Ärekränkning ska inte längre vara ett brott. Och den som anser sig ha utsatts för ärekränkning får i framtiden driva en civilrättslig process i stället för att vända sig till polisen.Den möjligheten ska bara privatpersoner ha och inte företag eller andra juridiska personer. Det är några av huvuddragen i ett nytt förslag från justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir.Så sent som i våras presenterade dåvarande justitieministern Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir ett förslag om att stryka ärekränkning ur brottsbalken. Men frågan om avkriminaliseringen hann inte behandlas före alltingets sommaruppehåll. Nu lägger efterträdaren Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir ett liknande förslag.
Ärekränkning ska alltså längre inte vara straffbart. Skälet är enligt Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir att det är två intressen som vägs mot varandra - yttrandefriheten och privatlivets helgd. Hittills har dock yttrandefriheten ofta vägt för lätt. Det visar bland annat domar från Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Den befintliga lagen är enligt Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir inte förenlig med grundlagen. Bara i undantagsfall ska personer kunna fällas för uttalanden om andra personer.
Hon anser att dagens system hämmar samhällsdebatten. Det finns också andra tillämpliga lagar som kan användas för uttalanden som faktiskt bör vara straffbara.
Avkriminaliseringen innebär dock inte att det blir fritt fram för ärekränkningar. Den som anser sig ha utsatts för ärekränkning kan driva en civilrättslig process. Enligt förslaget blir det enbart privatpersoner som kan driva sådana processer. Företag och andra juridiska personer kan alltså inte utsättas för ärekränkning.
Den som fälls för ärekränkning i en sådan process kan även i framtiden bli skyldig att betala skadestånd och rättegångskostnader. Däremot försvinner alltså fängelse som ett alternativ.
Ett annat argument för förändringen är att fängelse finns i straffskalan för ärekränkning. Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir anser att det strider mot det allmänna rättsmedvetandet att en förolämpning kan ge upp till ett års fängelse - och upp till fyra års fängelse om det rör sig om Islands president.
Syftet med lagen är alltså att Island ska efterleva Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Samtidigt föreslår Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir dessutom att det inte längre ska vara brottsligt att vanhedra den isländska flaggan eller riksvapnet. Samma skydd slopas också för statstjänstemän och andra stater, dess statschefer och flaggor.
Här kan du läsa mer om Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttirs förslag.
