kommunerna hade röstat nej hade de kommuner där ja-sidan fått majoritet ändå kunnat gå ihop.

Här kan du läsa mer om folkomröstningen.

Dagens citat

"De isländska nynazisterna sökte stöd hos de svenska och skrev brev. Oredsson påminde om brevskrivandet i sin nekrolog över det isländska nazistpartiets främsta företrädare, att de hade haft så bra kontakt genom brev."

Författaren Sjón i Fréttablaðið om den isländske nazistledaren Bernhard Haardes kontakter med Nordiska rikspartiets ledare Göran Assar Oredsson och hur han använt historien som inspiration till romanen Korngult hár, grá augu - läs mer här.

Foto: Johannes Jansson/Norden.org

Dagens bonuscitat

"Overtourism is a tremendous problem for Iceland—its iconic Blue Lagoon packs in visitors by the busload. But roughly 300 miles north in Husavik, a port town along the country’s Arctic Coast Way, a lesser-known geothermal spa gives its guests plenty of room to breathe."

Time rankar badet Geosea i Húsavík som ett av 2019 års bästa resmål.

Europas enda fabrik för fiskläder i konkurs

I fabriken i Sauðárkrókur har Atlantic Leather gjort läder av fiskskinn. Men nu stängs den enda fabriken i Europa i sitt slag. Atlantic Leather har begärts i konkurs och fjorton anställda mister sina jobb. Det är bara tre år sedan som föregångaren Sjávarleður gick i konkurs eftersom verksamheten inte gick runt.

Sjávarleður var något av ett banbrytande företag i Sauðárkrókur. Affärsidén var att använda fiskskinn för att framställa en produkt som kunde jämställas med läder. Fisklädret såldes ofta utan att färgas - ett sätt att visa hur de fiskar som hamnar på tallriken egentligen ser ut innan de fångas och fileas.

Fisklädret användes bland annat till väskor och bälten. Det gick också att köpa fiskläder i rulle för den som själv ville tillverka något av det unika materialet.

Trots flera priser och internationell uppmärksamhet har verksamheten haft svårt att bära sig. Sjávarleður gick i konkurs sommaren 2016. Nya ägare tog över genom bolaget Atlantic Leather. Nu har även det bolaget begärts i konkurs.

Begäran om konkurs lämnades in till Héraðsdómur Norðurlands vestra i veckan. Dessförinnan hade Gestastofa Sútarans - en butik som ägs av Atlantic Leather och som årligen lockar omkring 20 000 besökare - reat ut varulagret. Fjorton personer förlorar sina jobb i samband med konkursen.

Inför begäran om konkurs tvistade de olika delägarna om företagets framtid. Det är ännu oklart om någon vill försöka driva verksamheten vidare.

Ex-minister vill ge Ólafur Ragnar Grímsson fredspriset

Ólafur Ragnar Grímsson bör nomineras till Nobels fredspris. Det hävdar Guðni Ágústsson, tidigare jordbruksminister och ledare för Framstegspartiet. Skälet är den tidigare presidentens engagemang i miljöfrågor och Arktis framtid. Guðni Ágústsson berättade om sin idé under en gudstjänst i kyrkan på Bessastaðir, rapporterar Bændablaðið.

Efter att ha varit en av exportindustrins och finanssektorns främsta förespråkare under åren före bankkraschen hösten 2008 var Ólafur Ragnar Grímsson inte de protektionistiska krafternas favoritpresident. Men det skulle komma att ändras. Hans motstånd mot EU-medlemskap och isländskt ansvar för Landsbankis Icesave skapade nya allierade.

En av dem var Guðni Ágústsson, tidigare jordbruksminister och ledare för Framstegspartiet. Han är en av Islands mest profilerade landsbygds- och jordbrukspolitiker. Och han förespråkar ett system med fortsatt höga skyddstullar och bidrag för att hålla det inhemska lantbruket vid liv.

I Ólafur Ragnar Grímsson såg han en president som skulle motsätta sig ett isländskt EU-inträde. Ett medlemskap i unionen skulle - utan några särskilda undantag för Island - medföra omfattande reformer av dagens system med bidrag, importhinder och produktionskvoter. Guðni Ágústsson blev därför en av Ólafur Ragnar Grímssons allierade.

Nu vill Guðni Ágústsson alltså nominera Ólafur Ragnar Grímsson till Nobels fredspris. Anledningen är den tidigare presidentens engagemang i miljöfrågor och Arktis framtid. I synnerhet är det initiativet Arctic Circle - en konferens om just Arktis - som han anser bör belönas med fredspriset.

Guðni Ágústsson berättade enligt Bændablaðið om idén under en predikan i kyrkan på Bessastaðir - som ligger granne med det residens där Ólafur Ragnar Grímsson bodde under sina 20 år som president.

Arctic Circle hålls årligen i Harpa i Reykjavík. Konferensen brukar samla omkring 2 000 deltagare från 60 länder. Den första konferensen ägde rum 2013. Ólafur Ragnar Grímsson slutade som president 2016 men är alltjämt styrelseordförande för Arctic Circle. Han sitter även i organisationens styrelse.

Dagens citat

"Jag anser - så att det är klart - att jag aldrig i mitt liv har talat mot bättre vetande och i denna debatt så var det många av de ekonomiska prognoser som jag tog fram som slog in som gällande fastighetspriser, kronans kurs och så vidare. Jag tror att jag var bland de mest pessimistiska människorna under den här tiden. Men jag insåg dock aldrig på vilken svag grund bankerna stod."

