lördag 30 november 2019

Dagens bonuscitat

"Kineser kom hit på vintrarna - människor som kanske studerade på universitet i USA eller Europa - vid jul och nyår. Alla eller nästan alla dessa kom med Wow Air. Där återstår det för oss att se vad som händer i vinter."

Arnór Stefánsson, som äger Hótel Staðarborg utanför Breiðdalsvík, i RÚV om hur Wow Airs konkurs kan komma att påverka vinterturismen till Island.

Islands nyaste kommun väljer styre till våren

I april ska Islands nyaste kommun välja ett nytt styre. Först efter valet sker det formella samgåendet mellan de fyra kommunerna Djúpavogshreppur, Seyðisfjarðarkaupstaður, Fljótsdalshérað och Borgarfjarðarhreppur. Tidigare i år röstade en majoritet i de fyra kommunerna för att de östisländska kommunerna skulle gå ihop.

Efter några års förberedelser röstade i oktober en majoritet i de fyra kommunerna för ett samgående. Den nya kommunen - som ännu inte har något namn - blir den till ytan största i landet med en areal på omkring 11 000 kvadratkilometer. Kommunen får knappt 5 000 invånare.

Resultatet i folkomröstningen innebär att Islands i dag 72 kommuner minskar till 69.

Nu finns en preliminär valdag till den nya kommunens fullmäktige. Planen är att valet ska hållas den 18 april. Därefter sker det formella samgåendet mellan de fyra kommunerna.

Den nya kommunen blir mycket vidsträckt. Under somrarna tar det omkring tre timmar att köra de dryga femton milen mellan Djúpivogur i söder och Bakkagerði norr. Därför kommer vissa möten att hållas på distans. Dessutom inrättas tre personer starka lokalråd med de gamla kommungränserna som bas. De får beslutsrätt i vissa frågor.

Här kan du läsa mer om samgåendet mellan de fyra kommunerna.

Klartecken för union mellan Fréttablaðið och Hringbraut

Utan ett samgående med Fréttablaðið hade Hringbraut riskerat konkurs. Det är ett avgörande skäl för Samkeppniseftirlitið att godkänna affären som gör att Islands största dagstidning och en tv-kanal hamnar i samma ägarbolag. Konkurrensmyndighetens klartecken innebär att koncernen Torg nu kan slå ihop redaktionerna.

Nyligen stod det klart att investeraren Helgi Magnússon köpte ut Ingibjörg Pálmadóttir ur mediekoncernen Torg. Navet i bolaget är Fréttablaðið som är Islands största dagstidning.

Efter övertagandet bytte tidningen redaktionell policy. Den ska verka för internationellt samarbete och konsumenternas intressen - vilket i klartext lär betyda att argumentera för EU-inträde och reformering av lantbruket. Helgi Magnússon har också skänkt stora summor till Renässans, ett parti som driver samma frågor.

I samband med affären skulle också tv-kanalen Hringbraut slussas in i Torg. Hringbraut har inte gått runt. Vilka som har valt att pumpa in pengar i projektet har aldrig bekräftats - men envisa rykten gör gällande att Helgi Magnússon varit en viktig finansiär.

Nu ger alltså Samkeppniseftirlitið klartecken till samgåendet mellan Fréttablaðið och Hringbraut. Myndigheten skriver i beslutet att Hringbraut annars hade riskerat att gå i konkurs. Att slussas in i koncernen Torg innebär att Hringbrauts verksamhet kan fortsätta.

Klartecknet kommer efter en rekommendation från medienämnden Fjölmiðlanefnd att säga ja till affären. Enligt nämnden medför samgåendet ingen betydande förändring på marknaden. Mångfalden anses inte minska på grund av övertagandet.

Den största effekten väntas på nätet. Inte heller där räknar dock Samkeppniseftirlitið med några större konsekvenser. Tillsammans har Fréttablaðiðs och Hringbrauts webbplatser en marknadsandel på 11 procent.

Inför beslutet skrev företrädare för Torg och Hringbraut att affären var en förutsättning för de privatägda mediernas överlevnad. Annars skulle public service-bolaget RÚV:s ställning på annonsmarknaden bli för dominerande. De varnade också för fortsatta svårigheter för andra medier eftersom en stor del av annonsintäkterna går till RÚV.

Beskedet innebär inte bara att Hringbraut nu kan slussas in i Torg. Ihop med Fréttablaðiðs olika kanaler börjar Helgi Magnússon närma sig ett mediehus som har verksamhet i samtliga kanaler. Än så länge är Torg svagt på radio. En sådan satsning är dock att vänta. Och även där kommer rapporteringen sannolikt att präglas av samma politiska färg.

Här kan du läsa mer om samgåendet mellan Fréttablaðið och Hringbraut.

Dagens citat

"Diskussionen om Samherji här i Akureyri är som att ha en nära släkting som är knarklangare och våldsman men att han har ett litet barn så att vi ska ge honom en chans. Han ger oss också fina presenter när vi fyller år. Han är bara som han är men han var älskvärd som barn. 'Duktig, började med två tomma händer och gör god lasagne med keso.' På allvar? Det här kallas medberoende på den isländska som jag fick lära mig."

Sigurður Guðmundsson, tidigare anställd på Samherji i Akureyri där fiskejättens huvudkontor finns, skriver på Facebook om lokalbefolkningens reaktioner på mutskandalen i Namibia - läs mer här.

fredag 29 november 2019

Katrín Jakobsdóttir med Liverpool-halsduk i alltinget



Liverpool var den engelska fotbollsklubb som näst flest islänningar höll på när Capacent Gallup ställde frågan för sex år sedan. Bara Manchester United hade fler supportrar i öriket. De senaste åren har Liverpools fans haft fler anledningar att jubla - och en av dem är statsminister Katrín Jakobsdóttir.

I onsdags lämnade hon sessionen i alltinget under en stund. När hon återvände hade hon en Liverpool-halsduk på sig. Katrín Jakobsdóttir tog inte av sig halsduken under den kvart som hon stannade i salen.

Det är första gången som Katrín Jakobsdóttir visar sina sympatier för Liverpool på det här sättet. Det är också första gången som en alltingspolitiker bär en klubbhalsduk under en session.

Du ser hur det såg ut i klippet ovan och här kan du läsa mer om islänningarnas favoriter i den engelska fotbollen.

Kraftverk i Hvalá påverkar vildmark på Ófeigsfjarðarheiði

Närmare hälften av den i dag orörda vildmarken på Ófeigsfjarðarheiði försvinner om vattenkraftverket vid Hvalá blir verklighet. Nya vägar, dammar, kraftledningar, fördämningar och byggnader kommer att ha stor inverkan på området. Det fastslår forskare vid universitetet i Leeds som kartlagt området efter ett initiativ från Ófeigur.

Ófeigur är ett av de nätverk som arbetar för att planerna för ett vattenkraftverk vid Hvalá i Västfjordarna inte ska bli verklighet. Bolaget Vesturverk har hittills fått klartecken från kommunen Árneshreppur för vissa undersökningar och förberedelser. När de började i somras svarade vissa markägare med rättsprocesser och protester.

Nätverket vände sig bland annat till Wildland Research Institute vid universitetet i Leeds. Ófeigur bjöd i somras in forskare för att kartlägga Ófeigsfjarðarheiði - det område där bygget är planerat - och konsekvenserna av ett kraftverksbygge.

Slutsatsen i forskarnas rapport är att kraftverket skulle ha stor inverkan på Ófeigsfjarðarheiði. Mellan 45 och 48,5 procent av den i dag orörda vildmarken i området skulle försvinna.

Intrycket av naturen på heden skulle påverkas avsevärt genom vägar, kraftledningar, dammar, byggnader, fördämningar och kanaler. I forskarnas beräkningar ingår inte minskade flöden i älvar och vattenfall - men även de kommer att påverkas.

Av den enda procent av den mest orörda vildmarken i hela Europa finns 43 procent på Island. I dag ingår stora delar av Ófeigsfjarðarheiði i denna kategori. Heden är ett område där det finns mycket få spår efter människan.

Men det är inte bara Ófeigsfjarðarheiði som skulle förändras. Här finns nu hjärtat i regionens vildmark. Det skulle försvinna vid ett klartecken till bygget.

Vattenkraftverket skulle dessutom vara synligt från stora delar av samma vildmark. Bygget skulle alltså påverka även hur andra delar av området upplevdes.

När hösten kom avbröt Vesturverk de förberedande arbetena i anslutning till kraftverket. Sedan dess har den öppna konflikten mellan de olika sidorna i tvisten varit mindre synlig. Just nu väntar bägge sidor på olika rättsprocesser och domstolsavgöranden.

Vesturverks maskiner väntas vara tillbaka till våren. Då ska arbetet med att bredda och förbättra vägen från Norðurfjörður via Eyri i Ingólfsfjörður till Ófeigsfjörður och Hvalá slutföras. Om inte konflikten har blossat upp innan dess kommer den då att åter väcka starka känslor i hela landet.

Här kan du läsa mer om det planerade kraftverket vid Hvalá.

Politiker döms - rev upp pant för att inte förlora fastighet

Först pantsatte paret fastigheten i Kópavogur för 50 miljoner isländska kronor. Därefter avstod de från att betala av på lånet. När det bolag som var fordringsägare var på väg mot konkurs rev de upp affären så att de inte skulle förlora huset. Nu döms de att betala hela summan till konkursboet. En av dem är kommunpolitikern Guðmundur Gísli Geirdal - som inte tänker avgå.

Sedan 2014 har Guðmundur Gísli Geirdal representerat Självständighetspartiet i kommunfullmäktige i Kópavogur. Tillsammans med hustrun bor han i en fastighet i kommunen. Den har den senaste tiden blivit föremål för en tvist.

