Bygget av en tunnel mellan Seyðisfjörður och Egilsstaðir ska påbörjas redan 2022. Och den ska följas av tunnlar som skapar en ringväg mellan fjordarna på östra Island. Bygget av nya tunnlar ska finansieras med hjälp av vägavgifter. Det förslaget presenterades i går av kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson - men han hade inte förankrat det bland övriga regeringspartier.
Vägnätet på Island är i stora delar av landet mycket eftersatt. Anslagen till underhåll och investeringar bantades avsevärt i finanskrisens kölvatten. Samtidigt har den kraftigt ökade turismen skapat en helt annan belastning på vägarna.
Investeringar ses som absolut nödvändiga av företagare och politiker i samtliga regioner. För varje satsning som klubbats har det funnits ännu fler missnöjda som fått se sina egna önskemål skjutas på framtiden. Det stora behovet har gjort att partier som tidigare inte ville se finansiering genom vägavgifter nu har ändrat åsikt i frågan.
Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson presenterade i går ett nytt förslag till infrastrukturprogram för perioden 2020 till 2034. Investeringarna är på totalt 633 miljarder isländska kronor. Hela 560 miljarder går till vägnätet, 37 miljarder till flygplatser, 19 miljarder till administration och 14 miljarder till hamnar.
Förslaget innebär att en rad efterfrågade satsningar tidigareläggs. Men Sigurður Ingi Jóhannsson hade inte förankrat planerna bland övriga ministrar eller regeringspartier. De fick läsa om förslaget i medierna.
Enligt Fréttablaðið ska Sigurður Ingi Jóhannssons agerande ha skapat en hel del irritation. Varken Självständighetspartiet eller Gröna vänstern - de två partier som Framstegspartiet regerar ihop med - hade förvarnats.
Förslaget ska nu behandlas både i regeringen och i alltinget. Det finns alltså inga garantier för att det som presenterades i går faktiskt ska bli verklighet. Det går att spekulera i om Sigurður Ingi Jóhannssons agerande har något med Framstegspartiets svaga opinionssiffror att göra. Han har nu lagt fram en rad efterfrågade förslag - och det skulle kunna tolkas som att det är andra som stoppar dem om inte allt genomförs som planerat.
Ett nytt mål är att det alltid ska pågå ett tunnelbygge på Island. Bygget av en tunnel under Fjarðarheiði mellan Seyðisfjörður och Egilsstaðir tidigareläggs och ska komma igång redan 2022. Den ska följas av en tunnel mellan Seyðisfjörður och Mjóifjörður med förlängning till Norðfjörður.
De nya tunnlarna på östra Island skapar en ringväg mellan fjordarna. De kortar restiderna och ska innebära slutpunkten för problemen under vintertid där trafiken går över hedar på hög höjd som ofta snöar igen.
För Mjóifjörður väntar de största förändringarna. I dag är invånarna avskurna från övriga Island under vinterhalvåret eftersom vägen är oframkomlig. Den tunnel som ska stå klar senast 2034 ska alltså bryta den isoleringen.
På östra Island är en annan stor investering en året runt-väg över Öxi. Den befintliga vägen är enbart framkomlig under sommarhalvåret. Den sträckningen medför en avsevärd genväg. I öster ska också flera väderutsatta passager och enfiliga broar byggas bort.
Vägen runt Vatnsnes på norra Island är en annan nyhet. Dagens grusväg är i mycket dåligt skick. Samtidigt är sträckan mycket populär bland turister eftersom det på Vatnsnes finns bland annat sälkolonier och en rad naturfenomen som lockar besökare. Sigurður Ingi Jóhannsson vill nu öronmärka 3 miljarder till förbättringar.
En rad investeringar gäller ringvägen. Det handlar om åtgärder för att öka trafiksäkerheten både norr och söder om Reykjavík, en ny tunnel under Hvalfjörður, en tunnel under Reynisfjall och en ny bro över Ölfusá. Dessutom ska trafiksäkerheten mellan Reykjavík och Keflavík förbättras.
I Västfjordarna vill Sigurður Ingi Jóhannsson prioritera såväl en ny väg över Dynjandisheiði som en ny väg från Bíldudalur till Dynjandisheiði. De investeringarna formar en ringväg i regionen som även ska vara framkomlig under vintertid. Däremot får Árneshreppur fortsätta vänta på att få isoleringen under vintern bruten.
I förslaget ingår även en rad satsningar i Reykjavíkområdet. Däremot ska investeringarna inte - vilket tidigare var en idé som hade ett ganska brett stöd i regeringen - finansieras genom vägavgifter på de stora lederna från och till Reykjavík.
Men det blir vägavgifter. Tanken är att samma system ska användas som för tunneln under Hvalfjörður. Flera av dessa projekt ska byggas av privata företag med visst statligt stöd. Nya tunnlar ska till exempel finansieras delvis genom passageavgifter. När entreprenören fått igen sin investering med ränta ska byggena överlämnas till staten.
