tisdag 7 juli 2020

Asylsökande till Island minskar kraftigt under coronakrisen

Stängda gränser och begränsad flygtrafik gjorde att ansökningarna om asyl på Island minskade kraftigt under april och maj. Under dessa två månader var det bara nio personer som sökte asyl - och endast två av dem reste in från utlandet. Men redan i mars satte coronakrisen spår i antalet ansökningar. Det visar statistik från Útlendingastofnun.

Under 2019 var det totalt 867 personer som sökte asyl på Island. Det var första gången sedan rekordåret 2016 - då 1 131 personer sökte asyl - som antalet ökade.

Under årets två första månader såg det ut som att den uppåtgående trenden skulle kunna fortsätta. Det var 88 personer som sökte asyl i januari och lika många i februari. Förra året var ansökningarna 72 i januari och 74 i februari.

Men de restriktioner som infördes i mars på grund av coronautbrottet bröt den trenden. Flygtrafiken stod närmast still i slutet av månaden samtidigt som det blev allt svårare att resa mellan länder.

I mars i år sjönk ansökningarna om asyl till 58. Då infördes i praktiken inreseförbud för vissa nationaliteter samtidigt som karantän senare blev ett krav.

Under årets första tre månader var venezuelaner den i särklass största gruppen asylsökande. De svarade för 91 av 234 ansökningar. Vidare gjordes 17 ansökningar av afghanska medborgare, 14 av irakier och somalier, 13 av palestinier och 12 av nigerianer.

Det stora raset kom dock i april och maj. I snitt anlände bara ett flygplan om dagen från utlandet till Keflavík. Ombord varje flyg fanns i genomsnitt 100 personer. De allra flesta var islänningar som återvände till Island efter att ha vistats utomlands.

I april var det fem personer som sökte asyl. Och i maj var det fyra personer.

Bara två ansökningar under dessa två månader gjordes av personer som reste in från ett annat land. Sju ansökningar kom från personer som redan uppehöll sig på Island. Det rörde sig om personer som hade uppehållstillstånd, som tidigare hade sökt asyl eller om ansökningar för barn som fötts på Island av asylsökande.

Här kan du läsa mer om antalet asylsökande till Island under 2019.

Avhopp hotar Islands strategi mot coronaviruset

Om en vecka slutar Íslensk erfðagreining att analysera coronatester från resenärer. Det skriver företagets vd Kári Stefánsson på Facebook. I stället lämnar han över ansvaret för provtagningen till myndigheterna. Men de har ingen möjlighet att redan nu analysera så många tester som krävs. Nu hotas Islands strategi för att bekämpa spridningen av covid-19.

Ett nytt rekord för antalet coronatester vid gränsen sattes i går. Då rapporterades 1 941 testresultat från resenärer som anlände till Island. Av dessa var tre tester positiva.

Sedan Island öppnade gränsen den 15 juni har Íslensk erfðagreining analyserat testerna. Företaget hade också en avgörande roll i den masstestning som påbörjades strax efter att de första fallen av coronasmitta upptäckts i landet. Hittills har företaget genomfört och analyserat fem gånger så många tester som universitetssjukhuset Landspítali.

Testningen av resenärer genomfördes på förslag från statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son. Möjligheten att testa alla som reser in i landet är bärande i Islands strategi mot coronaviruset. Resenärer ställs inför två val - att testas eller att sitta i karantän i två veckor.

Þórólf­ur Guðna­son har sagt att han vill fortsätta testa resenärer under sommaren. Landspítalis kapacitet att analysera prover ska byggas ut. Men den utbyggnaden kommer tidigast att vara klar i slutet på augusti.

Antalet tester från resenärer ökar i takt med att turismen växer. Redan i går utnyttjades nästan den maximala kapaciteten på 2 000 tester om dagen. Om turismen fortsätter att öka kommer kapaciteten att bli ett problem. Myndigheterna har uppmanat flygplatsbolaget Isavia att anpassa antalet flyg till möjligheten att testa resenärer.

Nu meddelar Kári Stefánsson, vd för Íslensk erfðagreining, att bolaget slutar testa på myndigheternas uppdrag redan om en vecka. Från och med tisdag i nästa vecka skriver han att Landspítali får sköta provtagningen på egen hand. Han anser att fristen är tillräcklig för att sjukhuset ska kunna ta över.

Men Karl G. Kristinsson, överläkare på Landspítalis virologiska avdelning, säger i Morgunblaðið att det är "fullkomligt uteslutet" att sjukhuset ska kunna ta över ansvaret redan på tisdag. Landspítali hade räknat med att Íslensk erfðagreining skulle stå för testningen åtminstone till slutet av augusti.

Þórólf­ur Guðna­son utesluter även han att Landspítali skulle kunna ta över så tidigt. Han säger i Morgunblaðið att myndigheterna nu måste "tänka om" när det gäller den rådande coronastrategin. Han vet i dagsläget inte hur provtagningen kommer att gå till från och med den 14 juli.

I öppna brev till såväl statsminister Katrín Jakobsdóttir som regeringen skriver Kári Stefánsson att han är tacksam för att regeringens inledande skede lyssnade på experter och inte gjorde hanteringen av coronautbrottet till en partipolitisk fråga. Genom att låta forskare och andra experter utforma strategin blev den framgångsrik.

Men Kári Stefánsson säger sig också vara besviken på att regeringen inte reagerat tillräckligt snabbt på hans förslag om att inrätta en särskild enhet som arbetar med epidemier. Han hävdar att Katrín Jakobsdóttir - som tillsatt en utredning som ska vara klar den 15 september i år - inte agerar fort nog. Dessutom anser han att avdelningen inte kan ingå i Landspítali eftersom sjukhuset inte har rätt arbetskultur för uppdraget. I stället bör ansvaret vara statsepidemiologens.

Katrín Jakobsdóttir skriver på Facebook att Íslensk erfðagreining har haft stor betydelse för Islands möjligheter att bekämpa covid-19. Hon säger också att hon är fortsatt positiv till en särskild enhet för epidemier. Hon har förståelse för att Kári Stefánsson vill att arbetet ska gå fortare men att regeringen jobbar med frågan så snabbt det går.

Det är nu sexton personer på Island som är smittade av covid-19. Ytterligare 267 personer sitter i karantän.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet.

Dagens citat

"När man kom hem från skolan till pappa och mamma och frågade om vanliga nyheter så var det bara: 'Han flyttade då. Nu flyttar de i vår.' Och så vidare. ... Fast man bara var tonåring så märkte man det här. Där det hade bott tre familjer i ett hus fanns det plötsligt bara en familj."

Gunnar Rafn Sigurbjörnsson i RÚV om hur Siglufjörður förändrades efter 1968 när sillen försvann - läs mer här.

måndag 6 juli 2020

Sigurður Ingi Jóhannsson vill bli omvald som partiledare

Sigurður Ingi Jóhannsson vill fortsätta leda Framstegspartiet. Han ser nästa alltingsval som ett av de viktigaste i Islands historia. Då vill han att partiet ska ha en central roll i att bygga upp ekonomin efter coronakrisen. Det meddelade han under senaste partistyrelsemötet. Han trodde också att han kunde lyfta partiets opinionssiffror.

När Sigmundur Davíð Gunnlaugsson 2016 tvingades bort från posten som statsminister efter Panamaskandalen tog Sigurður Ingi Jóhannsson över. Senare röstades Sigmundur Davíð Gunnlaugsson med knapp marginal också bort från uppdraget som partiledare. Nederlaget ledde till att han lämnade Framstegspartiet och bildade Centerpartiet.

Sigurður Ingi Jóhannsson tog över ett stukat parti. Splittringen är alltjämt ett öppet sår. Och Framstegspartiet har länge kämpat i motvind i opinionen. Hans största politiska triumf är att partiet efter valet 2017 kunde bilda regering med Självständighetspartiet och Gröna vänstern.

Men Sigurður Ingi Jóhannsson är ifrågasatt. Framstegspartiet ligger i regel under 10 procent i opinionsmätningarna. Många tunga namn inom partiet anser inte att det är tillräckligt. Historiskt har Framstegspartiet genom sin position kunnat ingå i regeringar till både höger och vänster. Men väljarstödet är nu nere på så låga nivåer att många befarar att den unika ställningen riskerar att gå förlorad.

Trots svaga opinionssiffror och intern kritik vill Sigurður Ingi Jóhannsson leda Framstegspartiet i nästa alltingsval 2021. Det meddelade han i sitt tal under det senaste partistyrelsemötet.

I talet lyfte han fram just Framstegspartiets historiska arv som en kraft i mitten som kan regera både till vänster och höger. Han beskrev koalitionen med Självständighetspartiet och Gröna vänstern som just en sådan regering. Han ansåg att den spände över hela den isländska politikens färgskala.

Tidigare har det närmast betraktats som en formalitet när han skulle lämna över till Lilja Alfreðsdóttir. Hon är vice ordförande samt kultur- och utbildningsminister och var länge Islands populäraste politiker jämte Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir. Men den senaste tiden har hennes status sjunkit avsevärt.

Under 2020 har Lilja Alfreðsdóttir mött motgång efter motgång. Flera av hennes mest profilerade förslag har strandat på intern osämja i regeringen.

När coronakrisen drabbade Island utlovade hon ett stöd till privatägda medier på 350 miljoner isländska kronor. Först skulle den summan vara ett tillfälligt stöd som dessutom skulle kompletteras av ett sedan länge utlovat mediestöd på omkring 500 miljoner.

Inom Självständighetspartiet finns ett starkt motstånd mot mediestödet. Först rann de två förslagen ihop till ett enda. Och när alltinget nyligen tog sommarledigt hade inget av dem blivit verklighet. Inget av Lilja Alfreðsdóttirs löften hade alltså infriats.

Men hon har också ifrågasatts för en rad andra beslut. Hon ville utse en av sina närmaste medarbetare till ordförande i en medienämnd - trots att det fanns mer kompetenta kandidater. När valet kritiserades anlitade hon i stället medarbetaren som konsult för mångmiljonbelopp.