Den 15 januari 2017 skrev han ett pantbrev på 50 miljoner isländska kronor. Beloppet skulle betalas på 30 år med 5 procents ränta. Den första amorteringen skulle göras två månader senare - men varken då eller senare gjordes några avbetalningar.

Guðmundur Gísli Geirdal pantsatte alltså den fastighet som han ägde tillsammans med hustrun. Fordringsägare var Sælind, ett bolag inom fiskeindustrin som paret ägde ihop.

Ett drygt år senare - den 26 februari 2018 - återkallade paret pantbrevet. Bara tretton dagar senare gick Sælind i konkurs. Genom att återkalla pantbrevet kunde de undvika att fastigheten hamnade i konkursboet.

Men konkursförvaltaren reagerade på affären. Genom att återkalla pantbrevet undkom de också att betala de 50 miljonerna. Konkursförvaltaren valde därför att ta saken till domstol.

Nu river Héraðsdómur Reykjaness upp affären. Domstolen anser att det i praktiken rörde sig om en gåva från Sælind till paret vid en tidpunkt då de måste ha insett att bolaget var på väg mot konkurs. Genom att återkalla pantbrevet kunde de rädda fastigheten - men agerandet saknade stöd i lagen.

Paret döms att betala 50 miljoner isländska kronor plus ränta till konkursboet. De ska även stå för rättegångskostnader på drygt 1,2 miljoner.

Guðmundur Gísli Geirdal har sagt att han tänker överklaga domen. När uppgifterna om domen nådde medierna svarade han att han inte hade några planer på att avgå. Han ansåg inte att den hade något att göra med hans uppdrag som kommunpolitiker i Kópavogur.

När domen föll hade Guðmundur Gísli Geirdal inte informerat några andra kommunpolitiker - varken inom Självständighetspartiet eller något annat parti i fullmäktige. Än så länge har inte partiet kommenterat domen.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Det försvagar givetvis regeringen när en ledamot lämnar en av dess alltingsgrupper. Men samtidigt minskar försvagningen något eftersom den som är på väg bort är en ledamot som har haft tvivel om regeringssamarbetet redan från början."

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, i Morgunblaðið om Andrés Ingi Jónssons avhopp från Gröna vänsterns alltingsgrupp - läs mer här.

torsdag 28 november 2019

Första direktflyget mellan Island och Kina

Det första direktflyget mellan Kina och Island lyfter i vår. Det är kinesiska Juneyao Air som börjar flyga mellan Shanghai och Keflavík med mellanlandning i Helsingfors. Redan första året siktar flygbolaget på att transportera 20 000 kinesiska turister till Island. Det blir två avgångar i veckan hela året, rapporterar Fréttablaðið.

Kineser är i år den femte största gruppen bland turister till Island. Det är också en grupp som växer - trots att turistnäringen som helhet minskar. Ökningen har skett trots att det inte finns några direkta flygförbindelser mellan länderna. Många kinesiska turister byter i stället flyg i något annat nordiskt land.

Flera kinesiska flygbolag har i några års tid varit intresserade av att öppna linjer till Island. Nu står det alltså klart att Juneyao Air blir först. Med start i slutet på mars blir det enligt Fréttablaðið två avgångar i veckan i varje riktning under hela året.

Redan under 2020 räknar Juneyao Air med att flyga 20 000 kinesiska turister till Island. Därefter räknar bolaget med en ökning på 10 procent om året. Juneyao Air kommer att använda Boeing Dreamliner 787 på linjen. De billigaste biljetterna kommer att kosta omkring 500 euro tur och retur. Juneyao Air har också planer på att öppna ett kontor i Reykjavík, skriver Fréttablaðið.

Här kan du läsa mer om planer på flyg mellan Island och Kina.

Västfjordarnas enda glaciär försvinner inom 60 år

Drangajökull är den sista kvarvarande glaciären i Västfjordarna. Och om 60 år kommer den att vara försvunnen. Redan om 30 år kommer temperaturerna vara så höga att isbildningen upphör. Därefter går det snabbt för Drangajökull att smälta bort. Det framgår i en forskarstudie publicerad i tidskriften Quaternary Science Reviews.

På många sätt är Drangajökull en mycket speciell glaciär. Det är den sista kvarvarande glaciären i Västfjordarna. Och det är den enda isländska glaciären med en topp som inte når tusen meter. Högsta punkten är Jökulbunga 925 meter över havet.

Det geografiska läget på Hornstrandir borgar för ett av de kallaste klimaten på Island. Närheten till Grönland bidrar till de låga temperaturerna.

Fjällen i Västfjordarna är inte så höga. Trots ett kallt klimat har glaciärerna därför varit små. Den enda andra större glaciären var Gláma vid Dyrafjörður som är försvunnen sedan länge.

Klimatet har varit avgörande för Drangajökulls utveckling. Här kom den snabba avsmältningen igång senare än på sydkusten. Temperaturerna gjorde så att Drangajökull kunde expandera vid en tidpunkt när andra glaciärer hade börjat krympa.

Med en yta på 160 kvadratkilometer är Drangajökull Islands femte största glaciär. Men den bildades sent. Enligt en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Quaternary Science Reviews formades Drangajökull under den lilla istiden som började några århundraden efter att Island befolkades. Glaciären växte som mest mellan 1300 och 1750.

Utbredningen var som störst omkring 1925. Sedan dess har det blivit allt varmare. Skillnaderna är inte stora - men de är ändå mer än tillräckliga för att avgöra Drangajökulls öde.

Jämfört med 1925 har snittemperaturen stigit med 0,6 till 0,8 grader mellan 1950 och 2015. Den ökningen är den huvudsakliga förklaringen till avsmältningen. Högre temperaturer innebär mindre snö och is som lägger sig under vintrarna och mer nederbörd i form av regn. Och längre och varmare somrar skyndar på avsmältningen.

Forskarnas bedömning är att Drangajökull är borta inom 60 år om inget bryter dagens utveckling. De stigande temperaturerna sätter stopp för isbildningen redan om 30 år. Därefter dröjer det ungefär lika länge innan istäcket inte längre är en glaciär.

Om utvecklingen skulle gå åt motsatt håll skulle Drangajökull kunna överleva. En temperatursänkning med 0,5 grader i snitt skulle göra så att glaciären skulle börja växa igen. I dag finns det dock inget som tyder på att något sådant trendbrott skulle vara på väg.

Här kan du läsa mer om Drangajökull.

Andrés Ingi Jónsson lämnar Gröna vänstern i alltinget

Kompromisserna i koalitionen med Självständighetspartiet och Framstegspartiet är för många. Och det egna partiet tvingas till för många avsteg från den egna politiken. Det är skälet till att Andrés Ingi Jónsson lämnar Gröna vänsterns alltingsgrupp. Men han lämnar inte sin plats i alltinget. Han har heller inte begärt utträde ur partiet.

Beslutet att bilda koalition med Självständighetspartiet och Framstegspartiet var kontroversiellt inom Gröna vänstern. Många medlemmar hade betraktat Självständighetspartiet som huvudmotståndare ända sedan Gröna vänstern bildades. I synnerhet bland partiets liberala storstadsväljare var steget långt ifrån enkelt.

Men i andra kretsar var samarbetet ganska naturligt. På landsbygden är det många som anser att avstånden mellan partierna är mindre. Där väger samsynen i jordbruks- och fiskefrågor tungt. I storstäderna är det fler som lägger vikt vid miljö och jämställdhet - områden där Självständighetspartiet traditionellt betraktas som svaga.

Andrés Ingi Jónsson var tillsammans med Rósa Björk Brynjólfsdóttir de alltingsledamöter som röstade nej till koalitionen. De ställde sig inte heller bakom den gemensamma regeringsförklaringen.

Nu bryter Andrés Ingi Jónsson med Gröna vänstern i alltinget. Beskedet kom i samband med att gårdagens session inleddes. Han ingår alltså inte längre i partiets alltingsgrupp.

Men han sitter kvar i alltinget som politisk vilde. Han har heller inte lämnat partiet. Beslutet är en markering mot regeringssamarbetet. Andrés Ingi Jónsson står alltjämt bakom den politik som Gröna vänstern förespråkar i partiprogrammet.

Andrés Ingi Jónsson skriver på Facebook att han två år efter beslutet att bilda koalition har fått allt svårare att ställa sig bakom regeringens politik. Alla har gjort sitt bästa för att få samarbetet att fungera. Men för honom har kompromisserna blivit för många. Andrés Ingi Jónsson anser också att Gröna vänstern har tvingats överge för många viktiga värderingar:
"Under denna tid har det samlats exempel som jag anser säger det som jag befarade från början: att Gröna vänstern skulle få allt svårare att bjuda samarbetspartierna motstånd och regeringssamarbetet flyttades allt längre från det som partiet borde stå för. Visserligen har vi nått framgångar men ofta har kompromisserna hamnat långt ifrån våra ideal, som det visade sig i propositionen om utlänningar förra våren. Brådskande åtgärder för att motverka katastrofal uppvärmning har inte gått så långt som jag anser är nödvändigt och självklart i en regering under en grön rörelses ledning. De två senaste åren har jag upplevt att samarbetet har förhindrat mig från att arbeta med full kraft för de ideal som jag valdes för. Nu har det gått så långt att jag anser att alla möjligheter är uttömda för att jag under rådande omständigheter skulle kunna utföra arbetet i tinget enligt mitt samvete och övertygelse."
Utöver utlännings-, miljö- och klimatfrågor inverkade även skandalen kring Samherjis fiske i Namibia på Andrés Ingi Jónssons beslut. Han säger till Vísir att Självständighetspartiets agerande i samband med att uppgifterna om penningtvätt och mutor blev kända påminde honom om partiets rötter och band till fiskeindustrin.

