torsdag 2 januari 2020

Guðni Th. Jóhannesson ställer upp för omval till president

Guðni Th. Jóhannesson vill fortsätta som Islands president i ytterligare fyra år. Det meddelade han i går i sitt nyårsdagstal. Han ansåg att tiden var inne för att tillkännage att han ställer upp i sommarens val. Guðni Th. Jóhannesson välkomnade också en översyn av grundlagen - och inte minst de avsnitt som gäller presidentens ämbete.

Det årliga nyårsdagstalet brukar traditionellt vara det tillfälle då sittande presidenter meddelar om de ställer upp för omval. Guðni Th. Jóhannesson lämnade sitt besked i går. Han tänker kandidera för fyra år till på posten.

Guðni Th. Jóhannesson fick 39 procent av rösterna i valet sommaren 2016. Under de sju veckor som gick från att han meddelade sin kandidatur fram till valdagen hade han ett klart övertag i varje opinionsmätning. Segermarginalen till tvåan Halla Tómasdóttir - som spurtade starkt - blev till sist drygt 11 procentenheter.

I nyårsdagstalet 2016 sade den dåvarande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson att han inte tänkte ställa upp för omval. Han var då på väg att slutföra sin femte mandatperiod på posten. Det var första gången som någon hade ämbetet i tjugo år.

Det var andra gången som Ólafur Ragnar Grímsson meddelade att han tänkte sluta. Men 2012 ändrade han sig. Och det gjorde han även 2016. Det gick länge innan några etablerade kandidater anmälde sig. Under tiden kovände Ólafur Ragnar Grímsson - för att kovända lika snabbt när flera tunga namn tillkännagav sina kandidaturer.

Som docent i historia vid Háskóli Íslands fick Guðni Th. Jóhannesson ofta kommentera turerna i det stundande presidentvalet. Så småningom uppstod tanken om att själv kandidera.

Guðni Th. Jóhannesson har inte varit inblandad i några större skandaler eller dispyter sedan han tillträdde. Han är också mycket populär. I den senaste mätningen från MMR är det 79 procent som tycker att han gör ett bra jobb. Bara 6,5 procent anser att han missköter sig. Resterande 14,5 procent är varken nöjda eller missnöjda.

I sitt tal sade Guðni Th. Jóhannesson att beslutet inte hade varit självklart. Han hade kommit fram till att ställa upp för omval efter att ha diskuterat saken med familjen och andra närstående. Han beskrev uppdraget som en heder och ett ansvar som han upplevde dagligen. Guðni Th. Jóhannesson tackade också för det varma mottagande som han fått.

Han kommenterade också de olika politiska ambitionerna om att förändra grundlagen. Guðni Th. Jóhannesson konstaterade att det fanns både radikala och konservativa förslag i debatten. Han ansåg att det var viktigt att han själv deltog i debatten om eventuella förändringar. Han såg det som ett led i olika presidenters sätt att anpassa ämbetet till samtiden.

Som president har Guðni Th. Jóhannesson skaffat sig få ovänner. Dessutom är det i praktiken något av en tradition att inte utmana en sittande president som ställer upp för omval - eftersom det helt enkelt betraktas som ofint. Det talar för att han kommer att få fortsätta i fyra år till.

Efter att han meddelat sitt beslut i går fanns det i kommentarsfälten ett starkt missnöje från motståndare till EU:s tredje energipolitiska program - ett beslut som klubbades i alltinget i höstas och som Guðni Th. Jóhannesson skrev under. Vissa motståndare hävdade att han inte behövde skriva under och därmed hade kunnat ta frågan till en folkomröstning.

Det var dock en tolkning som en enig expertis sågade. Grundlagen ger inget sådant utrymme vid den typen av beslut. Ändå lever den uppfattningen kvar hos somliga motståndare att Guðni Th. Jóhannesson borde ha agerat för att stoppa genomförandet.

Här finns alltså ett visst motstånd mot Guðni Th. Jóhannesson. Det rör sig dock om en liten men högljudd grupp som ofta sympatiserar med Centerpartiet. Inget talar för att de skulle kunna lansera en motkandidat som verkligen skulle kunna hota Guðni Th. Jóhannesson.

Om motkandidater anmäler sig hålls presidentvalet den 27 juni. Om ingen utmanar Guðni Th. Jóhannesson förlängs hans tid som president med fyra år.

Här kan du läsa mer om Guðni Th. Jóhannesson och EU:s energipolitik.