Lilja Alfreðsdóttir gjorde likadant när hon utsåg en statssekreterare. Hon valde en man som rankades som mindre kvalificerad än en kvinnlig kandidat. Valet ledde till att hon fälldes för att ha brutit mot lagen om jämställdhet. Nu vill hon göra det beslutet till en rättssak - vilket föranlett hård kritik från koalitionspartnern Gröna vänstern.

Hon är inte längre den självklara efterträdaren till Sigurður Ingi Jóhannsson. Men i ett parti där missnöjet med opinionssiffrorna jäser skulle Lilja Alfreðsdóttir ändå ha möjligheter att på allvar utmana om ordförandeposten. En sådan strid skulle dock öka riskerna för ännu större intern splittring.

Island behåller restriktioner för covid-19 i minst tre veckor

Nu bor 25 personer som smittats av coronaviruset på Fosshótel Lind i Reykjavík. Det är det högsta antalet smittade som hållits i isolering eller karantän sedan myndigheterna började hyra hotellet. Samtidigt kommer inresereglerna för islänningar att skärpas inom den närmaste veckan. Och det blir inga lättnader på några restriktioner förrän tidigast den 27 juli.

Det är nu 16 personer som hålls i isolering eftersom de smittats av covid-19. Två av dessa personer bor på Fosshótel Lind i Reykjavík, det hotell som myndigheterna hyr för att hålla personer i isolering eller karantän. Där finns nu totalt 25 personer - det högsta antalet någonsin.

Antalet personer i karantän ökade kraftigt när flera islänningar testade positivt för covid-19 samtidigt som de dagarna innan hade haft ett stort antal sociala kontakter. Nu är antalet personer i karantän nere på 274.

Utbrotten av covid-19 gör att inresereglerna kommer att skärpas inom den närmaste veckan. Det uppger hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir i ett pressmeddelande.

De nya reglerna gäller enbart isländska medborgare bosatta på Island. Efter ankomsten ska de hålla sig i karantän även om de testar negativ för covid-19 vid inresan. Efter fyra till fem dagar ska de testas på nytt. Om även det testet är negativt behöver de inte längre hållas i karantän.

Åtgärden riktar sig mot islänningar eftersom de tenderar att träffa mycket fler personer. Turister har mycket färre sociala kontakter. Därför riskerar islänningar att sprida viruset till betydligt fler.

Även personer som söker asyl kommer att behandlas på ett liknande sätt. De testas vid ankomsten till Island och förs därefter till Fosshótel Lind. Om de testar negativ efter fyra till fem dagar i landet kan de anvisas en bostad genom Útlendingastofnun.

Svandís Svavarsdóttir beslutar även att skjuta på ytterligare lättnader av de restriktioner som införts för att bekämpa coronaviruset. Taket på 500 deltagare på sammankomster kommer att kvarstå till åtminstone den 26 juli. Inte heller kommer restauranger, barer och andra ställen som serverar alkohol att få ha öppet längre än till 23.

Innan två fall av gruppsmitta upptäcktes fanns det planer på att höja gränsen för deltagare på sammankomster till 2 000 personer. Dessutom pågick diskussioner om att tillåta längre öppettider på ställen som serverar alkohol.

Statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son har meddelat att han vill fortsätta testningen av samtliga resenärer åtminstone under juli. Därefter kan det bli aktuellt att skilja på säkra länder och riskområden. Personer som kommer från säkra länder kan då slippa provtagning vid gränsen.

Valet av säkra länder kommer att styras av resultaten från testerna vid inresan.

I tisdags upptäcktes de första fallen av covid-19 bland passagerare på färjan Norröna. Det var då två personer om testade positivt för viruset. En av dem var en islänning som testat positivt i Danmark inför avresan.

Under resan höll sig mannen i sin hytt och var aldrig i kontakt med andra passagerare. Personalen ombord var informerad om att han hade smittats. Efter att mannen gått i land i Seyðisfjörður och testats på nytt visade det sig att han hade antikroppar. Han hade alltså smittats långt före avresan.

Ytterligare en passagerare testade alltså positivt för covid-19. Även det troddes vara en person som skulle ha antikroppar. Den analysen är dock inte klar ännu.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Jag hade precis kommit ur tonåren när jag begärde utträde från statskyrkan. Inte för att jag kände antipati mot den. Jag ville helt enkelt stå utanför alla trossamfund. ... Men så dör ens mamma och då vill man att orgeln är okej. Det här är som att betala till fackförbundet. Man är inte alltid nöjd men samfundet behöver finnas där och då behöver det bidrag och uppmuntras till gott arbete."

Ögmundur Jónasson, tidigare alltingsledamot för Gröna vänstern, i Morgunblaðið om varför han åter gått med i den isländska statskyrkan.

söndag 5 juli 2020

Sju av tio islänningar: Män och kvinnor är jämställda

Sju av tio islänningar anser att kvinnor nu har samma rättigheter som män. Men det är dubbelt så många kvinnor som inte håller med om att könen är jämställda. Sympatisörer till Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Piratpartiet anser oftare att samhället ännu inte är jämställt. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

Island har de senaste åren rankats som världens mest jämställda land i en rad undersökningar. Som motivering nämns ofta att landet nu har sin andra kvinnliga statsminister, har haft en kvinnlig president, har en kvinnlig biskop och en kvinnlig riksåklagare.

Politiska reformer som nämns i sammanhang är lagstiftning om jämställda löner och förlängd föräldraledighet.

Hela 70,2 procent anser nu att män och kvinnor har samma rättigheter. Men det är 20,5 procent som inte tycker att män och kvinnor har lika villkor. Resterande 9,3 procent varken instämmer eller förnekar påståendet.

Men det är betydligt fler män som upplever att Island nu är jämställt. Det är 80 procent av männen som svarar att könen har samma villkor. Samma åsikt har 60 procent av kvinnorna.

Och det är 28 procent av kvinnorna som säger att könen inte är jämställda. Bara 13 procent av männen delar den åsikten.

Anhängare till Centerpartiet, Framstegspartiet, Självständighetspartiet och Renässans anser i större utsträckning att män och kvinnor har samma rättigheter. Gröna vänsterns, Socialdemokraternas och Piratpartiets väljare anser oftare att Island ännu inte är jämställt.

Falskt förbud för att turister ska betala vid Seljalandsfoss

Avgiften för att parkera vid Seljalandsfoss är 700 isländska kronor. Men alla åker inte hela vägen fram till besöksparkeringen vid vattenfallet. Vissa ställer i stället bilen vid korsningen mellan ringvägen och vägen till Þórsmörk. Nu har någon börjat lappa bilar och påstår att det är förbjudet att parkera där. Syftet tycks vara att tvinga bilister att betala vid vattenfallet.

Seljalandsfoss är en av de populäraste turistattraktionerna på den isländska sydkusten. Varje år stannar hundratusentals turister för att beskåda vattenfallet. Men här finns också vad som har kallats en av världens dyraste parkeringsplatser. Även den som bara stannar i några minuter måste betala avgiften på 700 isländska kronor.

Avgiften ger även besökare möjlighet att gå på toaletten vid vattenfallet. Den infördes av markägarna i samråd med kommunen. Parkeringsavgifter sågs som det bästa alternativet att finansiera investeringar vid Seljalandsfoss. Bland annat har parkeringsplatserna byggts ut gång på gång eftersom trängsel gjort att många parkerat längs vägen och därmed skapat en risk för olyckor.

Men somliga har i stället parkerat i korsningen mellan ringvägen och vägen till Þórsmörk. Där finns en avfart som ägs och sköts av statliga Vegagerðin. Där är det inte förbjudet att parkera - men det tar tio minuter att gå till vattenfallet.

I en grupp på Facebook uppmärksammas nu att någon - som tros vara markägarna - lappar bilar på den parkeringen. Där påstås det att det är förbjudet att ställa bilen på Vegagerðins parkeringsplats. Vidare sägs det att det är farligt att parkera där eftersom promenaden till vattenfallet utgör en olycksrisk - bland annat på grund av stenras från klipporna.

Lappen är inte signerad. På lappen antecknas klockslag, datum och registreringsnummer som om det skulle röra sig om verkliga böter. Och besökarna uppmanas att flytta bilen till parkeringen vid vattenfallet - vilket också betyder att de måste betala avgiften på 700 isländska kronor:
"Please park in Waterfall parking. If not you can expect to get fined you are in focus!"
En av de personer som har kommenterat inlägget är anställd på Vegagerðin och bekräftar att det inte är förbjudet att ställa bilen vid avfarten vid korsningen.

Här kan du läsa mer om Seljalandsfoss.

Dagens citat

"Länge så tänkte jag inte på dessa dikter. Det var nästan en del av ett annat liv och jag dömde dem hårt. Så kom människor och började att fråga efter dessa böcker som länge hade varit omöjliga att få tag på."

Jón Kalman Stefánsson i RÚV om att de tre diktsamlingarna från början av hans författarskap - Með byssuleyfi á eilífðina, Úr þotuhreyflum guða och Hún spurði hvað ég tæki með mér á eyðieyju - nu har getts ut på nytt.

lördag 4 juli 2020

Isländska fotbollslandslagets film anklagas för chauvinism



"En tanke, ett hjärta som slår för Island." Så låter det i den film där fotbollsförbundet KSÍ:s nya logga presenteras. I loggan syns Islands fyra skyddsandar - och de spelar också en stor roll i filmen där de beskrivs som krafter som försvarar öriket mot främmande hot. Konstprofessorn Guðmundur Oddur Magnússon anser att filmen präglas av chauvinism - medan Centerpartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson gillar den.

När Hannes Þór Halldórsson inte står i mål för herrarnas fotbollslandslag regisserar han reklamfilmer. Han är också regissör av den nya film som presenterar fotbollsförbundets nya logga. Filmen och loggan har samma fokus - nämligen Islands fyra skyddsandar.

