fredag 4 december 2020

Island räknar med flockimmunitet tidigt 2021

Vaccineringen mot coronaviruset ska börja strax efter årsskiftet på Island. Hälsovårdsminister Svandis Svavarsdóttir räknar med att 75 procent av befolkningen kommer att vaccineras. Redan under första kvartalet 2021 ska Island uppnå flockimmunitet. Det skriver hälsovårdsdepartementet i ett pressmeddelande.

På Island rapporterades i går fjorton nya fall av coronaviruset. Bara en av de smittade var inte redan i karantän. Ytterligare fyra personer testade positivt vid gränsen.

Nu är det 205 smittade som hålls i isolering. Totalt 38 coronapatienter vårdas på sjukhus - varav två ligger på intensivvårdsavdelning.

Ytterligare 670 personer är i karantän och 971 personer i inresekarantän.

Regeringen har redan tecknat ett avtal med Astra Zeneca om coronavaccin för 115 000 personer. I nästa vecka skriver regeringen ett avtal med Pfizer om vaccin för 85 000 personer. Sammanlagt ska alltså den första omgången av coronavaccin räcka för 200 000 personer.

Dessutom pågår diskussioner om vaccin från Moderna och Janssen.

Pfizers vaccin väntas godkännas för användning till den 29 december. Hälsovårdsdepartementet skriver i ett pressmeddelande att vaccineringen på Island ska börja strax efter årsskiftet. De första leveranserna av vaccin ska komma tidigt i januari.

Statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son har tidigare sagt att han räknar med att processen kommer att gå mycket snabbt. Hälsovårdscentralerna ska ha kapacitet att vaccinera ett femsiffrigt antal personer om dagen.

Vaccinationen sker i två steg. Efter den första dosen blir det en ny dos efter två till tre veckor. Högst en månad senare ska den vaccinerade vara immun mot coronaviruset.

Island räknar med att 75 procent av befolkningen kommer att vaccineras. För att uppnå flockimmunitet krävs det enligt hälsovårdsdepartementet att 50 procent är immuna mot viruset. Det målet ska nås redan under första kvartalet 2021.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Marknadsföring och försäljning av boken borde därför ses som ett försök att sprida judehatets budskap och går tvärt emot demokratiska värderingar. Förintelsen är inte en teori utan ett historiskt faktum. Förintelseförnekelse är inte en fråga om yttrandefrihet utan snarare är det en skadeglad och ondsint förvrängning av sanningen och fakta som inte har något med yttrandefrihet eller tryckfrihet att göra."

Menachem Z. Rosensaft, chefsjurist vid World Jewish Congress, skriver i Vísir om utgivningen av en översättning av The Hoax of the Twentieth Century - som på isländska får titeln Tröllasaga tuttugustu aldarinnar - av Arthur R. Butz - läs mer här.

torsdag 3 december 2020

Kräver ursäkt till ministrar som hotades av åtal efter krasch

De fyra ministrar som riskerade att ställas inför rätta i landsdomstolen i finanskraschens kölvatten förtjänar en ursäkt. Det anser tretton alltingsledamöter från Självständighetspartiet och Centerpartiet. De hävdar att hela förfarandet var orättfärdigt och kännetecknades av partipolitik. Liknande förslag har lagts fram i alltinget två gånger tidigare.

Med 33 röster mot 30 röstade alltinget i september 2010 för att tidigare statsministern Geir H. Haarde skulle ställas inför landsdomstolen. Det var första gången domstolen sammankallades sedan den instiftades 1905. Och det var första gången som lagen om ministeransvar prövades sedan den infördes 1963.

Friades med minsta möjliga marginal - 32 röster mot 31 - gjorde före detta finansministern Árni M. Mathiesen. Utrikesministern Ingibjörg Sólrún Gísladóttir undkom med röstsiffrorna 34 mot 29 och finansmarknadsministern Björgvin G. Sigurðsson med siffrorna 35 mot 27.

Alla fyra ingick i den regering som ledde Island vid finanskraschen 2008. De anklagades för försumlighet på olika punkter. Genom att inte ha agerat på varningssignaler ansåg en särskild nämnd att de borde åtalas för lagbrott.

Men Geir H. Haarde var alltså den enda som åtalades. Han anklagades på fyra olika punkter och dömdes 2012 för en av dem. Han fälldes för att inte ha hållit särskilda regeringssammanträden om den ekonomiska situationen.

Självständighetspartiet röstade nej i samtliga fall. Socialdemokraterna var splittrade - och att vissa ledamöter röstade för att åtala Självständighetspartiets ministrar men mot att åtala Socialdemokraternas ministrar i den gamla regeringskoalitionen sågs av det forna allianspartiet som ett svek.

När Självständighetspartiet tog makten efter valet 2013 fick Geir H. Haarde snart indirekt kompensation för rättsprocessen. Han utsågs 2014 till Islands ambassadör i USA.

Nu vill tretton alltingsledamöter från Självständighetspartiet och Centerpartiet att de fyra före detta ministrarna ska få en ursäkt. De skriver att hela processen var felaktig och att hela omröstningen var bristfällig.

De specificerar inte vem det är som ska be om ursäkt. Men det talas i förslaget om "berörda parter" - vilket skulle kunna tolkas som de alltingsledamöter som då röstade för att de fyra ministrarna skulle åtalas.

Vidare skriver de att alltinget i det här fallet utnyttjades för en partipolitisk kampanj mot politiska motståndare. I förlängningen var den här typen av processer ett hot mot demokratin.

Ett av argumenten är att landsdomstolens dom visar att det inte fanns skäl att väcka åtal - trots att Geir H. Haarde fälldes på en av de fyra åtalspunkterna.

Liknande förslag har lagts fram vid två tidigare tillfällen. Även då har politiker från Självständighetspartiet och Centerpartiet funnits bland motionärerna.

Här kan du läsa mer om förslaget att be ministerkvartetten om ursäkt.

Reykjavík kan få hårdare restriktioner än övriga Island

Reykjavík med omnejd kan ännu en gång få hårdare coronarestriktioner än övriga Island. Det skriver statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son i ett brev till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Skälet är att de allra flesta nya fallen av coronasmitta rapporteras i huvudstadsregionen. Under gårdagen registrerades sexton nya fall.

På Island rapporterades i går sexton nya fall av coronaviruset. Fem av de smittade var inte i karantän. Dessutom var det en person som testade positivt vid gränsen.

Nu är det 204 smittade som hålls i isolering. Totalt 39 coronapatienter vårdas på sjukhus. Två av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

Dessutom är 637 personer i karantän och 996 i inresekarantän.

I måndags beslutade hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir på inrådan av statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son att förlänga de befintliga restriktionerna till och med den 9 december. Den senaste tidens ökande smittspridning gjorde att han drog tillbaka föreslagna lättnader av restriktionerna.

I ett brev till Svandís Svavarsdóttir skriver Þórólf­ur Guðna­son att det kan bli aktuellt att lätta på restriktionerna på landsbygden men behålla hårdare regler i Reykjavikområdet. Skälet är att smittspridningen är koncentrerad till huvudstadsregionen. Mellan 20 och 27 november var 93 procent av de smittade hemmahörande i Reykjavík med omnejd.

Þórólf­ur Guðna­son skriver vidare att det nu är tre olika stammar av coronaviruset som sprids. Smittspridningen kan i stor utsträckning härledas till mindre gruppsmittor kopplade till arbetsplatser och sammankomster i hem.

Han avvisar också möjligheten att införa ännu hårdare restriktioner. Þórólf­ur Guðna­son anser att nästa steg är en nedstängning av samhället med något som närmast kan liknas vid utegångsförbud - och det är inte nödvändigt eftersom de befintliga åtgärderna har effekt så länge som de efterlevs.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Det tycks vara en väldigt vanlig taktik hos Självständighetspartiet vid minsta motstånd att då har regeringen spruckit. Det här var inte ett hälsosamt samarbete."

Bjarni Halldór Janusson, som var ersättare i alltinget för Renässans när Självständighetspartiet och justitieminister Sigríður Á. Andersen nominerade fyra domare till Landsréttur som inte tillhörde de mest meriterade, säger till RÚV att koalitionspartnern hotade med regeringskris om Renässans inte röstade ja - läs mer här.

onsdag 2 december 2020

Utnämning av domare till Landsréttur var i strid mot lagen

Justitieminister Sigríður Á. Andersens utnämning av domare till Landsréttur var ett uppenbart lagbrott. När hon valde bort fyra kandidater för fyra mindre meriterade personer bröt hon mot lagen eftersom beslutet var godtyckligt. Det fastslår nu Europadomstolen för mänskliga rättigheters högsta instans. Själv avfärdar hon kritiken.

Med tillkomsten av Landsréttur fick Island ett rättssystem med tre domstolsnivåer. Men utnämningen av de femton domarna till den nya domstolen blev en stridsfråga. Dåvarande justitieministern Sigríður Á. Andersen fick en lista med de femton mest meriterade kandidaterna sedan departementet granskat alla ansökande.

Men Sigríður Á. Andersen valde att inte följa rankningen. Hon valde bort fyra av de personer som tillhörde de mest kompetenta. I stället nominerade hon fyra lägre rankade kandidater.

Efter en hätsk debatt klubbades nomineringarna i alltinget. Beslutet fattades om de femton domarna som en helhet och inte var för sig.