Kommentarerna på Facebook är så gott som uteslutande positiva. En av dem som ger Andrés Ingi Jónsson sitt stöd är Sóley Tómasdóttir. Hon representerade länge Gröna vänstern i kommunfullmäktige i Reykjavík. Hon var en av dem som hade svårt att svälja regeringssamarbetet. Hon skriver på Facebook att utvecklingen i partiet är sorglig - men att hon välkomnar hans beslut.

Katrín Jakobsdóttir, statsminister och ledare för Gröna vänstern, säger i Fréttablaðið att avhoppet var oväntat. Hon anser att stämningen i regeringssamarbetet är god och att partiet i stor utsträckning får igenom sin politik:
"Det är naturligtvis tråkigt när vägar skiljs åt inom politiken. Jag har dock upplevt det tidigare och jag respekterar naturligtvis det här beslutet men det är sannerligen tråkigt när vägar skiljs åt."
Andrés Ingi Jónsson ställde sig inte heller bakom regeringens budget för 2020. Propositionen klubbades i går med 31 röster. Sju ledamöter röstade nej medan nitton avstod från att rösta. Andrés Ingi Jónsson var en av dem som lade ned sin röst.

Om han får sällskap av Rósa Björk Brynjólfsdóttir är oklart. Hon är just nu ledig från alltinget. Andrés Ingi Jónsson säger till Vísir att han informerade henne om sitt beslut innan det blev offentligt. Han kommer inte att ansluta sig till något annat parti i alltinget.

Avhoppet innebär att koalitionens majoritet i alltinget krymper. De tre regeringspartierna har nu 34 mandat i alltinget mot 29 för oppositionen. Om även Rósa Björk Brynjólfsdóttir skulle bryta med Gröna vänstern minskar den till 33 mandat mot 30.

Ytterligare ett avhopp skulle alltså betyda att den nedre gränsen på 32 mandat för minsta möjliga majoritet skulle närma sig. I praktiken har dock Andrés Ingi Jónssons beslut liten inverkan på styrkeförhållandena. Oppositionen är så splittrad att det - om regeringen skulle förlora majoriteten - är svårt att se några frågor där de skulle kunna gå ihop för att fälla regeringen.

Avhoppet kommer att medföra att han mister uppdrag i nämnder. Det brukar för politiska vildar innebära att de får svårare att utöva inflytande eftersom det är i nämnderna som förslagen bereds inför debatt och beslut i alltinget.

Dagens citat

"Varje mandatperiod får vi mellan 60 och 70 opinionsmätningar. De kan vara hur som helst. Det här är inte en bra mätning. Jag fick en annan mätning för en halv månad sedan som var mycket bättre."

Bjarni Benediktsson, ledare för Självständighetspartiet, i Morgunblaðið om partiets historiskt låga opinionssiffror i den senaste väljarbarometern från MMR - läs mer här.

onsdag 27 november 2019

Bil kraschade in i fiskbutik för tredje gången



För tredje gången kraschade en bil rakt in i fiskbutiken Hafberg i Reykjavík. Olyckan inträffade i fredags när det fanns kunder i butiken. Några av dem satt och åt vid ett bord bara någon meter från den plats där bilen kraschade genom fönsterrutorna.

Händelsen fångades av butikens övervakningskameror. Ägaren Geir Már Vilhjálmsson säger till Vísir att det är tredje gången en liknande olycka inträffar. Förra gången var det en äldre man som satt bakom ratten. Han verkade inte ha insett att han kraschat genom glaset utan gick bara upp till kassan och bad om att få 3,5 kilo torskkinder. Mannen trodde att han hade parkerat - och inte kört rakt in i butiken.

Ovan kan du se när bilen körs rakt in i butiken.

Salvatore Torrini tvingades byta namn till Davíð Eiríksson

Salvatore Torrini har gått bort vid 73 års ålder. Han var inte bara känd som pappa till artisten Emilíana Torrini. När han flyttade till Island tvingades han byta namn till Davíð Eiríksson för att kunna bli isländsk medborgare. Och i barnens pass står det Davíðsson och Davíðsdóttir - trots att pappan egentligen inte hette Davíð.

När kärleken fick Salvatore Torrini att flytta till Island öppnade han restaurangen Ítalía i Reykjavík. När han senare skulle bli isländsk medborgare stötte han på problem. Den namnlag som då gällde tvingade honom nämligen att byta namn.

Den lag som gäller i dag klubbades 1996. Den ställer inga krav på namnbyten för isländskt medborgarskap. Så var det alltså inte tidigare. Salvatore Torrini var en av många utlänningar som behövde ta ett isländskt namn för att bli medborgare.

Salvatore Torrini tog namnet Davíð Eiríksson. Han har i intervjuer berättat att han alltid tyckte att det var underligt. Han var inte son till någon Eiríkur och förnamnet Davíð använde han aldrig i annat än kontakter med myndigheter. Familj och vänner kallade honom aldrig annat än Salvatore.

När familjen fick en dotter 1977 stötte de på nya problem med namnlagen. Föräldrarna ville kombinera namnen från hennes isländska mormor Emilía och italienska farmor Anna. Men de isländska myndigheterna var tveksamma till Emilíana.

För att runda den isländska namnlagen reste de till Italien och döpte Emilíana. Hon fick Torrini som ett mellannamn. Och patronymikonet Davíðsdóttir - trots att hennes pappa egentligen alltså inte hette Davíð.

Emilíana Torrini har i intervjuer berättat att det var förvirrande att se namnet Davíðsdóttir i passet och andra ställen. Eftersom hon inte kopplade förnamnet Davíð till pappan hade hon inte heller någon koppling till Davíðsdóttir. Hon kände sig som dotter till Salvatore och inte till Davíð.

Hennes bror fick namnet Davíð Torrini Davíðsson. Föräldrarna valde alltså att föra in namnet Davíð i familjen.

Salvatore Torrini föddes i Neapel den 9 juni 1946. Han gick bort den 18 november. Salvatore Torrini blev 73 år gammal. Hans bortgång meddelades i bland annat Fréttablaðið.

I dödsannonsen fanns enbart namnet Salvatore Torrini. Efter att namnlagen ändrades slutade han använda Davíð Eiríksson.

Wow Airs vd förbjöd turister - bygger naturbad och hotell

Illustration: Kjósarhreppur
Först portade han besökare från naturbadet i Hvalfjörður. Men efter Wow Airs konkurs vill flygbolagets grundare Skúli Mogensen öppna en badanläggning i stranden. Han har dessutom planer på hotell, restaurang, båthus och golfbana. Tanken är att bygga en exklusiv anläggning som inte tar emot så många turister åt gången.

Tidigare i år gick Skúli Mogensens flygbolag Wow Air i konkurs. Hans planer på att snabbt hitta investerare som ville bygga upp flygbolaget på nytt gick inte i lås. De senaste månaderna har det varit ganska tyst om Skúli Mogensen.

Skúli Mogensen köpte 2015 fastigheten Hvammsvík i Hvalfjörður. Affären gjordes när framtidsutsikterna för Wow Air föreföll vara goda. Han bjöd ofta in till exklusiva fester. Gästerna kunde bland annat njuta av naturbaden vid stranden.

Samtidigt som Skúli Mogensens Wow Air flög hundratusentals turister till Island noterade Kvennablaðið att han inte var lika förtjust i att möta dem på nära håll. Hvammsvík ska enligt den isländska allemansrätten vara öppet för besökare. Men Skúli Mogensen satte upp förbudsskyltar.

Budskapet var att vägen ned till stranden var stängd. Vid naturbaden sattes det också upp förbudsskyltar. Där meddelade Skúli Mogensen att det inte var tillåtet för besökare att ta ett dopp i något av naturbaden.

Fastigheten är en av de tillgångar som Skúli Mogensen har kvar efter konkursen. Den ingick inte i de egna tillgångar som han försökte sälja eller belåna för att hålla Wow Air i luften.

Nu vill Skúli Mogensen öppna naturbaden för besökare. Men den här gången kommer det inte att bli gratis. Han har planer på en exklusiv turistanläggning vid Hvammsvík. Hans tankar framgår i förslaget till ny detaljplan för fastigheten.

Naturbaden kommer att fungera som nav i anläggningen. Skúli Mogensen vill bygga fem eller sex varma bassänger vid stranden. Bassängerna kommer att ha olika temperaturer och olika djup. Tanken är att de ska tömmas och fyllas av havsvatten i takt med ebb och flod. Några av dem ska dock alltid kunna användas.

Bredvid baden vill Skúli Mogensen bygga ett hus på upp till 500 kvadratmeter. Där ska finnas bastu, omklädningsrum och servering. Han planerar för ett femtiotal parkeringsplatser för personbilar och plats för två eller tre bussar.

Skúli Mogensen tänker använda råmaterial från närområdet. Syftet är att anläggningen ska smälta in i miljön och inte vara så synlig från vägen. Han vill anlägga baden med hjälp av sten från stranden. Själva badanläggningen ska ha tak som täcks med torv.

I planerna ingår också en restaurang och ett hotell med plats för upp till 50 gäster.

Den som har synpunkter på de föreslagna ändringarna i detaljplanen har till och med den 28 november på sig att meddela kommunen Kjósarhreppur.

Här kan du läsa mer om Skúli Mogensen och Wow Airs konkurs.