Men bildspråket och tonen i budskapet delar islänningarna. Guðmundur Oddur Magnússon, professor vid Listaháskóli Íslands, säger i Stundin att han tycker att loggan i sig är acceptabel även om den inte för tankarna till fotboll. Däremot är han mycket kritisk till filmen:
"När högfärden eller chauvinismen spelar på fiolens högsta strängar angränsar det här naturligtvis till att vara skrattretande. Det där är inget bevis för måttfullhet. Detta är bara chauvinism, nationalistisk chauvinism. Sannolikt har Centerpartiets kommentarsfält gått igång och börjat beundra detta. Det är dumhetens kulmen att släppa ifrån sig något sådant. Jag vet inte om det är barn eller idioter som har varit i farten eller om de verkligen menar detta. Det här är inget annat än en del av den trumpistiska polariseringen - att provocera extremerna och att dra fram ungdomsföreningsandan i sin värsta form. Det här är faktiskt frånstötande."
Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson rosar däremot filmen. Han kommenterar den på Facebook:
"Snygg logga och video!"
Bjarni Már Magnússon, professor i juridik vid Háskólinn í Reykjavík, håller inte med. Han skriver på Twitter att videon för tankarna till de politiska extremiströrelser som växte fram under början av 1900-talet. I ett annat inlägg på Twitter skriver han att filmen får honom att associera till tredje riket:
"Jag kom att tänka på slagordet Blut und Boden när jag tittade på det här."
KSÍ skriver i ett pressmeddelande att filmen sammanfaller med lanseringen av nya landslagsdräkter. Ordföranden Guðni Bergsson säger till Vísir att filmen anspelar på välkända berättelser. Han håller inte med om att budskapet skulle vara aggressivt eller fascistiskt.

Restaurang i Keflavík portar gäster som inte fått coronasvar

Turister som ännu inte har fått svar på coronatestet på flygplatsen är inte välkomna till Fernando's Restaurant i Keflavík. Om de inte kan visa upp ett negativt prov för covid-19 får de vända i dörren. De får också veta att de är välkomna tillbaka när de har ett negativt testsvar. Ägaren Francisco Laines säger i Morgunblaðið att han har mötts av förståelse för åtgärden.

Den 15 juni började Island testa ankommande resenärer för covid-19. Men det kan - beroende på var provet görs - ta upp till ett dygn innan resenären får svar. Innan dess uppmanas alla resenärer att minimera alla sociala kontakter.

De flesta turisterna kommer till Island via flygplatsen i Keflavík. Men de är inte välkomna till Fernando's Restaurant innan de kan visa upp ett negativt coronatest. Ägaren Francisco Laines säger i Morgunblaðið att han med denna åtgärd både vill skydda personalen och minska risken för smittspridning i samhället:
"Det är svårt att avvisa kunder men det måste vara ett sätt att skydda landet. Vi gör det här för att skydda våra kunder och personalen. Hittills har människor haft mycket stor förståelse för detta."
När kunder kommer till restaurangen möts de i entrén. Om det rör sig om turister måste de visa upp ett negativt test för covid-19. Om de ännu inte har fått svar på provet får de beskedet att de är välkomna tillbaka senare när de har ett negativt besked att visa upp.

Francisco Laines initiativ har bland annat rosats i en Facebook-grupp för boende i Keflavík. Det var en ortsbo som noterade att nyanlända turister avvisades i entrén. Han säger i Morgunblaðið att fler restauranger borde ha samma princip för att minska riskerna för smittspridning:
"Människorna kom och sade sig nyligen ha kommit från flygplatsen. De hade varit på provtagning för en halvtimme sedan och sade sig ännu inte ha fått resultaten. Jag berättade för dem att jag tyvärr måste be dem att vänta tills de hade fått resultaten och de hade full förståelse för det."
Personer som anländer till Keflavík brukar i regel få svar inom några timmar.

Dagens citat

"Vi gick inte i land på närmare två veckor och fick mat skickad till båten. Så vi var i karantän ombord."

Birgitta Vittberg, svensk turist som tillsammans med maken Hans seglade till Island, i Fréttablaðið om hur de gjorde för att slippa karantän eller provtagning vid ankomsten - läs mer här.

fredag 3 juli 2020

Varnar för risken för jordskred efter skalv på norra Island

Illustration: Veðurstofa Íslands
Längs stora delar av kusten på norra Island finns en avsevärd risk för jordskred. Flera ras har redan inträffat under den jordskalvssvärm som nu pågår till havs ett par mil från Siglufjörður. Serien av jordskalv är den största i regionen på över 40 år. Sedan den började för två veckor sedan har närmare 10 000 skalv inträffat.

Vid lunchtid den 19 juni började den största jordskalvssvärmen på över 40 år i den så kallade Tjörnessprickzonen. Sedan dess har närmare 10 000 jordskalv registrerats i området. Det största inträffade på kvällen den 21 juni och uppmättes till 5,8. Skalvet var så kraftigt att det kändes i stora delar av landet.

Jordskalvssvärmen pågår fortfarande. Men skalven har blivit både färre och svagare. Majoriteten av skalven sker alltjämt ute till havs ett par mil norr om Siglufjörður. De senaste dagarna har aktiviteten också ökat en bit österut kring Húsavík och Flatey i Skjálfandi.

Gårdagens största skalv inträffade klockan 19.20 och hade en magnitud på 3,6. Skalvet hade sitt epicentrum ett par mil norr om Gjögurtá, den nordligaste punkten på Eyjafjörðurs östra sida. Det kändes i bland annat Siglufjörður och Ólafsfjörður.

Det skalvet var det största i området sedan den 27 juni. Då inträffade ett jordskalv med en magnitud på 4,1.

Ett annat större skalv skedde klockan 4.15 i går morse. Det uppmättes till 3,1. Även det var tillräckligt kraftigt för att kännas i Siglufjörður och Ólafsfjörður.

De största skalven i den nu pågående serien följdes av stora jordskred och stenras. Vegagerðin befarade att skreden skulle orsaka att marken under fyren vid Gjögurtá rämnade. Sedan den fyra meter höga fyren restes 1970 har marken runt omkring eroderat avsevärt. Den står på en allt tunnare och brantare landtunga.

Än så länge lyser dock fyren. Och den har ännu inte rasat i havet. G. Pétur Matthíasson, informationsansvarig vid Vegagerðin, säger till RÚV att fyren ska kontrolleras längre fram i sommar. De senaste veckornas jordskalv verkar dock inte ha gjort den redan kritiska situationen än mer prekär.

Myndigheterna har alltjämt förhöjd beredskap i området. Almannavarnir varnar på Facebook för risken för nya jordskred och stenras. Faran sträcker sig hela vägen från östra sidan av Skagafjörður i väster till norra Melrakkaslétta i öster.

Större jordskalv riskerar att följas av nya ras. Men personer uppmanas att även vara försiktiga i allmänhet. De senaste veckornas skalv kan ha skapat sprickor som kan vara på väg att rämna.

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen på norra Island.

Ettåring smittad - mamman testade positivt efter tio dagar

Tio dagar efter ankomsten till Island testade kvinnan positivt för covid-19. Även hennes ettårige son har nu smittats av coronaviruset. Men kvinnan - som är från Albanien - tros inte alls ha exponerat lika många för smittan dom den fotbollsspelare som reste in några dagar tidigare. Det är nu tio som hålls i isolering sedan de drabbats av coronasmitta. Ytterligare 440 personer sitter i karantän.

Den 20 juni anlände en kvinna från Albanien till Island. Vid inresan testade hon negativt för covid-19. Tio dagar senare testades på nytt sedan hon känt symtom som skulle kunna vara coronasmitta. Då var testet positivt.

Ett tiotal personer i kvinnans närhet har testats hittills. Ett av testen har varit positivt. Det är kvinnans ettårige son som också smittats. Han har dock inga allvarliga symtom i dagsläget.

Ett femtontal personer har försatts i karantän sedan de varit i kontakt med kvinnan. Men det är alltså betydligt färre än antalet som tvingades i karantän på grund av den isländska fotbollsspelare som ankom till Keflavík från USA några dagar tidigare.

Även hon testade först negativt och därefter positivt tio dagar senare. Under tiden på Island medverkade hon bland annat i två fotbollsmatcher och gick på en studentfest. Omkring 300 personer sattes i karantän efter beskedet om smittan.

Tre nya fall - varav ett var den ettårige pojken - av covid-19 rapporterades i går. Det är nu totalt tio personer som bär på smittan. Ytterligare 440 personer är i karantän.

Sedan Island öppnade gränsen den 15 juni är det 29 resenärer som har testat positivt för covid-19. Av dessa har 23 personer haft antikroppar och de har därför inte tvingats till karantän eller isolering. Fyra personer har haft en aktiv smitta. Ytterligare två prover har ännu inte analyserats för antikroppar.

Totalt 15 927 personer har hittills testats vid gränsen.

Färjan Norröna anlände till Seyðisfjörður i går med omkring 600 passagerare ombord. Planen var att alla som inte var färingar - som är undantagna från kravet på coronatest eller karantän eftersom Färöarna betraktas som säkert - skulle testas till havs. Isländsk sjukvårdspersonal gick ombord färjan i danska Hirtshals.

Men provtagningen kunde inte börja direkt. Det fanns inget tillstånd från färöiska myndigheter för att testa resenärerna. Därför inleddes testningen först när färjan kommit in i isländskt vatten.

Eftersom färjan ankommer på morgonen var det bara en tredjedel av passagerarna som hann testas ombord. Resten av provtagningen gjordes när Norröna låg i hamn i Seyðisfjörður. Då deltog också personal från Heilbrigðisstofnun Austurlands och Íslensk erfðagreining.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"En stor del av passagerarna hade förhandsregistrerat sig och kunde gå direkt till provtagning. Det gick sedan problemfritt för dem som inte hade förhandsregistrerat sig eller ännu inte hade betalat."