De bortvalda kandidaterna valde på olika sätt att agera juridiskt mot ministerns hantering av frågan. Flera av dem fick också rätt. Dessutom togs frågan till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. I mars 2019 fastslog domstolen att utnämningarna stred mot lagen.

Island överklagade domen. Men i går fastslog Europadomstolens högsta instans att hanteringen av utnämningarna saknade stöd i lagen. Domen var enhällig. Samtliga sjutton domare ansåg att Island skulle fällas.

Europadomstolen vänder sig mot att Sigríður Á. Andersen inte motiverade beslutet att göra andra bedömningar av kandidaternas kompetens. Hon valde bort vissa trots att hon av departementet fick veta att det var nödvändigt att göra en ny granskning av kandidaterna för att en sådan åtgärd skulle kunna vara motiverad.

Att beslutet om utnämningarna inte togs person för person gjorde hela processen ogenomtränglig. Men det var enligt domstolen inte bara processen i sig som var bristfällig. Sigríður Á. Andersen visade dessutom ingen som helst respekt för de regler som faktiskt fanns.

Domen står alltså fast. Beslutet från Europadomstolens högsta instans innebär dock inte att de fall som Landsréttur har behandlat behöver tas om. Däremot kan domslut där någon av dessa fyra domare varit delaktiga behöva tas om. Det rör enligt ett pressmeddelande från justitiedepartementet totalt 205 domar.

Sigríður Á. Andersen tvingades motvilligt bort från uppdraget som justitieminister efter Europadomstolens dom i målet i mars förra året. Hon hade stöd internt inom Självständighetspartiet. Avgången kom sedan Gröna vänstern hotat med regeringskris.

Själv har hon motiverat agerandet med att hon bland annat ville se en annan könsfördelning bland domarna. Hon har aldrig medgivit några misstag.

Det har spekulerats i att utnämningarna skulle vara ett led i en politisk kohandel där Brynjar Níelsson - även han alltingsledamot för Självständighetspartiet - skulle ha tagit ett steg tillbaka inför nomineringen av kandidater till alltinget. Det ska ha gett Sigríður Á. Andersen första platsen på listan i en av valkretsarna i Reykjavík - vilket i sin tur gjorde henne till en ministerkandidat.

I gengäld ska Brynjar Níelssons fru - som var en av de lägre rankade kandidater som Sigríður Á. Andersen lyfte upp - ha utnämnts till domare i Landsréttur. Detta är dock rykten som hittills inte kunnat beläggas på något sätt.

Även efter den nya förlusten sade Sigríður Á. Andersen i går att domen var felaktig och att den inte hade några konsekvenser för Island. Hon har också under hela processen ifrågasatt Europadomstolen för mänskliga rättigheter som institution.

Bjarni Benediktsson, Självständighetspartiets ledare, talade på Facebook om en "svart dag" men att det inte fanns några skäl att vara orolig för det isländska rättsväsendet. Statsminister Katrín Jakobsdóttir var i går försiktig i sina kommentarer.

Från Socialdemokraterna och Piratpartiet - de två oppositionspartier som varit mest kritiska till processen - sågs gårdagens dom som en bekräftelse på regeringens bristfälliga hantering av utnämningarna och Sigríður Á. Andersens bristande respekt för lagar och regler.

Här kan du läsa mer om turerna kring utnämningen av domare till Landsréttur.

Island behåller hårda regler när coronasmittan ökar

De hårdaste restriktionerna under hela coronapandemin blir kvar i ytterligare en vecka. De senaste dagarnas ökande smittspridning gör att statsepidemiologen Þórólfur Guðnason inte anser att det är möjligt att lätta på reglerna. Under gårdagen registrerades arton nya fall av coronaviruset. Dessutom avled ytterligare en person i sviterna av covid-19.

I dag var det många islänningar som hade hoppats på vissa lättnader i de hårdaste restriktionerna hittills under coronapandemin. Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason hade också planerat några eftergifter. Men när han presenterade rekommendationerna för hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir i förra veckan reserverade han sig för ökad smittspridning.

De senaste dagarna har fallen blivit allt fler. En stor andel av de smittade har inte varit i karantän. Därför blir de befintliga restriktionerna kvar i ytterligare en vecka.

Beslutet fattades av Svandís Svavarsdóttir i går. Regeringen var enig i frågan.

Först i går blev Þórólfur Guðnasons planerade lättnader kända. Han ville bland annat höja antalet tillåtna deltagare på sammankomster från dagens tio till tjugo personer. Badhus  och arenor för scenkonst skulle få öppna på nytt med begränsad kapacitet. Viss idrott skulle bli tillåten igen.

Men dessa lättnader blir alltså inte av. De befintliga reglerna förlängs till och med den 9 december.

En person avled i går på Landspítali i Reykjavík i sviterna av covid-19. Nu har 27 personer dött efter att ha smittats av coronaviruset.

Arton nya fall av coronasmitta rapporterades på Island i går. Av dessa var det åtta som inte redan var i karantän. Ytterligare sex personer testade positivt för viruset vid gränsen.

Nu är det 189 smittade som hålls i isolering. Fyrtio coronapatienter vårdas på sjukhus. Två av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

Ytterligare 689 personer är i karantän och 898 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

Dagens citat

"Om partiet ska nå den position som ordföranden argumenterade för måste partiet nå lika många män som kvinnor, vilket jag inte anser att partiet kommer att göra med Gunnar Bragi Sveinssons kandidatur vid nästa alltingsval. Opinionsmätningar visar att kvinnor minst av alla röstar på partiet. Det här visar partiets senaste kandidatur till kommunfullmäktige i Austurland på sitt vis. Nästan utan undantag hör jag fruar till män lojala med Centerpartiet säga till mig: Jag röstar inte på Centerpartiet om Gunnar Bragi Sveinsson kandiderar. När jag frågar om anledningar är svaret detsamma, vilket jag inte behöver upprepa, eftersom alla tycks överens om anledningarna."

Halldór Gunnarsson, partistyrelseledamot i Centerpartiet, skriver i Morgunblaðið att skandalpolitikern Gunnar Bragi Sveinsson försvårar för partiet att locka kvinnliga väljare - läs mer här.

tisdag 1 december 2020

Folkets parti vill återkalla Islands EU-ansökan

Islands förhållande till EU är oklart sedan förhandlingarna om villkoren för inträde stoppades. Därför är det viktigt att den ansökan om medlemskap i unionen som lämnades in 2009 återkallas formellt genom ett beslut i alltinget. Det anser Inga Sæland och Guðmundur Ingi Kristjánsson, alltingsledamöter för Folkets parti. 

Det har gått drygt elva år sedan Island ansökte om EU-medlemskap. Då styrdes Island av en rödgrön regering där Socialdemokraterna efter ett rekordval satte hård press på koalitionspartnern Gröna vänstern. Ett villkor för regeringssamarbetet var en ansökan om EU-inträde. Gröna vänstern accepterade kravet.

Men sedan ansökan lämnades in sommaren 2009 har EU-motståndarna haft övertaget i samtliga opinionsmätningar. I den senaste undersökningen från MMR var det 44,9 procent som var emot medlemskap - vilket är den näst lägsta siffran sedan de regelbundna mätningarna började våren 2011.

Gapet mellan ja- och nej-sidan är dock alltjämt stort. Det är nu 29,4 procent som vill gå med i unionen medan resterande 25,8 procent är varken positivt eller negativt inställda till ett isländskt medlemskap.

Den rödgröna regeringen pausade förhandlingarna inför valet 2013 för att undvika en regeringskris. När Självständighetspartiet och Framstegspartiet bildade koalition efter valet hade bägge partierna utlovat en folkomröstning i frågan. Det löftet sveks snart.

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson meddelade 2015 att förhandlingarna om villkoren för EU-inträde inte skulle återupptas. EU skulle heller inte betrakta Island som ett kandidatland. Men han skrev aldrig att ansökan faktiskt skulle dras tillbaka.

Efter en längre tid av diplomatisk förvirring kom EU såväl som Islands utrikesdepartement fram till att ansökan inte hade återkallats. Däremot var den inte aktiv. Gunnar Bragi Sveinsson själv gav då aldrig något rakt svar på frågan. Det gjorde heller inte statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Senare har de dock hävdat att den dragits tillbaka.

Den tolkningen skriver dock varken utrikesdepartementet eller EU under på. Och det gör inte heller Inga Sæland och Guðmundur Ingi Kristjánsson, alltingsledamöter för Folkets parti. De vill nu formellt dra tillbaka ansökan.

I ett förslag skriver de att Islands ställning gentemot EU är oklar på grund av de förvirrande turerna kring ansökan. De konstaterar dock att den aldrig har kastats i papperskorgen. Därför anser de att det är viktigt att den återkallas genom ett beslut i alltinget.

Inga Sæland och Guðmundur Ingi Kristjánsson lade fram samma förslag även förra hösten. Då fick det inte majoritet.

Här kan du läsa mer om förra årets förslag att återkalla ansökan om EU-medlemskap.

Islänningar uppmanas skapa små sociala bubblor i jul

Avstå från bufféer, handslag, kramar och pussar. Skapa en liten bubbla med anhöriga att träffa under jul- och nyårshelgerna - och träffa ännu hellre personer digitalt. Handla helst på nätet. Hämta mat på restaurang i stället för att äta på plats. Så ser civilförsvarets rekommendationer till islänningarna ut inför julfirandet.

Statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son har lämnat nya rekommendationer till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Han har inte avslöjat innehållet i förslaget. Men om det över huvud taget blir några lättnader kommer de inte att bli omfattande.

De senaste dagarnas ökande smittspridning har gjort att Þórólf­ur Guðna­son har omvärderat läget. Nya restriktioner träder i kraft i morgon. Det är dock ännu oklart hur de kommer att se ut.

Civilförsvaret publicerade i går rekommendationer inför jul- och nyårshelgerna. Myndigheterna uppmanar islänningarna att hela tiden minimera riskerna för smittspridning och att inte ta några onödiga risker.

Firandet ska i första hand begränsas till det egna hushållet. Det är också klokt att skapa en liten bubbla med några få anhöriga som kan träffas vid flera tillfällen. Och umgås gärna med släkt och vänner över nätet om det är möjligt.

Alla uppmanas att undvika större sammankomster och att ständigt byta umgänge. Det är ett beteende som riskerar att driva på smittspridningen.

Handslag, kramar och pussar liksom högljutt tal och sång bör undvikas. Samma sak gäller bufféer och bjudningar där gästerna tar med sig mat. Den som har gäster bör tänka på att minimera antalet föremål som många kommer i kontakt med. Och sådana ytor och föremål bör desinficeras regelbundet.

Värdar uppmanas också att se till så att gäster håller avstånd, spritar eller tvättar händerna och använder ansiktsmask. De uppmanas även att tänka på god ventilation.

Den som kan bör göra sina inköp på nätet. Och den som ger sig ut i butikerna bör ha med sig en inköpslista så att inköpen kan göras snabbt. Det är dessutom bättre att ta med sig mat från restauranger än att äta på plats.

Gäster från utlandet får inte hämtas av privatpersoner eftersom det strider mot kravet på karantän. Civilförsvaret påminner också om reglerna för karantän efter inresa. Den som vill vara med i julfirandet måste komma till Island senast den 18 december för att hinna med de dubbla coronatesterna med fem dagars karantän emellan.

På Island rapporterades i går åtta nya fall av coronasmitta. Men bara tre av de smittade var redan i karantän. Dessutom var det en som testade positivt för coronaviruset vid gränsen.

Nu är det 187 smittade som hålls i isolering. Totalt 41 coronapatienter vårdas på sjukhus. Ytterligare 716 personer är i karantän och 647 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Vi har fått en del rapporter om att hotell erbjuder julbord dit arbetsplatser kommer och då har de sektionsindelats lite. Tack och lov är det för det mesta i sin ordning men i vissa fall är det människor som sträcker sig lite utanför reglerna. Även om det är indelat i sektioner så kanske toaletterna är ihop och samma ingång används. Och det är inte tillräckligt bra."

Sveinn Kristján Rúnarsson, vid polisen i Suðurland, i Vísir om hur vissa julbordsgäster nonchalerar coronarestriktionerna för sammankomster.

måndag 30 november 2020

Ingen ny butik i Kirkjubæjarklaustur redan till nyår

Att inom loppet av en månad hitta en ny butiksägare är inte möjligt. Och att lämna besked med så kort varsel är en besvikelse. Dessutom försämras kommunens attraktionskraft. Så beskriver kommunfullmäktige i Skaftárhreppur beslutet att lägga ned Kjarvals butik i Kirkjubæjarklaustur. Orten blir utan livsmedelsbutik vid årsskiftet.

De senaste åren har Kirkjubæjarklaustur blivit av med postkontoret och Arion banki har nu bara öppet fem timmar i veckan. Vid årsskiftet försvinner dessutom den enda livsmedelsbutiken på orten. Den 24 november träffade Kjarvals ägare företrädare för kommunen. Då meddelade de att affären läggs ned i slutet av december.

Nedläggningen innebär att den närmaste livsmedelsbutiken finns i Vík í Mýrdal. Dit är avståndet sju mil. I Skaftárhreppur bor omkring 650 personer - varav en knapp tredjedel i centralorten Kirkjubæjarklaustur.

Ásta Sigríður Fjeldsted, som är vd för Krónan där Kjarval ingår, säger i Fréttablaðið att beslutet att lägga ned butiken var svårt. Skälet är bristande lönsamhet. Men hon anser att invånarna nu kommer att få bättre service. De får möjlighet att bli kunder i Krónans nätbaserade butik:
"Det är naturligtvis mycket bättre priser än vad det tidigare har varit i Kjarval och ett mycket större sortiment. Vi erbjuder dem samma sortiment som finns här i de största butikerna i huvudstadsregionen."
Men Eva Björk Harðardóttir, kommunalråd i Skaftárhreppur, är inte nöjd. Hon säger till RÚV att en nätbaserad butik med leveranser två gånger i veckan inte är tillräckligt bra service:
"Det är inget som kan ersätta att kunna gå till butiken och ordna det som vi behöver. Det här är ett sätt att tillgodose en del av behovet hos en del av kommunens invånare. Men det kompenserar inte på något sätt för en butik."
I ett uttalande skriver kommunfullmäktige att beskedet kom med så kort varsel att det gjort det omöjligt att hitta en ersättare redan till årsskiftet. Det i sig är en besvikelse - och att vara utan butik innebär också att kommunens attraktionskraft försämras. Utan dagligvaruhandel på orten blir det svårare att locka till sig nya invånare.

Kommunchefen Sandra Brá Jóhannesdóttir säger till Vísir att beslutet kom utan förvarning. Många invånare är både besvikna och upprörda över att Kjarval försvinner redan vid nyår:
"Ja, det här var verkligen en överraskning för oss. Det här är en käftsmäll för samhället. Det finns en ansenlig ilska och människor är besvikna."
Men det finns hopp om att nya ägare ska öppna en ny butik. Bolaget Systrakaffi - som driver ett kafé i Kirkjubæjarklaustur - har köpt lokalerna. Kommunen skriver i uttalandet att bolaget vill inrätta en butik i lokalerna. Det kommer dock inte att bli redan till årsskiftet. Åtminstone under en tid kommer orten att vara utan dagligvaruhandel.

Här kan du läsa mer om nedläggningen av Kjarval.

Fortsatt ökning av nya coronafall på Island

20 nya coronafall i fredags, 21 i lördags och 10 i går. Smittspridningen på Island fortsätter att ligga på en högre nivå än de senaste veckorna. Bakom siffrorna finns flera mindre gruppsmittor där familjer och anhöriga samlats. Ökningen innebär sannolikt att statsepidemiologen Þórólfur Guðnason kommer att rekommendera fortsatt hårda restriktioner.

Efter ett par veckor med förhållandevis få nya fall av coronasmitta har utvecklingen vänt. De senaste dagarna är det allt fler som har testat positivt för viruset. Och det är också en stor andel av de smittade som inte har varit i karantän.

I fredags rapporterades 20 nya fall, i lördags 21 och i går 10. Av dessa var det 21 personer som inte satt i karantän. Dessutom har 20 personer testat positivt vid gränsen.

Nu är det 187 smittade som hålls i isolering. Av dessa är det 42 som vårdas på sjukhus - och två coronapatienter ligger på intensivvårdsavdelning. Ytterligare 667 personer är i karantän och 716 i inresekarantän.

Sedan coronaviruset drabbade Island i slutet på februari har totalt 389 340 tester utförts - ett antal som överstiger landets befolkning. Bland de testade finns dock många turister. Det är också många islänningar som har testats vid flera tillfällen. Sammanlagt 5 381 prover har varit positiva för coronaviruset.

En av dem som just nu är smittade är civilförsvarschefen Víðir Reynisson. Sedan i mars har han deltagit på nästan samtliga presskonferenser om myndigheternas bekämpning av coronaviruset. Han skriver på Facebook att utöver honom själv och hustrun är det fem personer som han varit i kontakt med som smittats. Själv mår han nu något bättre efter att ha varit ganska dålig under en dag.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason lämnade i torsdags nya rekommendationer till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. De befintliga reglerna gäller till och med den 1 december. Men han sade under helgen att det kan bli aktuellt att revidera restriktionerna. Det ökande antalet fall är en bekymmersam utveckling.

Tidigare hade Þórólfur Guðnason utlovat vissa lättnader med förhoppningen om att kunna avveckla fler restriktioner kring jul och nyår. Han överväger bland annat att börja tillåta idrott. Nu är det oklart om det blir några lättnader alls.

Många av de senaste dagarnas fall kan kopplas till sammankomster i hemmen. Där har flera mindre gruppsmittor uppkommit.

Både i Austurland och Västfjordarna har de regionala myndigheterna uppmanat invånarna att inte resa mellan olika landsdelar.

Regeringen har förlängt avtalet om flyg mellan Keflavík och Boston året ut. Överenskommelsen innebär enligt ett pressmeddelande att det blir minst två avgångar i veckan i varje riktning. Staten täcker Icelandairs förluster för trafiken. Syftet med att upprätthålla trafiken är att det ska vara möjligt att resa mellan Island och Nordamerika.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Det är mycket av det och det ökar nu när vi närmar oss december månad. ... Om människor kommer till landet inför jul och av något skäl inte kan vara hos vänner eller släktingar i den här väntekarantänen så är det bara att gå in på Ferðamálastofas webb och hitta ett bra övernattningsställe i fem dagar. ... Men det är en del som tycker att det är självklart att vi tar emot barn och släktingar som är på väg till landet."