Dagens citat

"Opinionsmätningarnas natur är naturligtvis att de skiftar och det som går upp kan gå ned och vice versa. Jag tror dock att om människor står på sig och står fast vid sitt eget utan att försöka följa tidsandan varje gång så kommer väljarna att uppskatta det när det blir dags för val. Men det är är givetvis ändå en glädjande fingervisning."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, i Morgunblaðið om partiets uppgång i den senaste väljarbarometern från MMR - läs mer här.

tisdag 26 november 2019

Turister slogs med inbrottstjuv på Blå lagunens parkering



Besökare till Blå lagunen blev i lördags vittne till något lika dramatiskt som ovanligt. På parkeringsplatsen utanför badet slogs turister med varandra. En man hade brutit sig in i en hyrbil och höll på att lägga beslag på japanska turisters värdesaker när de upptäckte honom. En vild jakt utbröt på parkeringsplatsen, rapporterar DV.

En förbipasserande islänning filmade delar av tumultet. Han berättar i DV att han aldrig sett något liknande. Det var uppenbart att inbrottstjuven blivit tagen på bar gärning. Två japanska turister gav sig på mannen för att få tillbaka de värdesaker han höll på att stjäla. De sprang efter honom på parkeringsplatsen och ropade åt andra badgäster att ringa polisen.

Tjuven flydde in i en annan bil. De två turisterna försökte tränga sig in. Det slutade med att de kastades ut ur bilen och att tjuven och hans kumpan kunde köra i väg i riktning mot Reykjavík.

När polisen kom till platsen mötte de skakade japanska turister. Enligt DV gjorde de dock ingen polisanmälan - något som borde betyda att tjuven inte fick med sig några värdesaker.

Polisen fick också registreringsnumret på tjuvens bil. Det var en hyrbil som ägdes av Avis som återlämnades dagen därpå. Då hade polisen inte kontaktat uthyraren för att få någon information om kunderna, skriver DV.

Nytt bottenrekord för Självständighetspartiet på Island

Självständighetspartiet rasar till en ny bottennotering i den senaste väljarbarometern från MMR. Stödet för partiet är nu bara 18,1 procent. Det är den lägsta siffran sedan MMR:s mätningar började för elva år sedan. Och avståndet ned till Centerpartiet - som nu är näst största parti - ligger inom den statistiska felmarginalen.

Det isländska Självständighetspartiet har under efterkrigstiden haft ungefär samma statsbärande roll som Socialdemokraterna i Sverige. Partiet har i regel varit i regeringsställning. Även om koalitioner har varit vanligare på Island så har Självständighetspartiet format politiken i de avgörande frågorna.

Inom Självständighetspartiet återfinns arkitekterna bakom fiskekvotsystemet, EES-anslutningen, jordbrukspolitiken och avregleringar. Och på ungefär samma sätt som i Sverige har partiföreträdare inte sällan gått vidare till tunga uppdrag inom både statsapparaten och näringslivet.

Det stora opinionsraset inträffade i samband med finanskraschen hösten 2008. Ett halvår senare tog Bjarni Benediktsson över som partiledare. Efter drygt tio år vid rodret har stödet fortsatt sjunka.

Än så länge sitter Bjarni Benediktsson någorlunda säkert. Kritiken från den äldre och konservativa falangen kring Morgunblaðiðs chefredaktör Davíð Oddsson blir dock allt skarpare i takt med att opinionssiffrorna sjunker. I kulisserna väntar utrikesministern Guðlaugur Þór Þórðarson som trolig efterträdare.

Guðlaugur Þór Þórðarson håller alltjämt en låg profil. Men om inte opinionsläget förbättras inför nästa val om knappt två år är det sannolikt att Bjarni Benediktsson blir utmanad på allvar. Själv skulle han sannolikt hellre se vice ordföranden Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir som efterträdare. En duell mellan henne och Guðlaugur Þór Þórðarson är på förhand oviss - även om han i dagsläget är favorit.

Den nya mätningen från MMR ger kritikerna ännu mer bränsle. Stödet för Självständighetspartiet sjunker till 18,1 procent - en nedgång med 3 procentenheter jämfört med den undersökning som gjordes för en månad sedan.

Siffran är den sämsta för Självständighetspartiet sedan MMR:s mätningar började för elva år sedan. Aldrig tidigare har stödet varit så lågt. Det tidigare bottenrekordet var 18,3 procent i september i år.

Näst största parti är nu Centerpartiet. Stödet ökar med 3,3 procentenheter till 16,8 procent. Det är Centerpartiets högsta siffra någonsin. Avståndet upp till Självständighetspartiet är nu inte större än att det ligger inom den statistiska felmarginalen.

Socialdemokraterna backar med 2,1 procentenheter till 13,2 procent. Partiet tappar därmed också positionen som näst störst i landet.

Fyra partier är i det närmaste lika stora. Piratpartiet ökar med 1,9 procentenheter till 10,8 procent. Gröna vänstern får 10,6 procent - en uppgång med 0,9 procentenheter. Renässans förlorar 0,3 procentenheter till 9,7 procent. Och Framstegspartiet backar med 0,6 procentenheter till 9,4 procent.

För tredje mätningen i rad klarar Folkets parti femprocentsspärren till alltinget. Stödet är nu 6,3 procent, en tillbakagång med 1,7 procentenheter.

Störst utanför alltinget är Islands socialistparti med 3 procent, en uppgång med 0,4 procentenheter. Folkfronten får 0,8 procentenheter - en ökning med 0,7 procentenheter. Ljus framtid ökar med 0,3 procentenheter till 0,6 procent. Ingen säger sig sympatisera med Gryning - vilket innebär en tillbakagång med 0,3 procentenheter.

Stödet för trepartikoalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet är 41,5 procent. Sedan förra mätningen har stödet för regeringen minskat med 0,7 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Finansminister anklagades för lagbrott - lämnade alltinget


Bjarni Benediktsson lämnade i går alltinget i vredesmod efter att ha anklagats för lagbrott. Samtidigt fortsatte avgångskraven mot fiskeministern Kristján Þór Júlíusson. Han tänker dock inte lämna sin post på grund av kopplingarna till skandalbolaget Samherji. Piratpartiets Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir efterlyser en granskning av Samherji och närstående bolag.

Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir är ordförande i alltingets konstitutions- och tillsynsnämnd. När den samlades i går morse var ämnet i praktiken Kristján Þór Júlíusson. Han har starka band till Samherji och är personlig vän med bland annat vd:n Þorsteinn Már Baldvinsson. Uppgifterna om Samherjis penningtvätt och mutor i Namibia har inte fått honom att överväga att avgå.

I kallelsen stod diskussioner om etiska regler för ministrar på dagordningen. De experter som deltog kommenterade inte Kristján Þór Júlíusson. Men fiskeministern var alltså skälet till att Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir kallat till mötet.

Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir säger i Morgunblaðið att hon vill se en utredning av Samherjis kopplingar till andra bolag i branschen. Hittills har Kristján Þór Júlíusson bara ansett sig jävig när det gäller just Samherji. Hon tror att det kan finnas skäl att undersöka banden till andra företag. Och hon anser fortfarande att han bör avgå:
"Jag anser att Kristján Þórs närvaro på regeringssammanträdet, där reaktioner på Samherjifrågan beslutades, förtjänar mycket kritik. ... Han har prioriterat sin plats på ministertaburetten framför det att det kan skapas förtroende för regeringens åtgärder i Samherjifrågan."
Under eftermiddagens frågestund i alltinget vände sig en annan piratpartist, Halldóra Mogensen, till Kristján Þór Júlíusson. Hon undrade om lördagens demonstration där deltagare krävde hans avgång hade fått honom att ändra sig om ministerposten. Svaret var nej:
"Min reaktion på mötet är ingen speciell på annat sätt än att jag helt enkelt tänker fortsätta utföra mitt arbete på samma sätt som jag har gjort, utföra mitt politiska arbete och mina ämbetsskyldigheter på departementet på exakt samma sätt och bästa samvete, vakta på min lämplighet, vare sig det gäller särskilda frågor eller annat och jag tänker helt enkelt fortsätta att utföra de uppgifter som jag har anförtrotts."
Halldóra Mogensen frågade också hur många som behövde deklarera sitt misstroende mot honom för att han skulle ändra sig. Kristján Þór Júlíusson svarade att han inte hade något särskilt instrument för det. Precis som andra ministrar åtnjöt han förtroende hos vissa och misstroende hos andra.

När socialdemokraten Ágúst Ólafur Ágústsson riktade en fråga till finansminister Bjarni Benediktsson steg temperaturen ytterligare. Mot bakgrund av de brottsutredningar som nu pågår mot Samherji undrade han varför regeringen inte valt att skjuta till mer ekonomiska resurser till myndigheterna.

Bjarni Benediktsson sade att myndigheterna var finansierade för nästa år. Om behov skulle uppstå fanns det reservfonder att ta av.

Här reagerade delar av oppositionen kraftigt. De uppfattade det som att finansministern ville använda en allmän reservfond - medan regelverket säger att den här typen av extra anslag ska komma från reservfonder där pengarna öronmärkts för ett visst politiskt område.

Ágúst Ólafur Ágústsson hävdade att Bjarni Benediktsson försökte styra utredningen om Samherji. Partikamraten Oddný G. Harðardóttir anklagade honom för att bryta mot lagens krav på hantering av offentliga finanser. Hon backades upp av Þór­hild­ur Sunna Ævars­dótt­ir samt socialdemokraterna Logi Már Einarsson och Helga Vala Helgadóttir.

Bjarni Benediktsson gick till motangrepp och anklagade oppositionen för opportunism. Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson hävdade att det var finansministern som var skyldig till samma sak. Folkets partis Guðmundur Ingi Kristinsson sade att det var en skyldighet att finansiera utredningen. Och partikamraten Inga Sæland undrade varför Samherjis ledning inte hade gripits och dokument hade tagits i beslag.