Guðjón Vilhjálmsson, ansvarig på företaget Origo som utformat systemet för coronatestning och betalning, i Morgunblaðið om hur det fungerade när testavgiften infördes i måndags - läs mer här.

torsdag 2 juli 2020

Förslag: President på Island får sitta i högt tolv år

Mandatperioden förlängs från fyra till sex år. Men samtidigt får ingen president sitta längre än i två mandatperioder. Det är ett av huvuddragen i ett nytt grundlagsförslag som nu går ut på remiss. Där höjs också tröskeln för antalet underskrifter som krävs för att kandidera i ett presidentval från dagens 1 500 till omkring 6 000.

I det förslag till ny konstitution som grundlagsrådet tog fram 2011 fanns omfattande förändringar av presidentämbetet. Där märktes idén om att begränsa möjligheterna till omval och tydliga riktlinjer för folkomröstningar. Huvuddragen i förslaget fick ett överväldigande stöd i en folkomröstning 2012.

Socialdemokraterna och Gröna vänstern - som då bildade regering - lyckades inte genomföra förändringarna före valet våren 2013. Det berodde delvis på intern oenighet inom koalitionen. Senare regeringar har i princip varit ointresserade av att genomföra grundlagsrådets förslag.

Den nuvarande regeringen vill i stället stegvis förändra grundlagen. I nuläget ser det ut som att den kommer att undvika alla de punkter som går emot partilinjerna.

Självständighetspartiet motsätter sig en reformering av fiskekvotsystemet och tydliga uttalanden om att fisk är en naturresurs som tillhör nationen. Och både Självständighetspartiet och Framstegspartiet motsätter sig en reformering av valkretssystemet som skulle betyda att alla röster i landet väger lika. Eftersom bägge partierna har starkt stöd på landsbygden gynnas de avsevärt av dagens system där glesbygdsröster kan väga dubbelt så tungt som storstadsröster i mandatfördelningen till alltinget.

I samråd med partiledarna har domaren Skúli Magnússon utarbetat ett nytt grundlagsförslag om presidentens roll. Även om partiledarna varit inblandade i arbetet behöver det inte betyda att de ställer sig bakom förslaget i alltinget. Remisstiden går ut den 22 juli.

Enligt förslaget ska mandatperioden förlängas från fyra till sex år. Samtidigt ska ingen president få sitta längre än två mandatperioder. Taket blir alltså tolv år.

Presidenten får enligt förslaget behålla möjligheten att inte skriva under lagar. I dag går en sådan lag vidare till folkomröstning om inte alltinget river upp den. Det här förfarandet ska tydliggöras i den nya grundlagen. Om presidenten nekar att skriva under en lag kan alltinget välja att dra tillbaka den och därmed undvika en folkomröstning.

Ungefär så gick det till när Ólafur Ragnar Grímsson 2004 valde att inte underteckna en lag som reglerade ägarförhållanden på mediemarknaden. Det var uppenbart att lagen inte stöddes av en majoritet av islänningarna. I stället för att riskera ett nederlag valde dåvarande statsministern Davíð Oddsson att återkalla lagen. Men den konstitutionella osäkerhet som då rådde ska alltså få tydliga riktlinjer i den nya grundlagen.

En annan förändring gäller antalet underskrifter som krävs för att kandidera i ett presidentval. I dag räcker det med 1 500 namn fördelade på de sex valkretsarna. Den gränsen har inte ändrats sedan Island blev republik 1944.

De senaste åren har allt fler kritiserat att antalet underskrifter inte har anpassats till befolkningsutvecklingen. Det gällde inte minst efter 2016 års val. Då var det nio personer som kandiderade - men fyra av dem fick under 1 procent av rösterna. Elísabet Kristín Jökulsdóttir, Guðrún Margrét Pálsdóttir, Hildur Þórðardóttir och Ástþór Magnússon lyckades alla samla ihop de nödvändiga underskrifterna. Men alla fyra fick mindre än 1 500 röster var i valet.

Enligt förslaget krävs det underskrifter från 2,5 procent av de röstberättigade väljarna för att få kandidera. Det motsvarar i dag omkring 6 000 personer. Som en jämförelse fick Guðmundur Franklín Jónsson - som förlorade lördagens presidentval mot Guðni Th. Jóhannesson - dubbelt så många röster.

Island har haft fem presidenter före Guðni Th. Jóhannesson. Bara den allra första - Sveinn Björnsson som valdes av alltinget och inte genom en folkomröstning - satt i två mandatperioder. Ólafur Ragnar Grímsson var president i tjugo år, Vigdís Finnbogadóttir och Ásgeir Ásgeirsson i sexton år samt Kristján Eldjárn i tolv år.

Guðni Th. Jóhannesson upprepade efter segern att han inte kommer att sitta längre än i tolv år. Det förslag som nu är på remiss gäller dock inte retroaktivt. I teorin skulle han därför kunna sitta kvar till 2036 om förslaget skulle bli verklighet genom att först bli omvald 2024 och därefter 2030.

I förslaget ingår dessutom att presidenten berövas möjligheten att lägga ned åtal, att presidentens roll i regeringsbildningen förtydligas enligt dagens informella mönster och att presidenten blir skyldig att rådgöra med talmannen och gruppledarna innan den går med på en statsministers begäran att upplösa alltinget.

Även det är ett förslag som har en historisk bakgrund. Dåvarande statsministern Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, som då var ledare för Framstegspartiet, försökte 2016 upplösa alltinget efter avslöjandet om att han varit delägare i bolag i skatteparadis. Han hade inte förankrat beslutet i det egna partiet eller i koalitionspartnern Självständighetspartiet.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson försökte använda möjligheten att upplösa alltinget i den maktkamp som då blossade upp. Ólafur Ragnar Grímsson nekade dock att upplösa alltinget. Skälet var att bägge partierna ville regera vidare - men inte med Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som statsminister.

Dubbla coronatest för islänningar som återvänder hem

Dubbla test för covid-19 väntar islänningar som återvänder till Island. Det första testet görs vid ankomsten - och det andra genomförs fyra till fem dagar efter hemkomsten. I väntan på det andra provet kommer de att uppmanas att minimera sociala kontakter. Det förslaget presenterades i går av statsepidemiologen Þórólfur Guðna­son.

Fyra nya fall av coronasmitta rapporterades i går. Tre personer testade positivt för covid-19 vid ankomsten till Island. Det fjärde fallet var en kvinna som testade negativt vid inresan den 20 juni. Efter att ha känt symtom testades hon på nytt tio dagar senare. Det provet var positivt.

Smittspårningen är inte klar. Men myndigheterna tror inte att den smittade kvinnan har någon anknytning till de fall som har koppling till en isländsk fotbollsspelare som återvände från USA den 17 juni.

En av de smittade spelar med Fylkir i damfotbollens högsta division. Hela spelartruppen samt tränare och funktionärer har nu testats. Fylkir skriver på Facebook att inget test var positivt för covid-19. Samtliga som kan kopplas till den smittade kvinnan som kom från USA är dock alltjämt i karantän.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðna­son sade under en presskonferens i går att han kommer att vända sig till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir med ett förslag på nya restriktioner. Reglerna föreslås gälla personer som är bosatta på Island och återvänder hem från utlandet.

Islänningar ska genomgå dubbla test för covid-19. Det första testet görs vid ankomsten. Därefter görs ett nytt test fyra till fem dagar senare. Syftet är att kunna identifiera personer som smittats just före ankomsten och därför kanske inte upptäcks i det första testet.

I väntan på det andra testet kommer islänningar att uppmanas att så långt som möjligt följa reglerna för karantän. De ska minimera sociala kontakter för att minska riskerna för smittspridning.

Skälet till att just islänningar ska testas dubbelt är att de enligt Þórólfur Guðna­son utgör en betydligt större risk. De har mycket fler sociala kontakter med islänningar än turister. De har också närmare kontakter - genom exempelvis handskakningar, kramar och kindpussar - än vad turister har.

Det andra provet blir avgiftsfritt om det görs inom 30 dagar från ankomsten till Island. Þórólfur Guðna­son vill införa kravet på dubbla tester så snart som möjligt.

Det är nu elva smittade som hålls i isolering. Dessutom är 434 personer i karantän.

Sedan coronatesterna vid gränsen infördes den 15 juni har 15 197 resenärer testats. Hittills har 27 prover varit positiva för covid-19. Men 20 av dessa resenärer har haft antikroppar och anses därför inte kunna sprida smittan vidare. Fyra personer har haft en pågående virussjukdom och har därför tvingats till isolering. Tre tester har ännu inte analyserats för antikroppar.

Þórólfur Guðna­son sade under presskonferensen att provtagningen vid gränsen sannolikt kommer att pågå i flera månader. Han sade även att islänningar måste räkna med att tillvaron kommer att bli annorlunda under en betydligt längre tid än så. Olika typer av restriktioner kommer att gälla i åtminstone flera månader - och kanske till och med i flera år beroende på virusets utbredning.

Under presskonferensen riktade civilförsvarschefen Víðir Reynisson kritik mot arrangörer som delat upp arenor i områden för att kunna ta emot fler än 500 besökare. Han sade att det fanns exempel på arenor där det var möjligt att kunna gå mellan de olika områdena. Det innebar en ökad risk för smittspridning. För att efterleva taket på 500 besökare var det nödvändigt att hålla områdena åtskilda.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Det här är något som gör stor skillnad för oss här. Fisket ger kommunen intäkter med hamn- och vägningsavgifter och mer sådant och allt det här skapar mer liv här i området."

Eva Sigurbjörnsdóttir, kommunalråd i Árneshreppur, i Morgunblaðið om hur det kustnära fisket med ett tjugotal båtar från Norðurfjörður påverkar kommunen.

onsdag 1 juli 2020

Ras för lunnefågeln på Islands viktigaste häckningsplatser

Sex av tio lunnefåglar på Island häckar på Västmannaöarna och i Breiðafjörður. Och det är just där som återväxten ser ut att bli ovanligt låg. På bägge platserna har antalet använda hålor minskat med mer än en fjärdedel. Bäst är situationen på Grímsey och Lundey i norr samt vid Dyrhólaey på den isländska sydkusten. Det uppger Náttúrustofa Suðurlands på Facebook.