Gylfi Þór Þorsteinsson, föreståndare för epidemiboendet i Reykjavík som tar emot personer som är smittade av coronaviruset eller kan ha utsatts för smittan, i RÚV om att vissa tror att de kan boka rum på boendet som om det var ett hotell.

söndag 29 november 2020

Vaccinering av sjukvårdspersonal får högsta prioritet

Sjukvårdspersonal som kan komma i kontakt med coronasmittade patienter får högsta prioritet när vaccineringen börjar efter nyår. I den första etappen ska 20 000 personer i prioriterade grupper vaccineras. Där finns bland annat personer som bor på äldreboenden och vårdhem. Barn födda 2016 och senare erbjuds inte vaccin om de inte tillhör riskgrupper.

Island räknar med att påbörja vaccinering mot coronaviruset efter nyår. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir har nu listat vilka grupper som ska prioriteras. Hon räknar enligt beslutet med att flera olika vaccin kommer att användas och att vissa vaccin kan vara mer lämpade för vissa grupper.

Sjukvårdspersonal som riskerar att komma i kontakt med coronasmittade patienter får högsta prioritet. Där finns anställda på akut- och intensivvårdsavdelningar samt personer som jobbar på särskilda avdelningar för covid-19-smittade.

Mycket hög prioritet ges också till personal som utför coronatester och anställda på vårdhem och äldreboenden. Även boende tillhör de högst prioriterade tillsammans med patienter på geriatriska avdelningar. Totalt rör det sig om ungefär 20 000 personer som bör vaccineras i den första fasen.

I nästa etapp växer antalet personer avsevärt. Där finns alla som har fyllt 60 år, personer som har långvariga sjukdomar, personal på förskolor, grundskolor och gymnasieskolor samt viss personal inom socialtjänsten och personer som befinner sig i riskzonen på grund av sin sociala eller ekonomiska situation.

Först därefter kommer personer som själva vill bli vaccinerade. Det blir upp till statsepidemiologen att prioritera personerna i denna grupp.

Barn födda 2006 och senare kommer inte att erbjudas vaccinering. Enda undantaget är om de har någon typ av sjukdom som gör att de tillhör en riskgrupp.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Domstol: Asylaktivister som stoppade flyg gick för långt

De två kvinnorna bröt mot lagen på två punkter när de förhindrade att Icelandairs flyg från Keflavík till Stockholm kunde lyfta. Syftet var att stoppa utvisningen av en asylsökande från Nigeria. Men Landsréttur river upp domen från Héraðsdómur Reykjavíkur i avgörande delar. Domstolen anser bland annat att de har utnyttjat sin grundlagsskyddade rätt att protestera - men gått för långt.

På morgonen den 26 maj 2016 skulle ett av Icelandairs plan lyfta från Keflavík mot Stockholm. Ombord fanns en nigeriansk man som tidigare sökt asyl i Sverige. Han hävdade att han hade förföljts av terrorgruppen Boko Haram i hemlandet. Isländska myndigheter utvisade honom till Sverige med hänvisning till Dublinkonventionen.

Strax innan planet skulle lyfta ställde sig två kvinnor - födda 1984 och 1992 - upp i planet. De ropade att mannen riskerade döden om han utvisades till Nigeria. Syftet med aktionen var därför att förhindra utvisningen. De direktsände aktionen på Facebook.

Flyget blev över två timmar försenat. Polis förde ut kvinnorna ur planet. Den asylsökande mannen flögs till Sverige.

Aktionen ledde till att kvinnorna åtalades på fyra punkter. De ansågs ha äventyrat flygsäkerheten, ha försenat allmänna kommunikationer samt ha trotsat flygpersonal och polis. I Héraðsdómur Reykjavíkur fälldes de på samtliga punkter utom en. Aktionen hade enligt rätten inte hotat säkerheten ombord.

Kvinnorna dömdes till tre månaders fängelse. Eftersom bägge var ostraffade var domen villkorlig. Om de inte gjorde sig skyldiga till ny brottslighet inom två år skulle de inte behöva avtjäna straffet.

Landsréttur gör nu en delvis annan bedömning. Kvinnorna frias också från åtalspunkten om att ha trotsat ombordpersonalen. Men de fälls för att ha trotsat polis och för att ha försenat allmänna kommunikationer.

Domstolen tolkar också händelsen på ett annat sätt. Landsréttur skriver att de två kvinnorna enbart ansett sig utöva sin grundlagsskyddade rätt att protestera. I det här fallet gick de dock för långt.

Även domen från Landsréttur är villkorlig. Kvinnorna ska dessutom tillsammans betala rättegångskostnader på drygt 1,1 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa mer om aktionen och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Fantastiska korgar från Landbúnaðarklasinn väntade på partierna i alltinget i dag fulla av spännande varor tillverkade av isländska råvaror från pionjärer."

Gunnar Bragi Sveinsson, alltingsledamot för Centerpartiet, skriver på Facebook om en korg full av livsmedel - som skickats till samtliga alltingsledamöter från lobbyorganisationen Landbúnaðarklasinn där flickvännen Sunna Gunnars Marteinsdóttir är vice ordförande - men som bland annat Piratpartiets ledamöter valde att skänka bort.

lördag 28 november 2020

Ari Trausti Guðmundsson lämnar politiken nästa höst

Ari Trausti Guðmundsson ställer inte upp för omval till alltinget nästa höst. Beslutet innebär att Gröna vänsterns toppkandidat i den södra valkretsen lämnar politiken fem år efter att han valdes in i alltinget. Hólmfríður Árnadóttir har redan meddelat att hon vill bli den som toppar partiets lista i valet i september 2021.

När Ari Trausti Guðmundsson valde att kandidera till alltinget 2016 var det givet att han skulle få en framskjuten placering på Gröna vänsterns lista i den södra valkretsen. För de allra flesta islänningar var han ett bekant ansikte. Han toppade också valsedeln i den södra valkretsen både 2016 och 2017. Sedan 2016 har han varit partiets enda representant i alltinget från valkretsen.

Han har en bakgrund som geolog men hade i årtionden gjort sig känd som författare av såväl skönlitteratur som fackböcker om natur, miljö och geologi. Han hade gjort en rad dokumentärer om Islands geologi och vulkaniska system. Och han fick i medierna ofta kommentera vulkanisk och seismisk aktivitet.

Ari Trausti Guðmundsson var dessutom mellan 1973 och 1985 ordförande för Einingarsamtök kommúnista - som senare blev Kommúnistasamtökin. Även om den kommunistiska rörelsen på Island var splittrad och präglades av bittra falangstrider var han för många inom Gröna vänsterns vänsterflygel en symbol för en politisk hemvist till vänster om Socialdemokraterna.

Men Ari Trausti Guðmundsson ställer inte upp för omval nästa höst. Han skriver i ett pressmeddelande att han kommer att sakna politiken och arbetskamraterna men att det har blivit dags att göra andra saker. Han hyllar också partiets tre ministrar i den sittande regeringen:
"Det har varit en ära att arbeta med de duktiga medkämparna i Gröna vänsterns alltingsgrupp, rörelsens andra medlemmar och människor både inom och utanför Gröna vänstern över hela landet. Katrín [Jakobsdóttir] har varit oerhört stark, rättrådig och pålitlig som statsminister och Svandís [Svavarsdóttir] och Guðmundur Ingi [Guðbrandsson] väldigt flitiga, skarpsynta och effektiva."
Det finns ingen självskriven toppkandidat efter Ari Trausti Guðmundsson. Hólmfríður Árnadóttir har redan meddelat att hon vill stå överst på Gröna vänsterns lista i nästa val. I dag arbetar hon som rektor i Sandgerði. Hon är också ordförande i partiets regionförening på Suðurnes. Hon skriver på Facebook att hon bland annat vill prioritera sjukvården samt frågor rörande barn och familjepolitik.

Här kan du läsa mer om Ari Trausti Guðmundsson.

Gräsänder separerar - men fortsätter äta på Hlöllabátar

I nästan tio år har gräsänderna Andrés och Andrésína tiggt bröd på Hlöllabátar på Ingólfstorg i Reykjavík. Det gör de fortfarande - men efter att ha varit ett par som parkerat på torget för att få föda kommer de nu var för sig. Guðjón Þór Valsson, som jobbar på snabbmatsrestaurangen, säger i Fréttablaðið att personalen undrar vad som har hänt.

I centrala Reykjavík finns både vilda och tama djur - i synnerhet katter - som är en självklar del av stadslivet. På Ingólfstorg finns snabbmatsrestaurangen Hlöllabátar där menyn domineras av mackor. Där har gräsänderna Andrés och Andrésína varit trogna gäster i snart ett årtionde.