Ásgeir Jónsson, ny chef för centralbanken Seðlabanki Íslands, i RÚV om hur han som Kaupþings chefsekonom före 2008 års finanskrasch talade om de isländska bankerna och ekonomin - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Efterfrågan är helt otrolig och det finns en del förklaringar som vi inte helt förstår men kanske är detta kostvanor eller förändrade konsumtionsvanor som har inverkan på detta, men vi har aldrig sett så stort intresse för det här."

Gunnlaugur Karlsson, vd för Sölufélag garðyrkjumanna, i RÚV om den kraftigt ökade konsumtionen av blomkål som sammanfaller med att allt fler islänningar blir veganer eller följer en ketodiet.

Åtal och dom för jobb på Island utan arbetstillstånd

Ett kafé i Hvammstangi anställde en 26-åring från Ukraina trots att hon inte hade något arbetstillstånd. Nu döms ägaren till böter på 80 000 isländska kronor. Kvinnan åtalas för att ha brutit mot arbetsrättslagen. Men hon har lämnat Island och har inte kunnat nås. Om hon inte är på plats vid rättegången betraktas det som ett erkännande.

I maj i år anställde Hlaðan i Hvammstangi en 26-årig kvinna från Ukraina. Hon skulle jobba på kaféet under sommaren. Efter två veckor förhördes hon av polis. Det hade då framkommit om att hon hade börjat jobba utan att ha något arbetstillstånd.

Både kaféägaren och 26-åringen åtalades för att ha brutit mot arbetsrättslagen. 26-åringen har inte kunnat delges åtalet eftersom hon lämnat Island. Åtalet och en kallelse till rättegången i Héraðsdómur Norðurlands vestra har publicerats i Lögbirtingablað.

Om hon inte kommer till rättegången betraktas det som ett erkännande. Straffet är böter eller upp till sex månaders fängelse.

Kaféägaren döms till att böta 80 000 isländska kronor. Hon ska dessutom stå för rättegångskostnaderna.

Ägaren sade i rätten att 26-åringen hade sagt att hon väntade på att få ett isländskt personnummer och att hon skulle jobba lagligt i landet. Det visade sig dock inte vara korrekt. 26-åringen var uppenbart medveten om att hon saknade det nödvändiga arbetstillståndet.

Majoritet säger ja till Nordmakedonien i Nato

Med 32 röster sade alltinget i torsdags ja till Nordmakedoniens inträde i Nato. Elva ledamöter avstod från att rösta. Samtliga av Gröna vänsterns representanter - däribland en minister - lade ned sina röster. Rósa Björk Brynjólfsdóttir motiverade sitt agerande med att Natos utvidgning motverkade fred, stabilitet och säkerhet i världen.

I torsdags röstade alltinget om utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarsons förslag att Island skulle godkänna Nordmakedoniens medlemskap i Nato. Han var själv inte på plats vid voteringen. Förslaget klubbades med 32 röster. Elva ledamöter avstod från att rösta.

I förslaget skrev Guðlaugur Þór Þórðarson att tvisten med Grekland om namnet Makedonien hittills hållit republiken utanför Nato. När den nu var löst genom valet av Nordmakedonien som republikens namn fanns inte längre några hinder för medlemskapet. Inträdet skulle inte innebära några ökade kostnader för de övriga medlemsländerna.

Birgir Ármannsson, som var den enda av Guðlaugur Þór Þórðarsons partikamrater från Självständighetspartiet som motiverade sin röst, sade i talarstolen att han välkomnade Natos utvidgning. Att många länder som tidigare fanns på andra sidan järnridån ansåg att medlemskapet var en garant för säkerheten var ett gott betyg.

Men samtliga närvarande ledamöter från koalitionspartnern Gröna vänstern avstod från att rösta. En av dem var Rósa Björk Brynjólfsdóttir. Hon sade i talarstolen att det nu var fjärde gången Nato expanderat sedan partiet grundades. Det var inte en positiv utveckling eftersom "Nato är en militärallians och inte en söt fredsförening":

"Natos utvidgning är inte grundval för fred, stabilitet och säkerhet i världen. Det skulle snarare kunna göras genom att stärka internationella institutioner, internationellt samarbete, diskussioner och demokratiska lösningar."

Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir var den enda ministern på plats som inte röstade ja till att stödja Nordmakedoniens inträde i Nato. Förutom ledamöter från Gröna vänstern var det även några av Piratpartiets ledamöter som avstod från att rösta.

Piratpartiet har ingen officiell linje i Nato-frågan. Þórhildur Sunna Ævarsdóttir lade ned sin röst och motiverade beslutet med att hon motsatte sig Islands medlemskap i Nato. Partikamraten Helgi Hrafn Gunnarsson röstade ja eftersom han är för medlemskapet. Han ifrågasatte dock efter USA:s och Turkiets agerande i Syrien om Island verkligen gynnades av medlemskapet.

Dagens citat

"I början när nämnden började arbeta så var jag ganska pessimistisk. Såg inte uppenbara fördelar för mindre kommuner som Seyðisfjörður men jag tror att det börjar se ljusare ut och jag gillar det analysarbete som har gjorts i år och det här tycker jag ser hyfsat ut. ... Det som de flesta befarar - och däribland jag - är att de mindre kommunerna drar det kortaste stråt."