Efter många år av vikande återväxt var det många som började hoppas förra sommaren. Inledningsvis såg det ut som att tillgången till föda var god kring Västmannaöarna och i Breiðafjörður. Där häckar omkring 60 procent av beståndet av lunnefågel på Island.

Men det stora antalet häckande fåglar blev inte riktigt det trendbrott många hade hoppats på. Tillgången till havstobis - lunnefågelns huvudsakliga föda - blev allt sämre. Vuxna fåglar flög allt längre för att komma tillbaka med nordhavsräka och krill. Eftersom det är föda med lägre fettinnehåll gör de att ungarna växer långsammare.

Förra sommaren var den bästa på länge. Men det var ändå många ungar som svalt ihjäl när de övergavs av föräldrarna. De blev helt enkelt inte flygfärdiga innan de vuxna fåglarna började överge häckningsplatserna.

Inte heller denna sommar ser ut att vända den negativa trenden. Situationen är mest kritisk på Västmannaöarna - där det finns omkring en miljon hålor som lunnefågeln använder för att häcka - och i Breiðafjörður där antalet hålor är runt en halv miljon.

Náttúrustofa Suðurlands första kartläggning av häckningen visar att det är just här som ovanligt många hålor är tomma. På Elliðaey i Breiðafjörður minskade antalet bebodda hålor med 33,7 procent jämfört med sommaren 2019 och vid Stórhöfði på Hemön i Västmannaöarna med 26,9 procent.

Kläckningen började ovanligt tidigt - redan första veckorna i maj - på Västmannaöarna. Det betyder att ungarna bör vara flygfärdiga i början på augusti om de utvecklas i normal takt. Men begränsat med föda kan göra att det tar betydligt längre tid.

Skälet till den allmänna nedgången i beståndet är just försämrad tillgång till föda. I takt med att Nordatlanten blir allt varmare flyttar lunnefågelns favoritföda allt längre norrut. Men lunnefågeln återvänder varje sommar till samma håla för att häcka.

Länge har utvecklingen på Västmannaöarna och den isländska sydkusten gått hand i hand. Men vid Dyrhólaey på sydkusten noteras ett trendbrott. Här har andelen bebodda hålor ökat med 28 procent jämfört med förra året.

Positiva trender märks även på Lundey i Skjálfandi och på Grímsey där ökningen är 12,8 respektive 4,9 procent. På Drangey i Skagafjörður är andelen använda hålor oförändrat jämfört med förra sommaren.

På övriga platser är det färre lunnefåglar som häckar i år - även om nedgången inte är lika stor som på Elliðaey eller Hemön. Vid Ingólfshöfði är minskningen 7,4 procent, på Grímsey i Steingrímsfjörður och Hafnarhólmi i Borgarfjörður eystri 5,8 procent, på Vigur 5,7 procent, på Papey 5,4 procent och på Akurey 2,4 procent.

Náttúrustofa Suðurlands gör längre fram i sommar återbesök till samtliga kolonier för att följa kläckningen.

Här kan du läsa mer om lunnefågeln.

I dag börjar Island ta betalt för coronatester av turister

I dag börjar Island ta betalt av alla ankommande resenärer som testas för coronaviruset covid-19. Prislappen blir 9 000 isländska kronor för den som betalar i förtid och 11 000 för den som betalar i samband med provtagningen. Myndigheterna överväger nu nya restriktioner mot islänningar som anländer från utlandet.

Det är nu tolv personer som hålls i isolering eftersom de är smittade av coronaviruset. Två nya fall rapporterades under gårdagen. Ett upptäcktes vid gränsen och ett har koppling till den våg av smitta som uppstod sedan en fotbollsspelare smittats i USA just före hemresan till Island. Dessutom sitter 415 personer i karantän.

Fotbollsspelaren anlände till Keflavík den 17 juni och testade då negativt för covid-19 på flygplatsen. Efter att den amerikanska sambon testats i USA lämnade hon ett nytt prov. Då var det positivt. När smittan upptäcktes hade hon bland annat spelat två matcher för Breiðablik i damfotbollens högsta division och varit på en studentfest.

Kvinnan tros ha spridit smittan bland annat till två anställda på närings- och innovationsdepartementet. En av de smittade är kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttirs make. Hon meddelade i måndags att hon själv är i karantän i två veckor. Fem anställda vid departementet är också i karantän.

Hela departementet desinficerades under helgen. I måndags desinficerades sessionssalen i alltinget eftersom Lilja Alfreðsdóttir var på plats i måndags. Hittills är det dock bara en alltingsledamot - Piratpartiets Smári McCarthy - som har testat positivt för covid-19. Dessutom har sju anställda drabbats av smittan.

Ingen annan minister har satts i karantän. Men vid regeringssammanträden kommer på nytt avstånden mellan deltagarna att utökas för att minska risken för smittspridning.

I dag börjar Island ta betalt för coronatesterna vid gränsen. Resenärer ställs inför valet mellan två veckors karantän och testning. Provtagningen kostar 9 000 isländska kronor för den som betalar i förskott samtidigt som den obligatoriska hälsodeklarationen lämnas in. Prislappen för den som betalar på plats är 11 000 kronor.

Myndigheterna överväger nu att skärpa restriktionerna för vissa inresor till Island. Och tanken är att de ska gälla resenärer - eventuellt enbart islänningar - som kommer från högriskområden. Skälet är att islänningar har mycket fler sociala kontakter i hemlandet och därför riskerar att sprida smittan i mycket större omfattning än turister.

Hittills har spelare i Breiðabliks och Fylkirs damlag samt i Stjarnans herrlag smittats av covid-19. Därför sitter också dessa lag i karantän och de närmaste omgångarna har flyttats fram. Även KR:s damlag är i karantän eftersom de mötte Breiðablik den 23 juni, dagen innan en av spelarna testade positivt för coronaviruset.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet.

Dagens citat

"Jag längtar efter att använda det bästa som vi islänningar har. Det bra med coronaviruset är att man lär sig att uppskatta att vi har ett fantastiskt konserthus och fantastiska musiker. Vi kan bara gå eller ta bussen till konserter och vara gröna och sköna och stötta ett gott ändamål."

Björk i RÚV om den serie konserter hon gör i Harpa i Reykjavík i augusti där en del av intäkterna går till välgörande ändamål.

tisdag 30 juni 2020

Över 9 000 jordskalv på tio dagar norr om Siglufjörður

Illustration: Veðurstofa Íslands
Över 9 000 jordskalv har inträffat norr om Siglufjörður de tio senaste dagarna. Under måndagen registrerades omkring 200 skalv i området. Men den jordskalvssvärm som började den 19 juni är på väg att avta. Skalven har blivit både färre och svagare. Myndigheterna har dock alltjämt förhöjd beredskap eftersom det finns en risk för betydligt kraftigare skalv.

Vid lunchtid den 19 juni började en jordskalvssvärm till havs tre mil nordost om Siglufjörður. Det stod tidigt klart att det var en av de mest intensiva serierna av jordskalv på länge. Det kraftigaste skalvet inträffade klockan 19.07 den 21 juni. Det hade en magnitud på 5,8. Dagen innan skedde skalv som uppmättes till 5,6 och 5,4.

De kraftiga skalven avlöste varandra. Invånare i Siglufjörður och Ólafsfjörður hade svårt att sova när jordskalvssvärmen var som mest intensiv på grund av de ständiga skakningarna. De tre största skalven kändes ända från Ísafjörður i nordväst och Reykjavík i sydväst till Hella i söder och Svalbarð i nordost.

Jätteskalven orsakade mindre materiella skador. De utlöste också stenras vid Gjögurtá - ett område på östra sidan av Eyjafjörður som ligger ett par mil från svärmens epicentrum.

Jordskalven har fortsatt de senaste dagarna. Men skalven har blivit färre och svagare.

Över 9 000 jordskalv inträffade under svärmens tio första dagar. Under gårdagen registrerades omkring 200 skalv i området. Det största hade en magnitud på 2,7 och kändes inte i bebyggelse.

Så sent som i söndags kväll kände invånarna i både Siglufjörður och Ólafsfjörður av två jordskalv. Det första skedde klockan 19.46 och hade en magnitud på 3,5. Det andra ägde rum klockan 23.24 och uppmättes till 3,1.

Och klockan 4.52 i lördags skedde ett skalv med en magnitud på 4. Det skalvet skedde något längre ut till havs tre mil väster om Grímsey, där öborna också känt många av de större skalven.

Det finns inga tecken på att jordskalvssvärmen skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet. Inga rörelser i jordskorpan som tyder på magmarörelser har registrerats. I stället uppstår skalven på grund av kontinentalplattornas rörelser. Sådana jordskalv är mycket vanliga i den så kallade Tjörnessprickzonen där skalven inträffar.

Myndigheterna höjde beredskapen i området för jordskalv den 20 juni. Enligt Veðurstofa Íslands kan jordskalv med en magnitud på upp till 7 inträffa i den här delen av Tjörnessprickzonen.

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen på norra Island.

Nya coronafall fortsätter påverka isländska fotbollen

Tre nya fall av covid-19 och över hundra nya personer i karantän. Så utvecklades coronasmittan på Island i går. Och två av de nya fallen kan sannolikt spåras till den fotbollsspelare som anlände från USA för två veckor sedan. Nu överväger myndigheterna skärpta restriktioner för inresande. Dessutom fortsätter utbrottet att påverka den isländska fotbollen.

De senaste dagarna har isländska myndigheter trappat upp både smittspårning och provtagning. Skälet är den spelare i Breiðablik som återvände till Island från USA den 17 juni. När hon landade i Keflavík testade hon negativt för covid-19. Efter att hennes amerikanska sambo testat positivt för smittan lämnade hon ett nytt prov som var positivt.

Kári Stefánsson, vd för Íslensk erfðagreining, skriver på Facebook att företaget och myndigheterna nu har spårat smittan. Genom att studera mutationer av viruset kan de konstatera att fotbollsspelaren smittades av sambon. När hon kom till Island var smittan så ny att den inte gav utslag i testet.