Guðjón Þór Valsson jobbar på Hlöllabátar. Han berättar att hanen Andrés har för vana att hoppa upp på fönsterbrädan vid serveringsluckan. Det är så han meddelar att han är på plats. Och med åren har han lärt sig att han kan räkna med att få bröd av personalen. Länge hade han sällskap av honan Andrésína:
"Han såg alltid till så att hon fick de första smulorna och började inte äta själv förrän hon hade blivit mätt. Han tog kanske några enstaka brödsmulor men bara om han såg att hon vände sig bort."
Men nu har något hänt. Gräsänderna ser ut att ha blivit gräsänklingar. Guðjón Þór Valsson säger i Fréttablaðið att Andrés och Andrésína fortsätter att hålla till vid Hlöllabátar. Nu kommer de dock var för sig och tigger bröd:
"Detta är mycket konstigt. De kommer aldrig tillsammans längre och de få gånger det händer då håller sig Andrés på lämpligt avstånd. ... Vi är rädda att de har skilt sig. Han vågar inte komma nära henne längre."
Här kan du läsa mer om gräsänderna vid Hlöllabátar.

Dagens citat

"När jag slutade i politiken bestämde jag mig för att bara göra det som jag tyckte var roligt. Man har en sådan benägenhet att definiera sig i en viss roll, men då finns risken att man begränsar sig och utestänger så mycket bra. Jag har också insett att ingen är oersättlig. Det finns alltid tillräckligt med bra människor som kan ta över."

Eygló Harðardóttir, tidigare alltingsledamot för Framstegspartiet, i Stundin om beslutet att lämna politiken.

fredag 27 november 2020

Fyra av tio vill skrota isländska namnnämnden

Justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir vill lägga ned Mannanafnanefnd. Och fyra av tio islänningar håller med. Även de vill skrota den nämnd som beslutar om vilka för- och mellannamn som ska vara tillåtna på Island. Tre av tio motsätter sig en nedläggning. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Frågan om en ny namnlag har de senaste åren varit aktuell gång på gång. Hittills är det regeringskriser och ministrar som försvunnit som stoppat förändringarna. Nu är det justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir som står bakom ett nytt förslag till namnlag.

Förslaget innebär stora förändringar av isländskt namnskick. Hon vill lägga ned Mannanafnanefnd, den nämnd som beslutar om vilka för- och mellannamn som ska tillåtas. Kraven på att personnamn ska stavas enligt isländska normer och böjas enligt isländskans grammatiska mönster slopas.

Staten ska fortfarande kunna stoppa namn som kan uppfattas som stötande eller nedsättande. Men sådana ärenden ska hanteras av myndigheter och inte av en särskild nämnd.

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir vill även slopa förbudet mot att ta upp nya efternamn. I praktiken innebär det att systemet med patronymikon och metronymikon - ett slags "efternamn" som bildas till faderns eller moderns förnamn - avskaffas. Hädanefter ska även nybildade efternamn kunna gå i arv.

Men det är inte givet att förslaget får majoritet. Inom Gröna vänstern - ett av de tre regeringspartierna - är flera ledamöter tveksamma. De befarar att förslaget skulle hota det isländska namnskicket och det isländska språket. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, har på Facebook anklagat justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir för att försöka förstöra traditioner.

Eiríkur Rögnvaldsson, professor emeritus i isländska vid Háskóli Íslands, avfärdar den här typen av kritik i ett remissvar. Det isländska namnskicket med patronymikon och metronymikon är visserligen en långvarig tradition - men långt ifrån unik. Och när det på Färöarna blev fritt att ta nya efternamn var det inte alls så att patronymikon och metronymikon försvann.

Han har också kritiserat debattörer som hävdar att en liberalisering av namnlagen skulle hota det isländska språket. I stället anser Eiríkur Rögnvaldsson att dagens system är diskriminerande. De förnamn som var godkända före 1925 - då det blev förbjudet att ta upp nya efternamn - får föras vidare. Dessa namn har en stark överklasstämpel. Men det är inte rimligt att vissa ska få välja namnprincip medan andra är tvingade att följa reglerna.

Förslaget har ett ganska starkt stöd. Hela 42,8 procent anser att Mannanafnanefnd bör läggas ned medan 29,9 procent vill behålla nämnden. Övriga 27,3 procent är varken positivt eller negativt inställda till en avveckling.

Kvinnor är något mer positiva än män till en nedläggning. Även yngre islänningar förespråkar oftare en skrotning av nämnden.

Bland anhängare till Renässans, Piratpartiet, Socialdemokraterna och Folkets parti är en majoritet för en nedläggning. Bland sympatisörer till Självständighetspartiet och Gröna vänstern är läget jämnt. Och bland anhängare till Centerpartiet och Framstegspartiet är motståndarna i majoritet.

Här kan du läsa mer om förslaget till ny namnlag.

Statsepidemiolog befarar ny coronavåg på Island

En mindre ökning av antalet bekräftade fall av coronaviruset. Och en växande andel smittade som inte redan var i karantän samtidigt som det blivit allt svårare att spåra smittkällan. Flera nya fall kan dock kopplas till fester och köpcentrum. Nu befarar statsepidemiologen Þórólfur Guðnason att smittspridningen på Island kan vara på väg in i en ny fas.

På Island rapporterades i går elva nya fall av coronaviruset. Samtliga var hemmahörande i huvudstadsregionen. Bara tre av de smittade var redan i karantän. Dessutom var det fyra personer som testade positivt vid gränsen.

De två senaste dagarna har majoriteten av de nya fallen gällt personer som inte suttit i karantän. Det är en utveckling som oroar statsepidemiologen Þórólfur Guðnason. Under gårdagens presskonferens sade han att de nya fallen skulle kunna peka på en ökad samhällsspridning av viruset.

Reproduktionstalet har stigit i veckan. Nu är det över 1,5 - vilket betyder att det är troligt med fler nya fall de närmaste dagarna.

Þórólfur Guðnason beskrev läget som bekymmersamt. Många av de nya fallen kunde kopplas till köpcentrum och fester som hölls i helgen. Andra var personer som hade varit ovarsamma i karantän och därigenom bidragit till smittspridning.

Men i flera fall var det inte möjligt att hitta den ursprungliga smittkällan. Att den inte går att identifiera kan innebära att smittan har spridits i flera led - och det kan vara ett tecken på samhällsspridning.

Þórólfur Guðnason sade att Island nu stod vid ett vägskäl. Samtidigt som det fanns ett starkt tryck på lättnader kunde smittan vara på väg in i en ny fas. Han tyckte dessutom att det fanns tydliga signaler om att många hade börjat bry sig mindre om de restriktioner som fortfarande gäller.

Han lämnade i går förslag på nya restriktioner till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Han har dock inte presenterat innehållet i förslaget.

Nya regler kommer tas i bruk den 2 december. Þórólfur Guðnason har tidigare sagt att han kommer att rekommendera att vissa restriktioner avvecklas. Men i går sade han att han kunde tänka sig att revidera förslaget om smittspridningen fortsatte att öka.

Inför dagens svarta fredag har flera köpcentrum i bland annat Reykjavík och Kópavogur utökat öppettiderna och anlitat fler vakter. Syftet är att det inte ska bli trångt i butikerna.

Rögnvaldur Ólafsson, biträdande polischef, sade under gårdagens presskonferens att han bad konsumenter att ha i åtanke att det gick utmärkt att handla på nätet. Han undrade också om det var klokt att riskera egen och andras hälsa för en rabatt på någon vara.

Nu är det 166 smittade som hålls i isolering. Totalt 45 coronapatienter vårdas på isländska sjukhus - varav två ligger på intensivvårdsavdelning. Dessutom är 446 personer i karantän och 846 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Ibland har vi trist offroad-körning där människor inte orkar parkera bilen på parkeringsplatsen. Jag minns en som ville vara för sig själv eftersom han tyckte att det var för mycket bilar på parkeringsplatsen."

Hlyn­ur Þrá­inn Sig­ur­jóns­son, parkvärd i nationalparken Vatnajökull, i Morgunblaðið om besökare som trots att det finns lediga platser parkerar i terrängen i stället för på parkeringsplatser.

torsdag 26 november 2020

Enda butiken i Kirkjubæjarklaustur läggs ned vid nyår

Den enda butiken i Kirkjubæjarklaustur läggs ned vid årsskiftet. Skälet till att Kjarval bommar igen är dålig lönsamhet. Beslutet innebär att invånarna får sju mil till närmaste livsmedelsbutik i Vík í Mýrdal. Beskedet kommer trots att det finns långt gångna planer på att bygga ut samhället på södra sidan av älven Skaftá.

De senaste åren har det blivit allt trängre i Kirkjubæjarklaustur. Nybyggena i det sydisländska samhället har varit få. Samtidigt har den växande turismen ökat efterfrågan på bostäder. I dag bor omkring 150 personer i själva samhället.

Bostadsbristen gjorde det svårt för företagare i turistbranschen att rekrytera personal. Ägarna av Hótel Klaustur har långt gångna planer på ett nytt bostadsområde på södra sidan Skaftá. I dag ligger själva samhället på älvens norra sida.

Arbetet med att ta fram en ny detaljplan pågår. Ägarna skissar på ett fyrtiotal småhus med en boarea på 70 till 120 kvadratmeter. Tanken var inledningsvis att den egna personalen behövde hälften av de nya bostäderna.

Men hur det nu kommer att gå med planerna är osäkert. Turismen har varit motorn i utvecklingen på orten. Om inte den återhämtar sig efter coronapandemin är det tveksamt om efterfrågan är så stor att den motiverar ett helt nytt bostadsområde.