Elvar Snær Kristjánsson, ledare för Självständighetspartiet i Seyðisfjörður, i RÚV om dagens folkomröstning om förslaget att kommunerna Seyðisfjarðarkaupstaður, Djúpavogshreppur, Borgarfjarðarhreppur och Fljótsdalshérað ska gå ihop - läs mer här.

Hyrbilar fick fönster krossade i storm på södra Island

Den storm som drog in över södra Island under natten mot torsdagen blev en oväntad överraskning för många turister. Åtskilliga kunde konstatera att rutorna till deras hyrbilar hade krossats i ovädret. På sträckan mellan Höfn och Vík í Mýrdal nådde vindarna upp till 50 sekundmeter i byarna.

Oväder som drabbar turister på det här sättet är inte ovanliga. De som ändå ger sig ut på vägarna riskerar att få rutorna sönderblåsta av sten och grus - och det är skador som inte täcks av de vanliga försäkringarna.

Vindarna mojnade något under förmiddagen men stormen var tillbaka under kvällen. Då stängdes ringvägen mellan Núpsstaður och Höfn.

Filmen ovan är från hotellet vid Hali i Suðursveit. Där var det minst fyra bilar och en buss som fick fönsterrutorna utblåsta när ovädret rasade.

Ett steg närmare bygget av en moské i Reykjavík

Byggnadsinspektören i Reykjavík ger säger ja till bygget av en moské på Sogamýri. Huset är på två våningar och totalt 677 kvadratmeter. Men hur Félag múslima á Íslandi ska finansiera bygget är oklart. Samfundet fick tomten för sex år sedan. Än så länge finns det inga pengar för att förverkliga planerna.

Efter många års väntan gav kommunfullmäktige i Reykjavík hösten 2013 kostnadsfritt en tomt för ett moskébygge till Félag múslima á Íslandi, landets största muslimska samfund. Sex år senare har bygget av den planerade moskén på Sogamýri vid Suðurlandsbraut inte kommit igång.

Félag múslima á Íslandi har utan framgång försökt gräsrotsfinansiera bygget. Samfundet ska också ha tackat nej till bidrag från Saudiarabien för att bekosta bygget. Nu vill det bland annat sälja dagens lokaler på Ármúli för att finansiera planerna.

Trots att bygget inte har påbörjats har det vid flera tillfällen hamnat i centrum för den politiska debatten. Under valrörelsen i Reykjavík 2014 drev Framstegspartiet i kommunen en kampanj med främlingsfientliga förtecken. Udden riktades mot moskétomten - som partiet ville återkalla trots att det sannolikt skulle kosta kommunen stora pengar att backa ur löftet.

Våren 2018 krävde Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir, som då hade lämnat Framstegspartiet för att grunda kommunpartiet Vår stad Reykjavík, att kommunen skulle ta tillbaka tomten. Skälet var att Félag múslima á Íslandi inte efterlevt reglerna. De säger bland annat att grunden ska vara klar inom tre år.

Förslaget röstades ned. Den styrande koalitionen - som då bestod av Socialdemokraterna, Ljus framtid och Piratpartiet - anklagade henne dessutom för islamfientliga motiv. Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir ville nämligen bara ta tillbaka Félag múslima á Íslandis tomt. Andra samfund som också brutit mot reglerna lämnades i fred.

Nu ger kommunens byggnadsinspektör klartecken till planerna. Byggnaden är på totalt 677 kvadratmeter. Nedervåningen är 598 kvadratmeter och övervåningen 79 kvadratmeter. Den blir 8,5 meter hög med ett 18,5 meter högt torn. Taket ska täckas av torv för att knyta an till isländsk tradition.

Bygget beräknas gå på mellan 300 och 400 miljoner isländska kronor. Félag múslima á Íslandi ska i dagsläget ha samlat in ungefär hälften av beloppet.

Onsdagens ja betyder dock inte att alla hinder är undanröjda. Ett bygglov utfärdas när alla ritningar har lämnats in, en byggmästare har anlitats och alla avgifter har betalats.

Här kan du läsa mer om det planerade moskébygget i Reykjavík.

Fyra isländska kommuner folkomröstar om samgående

Fyra isländska kommuner kan bli en i morgondagens folkomröstning. Då tar invånarna i Fljótsdalshérað, Seyðisfjarðarkaupstaður, Djúpavogshreppur och Borgarfjarðarhreppur ställning till ett samgående. Om en majoritet säger ja blir kommunen Islands i särklass största till ytan. Den blir dessutom en av de största på östra Island med närmare 5 000 invånare.

I morgon är det 3 513 invånare i fyra östisländska kommuner som tar ställning till ett förslag om samgående. Om de säger ja bildar Fljótsdalshérað, Seyðisfjarðarkaupstaður, Borgarfjarðarhreppur och Djúpavogshreppur en gemensam kommun.

Tillsammans har de fyra kommunerna nästan 5 000 invånare. Det skulle göra den nya kommunen ungefär lika stor som dagens etta Fjarðabyggð.