När det kom nya anklagelser om lagbrott hävdade Bjarni Benediktsson att oppositionen ägnade sig åt trams. Björn Leví Gunnarsson gick åter upp i talarstolen och undrade om han försökte tysta ledamöter som ville veta om finansministern faktiskt tänkte bryta mot lagen.

Här rann det över för Bjarni Benediktsson. Han ansåg att oppositionen både tolkade hans uttalanden och bestämmelserna felaktigt. Han uppmanade talmannen Guðjón S. Brjánsson att hålla bättre ordning på debatten. Därefter reste han sig och gick.

Dagens citat


"Människor tycker att det är kul att se fjällräven och det är kanske enda chansen för utlänningar att se fjällräv på Island. ... Fjällrävsvalparna är bara en av de saker som människor tittar på när de kommer hit."

Vilhjálmur Vernharðsson, som äger gården Möðrudalur, i Morgunblaðið om hur unga fjällrävar som hålls vid gården på somrarna fungerar som en turistattraktion.

måndag 25 november 2019

Svarta änkan kan ha liftat till Island med vindruvor



Svarta änkan kan ha liftat till Island. Ett par i Garðabær hittade en spindel i vindruvor från Kalifornien som de köpt i en isländsk butik. Efter att ha ätit av vindruvorna fick de syn på en spindel bland dem. Den var svart - och hade det röda timglasformade mönster som kännetecknar svarta änkan.

Paret såg till så att spindeln hamnade i en glasburk. Jón Helgi Steingrímsson, som köpte vindruvorna, säger till Vísir att han kontaktat Matvælastofnun men inte fått något svar från livsmedelsmyndigheten. Det är alltså inte bekräftat att det faktiskt rör sig om ett exemplar av den giftiga spindeln. Beskrivningen stämmer dock in på arten.

Svarta änkans gift är femton gånger starkare än skallerormens. Det är ovanligt att människor dör av giftet eftersom det rör sig om små mängder. Ett bett från svarta änkan kan dock orsaka stor smärta. Spindeln använder giftet för att paralysera sina offer.

I filmen ovan kan du se spindeln som fångades i Garðabær.

Högsta arbetslösheten på Island på över sex år

Arbetslösheten på Island steg i oktober till 3,8 procent. Så många islänningar har inte varit utan jobb sedan våren 2013. Vinnumálastofnun förutspår dessutom att ännu fler kommer att stå utan arbete i november. Hårdast drabbad är Suðurnes. Nu är arbetslösheten i regionen uppe i hela 7,3 procent. Under oktober ökade den i samtliga regioner.

Våren 2013 var arbetslösheten på väg nedåt efter att ha skenat i finanskraschens kölvatten. Inte minst var det den växande turismen som var starkt bidragande till förvandlingen från recession till högkonjunktur.

I april 2013 var arbetslösheten 4,1 procent. Sedan dess har den aldrig varit högre än 3,6 procent.

Men högkonjunkturen är definitivt över. Regeringen räknar med ett underskott i statsbudgeten. Turismens tillbakagång och en usel säsong för det ekonomiskt viktiga fisket av lodda har fått arbetslösheten att stiga.

I oktober var 3,8 procent av islänningarna utan jobb. Det innebär en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med september. Och det är alltså den högsta arbetslösheten på sex och ett halvt år. Under hela 2019 har den aldrig varit lägre än 3 procent - medan den mellan 2016 och 2018 aldrig var högre än 3 procent.

Suðurnes fortsätter att vara den region som drabbats hårdast av den annalkande lågkonjunkturen. Det är här som flest jobb har gått förlorade efter konkurserna för de isländska flygbolagen Wow Air och Primera Air. I oktober var hela 7,3 procent utan jobb - en ökning med hela 1 procentenhet inom loppet av en månad.

Men arbetslösheten ökade i hela landet. I Reykjavíkområdet var 4 procent utan jobb - en uppgång med 0,2 procentenheter. I Norðurland eystra var arbetslösheten 3,2 procent (+0,4), i Västfjordarna 2,3 procent (+0,1), i Suðurland 2,2 procent (+0,2), i Vesturland 1,9 procent (+0,1), i Austurland 1,5 procent (+0,1) och i Norðurland vestra 1,2 procent (+0,3).

Vinnumálastofnun räknar med att arbetslösheten fortsätter att stiga under november. Det är traditionellt en månad där säsongsjobben inom turistnäringen, fisket och lantbruket blir färre.

Utländska medborgare är alltjämt arbetslösa i högre utsträckning än islänningar. Bland utlänningar var arbetslösheten i oktober hela 8,3 procent.

Däremot har skillnaderna mellan könen minskat något. I oktober var 3,8 procent av männen utan jobb medan 3,9 procent av kvinnorna stod utanför arbetsmarknaden. I åldern 18 till 24 år var arbetslösheten 3,5 procent.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Demonstranter kräver fiskeministers avgång efter skandal

Anklagelserna mot fiskejätten Samherji om mutor och penningtvätt blir en allt besvärligare fråga för regeringen. Omkring 4 000 demonstranter samlades på Austurvöllur för att visa sitt missnöje. Många av dem krävde fiskeministern Kristján Þór Júlíussons avgång. Han är själv vän med Samherjis vd Þorsteinn Már Baldvinsson - och ska samtidigt lägga upp riktlinjer för ett etiskt näringsliv.

I Namibia slog uppgifterna om korruption när Samherji tilldelades fiskekvoter för taggmakrill ned som en bomb. Där har också anklagelserna om mutor fått konkreta konsekvenser. Politiker och näringslivstoppar har tvingats bort. Och en isländsk kapten på en av Samherjis båtar har anklagats för olagligt fiske.

Hage Geingob, Namibias president, uppmanade i ett tal i lördags isländska politiker att utreda korruption i hemlandet. Han vände sig enligt The Namibian mot att just Namibia pekats ut som navet i skandalen. Utan företag som var beredda att betala mutor fanns det enligt Hage Geingob inget underlag för korruption.

På Island har reaktionerna varit upprörda. Men de konkreta konsekvenserna har inte varit lika många. Det finns dock tydliga tecken på att skandalen kommer att fortsätta växa. Det blir också allt tydligare att den kan komma att få direkt politisk inverkan.

På Austurvöllur i Reykjavík samlades i lördags omkring 4 000 personer för att protestera mot Samherjis metoder. Många krävde också fiskeministern Kristján Þór Júlíussons avgång. Han är barndomsvän med vd:n Þorsteinn Már Baldvinsson och har starka kopplingar till företaget. Hans reaktion efter avslöjandena var att ringa Þorsteinn Már Baldvinsson och undra hur han mådde.

Bland demonstranterna fanns Piratpartiets alltingsledamot Halldóra Mogensen. Hon sade i Morgunblaðið att Kristján Þór Júlíusson borde avgå på grund av kopplingarna till Samherji.

På scenen stod bland annat Hatari, det isländska Eurovision-bidraget som bedriver sin verksamhet genom bolaget Svikamylla - vilket betyder svindel. Matthías Tryggvi Haraldsson, en av medlemmarna, gratulerade genom Vísir Samherji till en utmärkt utförd svindel.

Hittills har övriga ministrar backat upp Kristján Þór Júlíusson. Men fiskeministerns position har blivit allt mer utsatt. Han har tidigare sagt att han på grund av sina kopplingar till Samherji inte kommer att delta i några beslut som påverkar bolaget. Allt fler ifrågasätter nu om det ens är möjligt när han är den som beslutar om bland annat de årliga fiskekvoterna och villkoren för branschen.

Inte minst har flera reagerat på att fiskeministern ingår i den grupp som ska öka förtroendet för det isländska näringslivet. Åtgärden aviserades av regeringen som ett direkt svar på anklagelserna mot Samherji. Enligt ett pressmeddelande ska fiskeministern bland annat undersöka om det finns behov av ökad transparens i de stora fiskeföretagen.

Piratpartiet och Socialdemokraterna har argumenterat för att skandalen visar att det finns ett behov av en ny grundlag. En sådan grundlag ska deklarera att fiskekvoter är en statlig naturresurs och att den som nyttjar den ska betala en rimlig ersättning. Tillsammans lanserade partierna nyligen ett gemensamt förslag till ny grundlag.

Hittills har regeringen varit tämligen ointresserad av en ny grundlag. Visserligen pågår ett sådant arbete - men där har Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet så starka intressen att inga genomgripande förändringar är att vänta. Självständighetspartiet och Framstegspartiet vill inte släppa en valkretsindelning som gynnar landsbygdsvalkretsar. Och de vill inte släppa banden till kärnväljarna inom jordbruk och fiske. Inom Gröna vänstern finns motstridiga intressen - och de har än så länge gjort att partiet inte rört sig märkbart i grundlagsfrågan.

Fasaden kan ha börjat spricka i helgen. Sigurður Ingi Jóhannsson, Framstegspartiets ledare, sade i sitt tal vid lördagens partistyrelsemöte enligt RÚV att fiskekvotsystemet inte hade skapats så att några få skulle kunna bli rika. Han drog också upp ett gammalt förslag om tidsbundna fiskekvoter. Samma förslag fick han inte igenom när han själv var fiskeminister i en tidigare koalition med Självständighetspartiet.

Svaret från Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson kom redan under söndagen. Han sade till Vísir att han inte såg något problem med att kvotsystemet hade gjort några rika. Han ansåg att det var bättre än att mängder av små rederier kämpade med att nå lönsamhet. Han avvisade också alla tankar på att bjuda ut fiskekvoter på marknaden.