Dagen därpå hoppade hon in när Breiðablik mötte Selfoss i den isländska damfotbollens högsta serie. Två dagar senare gick hon på en stor studentfest. Dagen därpå tillbringade hon mycket tid med en vän. Och den 23 juni spelade hon en halvlek när Breiðablik tog emot KR. Efter matchen fick hon veta att sambon var smittad.

Hon testades på nytt den 24 juni. Då hade hon extremt höga nivåer av viruset - trots att hon inte kände några symtom.

Sedan dess har omkring 600 personer som befunnit sig i kvinnans omgivning testats. Och ungefär 300 har tvingats i karantän. Det rör sig bland annat om spelare, tränare och funktionärer i Breiðablik samt i KR, domare, besökare på studentfesten samt familj och vänner.

Kvinnan spred smittan till en besökare på festen som spelar med Stjarnan i herrarnas högsta division och en som spelar med Fylkir i damernas högsta division. Hon tros också ha smittan en anställd på närings- och innovationsdepartementet. I går kväll kom beskedet om ett nytt fall av covid-19 som tros ha samband med kvinnan.

Under måndagen rapporterades två nya fall av covid-19. En av dem som testade positivt var en resenär som anlände till Keflavík.

Det är nu totalt tolv personer som bär på smittan. Ytterligare 443 personer sitter i karantän. De siffrorna kommer sannolikt att växa i dag. Fallet som bekräftades i går kväll har ännu inte förts in i den officiella statistiken som bara uppdateras en gång om dagen.

De nya fallen fortsätter att påverka den isländska fotbollen. Förbundet KSÍ skriver i ett pressmeddelande att två av Fylkirs damers matcher flyttas på grund av att en spelare smittats av covid-19. Dessutom uppmanar förbundet i ett pressmeddelande klubbar på seniornivå att inte använda bollkallar på matcherna för att minska riskerna för smittspridning.

Dessutom har samtliga spelare i damernas och herrarnas högsta divisioner erbjudits möjligheten att testas för coronaviruset. Fylkir uppger i ett pressmeddelande att träningar och övriga matcher nu fungerar som vanligt sedan arenan och klubblokalerna desinficerats.

En annan som är i karantän är kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir. Hon skriver på Facebook att en person i hennes närhet har smittats av coronaviruset. Själv fick hon i går ett negativt resultat i testet för covid-19. Som en försiktighetsåtgärd ska hon dock vara i karantän i två veckor.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason sade vid en presskonferens i går att han inte ville tala om en andra våg av viruset. Även om de inhemska fallen varit mycket få de senaste veckorna har han utgått från att smittan har funnits kvar i samhället.

Men de nya fallen gör att myndigheterna nu överväger en rad åtgärder. Þórólfur Guðnason sade att det kan bli aktuellt att senarelägga gränsen för antalet tillåtna deltagare på sammankomster. Tanken var att den skulle höjas från 500 till 2 000 personer den 13 juli.

Samtidigt fanns det funderingar på att börja tillåta restauranger, barer och andra nöjesställen att ha öppet längre än klockan 23. Nu var det mindre sannolikt att myndigheterna skulle utöka öppettiderna.

Þórólfur Guðnason talade om en rad andra tänkbara åtgärder. Han sade att det kan bli aktuellt att införa särskilda restriktioner för resenärer som kommer till Island från särskilda riskområden. Han nämnde dock inte vilka länder som skulle kunna hamna i den kategorin. Sådana resenärer skulle till exempel kunna tvingas till karantän.

Han uppmanade också islänningar som återvände hem att minimera sina sociala kontakter i inledningsskedet. Det var i synnerhet klokt att undvika stora folksamlingar. Just islänningar beskrev han som en potentiellt större risk än turister eftersom de har mycket fler sociala kontakter än utlänningar som bara är i landet en kortare tid.

Þórólfur Guðnason var dessutom bekymrad över att så många hade börjat strunta i särskilda hygienåtgärder. Det skapade förutsättningar för viruset att sprida sig. Han uppmanade alla att fortsätta att tvätta händerna eller använda handsprit och att hålla två meters avstånd.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Det går bra och ser bra ut på landsbygden. Men det är fortfarande väldigt lugnt i Reykjavík. Men från de utländska marknaderna så börjar det sakta men säkert att komma och bokningarna ökar även för sommaren så vi bestämde oss för att öppna Canopy."

Hildur Ómarsdóttir vid Icelandair Hotels i RÚV om bokningsläget för sommaren och att kedjan nu vid månadsskiftet öppnar det andra av totalt sju hotell i Reykjavík.

måndag 29 juni 2020

Guðni Th. Jóhannesson efter segern: "Oerhört tacksam"

Guðni Th. Jóhannesson valdes till Islands president med den näst största segermarginalen genom tiderna. Han ser det som en uppmaning från väljarna att fortsätta utöva ämbetet på det sätt han gjort de senaste fyra åren. Utmanaren Guðmundur Franklín Jónsson säger att han har lyckats väcka tusentals islänningar. Men han är inte på väg in i partipolitiken igen.

Sällan har ett presidentval varit så odramatiskt som lördagens duell mellan den sittande presidenten Guðni Th. Jóhannesson och utmanaren Guðmundur Franklín Jónsson. Opinionsmätningarna pekade på att Guðni Th. Jóhannesson skulle väljas om med över 90 procent av rösterna. Redan de första siffrorna på valnatten bekräftade den bilden.

När de sista rösterna var räknade vid åttatiden på söndagsmorgonen stod Guðni Th. Jóhannesson som segrare. Han fick 92,2 procent av rösterna mot 7,8 procent för Guðmundur Franklín Jónsson. Segern innebär att han är Islands president i ytterligare fyra år.

Guðni Th. Jóhannesson säger till RÚV att han betraktar segern som en uppmaning att fortsätta utöva sitt ämbete på det sätt som han gjort sedan han tillträdde 2016. Han vill även i fortsättningen vara en president som strävar efter att ena nationen, som lyssnar på medborgarna och som är redo att ingripa i det politiska livet om det krävs:
"Det är en bra matsäck att ha med sig på vägen, en bekräftelse på att medborgarna har uppskattat hur jag har skött mina uppgifter här på Bessastaðir och ett tecken och en bekräftelse på att jag har fått uppdraget att fortsätta på samma väg. För det är jag oerhört tacksam."
På valnatten upprepade Guðni Th. Jóhannesson att han inte kommer att stanna längre än högst tolv år på posten. Om han skulle kandidera och bli omvald även 2024 skulle han alltså lämna uppdraget 2028.

Själv har Guðni Th. Jóhannesson alltid hållit på Manchester United i den engelska fotbollen. Men när han av RÚV fick frågor om ledarskap valde han att hylla Liverpools tränare Jürgen Klopp som en inspiration - i synnerhet efter lagets seger i Premier league:
"Men det att kunna ta ansvar och samtidigt visa ödmjukhet är något som Klopp visade väl. Det att kunna vara ambitiös och samtidigt visa artighet, vara full av bestämdhet men även mjukhet. Så är bra ledare och jag hoppas att jag lyckas vara det nu när fyra nya år tar vid."
Utmanaren Guðmundur Franklín Jónsson betraktar sig i någon mån som en segrare. Han säger i en video på Facebook att han har lyckats väcka 13 000 islänningar. Han hävdar också att han har påverkat Guðni Th. Jóhannesson. Han beskriver sin kampanj som ett sätt att motverka en försäljning av energibolaget Landsvirkjun och ett isländskt EU-inträde.

Guðmundur Franklín Jónsson hävdar att etablissemanget har motarbetat hans kampanj redan från början. I talet på Facebook nämner han att han har haft hela "kampanjmaskinen" i form av "fyrpartierna" - Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Socialdemokraterna och Gröna vänstern - emot sig liksom "EU-grejen":
"Det finns en verklig rädsla i systemet och för dem som vill stoppa ett EU-inträde är det kanske värt att tänka på att fast de inledningsvis var så kraftigt emot detta så är vi nu kanske närmare att gå med. Till viss del. Jag vet inte."
Däremot säger Guðmundur Franklín Jónsson att han inte kommer att kandidera till president igen och att han inte heller är på väg in i partipolitiken igen. Inför valet 2013 grundade han Höger-gröna med målet att komma in i alltinget. På partiprogrammet fanns bland annat en ny valuta och avskrivningar av 45 procent av hushållens skulder.

Men han fick inte själv leda Höger-gröna i valet. Guðmundur Franklín Jónsson var nämligen folkbokförd i Tjeckien. Partiet nådde inte över spärren till alltinget. Tre år senare gick Höger-gröna upp i främlingsfientliga Isländska folkfronten. Då hade han själv lämnat partiet. Inför valet 2016 försökte han få plats på Självständighetspartiets listor men misslyckades i provvalet.

Kampanjen i presidentvalet var enligt Guðmundur Franklín Jónsson inte tänkt att lägga grunden för en ny kandidatur till alltinget. Han säger till RÚV att han har nog att göra ändå. Men han hoppas att hans idéer lever vidare:
"Jag har uppenbarligen väckt vissa känslor hos folket och jag hoppas att dessa 13 000 röster inte somnar på vakten över naturresurserna."
Guðmundur Franklín Jónsson har främst lockat personer som sympatiserar med Centerpartiet. I mindre utsträckning har han även tilltalat Folkets partis och Islands socialistpartis väljare. Gemensamt för dessa tre partier är att de ofta ser sig som motståndare till en samhällselit som trotsar folkviljan.

Det har spekulerats i Guðmundur Franklín Jónssons intresse för att ansluta sig till i första hand Centerpartiet och i andra hand Folkets parti. Det förefaller dock långsökt. Det är svårt att se hur han skulle kunna dra jämt med Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Och Guðmundur Franklín Jónsson skulle knappast acceptera en roll i skuggorna.