Kommunen skulle dessutom bli Islands i särklass största till ytan. Redan i dag är Fljótsdalshérað störst i landet - med en yta som utgör nästan en tiondel av Island. Ihop med de tre övriga kommunerna skulle den nya storkommunen få en yta på 10 669 kvadratkilometer, där Fljótsdalshérað står för 8 883 kvadratkilometer. Skaftárhreppur - som är näst störst - mäter 6 944 kvadratkilometer.

Fler kommuner var inbjudna men hoppade av diskussionerna. I Vopnafjarðarhreppur ansåg inte majoriteten i kommunfullmäktige att ett samgående hade varit gynnsamt. Och i Fljótsdalshreppur - som bara har 74 invånare - gjorde politikerna bedömningen att invånarna inte var intresserade.

Ett ja i morgon betyder att ett nytt kommunfullmäktige bildas med elva ledamöter. För att inte riskera att stora Fljótsdalshérað får för mycket inflytande kommer det att finnas bygderåd i de fyra "gamla" kommunerna. Varje bygderåd består av tre ledamöter. De får bland annat makten över detaljplaner.

Arbetsnamnet är Sveitarfélagið Austurland. Men det är troligt att namnfrågan så småningom avgörs i en folkomröstning bland invånarna.

Omröstningen kan göra så att dagens 72 isländska kommuner minskar till 69. Det vore en utveckling som skulle uppskattas av kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson som fram till 2026 vill banta antalet kommuner till 30 genom att sätta en nedre gräns på 1 000 invånare.

Bland kommunpolitikerna beskrivs ett samgående som ett sätt att erbjuda invånarna bättre service. Men sannolikt finns det andra skäl. De kan beviljas bidrag på upp till 1,1 miljarder isländska kronor för att genomföra samgåendet. Ett ja i folkomröstningen skulle dessutom öka pressen på politikerna i alltinget att faktiskt bygga en tunnel mellan Seyðisfjörður i Seyðisfjarðarkaupstaður och Egilsstaðir i Fljótsdalshérað.

Andra projekt som de i så fall kommer att driva blir nya investeringar på flygplatsen i Egilsstaðir och bygget av en helårsväg över Öxi.

Här kan du läsa mer om Sigurður Ingi Jóhannssons arbete för sammanslagningar av fler kommuner.

Dagens citat

"We have to make films that are lighter in carbon in production. We will maybe have to have fewer film festivals, with fewer foreign guests, and we have to speak longer every time. An Icelandic director flying five hours to do one Q and A and an introduction – that can be solved with a web conference. ... You could invite the audience into his home where he can work in Iceland and show all his trophies."

Regissören Benedikt Erlingsson i Screen Daily om filmindustrins klimatpåverkan genom resande.

Drev ut på isflak i Jökulsárlón - fick simma tillbaka

En turist trotsade varningsskyltarna och klev ut på ett isflak som låg vid stranden i Jökulsárlón. Mannen upptäckte inte direkt att isflaket drev bort från stranden. Plötsligt upptäckte mannen att han stod inför valet att kasta sig i den iskalla glaciärlagunen eller att riskera att driva ut till havs. Han bestämde sig för att simma.

Först kastade han mobiltelefonen till stranden så att den inte skulle förstöras i vattnet. Därefter kastade han sin jacka - som dock hamnade i lagunen. Sedan hoppade han i vattnet och kunde snart ta sig upp på säker mark. Ovan kan du se hur det gick till.

Minoritet oroar sig för konsekvenser av EU:s energipolitik

Trots kontroverserna om införandet av det tredje steget i EU:s energipolitik verkar frågans sprängkraft ha lagt sig. Bara var tredje islänning är orolig över konsekvenserna för isländska intressen. Betydligt fler är inte bekymrade över alltingets beslut att införa den nya fasen. Det visar en mätning utförd av MMR.

Införandet av det tredje steget i EU:s gemensamma energiprogram var vårens hetaste politiska fråga i alltinget. Centerpartiet ockuperade talarstolen för att förhindra den omröstning som skulle leda till ett ja till införandet. När förslaget väl klubbades var det först i september - flera månader efter den ursprungliga planen.

I somras uppgav 46 procent att de motsatte sig införandet medan 34 procent var positiva. Det förhållandet har förändrats efter omröstningen i alltinget.

Nu är det 50 procent som svarar att de inte har några bekymmer över införandet medan 34 procent är bekymrade i någon omfattning. Resterande 16 procent är varken positiva eller negativa till förslaget.

Centerpartisterna gick i takt med sina väljare i motståndet mot införandet. Hela 90 procent av partiets sympatisörer är oroliga för de effekter som den nya energipolitiken kan ha för isländska intressen. Bara 4 procent känner sig lugna.

Det är enbart bland Centerpartiets sympatisörer som det är fler som oroar sig. MMR redovisar dock inga siffror för Folkets parti - som också motsatte sig införandet.

I de två mest EU-vänliga partierna i alltinget är rollerna ombytta. Bland anhängare till Renässans är det 83 procent som inte oroar sig. Motsvarande siffra bland Socialdemokraternas väljare är 82 procent.

Även i de övriga partiernas led är det förhållandevis få som oroar sig. Bland Gröna vänsterns sympatisörer är det 68 procent som inte är bekymrade, bland Piratpartiets 62 procent, bland Självständighetspartiets 59 procent och bland Framstegspartiets 52 procent.

Oron är större bland kvinnor än bland män. Den är också utbredd bland pensionärer och bland islänningar bosatta på landsbygden.