Bjarni Benediktssons nej fick Logi Már Einarsson, Socialdemokraternas ledare, att reagera. Han undrade varför Självständighetspartiet i det här fallet inte ville att marknaden skulle bestämma värdet på fiskekvoterna när partiet i andra sammanhang eftersträvar marknadsanpassning.

En som tolkade Sigurður Ingi Jóhannssons uttalanden som en politisk kursändring var Þor­gerður Katrín Gunn­ars­dótt­ir, ledare för Renässans. Hon beskrev det i Vísir som att han var på väg att vakna.

En annan som har varit tongivande i debatten är Helga Vala Helgadóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna. Hon har på Facebook ställt frågan om Samherjis tillgångar borde frysas så länge som misstankarna om mutor och penningtvätt utretts.

Inga Sæland, ledare för Folkets parti, skrev i en debattartikel i Morgunblaðið att korruptionsbägaren nu är full. Hon ansåg att Islands rykte på den internationella arenan var i fara. Och hon uppmanade Kristján Þór Júlíusson att tänka över sin situation.

I fredags var Kristján Þór Júlíusson kallad till alltingets näringsnämnd. Begäran kom från Gröna vänsterns Rósa Björk Brynjólfsdóttir. Vad som sades under nämndens möte är inte offentligt. Flera av deltagarna var dock inte nöjda med fiskeministerns svar. Bjarni Benediktsson upprepade så sent som i går i Vísir sitt stöd för honom.

Þorsteinn Már Baldvinsson fortsätter att förneka brott. Samtidigt är det tydligt att situationen blir allt mer bekymmersam. Han har sedan tidigare tagit en tillfällig paus från jobbet som vd för Samherji. Under veckan hoppade han även uppdragen som styrelseordförande för färöiska Framherji och norska Nergård. Samherji är delägare i bägge bolagen.

Dessutom har Þorsteinn Már Baldvinsson lämnat posten som styrelseordförande i Síldarvinnslan. Enligt ett pressmeddelande rör det sig om en tillfällig paus.

Det finns i dagsläget inga bevis för att han skulle ha känt till några olagliga transaktioner. Samtidigt är det väl känt att Þorsteinn Már Baldvinsson detaljstyr Samherji - trots att verksamheten i utländska dotterbolag formellt ligger under andra chefer.

Den enda som hittills har medgett några lagbrott är visselblåsaren Jóhannes Stefánsson. Han har inte varit ensam firmatecknare för de konton som använts. Och de olagliga transaktionerna ska ha fortsatt efter att han lämnade koncernen 2016. Den utredning som nu pågår i Namibia kommer att nå Island. Även på Island utreds uppgifterna av åklagare.

En anmärkningsvärd detalj är att det i dokument som uppmärksammats den senaste veckan finns uppgifter från Samherji om att Síldarvinnslan skulle fungera som en del av koncernen. Så har Samherji presenterat sig i utlandet - men inte på Island. Om en sådan allians skulle vara ett faktum skulle de två bolagen kontrollera mer än den tillåtna mängden fiskekvoter.

Men att det finns en dialog mellan bolagen är uppenbart. Fréttablaðið rapporterade nyligen att Síldarvinnslans vd Gunnþór Ingvason via mejl kontaktat tre personer i ledande ställning i Samherji. I mejlet bad han om råd om verksamheten på Grönland - och enligt Fréttablaðiðs tolkning undrade han hur han skulle göra för att komma över fiskekvoter genom att bluffa om investeringar på öns östkust.

De här uppgifterna tillbakavisades av Síldarvinnslan. I ett pressmeddelande dömdes de ut som felaktiga. Innehållet i mejlet hade enligt bolaget tagits ur sitt sammanhang. Syftet hade aldrig varit att föra grönländska myndigheter eller politiker bakom ljuset för att få tillgång till fiskekvoter.

Här kan du läsa mer om skandalen kring Samherjis fiske i Namibia.

Dagens citat

"Det här är också extremhögerns uttryck, både i Europa och i USA, på grund av att med det kvinnoförakt och de attityder som visar sig där - liksom förakt mot personer med funktionshinder - kommer tvivel på klimatförändringar. Motstånd mot könsfrihet och så vidare och så vidare."

Svandís Svavarsdóttir, hälsovårdsminister och alltingsledamot för Gröna vänstern, i RÚV om skandalen på Klaustur - läs mer här.

söndag 24 november 2019

Dagens bonuscitat

"Katterna har så olika karaktärer. Vissa är riktiga tjuvar och några vill till exempel bara dricka ur gästernas vattenglas."

Gígja Sara Björnsson, som tillsammans med Ragnheiður Birgisdóttir öppnade kattkaféet Kattakaffihúsið i Reykjavík, i Fréttablaðið om hur katterna fungerar bland gästerna.

Nya uppsägningar i Íslandsbanki - 20 anställda tvingas gå

Íslandsbanki säger upp ytterligare tjugo anställda. Bara i år har var tionde anställd försvunnit från banken. Uppsägningarna kommer efter ett hittills resultatmässigt svagt 2019. Och fler bankanställda riskerar att förlora sina jobb. Experter tror att ytterligare 400 jobb inom banksektorn kan försvinna inom de närmaste åren.

Under årets första nio månader gjorde Íslandsbanki en vinst på 6,8 miljarder isländska kronor. Det är en minskning med 2,4 miljarder jämfört med 2018. Och förräntningen på det egna kapitalet har enligt ett pressmeddelande backat från 7,1 till 5,1 procent.

I samband med att resultatet presenterades valde Íslandsbanki att säga upp tjugo anställda. Det var den tredje stora nedskärningen i år på personalsidan. I maj var det sexton personer som tvingades gå. I september varslades ytterligare tjugo anställda.

I praktiken är det omkring nittio tjänster som har försvunnit. Många anställda som har slutat självmant har inte ersatts. Det betyder att personalstyrkan har krympt med omkring 10 procent bara i år.

Men fler uppsägningar är att vänta. En branschexpert som Morgunblaðið talat med tror att ytterligare 400 jobb inom banksektorn kommer att försvinna inom de närmaste åren. Under 2019 är det redan över 200 personer som har mist sina anställningar vid de isländska storbankerna.

Branschen har de senaste åren och i finanskraschens kölvatten genomfört stora nedskärningar. Före krisen hösten 2008 hade bankerna omkring 5 000 anställda. Den siffran har nu minskat till runt 2 500 personer. Och den väntas alltså krympa ytterligare.

Här kan du läsa mer om uppsägningar inom banksektorn.

Kommun vill avliva änder så att de inte fryser ihjäl

Ett trettiotal änder i Fáskrúðsfjörður kommer att avlivas på tisdag om inte ägaren ordnar ett skjul åt fåglarna. Miljöchefen i kommunen Fjarðabyggð befarar att änderna - som redan har överlevt flera vintrar - kommer att frysa ihjäl. Ägaren planerar i stället själv att döda fåglarna för att inte behöva betala kommunen för avlivningen, skriver Morgunblaðið.

För fyra år sedan fick en invånare i Fáskrúðsfjörður på östra Island tillstånd att hålla änder. I dagsläget har han ett trettiotal fåglar. De håller i regel till vid stränderna i samhället.

Tidigare i år infördes nya regler för fjäderfä i Fjarðabyggð, den kommun där Fáskrúðsfjörður är en av tätorterna. De föreskriver att fåglar måste ha tillgång till ett skjul av lämplig storlek. Syftet är att de ska kunna söka skydd i oväder och låga temperaturer.

Kommunens miljöchef kontaktade ägaren och krävde åtgärder enligt de nya reglerna. Fristen för att göra något åt ändernas situation löper ut på tisdag.

Skälet till att Fjarðabyggð griper in är farhågor om att fåglarna riskerar att frysa ihjäl under vintern. Om ägaren inte gör något kommer fåglarna att avlivas.

Óðinn Magnason, som bor i Fáskrúðsfjörður, säger i Morgunblaðið att ägaren nu håller på att ordna en inhägnad vid stranden. Han tänker locka in änderna i inhägnaden. Därefter tänker han döda dem:
"Om han inte gör det själv gör kommunen det på hans bekostnad. ... Förklaringen är att fåglarna kan dö av köld eftersom det rör sig om husdjur som dock aldrig har varit inomhus."
Enligt Óðinn Magnason är det inte realistiskt att ägaren ska bygga något hus åt fåglarna. Han säger i Morgunblaðið att änderna är populära bland invånarna. Det är många som stannar till för att mata dem. Han hoppas att det går att hitta en lösning som innebär att fåglarna inte avlivas.

Ovan kan du se en film på änderna i Fáskrúðsfjörður.

Dagens citat

"Vi islänningar måste kunna hålla huvudet högt i utlandet - inte minst eftersom vi har åtnjutit förtroendet till förtroendeuppdrag för land och folk. Vi vill ha våra flaggskepp och lovorda dem som står på kommandobryggan: människor i kulturens och utbildningens värld, idrott och konst, människor i högteknologins och innovationens värld, människor i industrins och fiskets värld."

President Guðni Th. Jóhannesson skriver på Facebook om Samherjis affärer i Namibia - läs mer här.

lördag 23 november 2019

Dagens bonuscitat

"What about the Ok glacier, the demise of which was publicly mourned over the summer? Ok was a relatively small mountain–top glacier that had been receding for decades. It was primarily known for its un-usual name and noticed for that reason by plenty of schoolchildren during geography lessons."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, skriver i The Spectator att försvunna glaciärer som Ok inte är något skäl till oro - läs mer här.