Folkets parti står sannolikt för långt till vänster i många frågor för Guðmundur Franklín Jónsson. Här skulle han dessutom konkurrera med partiledaren Inga Sæland - och även det förefaller som två personer som skulle ha svårt att komma överens.

Återstår gör mikropartierna Frihetspartiet och Isländska folkfronten. Flera ledande namn från dessa partier arbetade för Guðmundur Franklín Jónssons kampanj. Här skulle det säkert finnas intresse för hans namn på listorna.

Dessa två partiers historia kantas dock av splittringar och av valfiaskon. Hittills har de varit promillepartier - och inte heller det förefaller förenligt med Guðmundur Franklín Jónssons självbild.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

300 i karantän efter coronasmitta i isländsk fotboll

Omkring 300 personer är nu i karantän sedan ett fall av coronasmitta upptäcktes i den isländska toppfotbollen. Breiðabliks Andrea Rán Snæ­feld Hauks­dótt­ir hann spela två matcher och gå på flera studentfester innan smittan avslöjades. Ytterligare tre personer tros ha smittats genom samma sociala nätverk.

I torsdags kväll kom beskedet att Breiðabliks Andrea Rán Snæ­feld Hauks­dótt­ir testat positivt för covid-19. Hon kom till Island från USA den 17 juni. Då testade hon negativt på flygplatsen. När en närstående insjuknade testades hon på nytt trots att hon var symtomfri. Den här gången var testet positivt.

Omkring 300 personer har nu satts i karantän medan smittspårning och provtagning pågår. Andrea Rán Snæ­feld Hauks­dótt­ir hann spela två matcher för Breiðablik innan smittan upptäcktes. Såväl det egna laget som motståndarlaget KR och domarna är nu i karantän. Fotbollsförbundet KSÍ uppger i ett pressmeddelande att två omgångar i ligan skjuts upp på grund av smittan liksom en cupomgång.

Andrea Rán Snæ­feld Hauks­dótt­ir hann också besöka flera studentfester. En av besökarna representerar Stjarnan i herrarnas högsta division. Även han har nu testat positivt för covid-19. KSÍ skriver i ett pressmeddelande att Stjarnans tre kommande matcher senareläggs. Klubbhuset stängdes dessutom direkt för att desinficeras.

En annan besökare på en av festerna spelar med Fylkir i damernas högsta division. Också hon har testat positivt. Beskedet om smittan kom i går kväll. Fylkir uppger i ett pressmeddelande att det är troligt att de närmaste omgångarna i serien senareläggs. Spelaren är i isolering medan resten av laget och tränarstaben är i karantän. Alla träningar är inställda i dag.

En anställd på närings- och innovationsdepartementet har också smittats av covid-19. Även i det här fallet rör det sig om en person som umgåtts med Andrea Rán Snæ­feld Hauks­dótt­ir. Runt femton anställda vid departementet har nu satts i karantän.

I väntan på provtagning sköts dessutom två matcher i herrarnas fjärde division på framtiden. Det uppger KSÍ i ett pressmeddelande.

Nu pågår ett intensivt arbete med smittspårning. Personer som har haft kontakt med någon av de smittade har alltså redan satts i karantän. Omkring 180 av dessa personer har redan fått sina coronatester analyserade. Bara spelaren i Fylkir lämnade ett positivt test.

Det är första gången på över en månad som nya fall av coronasmitta upptäcks genom spridning mellan islänningar. Ännu har det dock inte talats om att återinföra hårdare restriktioner för att bekämpa viruset.

Just nu är det elva personer som är smittade av covid-19. Ytterligare 344 personer är i karantän.

De senaste dagarna har fler fall av coronaviruset upptäckts vid testningen på flygplatsen i Keflavík. Av de 22 resenärer som testat positivt har dock bara fyra personer haft en aktiv smitta som kunnat föras vidare. Sjutton personer hade redan antikroppar. Ytterligare ett fall är fortfarande under analys.

Regeringen meddelade i fredags att avgiften för att testas för coronaviruset vid gränsen sänks från planerade 15 000 isländska kronor. Skälet är enligt ett pressmeddelande att provtagningen har kunnat genomföras till en lägre kostnad.

För den som betalar i samband med provtagningen blir priset 11 000 isländska kronor från den 1 juli. För den som betalar minst ett dygn i förväg blir priset 9 000 isländska kronor. Motiveringen till det lägre priset är att förhandsbetalning gör att provtagningen går snabbare.

Här kan du läsa mer om coronasmittan inom den isländska fotbollen.

Dagens citat

"Detta är något som jag aldrig har gjort tidigare. Att kunna göra det här och ha känslan att man kan ha inverkan är fantastiskt."

Kinan Kadoni, som kom till Island från Syrien som flykting och nu bor i Blönduós, i RÚV om att han i lördagens presidentval som 31-åring fick rösta för första gången i sitt liv.

söndag 28 juni 2020

Enda butiken i Vopnafjörður räddas i sista minuten

På tisdag skulle Kauptún i Vopnafjörður slå igen för gott. Därmed skulle orten mista den enda livsmedelsbutiken. Och invånarna skulle få en timmes körning till närmaste butik. Men i går kom beskedet att nya ägare tar över Kauptún. Det innebär att butiken kommer att drivas vidare på samma sätt som tidigare.

I takt med att stora delar av landsbygden avfolkas försämras också förutsättningarna för dagligvaruhandeln. De stora kedjorna är i regel inte intresserade av att driva butiker i trakter där kundunderlaget är litet, turismen marginell och avstånden långa.

I våras meddelade Árni Róbertsson med familj att de tänkte sluta driva Kauptún i Vopnafjörður, den enda livsmedelsbutiken i kommunen Vopnafjarðarhreppur med 659 invånare. Den enda kedjan som visade intresse för att ta över butiken var Samkaup. De samtalen ledde dock inte till någon affär.

Därför såg det länge ut som att Kauptún skulle ha öppet för sista gången på tisdag. Därefter skulle invånarna få nöja sig med kiosksortimentet på bensinmacksbutiken Robbinn eller köra en timme till Þórshöfn eller en och en halv timme till Egilsstaðir.

Men i går meddelade ägarna på Facebook att de kommit överens med Berghildur Fanney Oddsen Hauksdóttir och Eyjólfur Sigurðsson. Båda är bosatta i Vopnafjörður. De tar över Kauptún från och med onsdag.

Ägarfamiljen skriver att de nya ägarna kommer att behålla samma öppettider. De uppmanar också invånarna att välkomna dem till Kauptún eftersom det inte är någon självklarhet att det ska finnas livsmedelsbutiker i glesbygden:
"Precis som vi väl känner till så är inte denna verksamhet en självklar sak här på landsbygden och vi avgående ägare och verksamhetsutövare tar av oss hatten för dem och litar på att de kommer att vara en heder för vår lilla region i framtiden."
Den nuvarande ägarfamiljen ber också om tålamod under en övergångsfas eftersom de nya ägarna kommer att behöva beställa en hel del varor.

Här kan du läsa mer om butiken i Vopnafjörður.

Överlägsen seger för Guðni Th. Jóhannesson i presidentval

Guðni Th. Jóhannesson är Islands president i ytterligare fyra år. Han segrade i gårdagens presidentval med den näst största marginalen genom tiderna.Guðni Th. Jóhannesson fick 92,2 procent av rösterna mot 7,8 procent för utmanaren Guðmundur Franklín Jónsson. Valdeltagandet var 66,9 procent.

För nionde gången röstade islänningarna i går i ett presidentval. Och det stod tidigt klart att valet närmast skulle bli en formalitet. Utmanaren Guðmundur Franklín Jónsson - en ekonom som jobbar som hotellchef på Bornholm, har ett förflutet på Wall Street och grundade Höger-gröna - har aldrig utgjort något reellt hot mot den sittande presidenten.

Guðni Th. Jóhannesson segrade med 92,2 procent av rösterna mot 7,8 procent för Guðmundur Franklín Jónsson. Valdeltagandet var 66,9 procent.

Det blev dock inte den största segermarginalen i republiken Islands historia. Efter två mandatperioder utmanades Vigdís Finnbogadóttir 1998 av Sigrún Þorsteinsdóttir. Den sittande presidenten omvaldes med 92,7 procent av rösterna medan utmanaren fick 5,3 procent.

Slutresultat:
Guðmundur Franklín Jónsson: 7,8 procent - 12 797 röster
Guðni Th. Jóhannesson: 92,2 procent - 150 913 röster
Valdeltagande: 66,9 procent - 168 821 röster
Blanka röster: 4 043
Ogiltiga röster: 1 068

Norra Reykjavík:
Guðmundur Franklín Jónsson: 7,8 procent - 2 259 röster
Guðni Th. Jóhannesson: 92,2 procent - 26 800 röster
Valdeltagande: 65 procent

Södra Reykjavík:
Guðmundur Franklín Jónsson: 8,1 procent - 2 334 röster
Guðni Th. Jóhannesson: 91,9 procent - 26 549 röster
Valdeltagande: 66,5 procent

Sydvästra valkretsen:
Guðmundur Franklín Jónsson: 7,2 procent - 3 461
Guðni Th. Jóhannesson: 92,8 procent - 44 630
Valdeltagande: 68 procent

Nordvästra valkretsen:
Guðmundur Franklín Jónsson: 8 procent - 1 150 röster
Guðni Th. Jóhannesson: 92 procent - 13 301 röster
Valdeltagande: 69,2 procent

Nordöstra valkretsen:
Guðmundur Franklín Jónsson: 6,6 procent - 1 317 röster
Guðni Th. Jóhannesson: 93,4 procent - 18 535 röster
Valdeltagande: 69,1 procent

Södra valkretsen:
Guðmundur Franklín Jónsson: 9,7 procent - 2 276 röster
Guðni Th. Jóhannesson: 90,3 procent - 21 098 röster
Valdeltagande: 64,7 procent

Guðmundur Franklín Jónsson röstade tidigt i en gymnasieskola i Reykjavík. Han sade sig vara optimistisk och stolt över att han hade bedrivit en hederlig kampanj. Han fortsatte i Morgunblaðið att anklaga Guðni Th. Jóhannesson för att ha bedrivit en ful kampanj:
"Oavsett hur det går så vann eller förlorade jag hederligt. ... Hade jag varit så oschyst och missbrukat min ställning som presidenten gjorde så skulle jag må dåligt om jag hade vunnit."
In i det sista hävdade Guðmundur Franklín Jónsson att opinionsmätningarna var manipulerade och att han själv skulle segra. När det visade sig att valresultatet blev helt i linje med mätningarna sade han sig ändå vara nöjd. Han förklarade också att han inte på allvar hade räknat med att vinna. Inte heller hade han trott att han skulle nå upp till tvåsiffrigt stöd.