Inställningen till EU-medlemskap är en vattendelare. Bland personer som vill att Island ska gå med i unionen är det 79 procent som inte upplever någon oro. På nej-sidan är det 54 procent som oroar sig.

Här kan du läsa mer om införandet av det tredje steget i EU:s inrikespolitik.

Hårt slag mot Grímsey när fler fiskekvoter säljs från ön

Nästan hälften av fiskekvoterna försvinner från Grímsey när jätten Rammi köper rederiet Sigurbjörn. Affären innebär att nio öbor blir av med sina jobb. Och för den redan krisstämplade ön blir förutsättningarna för att överleva ännu tuffare. I vinter är det bara runt femton personer som stannar på Grímsey.

Grímsey är Islands nordligaste befolkade utpost i Atlanten. Ön genomskärs av polcirkeln och ligger fyra mil norr om det isländska fastlandet. Ända sedan Grímsey befolkades har fisket varit viktigt för öborna.

De senaste åren har rubrikerna varit svarta. Fiskekvoter har försvunnit till fastlandet samtidigt som flera av öns egna rederier dragit på sig stora skulder. Den senaste stora affären var i februari 2017 när Borgarhöfði sålde alla sina kvoter till Loðnuvinnslan i Fáskrúðsfjörður. Då uppgav Sigurbjörn att det inte fanns några planer på att lämna ön.

Det är inte bara fiskenäringen som krisar. Turismen har vuxit som näring men den är koncentrerad till sommarmånaderna. De turister som kommer till ön kompenserar inte för de jobb som försvunnit när fiskekvoter sålts. Den enda butiken på Grímsey kämpar för att överleva. Och i höst är skolan stängd eftersom det bara fanns en elev på ön.

Vid årsskiftet var 61 personer folkbokförda på Grímsey. Det verkliga antalet invånare är dock betydligt lägre. Bara ett trettiotal bodde då på ön året runt. Flera familjer har lämnat Grímsey under hösten. I vinter blir det endast omkring femton personer som stannar på ön.

Ända sedan 2015 har Grímsey varit med i ett projekt under ledning av Byggðastofnun. Det syftar till att skapa förutsättningar för öns framtid. Hittills har dock inga åtgärder lyckats stoppa utflyttningen från ön.

Nu kommer alltså nästa slag mot Grímsey. Det skuldtyngda rederiet Sigurbjörn säljer fiskekvoten på 1 040 ton till Rammi, ett bolag med 250 anställda och verksamhet i Siglufjörður, Ólafsfjörður och Þorlákshöfn.

Sigurbjörn grundades 1978 och ägs av två familjer på ön. Bolaget har haft nio anställda - vilket gjort Sigurbjörn till det största rederiet på Grímsey. Kvar finns nu Hafborg som har en fiskekvot på 724 ton och Sæ­björg som har en kvot på 502 ton.

Rammi uppger i ett pressmeddelande att inga fångster kommer att landas eller beredas på Grímsey. Det innebär att Sigurbjörns anställda mister sina jobb. Det är inte känt om Rammi kommer att erbjuda någon av de anställda att flytta med till fastlandet.

Prislappen är inte offentlig. Affären måste godkännas av konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið innan den går igenom.

Halla Björk Reynisdóttir, kommunstyrelsens ordförande i Akureyri, säger till Vísir att kommunen kommer att prata med samtliga familjer på Grímsey för att diskutera situationen. Ett möte för att diskutera läget med öborna kommer sannolikt att utlysas inom kort. Kommunchefen Ásthildur Sturludóttir säger i Morgunblaðið att affären är "dåliga nyheter" för ön.

Sigurður Bjarnason bor själv på Grímsey. Han säger till RÚV att han är bekymrad över läget:

"Det här minskar naturligtvis hela tiden, kvoten här och nu finns det inte mycket annat att göra här än det att arbeta till sjöss. Så minskar invånarna här. Det är sju personer som har flyttat härifrån bara i höst. Så det här rör sig sakta i den sämsta riktningen."

Karen Nótt Halldórsdóttir, som är sekreterare för kvartersrådet på Grímsey inom Akureyris kommun, är ändå förhoppningsfull. Hon säger i Morgunblaðið att hon tror att fisket åter kan växa sig starkare på ön:

"Jag tror att det alltid kommer att finnas någon bebyggelse här. Grímsey är ett populärt besöksmål på sommaren och turistsäsongen förlängs hela tiden i bägge ändarna. Basen för året runt-boende är dock fisket."

Men Mattias Kokorsch, expert på kustnära samhällen vid Háskólasetur Vestfjarða, är inte lika optimistisk. Han säger till RÚV att näringslivet på Grímsey är för ensidigt för att kunna upprätthålla året runt-boende. Avståndet till fastlandet och dåliga kommunikationer bidrar till situationen:

"Grímseyborna har förlitat sig på fisket under lång tid. Utvecklingen är sorglig för invånarna men kommer inte som någon överraskning. Fiskesystemet är konstruerat på ett sådant sätt att det ställs krav på lönsamhet och det är centralstyrt. Grímsey är bara ett exempel på samhällen som hotas av dessa krafter och det är inte det sista."

Här kan du läsa mer om stängningen av skolan på Grímsey.

Dagens citat

"Man säger: Ni får ursäkta att det är så mycket folk här. Detta är en populär plats, vacker och betydelsefull. Här grundade vi alltinget och därför kommer människor hit."