Så har glaciären Snæfellsjökull smält sedan 1910

Foto: Nasa/USGS/Ingibjörg Jónsdóttir
Snæfellsjökull kan försvinna inom de närmaste årtiondena. Klimatförändringarna gör att det är på allt högre höjder som det finns kvar snö när hösten kommer. Om den globala uppvärmningen fortsätter kommer avsmältningen från glaciären att gå allt snabbare. Forskaren Ingibjörg Jónsdóttir har nu tagit fram en bild som visar utvecklingen från 1910, rapporterar Morgunblaðið.

Med en topp på 1 446 meter är Snæfellsjökull Islands åttonde högsta glaciär. Avsmältningen går fort. Istäcket på toppen kan vara borta redan år 2050. Då mister också västra Island en av landsdelens främsta geografiska kännetecken.

Ingibjörg Jónsdóttir är docent i geografi vid Háskóli Íslands. Hon berättar i Morgunblaðið att hon utifrån en skiss som generalstaben gjorde 1910 har jämfört glaciärens utbredning med en satellitbild från den 30 september i år.

Skillnaden är stor. Även om den 109 år gamla skissen inte är helt exakt visar den ändå hur klimatförändringarna har påverkat Snæfellsjökull under det senaste dryga århundradet.

Snögränsen på västra Island flyttar sig allt högre upp. Nu krävs det en höjd på 1 100 till 1 400 meter över havet för att det ska ligga kvar någon snö efter sommaren när hösten kommer. Eftersom Snæfellsjökull inte är högre än 1 446 meter innebär det att de stigande temperaturerna gör det omöjligt för glaciären att växa. I stället kommer den att fortsätta smälta.

Här kan du läsa mer om Snæfellsjökull.

Asylsökande på Island får julbonus för tredje året i rad

För tredje året i följd får asylsökande på Island en bonus i december. Tanken är att de extra pengarna ska användas till matinköp under julhelgen. Det är enligt ett pressmeddelande omkring 600 asylsökande som får julbonusen. Beslutet om att betala ut ett större bidrag än normalt har tagits av regeringen.

På Island är det tradition med en julbonus som betalas ut i december. Bonusens storlek varierar. Den som jobbar på ett framgångsrikt företag kan i vissa fall få en hel månadslön i bonus. Även personer som får socialbidrag, arbetslöshetsersättning eller pension får en bonus - men det rör sig då om lägre summor.

Syftet med bonusen är att den ska användas till matinköp inför julhelgen. De extra pengarna ska alltså hjälpa till att göra julfirandet lite lyxigare.

När den nya utlänningslagen klubbades 2017 försvann bestämmelsen om att asylsökande hade rätt till en bonus. De kommuner som då tog emot asylsökande kunde därför inte vänta sig statlig kompensation för någon utbetald bonus. Därför valde de att skrota bonusen.

Den uteblivna bonusen blev en stor fråga. Regeringen backade och garanterade ett bidrag på 4,6 miljoner isländska kronor som skulle gå till bonusar till de drygt 500 asylsökande som då fanns i landet.

Även 2018 bekostade staten en bonus trots att bestämmelsen inte längre fanns i lagen. Bonusen betalades ut veckan före jul. Den innebar en dubblering av anslagen till mat - vilket för vuxna medförde en höjning från 8 000 till 16 000 isländska kronor och för barn en höjning från 5 000 till 10 000 isländska kronor.

För tredje året i rad får nu asylsökande en liknande bonus. Det rör sig om ungefär 600 personer som kommer att få bonusen. De är i dag bosatta i Reykja­vík, Hafnar­f­jörður och Reykja­nes­bær - de tre isländska kommuner som tar emot asylsökande.

Här kan du läsa mer om 2018 års julbonus.

Dagens citat

"Jag tillåter mig att säga att Vík är det vackraste samhället på Island."

Daníel Óliver Sveinsson, grundare av restaurangen The Soup Company i Vík í Mýrdal, i Vísir om hur han ser på orten.

fredag 22 november 2019

Island har fem av världens mest fotograferade vattenfall

Fem av världens mest instagrammade vattenfall finns på Island. Den populäraste forsen i landet är Gullfoss - men avståndet vill världsettan Niagarafallen är långt. Även Skógafoss, Seljalandsfoss, Goðafoss och Dettifoss tillhör de mest fotograferade. Det visar en genomgång som gjorts av det brittiska företaget Showers to You.

Vattenfall brukar tillhöra de turistattraktioner som utländska besökare listar som ett av de viktigaste skälen till att besöka Island. Och när det gäller popularitet på Instagram är det bara USA som är strået vassare.

Showers to You har gått igenom de populäraste hashtaggarna för vattenfall på Instagram. Det behöver alltså inte nödvändigtvis röra sig om de mest besökta eller fotograferade forsarna.

Samtliga av de tjugo mest instagrammade vattenfallen ligger - med undantag för indiska Jog - i länder där huvudspråket skrivs med det latinska alfabetet. Eftersom hashtaggar med icke-latinska bokstäver inte ingår i undersökningen innebär det sannolikt att det finns en ganska stor felmarginal i rankningen.

Men fem isländska vattenfall finns alltså med på listan. Populärast på Island - och femma i världen - är Gullfoss med 234 512 hashtaggar. Sexa är Skógafoss med 218 094 hashtaggar och åtta är Seljalandsfoss med 139 668 hashtaggar. På trettonde plats finns Goðafoss med 73 659 hashtaggar och på fjortonde plats Dettifoss med 44 195 hashtaggar.

Avståndet till ettan på listan är dock långt. Det i särklass mest instagrammade vattenfallet i hela världen är Niagarfallet på gränsen mellan Kanada och USA. Det har hashtaggats hela 3 008 732 gånger.

Hvassahraun kan bli Islands nya flygplats

Hvassahraun i Hafnarfjörðurs utkanter är det bästa alternativet för en ny inrikesflygplats. Att bygga ut den befintliga flygplatsen i Reykjavík är svårt - och att flytta inrikesflyget till Keflavík är dyrt. Därför anser en arbetsgrupp att Hvassahraun är det bästa valet. Prislappen blir runt 40 miljarder isländska kronor. Det rapporterar RÚV.

Flygplatsen i Keflavík har de senaste åren befunnit sig i en närmast ständig utbyggnadsfas. Det är först nu - efter konkurserna för Wow Air och Primera Air - som expansionen börjat komma ikapp trafikökningen.

Samtidigt har inrikesflygplatsen i Reykjavík fått en allt svagare ställning. Inrikesflyget har tappat mark. Majoriteten i fullmäktige vill ha bort flygplatsen och har hittills stängt en bana. Terminalbyggnaden är liten och omodern. Området är dessutom attraktivt för nybyggen.

Ytterligheterna i dagens debatt är en flytt av inrikesflyget till Keflavík eller en nysatsning - som i så fall skulle ske mot kommunens vilja - i Reykjavík. Det tredje alternativet är Hvassahraun i utkanterna av Hafnarfjörður.

Hvassahraun är på många sätt en kompromiss. Flygplatsen skulle ligga utanför stadskärnan men inom huvudstadsregionen. Väderförhållandena är goda. Men av samma skäl har Hvassahraun ifrågasatts som alternativ. Debattörer som förespråkar en flytt till Keflavík ifrågasätter tanken på att bygga en ny inrikesflygplats halvvägs mellan Reykjavík och Keflavík.

Nu backas kompromissalternativet upp av ekonomiska argument. Bakom den slutsatsen står en arbetsgrupp som jobbat på uppdrag av kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Gruppen har granskat de tre olika alternativen för inrikesflyget.

Slutsatsen är enligt RÚV att Hvassahraun är det bästa valet för inrikesflyget. Prislappen skulle landa på omkring 40 miljarder isländska kronor. Men bygget kommer att ta tid. Bara förberedelserna väntas ta tre till fem år. Själva bygget kan i sig ta ytterligare femton år.

Att investera i Reykjavík blir klart billigare. En utbyggnad av inrikesflygplatsen skulle gå på mellan 15 och 20 miljarder isländska kronor. Prislappen är alltså lägre jämfört med Hvassahraun. Men ett sådant projekt innebär en rad problem. Flygplatsområdet skulle behöva förlängas både fram till Suðurgata och ut i Fossvogur.

De stora svårigheterna gör att arbetsgruppen avråder från Reykjavík. Ledamöterna väljer också att rata Keflavík. En flytt av inrikesflyget skulle kosta 44 miljarder isländska kronor.

Det har också talats om att ersätta Keflavík med Hvassahraun. Det är inget som arbetsgruppen tror på. Att bygga en flygplats både för nationell och internationell flygtrafik i Hvassahraun skulle gå på minst 300 miljarder isländska kronor.

Prislappen blir alltså hög. Än högre blir den eftersom ett bygge i Hvassahraun skulle ta ett par årtionden. Under tiden skulle det nämligen vara nödvändigt med ytterligare investeringar i Keflavík.

En annan fördel med Hvassahraun är enligt arbetsgruppen att den skulle kunna fungera som reservflygplats åt Keflavík. I dag kan Reykjavík ha den rollen - men eftersom den är liten och ofta har samma väder som Keflavík landar flyg som dirigeras om oftare i Akureyri eller Egilsstaðir.

Rapporten presenterades för alltingets miljö- och kommunikationsnämnd i går. Den kommer sannolikt att presenteras offentligt på måndag, berättar RÚV.

Här kan du läsa mer om flygplatsdebatten.

Island nobbar EU:s direktiv om insättningsgaranti

Island kommer inte att införa EU:s direktiv om insättningsgaranti. Det beskedet gav utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson när han i veckan besökte Bryssel. Eftersom direktivet innebär ett statligt ansvar för insättningsgarantin anser han att det inte kan införliva det. Om ett sådant regelverk hade funnits tidigare hade Island förlorat Icesave-tvisten.