Nu kommer nästa motgång för Kirkjubæjarklaustur. Kjarval meddelade i veckan att butiken på orten stängs vid årsskiftet. När kommunen fick beskedet hade Kjarval redan sålt lokalerna. Beslutet innebär att den enda dagligvaruhandeln på orten försvinner.

Butiken kämpar mot dålig lönsamhet. Innan coronapandemin svarade turister för en stor del av omsättningen.

Kjarval har i dag bara två butiker - där den andra finns i Hella. Tidigare fanns butiker även i Vík í Mýrdal, Hvolsvöllur och Þorlákshöfn. De har dock omvandlats till andra varumärken inom Festi, den koncern som äger Kjarval samt andra butikskedjor som Krónan, Elko och N1.

Nedläggningen i Kirkjubæjarklaustur betyder att invånarna nu får sju mil till närmaste butik i just Vík í Mýrdal. Eva Björk Harðardóttir, kommunchef i Skaftárhreppur, säger till Vísir att hon är missnöjd med hur Kjarval har hanterat stängningen:
"Det här är ett hårt slag. ... Jag och vi är huvudsakligen missnöjda med kort varsel och att de hade sålt huset innan de hade möte med kommunfullmäktige. Detta är för kort varsel för att det ska vara möjligt att reagera genom att få en ny entreprenör till bygden. Vi kommer dock göra allt som står i vår makt för att invånarna ska ha tillgång till den nödvändiga service som en livsmedelsbutik är."
Kommunfullmäktige i Skaftárhreppur ska ta upp frågan på dagens sammanträde.

Islands civilförsvarschef smittad av coronaviruset

Civilförsvarschefen Víðir Reynisson har smittats av coronaviruset. Han smittades av sin hustru - men hur hon drabbats av coronaviruset har smittspårarna inte lyckats utreda. Víðir Reynisson hade varit i karantän sedan i måndags innan han testade positivt i går. Sedan viruset drabbade Island har han ingått i ledningen för att bekämpa smittspridningen.

Så gott som dagligen har isländska myndigheter kallat till presskonferenser för att informera om kampen mot coronaviruset. I den fasta trion - som är med på nästan samtliga presskonferenser - ingår statsepidemiologen Þórólfur Guðnason, civilförsvarschefen Víðir Reynisson och Alma D. Möller, som är generaldirektör för Embætti landlæknis.

Men de senaste dagarna har Víðir Reynisson inte varit på plats. I måndags sattes han i karantän sedan hans fru testat positivt för coronaviruset. Han blev själv testad i går - och svaret blev positivt.

Under dagarna i karantän bodde Víðir Reynisson på hotell. Men i går flyttade han hem eftersom både han och hustrun smittats av viruset.

Smittspårarna har klarlagt att Víðir Reynisson smittades av hustrun. Men smittspårarna har inte lyckats spåra den ursprungliga smittkällan. Víðir Reynisson sade i går att han trodde att hon kunde ha smittats genom att exempelvis ha tagit på något föremål där viruset fanns.

Under gårdagen var Víðir Reynisson symtomfri.

Víðir Reynisson hade varit i karantän vid två tidigare tillfällen. Þórólfur Guðnason och Alma D. Möller är inte i karantän eftersom de inte hade träffats under de 48 timmar som tros ha föregått det tillfälle då han smittades.

Þórólfur Guðnason sade under gårdagens presskonferens att han inom de närmaste dagarna kommer att lämna förslag på nya restriktioner till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Tidigare var tanken att rekommendationerna skulle gälla fram till nyår. Men han sade att det är troligt att han föreslår regler för tiden från den 2 december och fram till julhelgen. I praktiken öppnade han för särskilda regler just under jul- och nyårshelgerna.

På Island rapporterades i går sju nya fall av coronasmitta. Bara två av dem var i karantän. Dessutom var det två personer som testade positivt för viruset vid gränsen.

Nu är det 176 smittade som hålls i isolering. På isländska sjukhus vårdas 45 coronapatienter - varav två ligger på intensivvårdsavdelning. Ytterligare 291 personer är i karantän och 878 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Vi har inte höjt priset på många år och vi blev tvungna till det nu. Lönekostnaderna har stigit en bra bit över 40 procent av intäkterna."

Guðrún Kristmundsdóttir, vd för Bæjarins beztu pylsur, i Fréttablaðið om att korvkiosken nu har höjt priset för en varmkorv med alla tillbehör från 470 till 500 isländska kronor.

onsdag 25 november 2020

Vinteröppet på Hótel Flókalundur för första gången

För första gången sedan Hótel Flókalundur byggdes är det öppet även på vintern. Men det är inte turismen som ligger bakom beslutet. De som bor på hotellet i vinter arbetar med att bygga den nya vägen över Dynjandisheiði. I stället för att resa baracker valde Íslenskir aðalverktakar att använda hotellet i stället för att resa baracker, rapporterar Vísir.

Hótel Flókalundur i Västfjordarna byggdes i slutet på 1960-talet. Flókalundur ligger vid vägskälet där vägen till södra Västfjordarna sträcker sig längs Barðaströnd och passerar färjeläget Brjánslækur samt där vägen till nordvästra Västfjordarna klättrar över Dynjandisheiði.

Vägen över Dynjandisheiði öppnades 1959. Den byggdes inte för att vara öppen hela året. Ofta snöar den igen tidigt på vintern och öppnas inte förrän sent på våren. Den högsta punkten är 600 meter över havet.

Eftersom vägarna ofta är svår- eller oframkomliga har vinterturismen i regionen aldrig varit stor. Hótel Flókalundur brukar öppna omkring den 15 maj och stänga runt den 20 september. I år stängde hotellet redan den 1 september på grund av coronapandemin. Eftersom gränsen då i praktiken var stängd och islänningarnas semestrar var slut var det inte många ute på vägarna.

Men några veckor senare öppnade Hótel Flókalundur på nytt. För första gången på över 50 år välkomnar hotellet gäster även under vintern.

Förklaringen är det nyligen påbörjade vägbygget över Dynjandisheiði. Den gamla grusvägen ska ersättas av en asfalterad väg med ny sträckning som ska kunna hållas öppen året runt. Arbetet utförs av Íslenskir aðalverktakar. Bygget pågår just nu bara ett par kilometer från Flókalundur.

I stället för att resa baracker för de anställda valde Íslenskir aðalverktakar att hyra in sig på Hótel Flókalundur. Sævar Pálsson, en av hotellets ägare, säger till Vísir att även andra gäster är välkomna:
"Det här är naturligtvis först och främst för entreprenörerna här. Men vi avvisar ingen."
Den nya vägen över Dynjandisheiði blir den sista länken i en ringväg runt Västfjordarna som tidigare bara varit framkomlig under somrarna. Sævar Pálsson säger till Vísir att han hoppas att vägen kan leda till att hotellet i framtiden kan hållas öppet året runt:
"Ja, jag hoppas att det blir så. Men det dröjer några år till dess. Men jag hoppas att det blir så i framtiden."
Här kan du läsa mer om Hótel Flókalundur.

Struntade i coronatest - döms till fängelse i 30 dagar

När två albanska män skulle resa från flygplatsen i Keflavík avslöjades de med falska id-handlingar. Dessutom hade de struntat i att dyka upp till det andra coronatestet efter inresan till Island. I stället för att återvända hem döms de till 30 dagars fängelse. De ska dessutom betala 200 000 isländska kronor var i böter.

Nio nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går. Av dessa var det fyra som inte tidigare var i karantän. Dessutom upptäcktes sju nya fall av coronasmitta vid gränsen.

Nu är det 186 smittade som hålls i isolering. På sjukhus vårdas 43 coronapatienter - varav två ligger på intensivvårdsavdelning. Dessutom är 246 personer i karantän och 880 personer i inresekarantän.

Tendensen är att smittspridningen på Island fortsätter att minska. Andelen nya fall har de senaste veckorna tillhört de lägsta i Europa. Utvecklingen gör att det är troligt att vissa restriktioner avvecklas den 2 december.

Men inresereglerna blir kvar åtminstone till den 1 februari. Det innebär att resenärer ställs inför valet mellan två veckors karantän eller dubbla coronatester - ett vid gränsen och ett fem dagar senare - med karantän i väntan på resultatet från det andra testet.

Nu har två män dömts för att ha struntat i det andra coronatestet. Det rör sig om två albanska män som kom till Island den 26 september via flygplatsen i Keflavík. De kunde resa in i landet utan problem.

När de skulle lämna Island den 4 oktober stoppades de i passkontrollen i Keflavík. Då visade männen upp falska id-handlingar där de utgav sig för att vara slovenska medborgare.

I samband med att männens uppgifter kontrollerades visade det sig att de inte hade dykt upp till det andra coronatestet efter inresan. Bägge testade negativt för viruset vid inresan men bröt alltså mot smittskyddslagen genom att inte ta ett nytt prov fem dagar senare.

Nu döms bägge männen i Héraðsdómur Reykjaness till 30 dagars fängelse för brott mot smittskyddslagen och dokumentförfalskning. De ska dessutom betala 200 000 isländska kronor var i böter. Om böterna inte har betalats inom fyra veckor omvandlas de till ett fängelsestraff på ytterligare fjorton dagar.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island samt här och här kan du läsa domarna mot de två männen.

Dagens citat

"Vad gör en vice ordförande i ett politiskt parti? Jag är inte så säker på att det i alla avseenden är ett nödvändigt ämbete."