Örn Árnason, guide och skådespelare, i Morgunblaðið om hur han pratar med turister som kommer till Þingvellir när platsen är full av andra besökare.

Jordskalvssvärmen i Öxarfjörður på väg att ebba ut

Illustration: Veðurstofa Íslands

Ett trettiotal jordskalv inträffade i Öxarfjörður i går. Men skalven blir allt färre och det mesta tyder på att aktiviteten är på väg att upphöra. Det kraftigaste skalvet under gårdagen hade en magnitud på 2,8. Sedan jordskalvssvärmen började i lördags har över 600 skalv registrerats med epicentrum till havs tre mil nordväst om Kópasker.

Vid 17-tiden i lördags började en ny jordskalvssvärm i Öxarfjörður på nordöstra Island. Sedan dess har drygt 600 jordskalv inträffat varav ett trettiotal under tisdagen. Skalven sker ute till havs i den så kallade Tjörnessprickzonen omkring tre mil nordväst om Kópasker på det isländska fastlandet.

Gårdagens största skalv uppmättes till 2,8. Tre skalv har varit kraftigare än så och har haft en magnitud på över 3. De tre största skalven kunde kännas i Húsavík på fastlandet.

Det mesta tyder nu på att jordskalvssvärmen är på väg att ebba ut. Jordskalv är mycket vanliga i området. En betydligt större skalvserie inträffade i samma område i våras.

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen i Öxarfjörður.

Nytt försök avkriminalisera ärekränkning på Island

Ärekränkning ska inte längre vara ett brott. Och den som anser sig ha utsatts för ärekränkning får i framtiden driva en civilrättslig process i stället för att vända sig till polisen.Den möjligheten ska bara privatpersoner ha och inte företag eller andra juridiska personer. Det är några av huvuddragen i ett nytt förslag från justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir.

Så sent som i våras presenterade dåvarande justitieministern Þór­dís­ Kol­brún­ Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir ett förslag om att stryka ärekränkning ur brottsbalken. Men frågan om avkriminaliseringen hann inte behandlas före alltingets sommaruppehåll. Nu lägger efterträdaren Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir ett liknande förslag.

Ärekränkning ska alltså längre inte vara straffbart. Skälet är enligt Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir att det är två intressen som vägs mot varandra - yttrandefriheten och privatlivets helgd. Hittills har dock yttrandefriheten ofta vägt för lätt. Det visar bland annat domar från Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Den befintliga lagen är enligt Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir inte förenlig med grundlagen. Bara i undantagsfall ska personer kunna fällas för uttalanden om andra personer.

Hon anser att dagens system hämmar samhällsdebatten. Det finns också andra tillämpliga lagar som kan användas för uttalanden som faktiskt bör vara straffbara.

Avkriminaliseringen innebär dock inte att det blir fritt fram för ärekränkningar. Den som anser sig ha utsatts för ärekränkning kan driva en civilrättslig process. Enligt förslaget blir det enbart privatpersoner som kan driva sådana processer. Företag och andra juridiska personer kan alltså inte utsättas för ärekränkning.

Den som fälls för ärekränkning i en sådan process kan även i framtiden bli skyldig att betala skadestånd och rättegångskostnader. Däremot försvinner alltså fängelse som ett alternativ.

Ett annat argument för förändringen är att fängelse finns i straffskalan för ärekränkning. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir anser att det strider mot det allmänna rättsmedvetandet att en förolämpning kan ge upp till ett års fängelse - och upp till fyra års fängelse om det rör sig om Islands president.

Syftet med lagen är alltså att Island ska efterleva Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Samtidigt föreslår Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir dessutom att det inte längre ska vara brottsligt att vanhedra den isländska flaggan eller riksvapnet. Samma skydd slopas också för statstjänstemän och andra stater, dess statschefer och flaggor.

Här kan du läsa mer om Þór­dís­ Kol­brún­ Reyk­fjörð Gylfa­dótt­irs förslag.

Anklagar ny i partitopp för att ha blivit politiker på ett dygn

Island är världens värsta klimatbovar. Det hävdar Socialdemokraternas ledare Logi Már Einarsson. Och när miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson inte vill öronmärka nya resurser till miljöfrågor dömer han ut honom som en typisk politiker - bara ett par dagar efter att han valts till vice ordförande för Gröna vänstern.

Efter alltingsvalet hösten 2017 bildade Gröna vänstern koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet. Partiledaren Katrín Jakobsdóttir gick utanför de egna leden när hon utsåg miljöministern. Uppdraget gick till Guðmundur Ingi Guðbrandsson, ordförande för miljöorganisationen Landvernd.

Katrín Jakobsdóttir hade troligen flera olika skäl för att inte välja någon av Gröna vänsterns alltingsledamöter. Vissa saknade erfarenhet medan andra ansågs mindre lämpliga. I en regering ihop med Självständighetspartiet - ett parti förknippat med fiskenäringen och storindustri - behövde hon dessutom visa att miljöfrågorna hade hög prioritet.

I helgen valdes Guðmundur Ingi Guðbrandsson till vice ordförande för Gröna vänstern. Han sade också att han tänkte kandidera för partiet i nästa alltingsval. Under landsmötet tog han formellt steget in i partitoppen och partipolitiken.