Guðni Th. Jóhannesson sade i RÚV:s valvaka att han hade ilsknat till några gånger under valrörelsen när han utsattes för vad han ansåg vara osakliga angrepp. Inte minst gällde det när Guðmundur Franklín Jónsson ifrågasatte hustrun Eliza Reids arbete. Hon sade själv i valvakan att hon aldrig hade tänkt sig sluta arbeta om maken skulle väljas till president.

Han sade att han hela tiden hade varit segerviss. Guðni Th. Jóhannesson hade upplevt ett starkt stöd under hela mandatperioden och var därför övertygad om att det inte plötsligt skulle försvinna. Han såg resultatet som en uppmaning att fortsätta utöva ämbetet på samma sätt som han gjort sedan han valdes 2016.

De flesta vallokalerna stängde klockan 22. Men på Grímsey var röstningen enligt Vísir klar redan 12.40. Av de 52 öbor som hade rösträtt befann sig 26 på Grímsey och röstade. Att öborna röstar tidigt är något av en tradition. I flera val har vädret gjort det svårt eller omöjligt att transportera rösterna till fastlandet. Men i går var inte vädret något problem.

En väljare som röstade i grundskolan i Hella anklagade enligt RÚV valnämnden för att sprida propaganda. På en vägg i skolan sitter nämligen fotografier på samtliga presidenter - och däribland Guðni Th. Jóhannesson. Valnämnden tog ner fotot men höll inte med om att det skulle röra sig om propaganda för en av kandidaterna.

Ett problem som uppstod var utbrottet av coronasmitta med koppling till en fotbollsspelare som återvände från USA och testade positivt flera dagar efter inresan. Omkring 300 personer tvingades i karantän när smittan upptäcktes. De hade inte haft möjlighet att planera någon förtidsröstning.

Det var 196 personer av dessa som hade rösträtt och ännu inte hade röstat. De fick enligt ett pressmeddelande ta bilen till en plats i Kópavogur. Där fick de köra in i ett område som täckts av plast för att förhindra insyn. På grund av karantänen hade de inte tillåtelse att öppna fönstret eller gå ur bilen.

Vid infarten visade de upp id-kort och personnummer. Därefter skrev de namnet på den kandidat de röstade på och höll upp lappen för en röstmottagare. Sedan kryssade röstmottagaren det namnet på en valsedel. Totalt 89 personer röstade på det sättet.

Förfarandet gjorde alltså att röstmottagaren kunde se vem personen röstade på. Justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir sade i Morgunblaðið att ett liknande tillvägagångssätt används till exempel när personer som har vissa typer av funktionshinder röstar och behöver assistans.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.

Dagens citat

"Det här får inte upprepa sig. Jag har begärt ett möte i tillsynsnämnden för att det här inte ska upprepa sig."

Jón Þór Ólafsson, alltingsledamot för Piratpartiet och ordförande i konstitutions- och tillsynsnämnden, skriver på Facebook om att omkring 300 personer som sitter i karantän på grund av covid-19 först i sista minuten fick möjlighet att rösta i gårdagens presidentval - läs mer här.

lördag 27 juni 2020

Enda butiken i Vopnafjörður bommar igen för gott

Vid månadsskiftet stänger Kauptún i Vopnafjörður för gott. Ägarna har inte hittat någon som vill driva livsmedelsbutiken vidare. Samkaup visade intresse för Kauptún men det blev aldrig någon affär. Kommunen vill inte heller ta över butiken. Därmed blir invånarna utan dagligvaruhandel på orten. Närmaste butik finns sju mil bort i Þórshöfn.

I våras meddelade Árni Róbertsson att han tänkte sluta driva livsmedelsbutiken Kauptún i Vopnafjörður efter 32 år i branschen. Kauptún har länge varit den enda dagligvaruhandeln i kommunen. Dessutom driver familjen Robbinn, en butik med ett sortiment typiskt för bensinmackar.

Robbinn har sålts till nya ägare. Där finns ett litet sortiment av livsmedel. Men Kauptún läggs ned den 30 juni. Nikulás Árnason - son till grundaren Árni Róbertsson - säger i Morgunblaðið att intresset för att driva butiken vidare varit litet. Trots att kommunpolitiker sagt sig beredda att agera för att rädda butiken blev det i slutändan inget av de planerna:
"Det var en part som visade något intresse för det här, Samkaup. Men när det gällde så var det intresset inte stort - eller i praktiken litet eller inget. Kommunen ville inte heller ge sig in i det här på något sätt trots att ha meddelat annat. Därför gick det som det gick. Det är faktiskt litet sorgligt."
Kommunen Vopnafjarðarhreppur på östra Island hade vid årsskiftet 659 invånare. Av dessa bodde 527 personer i centralorten Vopnafjörður. Kundunderlaget tycks inte ha varit tillräckligt stort för att någon skulle vilja driva butiken vidare.

För invånarna innebär det att den närmaste livsmedelsbutiken finns i Þórshöfn. Det tar ungefär en timme att köra de sju milen mellan orterna. Till Egilsstaðir - där det finns ett större utbud av butiker - är det drygt elva mil.

Här kan du läsa mer om Kauptún i Vopnafjörður.

Islands president på väg mot rekordseger i dagens val

Guðni Th. Jóhannesson har ett enormt försprång till utmanaren Guðmundur Franklín Jónsson i dagens presidentval. I de två sista opinionsmätningarna har han stöd av över 90 procent av väljarna. Och enligt en analys är det 99,9 procents sannolikhet för att han väljs för en ny mandatperiod. Det var i går 53 510 personer som hade förtidsröstat - ett nytt rekord.

För nionde gången sedan republiken Island grundades 1944 väljer invånarna i dag president. Redan i går hade 53 510 personer förtidsröstat - vilket var nytt rekord för ett presidentval. Enligt opinionsmätningarna kan det bli ett annat rekord. Den sittande presidenten Guðni Th. Jóhannesson ser ut att vara på väg mot en överlägsen seger mot utmanaren Guðmundur Franklín Jónsson.

Det är första gången som en sittande president utmanas efter den första fyraårsperioden. Det fanns länge något av en tradition att inte ställa upp mot en president som ville bli omvald. Det mönstret ser nu ut att brytas.

Vigdís Finnbogadóttir hade varit president i åtta år när hon 1988 utmanades av Sigrún Þorsteinsdóttir. Hon valdes första gången 1980 med 33,8 procent av rösterna - den lägsta andelen för vinnaren i ett presidentval. Men 1988 omvaldes hon med 92,7 procent - den högsta segermarginalen hittills.

Guðni Th. Jóhannesson ser ut att gå mot en liknande seger. I en ny opinionsmätning från Maskína får han 94,7 procent mot 5,3 procent för Guðmundur Franklín Jónsson. Sedan förra mätningen har stödet för den sittande presidenten ökat med 2,3 procentenheter och stödet för utmanaren minskat med lika mycket.

Den sista väljarbarometern från Gallup - som utförts på uppdrag av RÚV - ger en liknande bild. Guðni Th. Jóhannesson tappar 0,1 procentenhet till 93,4 procent medan Guðmundur Franklín Jónsson ökar med 0,1 procentenhet till 6,6 procent.

Guðmundur Franklín Jónsson lockar främst väljare som sympatiserar med Centerpartiet. I sin kampanj har han försökt utmåla Guðni Th. Jóhannesson som en president som kontrolleras av en osynlig samhällselit. Han har också avfärdat opinionsmätningarna som manipulerade.

I stället har han lyft fram resultaten i okontrollerade undersökningar på nätet som en sannare bild av opinionen. Ólafur Þ. Harðarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, sade till RÚV att det var "besynnerligt" att ta sådana undersökningar på allvar.

I veckan sade Guðmundur Franklín Jónsson i RÚV att han räknade med en seger där han själv skulle få 53 procent av rösterna mot 47 procent för Guðni Th. Jóhannesson. Han hävdade dessutom att han hade påbörjat förberedelserna för en flytt till presidentens residens på Bessastaðir.

Men det är inte bara Guðmundur Franklín Jónsson själv som har lanserat en mängd konspiratoriska teorier. Bland dem som arbetar för hans kampanj finns flera ledande personer från de nationalistiska mikropartierna Isländska folkfronten och Frihetspartiet. I Stundin talade en anhängare om opinionsmätningar som en del av den djupstat som skulle få elitens kandidat Guðni Th. Jóhannesson omvald.

Vallokalerna stänger klockan 22. Det är 252 217 personer som har rösträtt - varav 126 550 kvinnor och 125 667 män. Den sydvästra valkretsen är störst där 72 695 personer får rösta. Därefter följer norra Reykjavík med 46 059, södra Reykjavík med 44 818, södra valkretsen med 37 439, nordöstra valkretsen med 29 695 och nordvästra valkretsen med 21 511.

Ingen av de två kandidaterna håller någon valvaka. Inför valdagen har det blossat upp en debatt om att personer i karantän inte får rösta. Flera hundra personer har de senaste dagarna tvingats i karantän på grund av ett par fall av coronasmitta inom den isländska toppfotbollen.

Ett preliminärt resultat är att vänta ganska snart efter att vallokalerna har stängt. Enligt Kjarninn - som har gjort en sammanvägning av opinionsmätningar - är sannolikheten för en seger för Guðni Th. Jóhannesson 99,9 procent.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.