Ólafur Ísleifsson, alltingsledamot för Centerpartiet, i RÚV om partiets beslut att avskaffa posten som vice ordförande vilket ledde till att Gunnar Bragi Sveinsson i praktiken fick behålla uppdraget utan att behöva utmanas av Vigdís Hauksdóttir - läs mer här.

tisdag 24 november 2020

Ingen coronasmitta på isländska minkfarmer

Inga spår av coronaviruset har upptäckts på någon av Islands nio minkfarmer. Matvælastofnun har de senaste dagarna tagit prover på samtliga gårdar. Inget av de testade djuren av smittade av viruset. Regeringen har ändå skärpt reglerna för minkhållningen i landet. Socialdemokraten Ágúst Ólafur Ágústsson anser att hela näringen bör avvecklas.

Beskedet om utbredd coronasmitta och ett muterande virus på minkfarmer i Danmark skapade snabbt oro för en liknande situation på Island. I landet finns omkring 15 000 minkar fördelade på nio gårdar.

Matvælastofnun beslutade att genomföra tester på samtliga minkfarmer. Provtagningen gjordes på slumpvis utvalda djur. Samtliga provsvar var negativa. Det uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

I samband med det danska larmet införde regeringen speciella regler för minkfarmer. Transport av levande minkar förbjöds. Det infördes också förbud mot besök på minkfarmer som inte var nödvändiga. Kraven på individuella smittskyddsåtgärder skärptes. Ingen som hade symtom på covid-19 fick gå in bland minkarna. Alla besökare skulle registreras.

Dessutom stoppades all utställning av minkar - vilket gjorde att djurparken i Reykjavík inte längre kunde visa upp djuren.

Einar E. Einarsson, ordförande för branschföreningen Samband íslenskra loðdýrabænda, äger själv en av landets nio minkfarmer. Han sade till Vísir inför provtagningen att han inte trodde att det skulle finnas någon smitta bland djuren. Han trodde inte heller att regeringen skulle ta steget att avliva djur på samma sätt som i Danmark.

Låga priser på världsmarknaden har de senaste åren lett till att en rad minkfarmer har lagts ned. Så sent som 2014 fanns 31 gårdar på Island. Minkfarmning blev tillåtet på nytt 1998 efter att ha förbjudits 1950.

Socialdemokraten Ágúst Ólafur Ágústsson vill lägga ned näringen. Han skriver på Facebook att den i dag sysselsätter färre än 30 personer. Han anser att det är ett litet pris för en så stor risk som minkfarmerna innebär:
"Jag vill också hävda att avel av minkar på grund av deras päls är en total anakronism och inte förenligt med nutiden när det gäller djurskydd. Djuren avlas i små burar vilket inte på något sätt är naturligt."
Nyligen tog han upp frågan i alltinget. Han vände sig till miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson med en uppmaning om att erbjuda minkfarmare avvecklingsstöd för att lägga ned verksamheten:
"Jag anser inte att miljöfrågor enbart ska handla om sten och terräng utan även om djur vilket så sannerligen har saknats här i landet. Upphör med denna pälsdjursavel på Island, herr talman. Pälsar är ingen nödvändighetsvara."
Regeringen har dock inte visat något intresse för att verka för att avveckla näringen.

Minister får införa utegångsförbud på Island

Hälsovårdsministern får möjlighet att införa utegångsförbud. Men det är en åtgärd som bara ska tillämpas i en nödsituation när det är avgörande att förhindra smittspridning. Utegångsförbudet är en av nyheterna i det förslag till ny smittskyddslag som hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir presenterade i går.

De senaste veckornas skärpta restriktioner har gett resultat. De nya fallen blir allt färre och antalet coronapatienter på sjukhusen minskar dag för dag.

Bara tre nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går - vilket var det lägsta antalet på drygt två månader. En av de smittade var inte redan i karantän. Ytterligare elva personer testade positivt vid gränsen.

Nu är det 198 smittade som hålls i isolering. Det är 45 coronapatienter som vårdas på sjukhus - varav två ligger på intensivvårdsavdelning. Ytterligare 220 personer är i karantän och 806 personer i inresekarantän.

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir lade i går fram ett förslag till ny smittskyddslag. I den nya lagen definieras begrepp som isolering, sammankomstförbud och smittspårning.

Enligt förslaget ska hälsovårdsministern få möjlighet att utfärda utegångsförbud. En sådan åtgärd ska dock bara tillämpas i "absoluta nödsituationer". Utegångsförbudet ska kunna användas för att förhindra smittspridning av en farlig sjukdom.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason sade under gårdagens presskonferens att han förbereder nya rekommendationer för de restriktioner som ska gälla från och med den 2 december. Det kommer troligen att bli vissa lättnader - men för att inte riskera nya utbrott kommer reglerna att fortsätta vara förhållandevis hårda.

Dessa restriktioner kommer sannolikt att gälla året ut. Þórólfur Guðnason förbereder också allmänna riktlinjer för julfirandet.

Civilförsvarschefen Víðir Reyn­is­son uppmanade islänningar i utlandet att resa hem senast den 18 december. Då hinner de genomgå de dubbla coronatesterna och fem dagars karantän till den 23 december. Den som återvänder till Island senare än så får räkna med att sitta i karantän under själva julhelgen.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat


"1. Släppa in glädjen i restriktionernas och covid-19:s miljö.
2. Visa att det är möjligt att ha roligt inom ramarna för grundskolornas smittskyddsregler.
3. Göra den kollektiva kraften konkret.
4. Stärka hela skolsamhället.
5. Dansundervisning.
6. Ökad rörelse.
7. Väcka uppmärksamhet för smittskydd."

Réttarholtsskóli i Reykjavík om målet med att arrangera och filma ett coronaanpassat dansnummer till "Jerusalema".

måndag 23 november 2020

Centerpartiet skrotar vice ordförande - utmanare stoppad

Slaget om posten som vice ordförande i Centerpartiet blev aldrig av. Under lördagens landsmöte valde partiet att avveckla uppdraget. Därmed får Gunnar Bragi Sveinsson fortsätta i samma roll - medan utmanaren Vigdís Hauksdóttir inte får möjlighet att vinna duellen. Hon valde därefter att inte kandidera till partistyrelsen.

Inför lördagens landsmöte stod det klart att två personer kandiderade till uppdraget som vice ordförande i Centerpartiet. Alltingsledamoten Gunnar Bragi Sveinsson utmanades av Vigdís Hauksdóttir, som är partiets ledamot i kommunfullmäktige i Reykjavík.

En hel del pekade på att hon skulle ha goda möjligheter att vinna duellen. Gunnar Bragi Sveinsson har varit ifrågasatt ända sedan skandalen på Klaustur i Reykjavík för två år sedan. Under en barrunda hånade han kvinnor och olika minoritetsgrupper, berättade om sina sexfantasier med kvinnliga politiker och skröt om hur han hade kohandlat med ambassadörsposter.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson grundade Centerpartiet 2017 när han hade petats från ordförandeposten i Framstegspartiet. En av dem som följde honom till det nya partiet var Gunnar Bragi Sveinsson. Även han hade hamnat i onåd hos partiets maktbas i Skagafjörður. Utan partibytet hade han sannolikt mist sin plats i alltinget.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har i praktiken närmast oinskränkt makt i Centerpartiet. Han är den självklara ledaren och den som utformar partiets politik. Gunnar Bragi Sveinsson har alltid varit en av hans mest lojala partikamrater. Vigdís Hauksdóttir är mer oberäknelig och agerar oftare på egen hand.

Det blev alltså inget av valet av ny vice ordförande. Innan valet skulle göras presenterades ett förslag till ny partiorganisation. Posten som vice ordförande slopades. I stället skulle partiets gruppledare i alltinget fungera som vice ordförande i ordförandens frånvaro. Gruppledare är i dag Gunnar Bragi Sveinsson.

Förslaget klubbades med 85 procent av rösterna. Gunnar Bragi Sveinsson fungerar därmed alltjämt som vice ordförande - även om uppdraget formellt har lagts ned.

Inför omröstningen sade Vigdís Hauksdóttir till RÚV att hon ansåg att Centerpartiet borde ha samma organisation som övriga partier i alltinget. Hon hävdade att den traditionella rollfördelningen med en ordförande och en vice ordförande hade många fördelar:
"Vissa vågar kanske inte ta strid om posten som vice ordförande. ... Jag tycker att alla partiers struktur på Island borde vara likadana. Men det är bara min åsikt. Jag har bara en röst."
Efter omröstningen sade hon till RÚV att hon inte tänkte kandidera till partistyrelsen. Vigdís Hauksdóttir skulle i fortsättningen koncentrera sig på kommunpolitiken i Reykjavík.

Nyordningen beskrevs inför omröstningen som en demokratisering av organisationen. Partistyrelsen utökades samtidigt från fyra till sex ledamöter. Varje ledamot i styrelsen blev också ansvarig för ett politiskt område.

Men det var inte enbart så som nyheten togs emot. Genast började en diskussion om att beslutet innebar ökad makt för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson samtidigt som en mer oförutsägbar politiker ratades till förmån för en lojal partikamrat.

Här kan du läsa mer om Vigdís Hauksdóttirs kandidatur.