När Landsbanki gick omkull hösten 2008 förvandlades kraschen snart till en politisk fråga. I den isländska garantifonden fanns inte tillgångar som täckte fordringarna på Landsbankis Icesave i Storbritannien och Nederländerna. EU krävde att isländska staten skulle träda in och stå för insättningsgarantin.

Bankkraschen ledde till den största utrikespolitiska konflikten sedan torskkrigen med Storbritannien. Nu var det den brittiska regeringen som terrorstämplade bland annat Landsbanki. Med uppbackning från EU - och inte minst den svenska regeringen - lyckades Storbritannien och Nederländerna blockera utbetalningen av nödlån till Island från Internationella valutafonden.

Den koalition mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern som tog makten på Island 2009 ställde sig bakom en uppgörelse med Storbritannien och Nederländerna. De ansåg visserligen inte att Island hade någon sådan juridisk skyldighet. Ändå betraktades det som ett bättre alternativ eftersom de annars befarade en internationell utfrysning.

Regeringen lyckades gång på gång samla en majoritet i alltinget bakom ett statligt ansvar. Två av besluten fälldes senare i folkomröstningar. Ett av dem underkändes av Storbritannien sedan Island infört villkor som inte fanns i det avtal som förhandlats fram mellan länderna.

EU hävdade att det fanns en statlig skyldighet att träda in när även garantifonden kollapsade. När frågan till sist prövades i Eftas domstol segrade Island på samtliga punkter. Det fanns inget i regelverket som sade att staten skulle gå in om tillgångarna i fonden inte räckte.

Nederlaget var en avsevärd prestigeförlust för EU. Inte minst eftersom det visade sig att systemet hade stora brister och att spararnas insättningar inte alls var skyddade.

EU täppte senare till luckorna. Men att införliva ett direktiv som innebär ett sådant statligt ansvar kan inte bli aktuellt för Islands del. Det säger utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i ett pressmeddelande:
"Jag har sagt det tidigare och jag upprepar det nu att jag kommer som Islands utrikesminister aldrig stå bakom att Island på EES-samarbetets arena godkänner införande och införlivande av denna lagstiftning så att den innebär statsgaranti för bankinsättningar. Om en sådan lagstiftning hade varit i bruk på sin tid hade Icesave-målet förlorats i domstol. Historiens lärdom är därför tydlig."
Guðlaugur Þór Þórðarson redogjorde för Islands inställning under ett möte i Bryssel i veckan. Han sade att regeringen vill göra sitt för att den inre marknadens spelregler ska fungera så bra som möjligt. Men något statligt ansvar för insättningsgarantin ligger enligt utrikesministern alltså utanför dessa regler.

Här kan du läsa mer om Icesave-tvisten.

Dagens citat

"Perlans stamkundskort är en förmånsklubb på samma sätt som andra förmånsklubbar på Island. Alla kan ansöka om att bli Perlans stamkunder - utlänningar såväl som utlänningar. För att aktivera kortet behövs ett isländskt personnummer."

Gunnar Gunnarsson, vd för Perla norðursins, i Fréttablaðið om höjningen av entréavgiften till utsiktsplattformen på Perlan i Reykjavík till 890 isländska kronor samtidigt som personer som har isländskt personnummer kan skaffa sig ett kort som gör att de till skillnad från turister kan gå gratis - läs mer här.

torsdag 21 november 2019

Hafnarfjörður når 30 000 invånare

Den 15 oktober fick Helga Rún Halldórsdóttir och Sigurður Fannar Grétarsson en dotter. Hon blev i samma ögonblick invånare nummer 30 000 i Hafnarfjörður. Händelsen uppmärksammades av kommunchefen Rósa Guðbjartsdóttir. Hafnarfjörður blir den tredje kommunen på Island som passerar denna gräns.

Island hade vid årsskiftet två kommuner som hade mer än 30 000 invånare. Det var Reykjavík med 128 793 invånare och Kópavogur med 36 975 invånare. Då bodde 29 799 personer i Hafnarfjörður.

För tjugo år sedan var Kópavogur bara aningen större än Hafnarfjörður. Men de senaste åren har grannkommunen sprungit ifrån. Kópavogur nådde 30 000 invånare redan 2010. Bägge kommunerna har dock vuxit i snabbare takt än Reykjavík.

Den isländska huvudstaden passerade gränsen någon gång under 1930-talet. Befolkningsstatistik från år till år finns inte tillgänglig för den perioden - men kommunen hade 1930 totalt 28 304 invånare. Den siffran hade 1940 stigit till 38 196 invånare.

Dottern till Helga Rún Halldórsdóttir och Sigurður Fannar Grétarsson som föddes den 15 oktober blir alltså nummer 30 000 i Hafnarfjörður. Det uppger kommunen i ett pressmeddelande. Familjen fick besök av kommunchefen Rósa Guðbjartsdóttir som bland annat hade med sig ett diplom och ett konstverk som gåva.

Rumänsk liga stal plånböcker - döms till fängelse

Genom att stjäla plånböcker kunde en liga från Rumänien ta ut 1,2 miljoner isländska kronor inom loppet av en helg. När polis kom de tre männen på spåren hade de redan lämnat landet. Men i september återvände de till Island och begav sig till samma affär. En anställd kände igen dem och larmade polisen. En av dem döms nu för stölderna.

Under en helg förra året fick polisen in sex anmälningar om stölder av plånböcker och handväskor utanför en butik i Reykjavíkområdet. Med hjälp av bilder från övervakningskameror fattade polisen misstankar mot tre utländska män. Då gav spaningen inget resultat. De tre männen troddes ha lämnat landet.

Tillvägagångssättet var detsamma vid samtliga tillfällen. De ställde sig vid en bankomat och sneglade på vilka koder som kunderna knappade in. De riktade in sig på äldre kunder. På parkeringsplatsen började en av dem prata med en kund. Medan kunden var distraherad stal en annan av männen personens plånbok eller handväska.

Med tillgång till både kort och koder begav de sig direkt till bankomater eller butiker innan korten spärrades. Där tog de ut de maximala beloppen. Totalt fick de ut omkring 1,2 miljoner isländska kronor. Om det fanns kontanter i plånböckerna eller handväskorna stal de även dessa.

En torsdag i september dök de tre männen upp utanför samma butik. En anställd kände igen dem och larmade polisen. En patrull kunde gripa dem innan det inkommit någon ny anmälan om stölder.

Det rörde sig om tre män från Rumänien. Då som nu skulle de bara stanna på Island över helgen. Det är inte känt om syftet även den här gången var att försöka komma över bankkort och koder.

Alla tre männen åtalades för stölderna. En av dem erkände brotten och sade sig vara ensamt skyldig. Åtalen mot de två andra männen lades därför ned.

Mannen dömdes vid Héraðsdómur Reykjaness till sex månaders fängelse för stölderna. Halva straffet var villkorligt. Om mannen inte begår nya brott inom två år behöver han inte avtjäna de sista tre månaderna.

Reykjavík får inte bara ha könsneutrala toaletter

Reykjavík måste återinföra könsneutrala toaletter i kommunala byggnader. Att inte ha särskilda toaletter för män och kvinnor bryter mot bestämmelserna för arbetsplatser. Det fastslår Vinnueftirlitið i ett beslut. Kommunen började med könsneutrala toaletter trots att myndigheten varnade för att de inte var förenliga med regelverket.

Sommaren 2018 beslutade kommunens råd för mänskliga rättigheter om att införa könsneutrala toaletter. I praktiken betydde det att skyltarna för herr- och damtoaletter försvann från dörrarna i vissa kommunala lokaler i Reykjavík. I stället fanns det inte längre några skyltar på dörrarna.

Syftet med att införa könsneutrala toaletter var att behandla alla lika. Kommunen hade fått rapporter om att personer som inte identifierade sig som män eller kvinnor ofta upplevde toalettbesök som stressande. Skälet var att de vid själva besöket tvingades identifiera sig som ett kön som de inte ansåg sig ha något med att göra.

Kommunen ansåg att de könsneutrala toaletterna var ett viktigt steg för att motverka diskriminering. Men redan innan skyltarna plockades bort hade Vinnueftirlitið invändningar mot nedmonteringen.

I bestämmelserna för arbetsplatser ställs det nämligen krav på separata toaletter för män och kvinnor. På alla arbetsplatser där det jobbar minst fem män och minst fem kvinnor måste det finnas en separat toalett för män och kvinnor.

Vinnueftirlitið kritiserade också kommunens agerande i frågan. Enligt myndigheten verkade det som att kommunen införde något som Reykjavík visste var regelvidrigt. De ansvariga för beslutet lyssnade inte på några varningar.

När skyltarna väl var borta - bland annat från lokaler på Borgartún - anmäldes kommunen till Vinnueftirlitið. Efter att ha prövat fallet fick kommunen en frist till den 14 oktober att montera nya toalettskyltar. Kommunen har än så länge valt att inte följa beslutet.

Kommunen vill fortsätta med könsneutrala toaletter. Reykjavíks tolkning av regelverket är att det bör vara tillräckligt att ha det antal toaletter som krävs.

Beslutet från Vinnueftirlitið betyder inte att könsneutrala toaletter är förbjudna. Men för att leva upp till regelverkets krav måste det alltså - beroende på antalet anställda - finnas åtminstone en toalett var för män och kvinnor. Så länge som kraven på könsindelade toaletter uppfylls finns det inga hinder för att skapa könsneutrala toaletter.

Men beslutet medför ändå att kommunens planer på att enbart inrätta könsneutrala toaletter på arbetsplatser sannolikt läggs på is.