Under måndagens frågestund i alltinget vände sig Socialdemokraternas Logi Már Einarsson till Guðmundur Ingi Guðbrandsson. Han beskrev Island som världens värsta klimatbehov på grund av energiförbrukningen. Han undrade vad regeringen tänkte göra i klimatfrågan - och inte minst om den tänkte leva upp till FN:s krav på att öronmärka 2,5 procent av bnp för åtgärder.

Svaret från Guðmundur Ingi Guðbrandsson var att kravet inte var relevant för Island. Eftersom uppvärmning och energi till stor del kommer från förnybara källor har Island redan genomfört den omställning som många andra länder står inför.

Beskedet gjorde Logi Már Einarsson besviken. Han undrade om utnämningen till vice ordförande förändrat Guðmundur Ingi Guðbrandsson:

"Det är en besvikelse att ministern ett dygn efter att han formellt steg in i partiarbetet har blivit den typiska politikern."

Guðmundur Ingi Guðbrandsson svarade att han knappast hade förändrats över en natt. Han ansåg att Island kunde göra betydligt mer för klimatet.

Det är inte den enda miljöfrågan som blivit besvärlig för Guðmundur Ingi Guðbrandsson de senaste dagarna. Under landsmötet i helgen tog han ställning för subventioner för flygresor från landsbygden till storstadsregionen. De billigare biljetterna ska kunna köpas av personer bosatta på stort avstånd från samhällsservice.

Auður Anna Magnúsdóttir - som efterträdde Guðmundur Ingi Guðbrandsson som ordförande för Landvernd - höll inte med. Hon sade i Morgunblaðið att flyget var ett dåligt alternativ ur miljösynpunkt. Eftersom subventioner skulle uppmuntra personer att flyga mer ansåg hon inte att de var förenliga med regeringens ambition om att Island ska vara koldioxidneutralt senast 2040:

"Därför är det inte väldigt smart ur klimatsynpunkt om inte något stort kommer in i stället så att det på något sätt är möjligt att begränsa utsläppen från bilparken."

Men flyget behöver inte vara det sämsta alternativet för miljön. Sveinn V. Ólafsson, ingenjör vid Jensen ráðgjöf, säger i Morgunblaðið att utsläppen per person blir mindre från flyget än från en personbil. Då gäller det ett flyg med 80 procent använda platser och en liten personbil med en ensam bilist på sträckan Reykjavík till Ísafjörður, Akureyri eller Egilsstaðir. Med två i bilen är flygets och småbilens klimatavtryck ungefär lika stort.

Här kan du läsa mer om valet av Guðmundur Ingi Guðbrandsson till Gröna vänsterns vice ordförande.

Dagens citat

"Det märkliga med att söka jobb hos företag på Island är att de ofta inte läser längre än mitt namn. För dem är jag bara ytterligare en utlänning som stjäl jobb från islänningar."

Chastity Rose Dawson, som är uppväxt både på Island och i USA, säger i DV att hennes engelskklingande namn gör att hon har svårt att få jobb på Island.

Skrattar åt man som överraskas av vågorna i Reynisfjara

En turist överraskades av vågorna när han klättrade på klipporna vid Reynisfjara utanför Vík í Mýrdal. Det var den 7 oktober som han såväl som andra turister - som både befann sig uppe på klipporna och nere på stranden - som blev översköljda av en plötslig våg.

De senaste åren har flera turister drunknat vid Reynisfjara. Ännu fler har varit nära att dras ut till havs med vågorna. Ändå skrattade en av mannens medresenärer högljutt åt vågorna. Du ser klippet ovan och här kan du läsa mer om olyckstillbud vid Reynisfjara.

Vill göra Island till kärnvapenfri zon - för femtonde gången

För femtonde gången läggs nu i alltinget ett förslag om att göra Island till en kärnvapenfri zon. Nu är det ledamöter från Gröna vänstern, Socialdemokraterna och Framstegspartiet som står bakom förslaget. De skriver att behovet av en fridlysning har ökat på grund av den militära upprustningen. Förslaget har dock små möjligheter att få majoritet.

Ända sedan Island gick med i Nato har den politiska hållningen alltid varit att det inte ska finnas kärnvapen i landet. Det är också ett önskemål som USA - åtminstone officiellt - har respekterat. Genom åren har det dock cirkulerat en mängd olika uppgifter om att USA faktiskt ska ha transporterat kärnvapen via Keflavík.

Inga av dessa rykten har dock kunnat beläggas. Ändå finns det en ganska utbredd oro för att USA inte ser önskemålet som något avgörande hinder. Därför finns det också politiker som anser att det finns ett behov av ett formellt förbud - inte minst för att ett förbud har ett stort symbolvärde.

Fjorton gånger tidigare har det i alltinget lagts fram förslag om att deklarera Island som en kärnvapenfri zon. Inget av de tidigare förslagen har varit i närheten av att fä majoritet. Genom åren har politiker från samtliga partier i alltinget - utom Självständighetspartiet - ställt sig bakom sådana förslag.

Den här gången är det Gröna vänsterns Kolbeinn Óttarsson Proppé som är första undertecknare. Andra politiker från Gröna vänstern, Socialdemokraterna och Framstegspartiet backar upp förslaget.