Island fortsätter coronatesta vid gränsen till 1 februari

Coronatesterna vid gränsen blir kvar åtminstone till 1 februari nästa år. Det beslutade regeringen i fredags. Resenärer fortsätter att ställas inför två alternativ vid inresan - två veckors karantän eller dubbla coronatester med fem dagars karantän. Men från och med den 10 december börjar Island acceptera coronaintyg från EES-området.

Sedan Island skärpte inresereglerna den 19 augusti har turismen i princip utraderats. I snitt är det ett par flyg om dagen som lyfter och landar i Keflavík. Då infördes krav på två veckors karantän eller dubbla coronatester med fem dagars karantän. De flesta väljer de senare alternativet. Bara 2,6 procent föredrar två veckors karantän.

I dag kostar coronatestet vid gränsen 9 000 isländska kronor vid förskottsbetalning och 11 000 vid betalning på plats. Men den 1 december slopas avgiften. Skälet är att vissa som har valt två veckors karantän har struntat i reglerna och visat sig vara smittade av coronaviruset. Förhoppningen är att fler fall nu ska upptäckas vid gränsen när testerna blir kostnadsfria.

Dagens inreseregler blir kvar till den 1 februari nästa år. Det beslutade regeringen i fredags. Förslaget presenterades av statsminister Katrín Jakobsdóttir.

Beslutet om hur reglerna ska se ut därefter ska presenteras senast den 15 januari. Det uppger regeringen i ett pressmeddelande.

Den 10 december börjar Island acceptera coronaintyg från EES-länder. Den som då kan visa upp ett intyg på att ha insjuknat i covid-19 och tillfrisknat är då undantagen från kravet på testning och karantän. Tidigare har Island enbart accepterat intyg utfärdade av de egna myndigheterna.

De tre senaste dagarna har 30 nya fall av coronasmitta rapporterats på Island. Av dessa var det åtta som inte redan var i karantän. Ytterligare 25 har testat positivt för coronaviruset vid gränsen.

Nu är det 205 smittade som hålls i isolering. Det är 52 coronapatienter som vårdas på sjukhus - varav alla utom en, som vårdas på sjukhuset i Akureyri, ligger på Landspítali i Reykjavík.

Ytterligare 205 personer är i karantän och 749 i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Naturligtvis har jag ambitionen att bilda regering och leda den efter valet. Det är ingen tvekan om den saken."

Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, i en direktsänd frågestund på Facebook där han besvarade medlemmarnas frågor.

söndag 22 november 2020

Reykhólar kan få ny butik efter nyår

En knapp timme till Hólmavík och en timme till Búðardalur. Så långt har invånarna i Reykhólar till närmaste livsmedelsbutik sedan Hólabúð stängde i slutet på september. Dålig lönsamhet orsakad av utflyttning och minskad turism var skälet till att ägarna gav upp. Men efter nyår öppnas sannolikt en ny butik på orten.

Efter att ha drivit Hólabúð i fem år gav ägarna upp i september i år. Butiken var inte längre lönsam när turisterna försvann och flera familjer flyttade från Reykhólar i södra Västfjordarna. När de öppnade butiken hade orten varit utan dagligvaruhandel i några månader.

Sedan dess har invånarna fått ta sig till Hólmavík eller Búðardalur för att handla. Bägge orterna ligger ungefär en timme bort. Andra åker ända till Borgarnes två timmar bort där det finns lågprisbutiker.

Men Ingibjörg Birna Erlingsdóttir, kommunchef i Reykhólahreppur, säger till Vísir att hon tror att orten inte kommer att vara utan butik så länge. Det finns intresserade som har hört sig för om att öppna på nytt. Förhoppningen är att det sker strax efter nyår:
"Det här är inte slutet. Dörrar öppnas när andra stängs. ... Men förhoppningsvis blir det möjligt att handla mat i Reykhólar väldigt snart efter årsskiftet."
Hon beskriver nedläggningen av Hólabúð som "ett hårt slag". Ingibjörg Birna Erlingsdóttir säger till Vísir att läget kommer att bli ännu besvärligare när vintern kommer på riktigt:
"Det här är inte en bekväm situation och det blir naturligtvis sämre. Vi har haft bra väder hittills. Det har inte varit halka eller annat. Men när det kommer snö och halka då förändras naturligtvis förutsättningarna och då blir det här mycket svårare."
Här kan du läsa mer om butiken i Reykhólar.

Statsepidemiolog: Smittsamt virus kan sprida sig plötsligt

Den virusstam som har härjat på Island sedan mitten på september kan inte ha legat i dvala i en månad. Det hävdar alltingsledamoten Sigríður Á. Andersen. Och därför gör hon gällande att coronaviruset inte heller kan vara så smittsamt. Men statsepidemiologen Þórólfur Guðnason avvisar resonemangen. Det är inom vetenskapen väl känt att virus kan ligga vilande för att plötsligt börjar spridas.

Sigríður Á. Andersen, alltingsledamot för Självständighetspartiet, är tillsammans med partikamraten Brynjar Níelsson de två alltingspolitiker som varit mest kritiska mot regeringens sätt att hantera coronakrisen. De hävdar bland annat att åtgärderna är oproportionerliga eftersom de slår hårt mot både ekonomi och folkhälsa.

Bägge ingår dessutom i nybildade gruppen Út úr kófinu. I programförklaringen hävdar medlemmarna att restriktionerna för att förhindra smittspridning på längre sikt orsakar större skada än coronaviruset. De förespråkar bland annat öppna gränser och färre inskränkningar av människors vardag.

Den tredje vågen av coronasmitta på Island inleddes i mitten på september. Den virusstam som då drabbade landet fördes in en månad tidigare av två franska turister. Men att det inte finns några kända fall av smitta från samma stam under samma tid gör att Sigríður Á. Andersen ifrågasätter att viruset kan ha legat i dvala i en månad. Hon säger till Vísir att viruset då inte borde kunna vara så farligt:
"Man har hävdat att smittan som vi har i dag kan spåras till två franska turister som kom innan landet stängdes. Men när jag har frågat om de franska turisternas ankomst till landet så verkar ingen ha tagit notis om viruset de hade i en hel månad. Jag har fått svaret att viruset kan ligga och slumra - bara undangömt - i en hel månad."
Men Þórólfur Guðnason säger till Vísir att det är exakt så som smittsjukdomar kan fungera. Analysen av virusstammarna visar att just denna stam tveklöst kan härledas till de franska turisterna. För den som är kunnig i ämnet är det inte underligt att ett virus kan vara mer smittsamt vid olika tidpunkter:
"Och vi vet det också att smittsjukdomar - och det finns inget tvivel om detta hos dem som noga följer smittsjukdomar och dess epidemiologi - att influensan till exempel beter sig så att den kanske mäts i obetydlig mängd länge och så plötsligt sprider den sig. Så är smittsjukdomar. Jag känner väl till det från vetenskapen."
Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Somliga alltingsledamöter som vid högtidliga tillfällen bekänner sig till fri konkurrens vill inte alls släppa in marknadskrafterna för att bestämma fångstavgifterna, vilket dock är den allmänna regeln på Island exempelvis på hyresmarknaden. Inget system som bygger på undantag och specialregler uppfyller kraven på rimlighet."

Benedikt Jóhannesson, grundare av och tidigare ledare för Renässans, i ett blogginlägg om fiskekvotsystemet på Island.

lördag 21 november 2020

Vill döpa kyrkan i Akureyri efter nationalskald

När kyrkan i Akureyri byggdes var det åtskilliga som ville namnge den efter poeten Matthías Jochumsson. Men i stället blev namnet kort och gott Akureyrarkirkja. Nu fyller kyrkan 80 år - och enligt prästen Svavar Alfreð Jónsson är det ett skäl till att döpa om kyrkan efter nationalskalden. Han skriver i en debattartikel att den bör kallas Matthíasarkirkja.

Den 17 november 1940 togs den nya kyrkan i centrala Akureyri i bruk. Den ritades av statsarkitekten Guðjón Samúelsson och har sedan dess präglat stadsbilden genom sitt läge. Kyrkan gavs det beskrivande namnet Akureyrarkirkja.

Granne med kyrkan ligger Sigurhæðir, ett hus som byggdes av Matthías Jochumsson. Han bodde i Akureyri mellan 1886 och 1920. Matthías Jochumsson var poet och översättare. Han var också den som skrev "Lofsöngur", den psalm som så småningom skulle bli Islands nationalsång. Det gjorde honom dessutom till något av nationalskald.

Namnvalet ifrågasattes redan från början. Jónas frá Hriflu - en av 1900-talets mest inflytelserika isländska politiker - skrev redan 1940 att många invånare förknippade kyrkan med Matthías Jochumsson. Han ansåg därför att den borde döpas till Matthíasarkirkja i stället för Akureyrarkirkja.

I samband med att kyrkan nu fyller 80 år väcker Svavar Alfreð Jónsson liv i den gamla idén. Han är själv präst i Akureyrarkirkja. Han skriver i ett debattinlägg att ett namnbyte skulle återspegla kyrkans historia:
"Matthíasarkirkja i Akureyri byggdes som ett religiöst konstverk. Må den fortsätta vara platsen vid jakobsstegens slut där tron och konsten förenas i anda av den största konstnären som staden har haft."
Här kan du läsa mer om kyrkan i Akureyri.