Regeringen har som mål att ta emot fler kvotflyktingar. Sedan 2015 har totalt 247 kvotflyktingar kommit till Island i samarbete med FN. En majoritet av dem härstammar från Syrien.
Tanken är att mottagandet ska växa undan för undan. I år är det 75 personer som får en fristad på Island. Nästa år ska antalet öka till 85 personer.
Beskedet innebär att Island under 2020 tar emot rekordmånga kvotflyktingar. Det är ännu inte klart när de anländer eller vilka mottagarkommunerna blir. Tidigare har kvotflyktingar kommit i mindre grupper utspridda över året.
Det rör sig nästa år om personer från tre olika grupper - flyktingar från krigets Syrien som i dag befinner sig i läger i Libanon, flyktingar från Afghanistan som nu uppehåller sig i Iran och personer som nu finns i Kenya. I den senare gruppen finns bland annat homosexuella, flyktingar från Somalia och Sydsudan samt personer som har jobbat med journalistik, politik eller mänskliga rättigheter och därför har förföljts av myndigheter eller grupperingar.
Planerna innebär också att Island fortsätter att välkomna hbtq-flyktingar. Även det är ett uttalat mål från regeringen.
Sedan 2015 har femton isländska kommuner samarbetat med regeringen om att ta emot flyktingar. Sju av dessa kommuner har tagit emot flyktingar för första gången. Det är inte klart vilka mottagarkommunerna blir under nästa år. Hittills har dock regeringen inte haft särskilt svårt att hitta kommuner som vill välkomna flyktingar.
Sedan 2015 har Island tagit emot kvotflyktingar från Syrien, Irak, Uganda, Kongo, Zimbabwe, Rwanda, Sudan och Kamerun.
Gemensamt för kvotflyktingarna är att de har flytt för sina liv. Många har förföljts av politiska skäl. Andra har flytt undan strider. Åtskilliga har också utsatts för förföljelser på grund av sexuell läggning.