I motionen skriver de att behovet av en kärnvapenfri zon har ökat. Kärnvapenmakter visar allt större intresse för Arktis. USA och Ryssland har börjat kapprusta. Därför är det viktigt att markera genom ett förbud. Tidigare har en rad isländska kommuner utfärdat förbud mot kärnvapen - men de besluten är enbart symboliska och har ingen politisk betydelse.

Om förslaget skulle få majoritet skulle det innebära ett förbud mot att utveckla, förvara och transportera kärnvapen på Island. Trots att den politiska hållningen mot kärnvapen inte har förändrats är det osannolikt att förslaget skulle bli verklighet. Inte minst inom Självständighetspartiet anses det viktigare att inte äventyra relationen till USA och medlemskapet i Nato.

Här kan du läsa mer om USA:s planer på att förvara kärnvapen på Island.

Eyþór Arnalds kan ha fått aktier i Morgunblaðið helt gratis

Fiskejätten Samherji verkar i praktiken ha skänkt bort sitt innehav i Morgunblaðið till Eyþór Arnalds. Mer än hälften av lånet har redan skrivits av. Och resten har bokförts till ett värde av 0 isländska kronor. Samtidigt fortsätter Eyþór Arnalds att behålla aktierna - trots att han lovade att sälja dem när han valdes in i kommunfullmäktige, rapporterar Stundin.

Sedan fiskeindustrins tungviktare tog över som huvudägare i Morgunblaðið 2009 har utgivningen resulterat i en förlust på över 2 miljarder isländska kronor. Det är bara genom ständiga kapitaltillskott och avskrivna lån som tidningen lyckats överleva.

Därför var det många som höjde på ögonbrynen när Eyþór Arnalds 2017 köpte in sig i Morgunblaðið, Han hävdade att det rörde sig om en affär på ekonomiska grunder. Trots de ständiga förlusterna beskrev han köpet som en god affärsmöjlighet.

Förlusterna fortsätter dock att rada upp sig för Morgunblaðið. De senaste tio åren har utgivningen bara gått med vinst en gång. Samtidigt fortsätter upplagan att sjunka medan allt fler annonsörer vänder sig till nätet där konkurrensen är betydligt hårdare. I dagsläget finns det inget som pekar på att ett trendbrott skulle kunna vara på väg.

Ändå fortsätter fiskejättarna att pumpa in pengar i Morgunblaðið. Det har inneburit att Eyþór Arnalds ägande har spätts ut något eftersom han inte själv gått in med nytt kapital. När han köpte in sig 2017 kontrollerade han 27 procent av aktierna. Hans andel har nu sjunkit till 22,87 procent.

När Eyþór Arnalds blev Självständighetspartiets toppnamn i Reykjavík inför kommunalvalet våren 2018 lovade han att han skulle sälja aktierna. Så har det inte blivit. Han valdes in i kommunfullmäktige och är alltså storägare i en tidning som bland annat bevakar kommunpolitiken i Reykjavík.

Han har aldrig berättat hur han finansierade köpet. Genom årsredovisningar har dock Stundin kunnat visa att Eyþór Arnalds fick ett lån från fiskejätten Samherji på 225 miljoner isländska kronor för att köpa bolagets aktier i Morgunblaðið. För att genomföra affären bildade han aktiebolaget Ramses II.

Samherji använde sig av bolaget Kattarnef för lånet till Eyþór Arnalds. I januari 2018 hade Eyþór Arnalds en skuld till bolaget på 264 miljoner isländska kronor - alltså för själva köpesumman plus ränta. Men i årsredovisningen för 2018 har enligt Stundin skulden skrivits ned med 164 miljoner. Kvar är en skuld på 116 miljoner - ett belopp som även inkluderar ränta för det senaste året.

I praktiken har alltså Eyþór Arnalds fått mer än halva innehavet i Morgunblaðið utan att betala för det. Allt pekar dessutom på att han även kommer att få resten av aktieposten utan kostnad. I årsredovisningen för Kaldbakur - ett annat bolag kontrollerat av Samherji - har nämligen Kattarnef värderats till 0 kronor.

Kaldbakur räknar således med att Kattarnef inte kommer att få någon återbetalning från Eyþór Arnalds när lånet förfaller. Eyþór Arnalds bolag Ramses II har dessutom enligt Stundin ett negativt eget kapital på 239 miljoner isländska kronor. Där finns inga tillgångar som kan användas för att återbetala lånet.

En teori som cirkulerade när Eyþór Arnalds köpte in sig i Morgunblaðið var att Samherji under en längre tid hade velat göra sig av med innehavet. I Eyþór Arnalds skulle fiskejätten ha hittat en person med rätt partitillhörighet som skulle fungera som garant för att tidningen skulle fortsätta verka för branschens intressen på ledarsidan.

Hans eget innehav i den förlusttyngda tidningen sjunker också i värde. Eyþór Arnalds köpte inte bara en aktiepost från Samherji. Samtidigt köpte han också fiskejättarna Síldarvinnslans och Vísirs aktier i Morgunblaðið. Den totala prislappen var 325 miljoner. I årsredovisningen för Ramses II värderas i dag innehavet bara till 122 miljoner, skriver Stundin.

När Eyþór Arnalds i Bylgjan fick frågor om han faktiskt kommer att för aktierna svarade han inte direkt. Han sade i stället att allt "skulle ordna sig".

Här kan du läsa mer om Eyþór Arnalds köp av Morgunblaðið.