måndag 6 januari 2020

Isländska banker äger allt färre hastigheter

Banker och andra finansinstitut ägde förra året totalt 1 482 fastigheter. Efter finanskraschen hösten 2008 var det tusentals fastigheter som togs över av banker när ägarna inte längre kunde betala sina lån. Sedan 2013 har bankernas betydelse på fastighetsmarknaden minskat. Det framgår i ett interpellationssvar från Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir.

När den isländska kronans värde rasade och arbetslösheten skenade efter finanskraschen hösten 2008 var det tusentals islänningar som inte längre hade råd att betala sina bostadslån. Många tvingades lämna sina hem och fastigheterna övertogs av banker och andra låneinstitut.

I slutet av 2008 ägde bankerna totalt 631 fastigheter. Störst var statliga Íbúðalánasjóður med 172 fastigheter följt av Landsbanki med 171, Arion banki (tidigare Kaupþing) med 110 och Íslandsbanki (tidigare Glitnir) med 48. Flera regionala sparbanker blev också ägare till ett stort antal fastigheter. Sparisjóðurinn í Keflavík ägde 46 fastigheter och Byr 41 fastigheter.

I takt med att effekterna av kraschen spred sig ökade ägandet snabbt. I december 2009 ägde banker 1 122 fastigheter. Året därpå steg antalet till 2 201 fastigheter. Ökningen fortsatte 2011 till 3 037 fastigheter. Ägandet kulminerade 2012 då bankerna kontrollerade 4 633 fastigheter.

Rekordåret 2012 var det också Íbúðalánasjóður som var störst med 2 318 fastigheter. Landsbanki hade 861 fastigheter, Íslandsbanki 678 fastigheter och Arion banki 425 fastigheter.

Då togs politiska initiativ för att Íbúðalánasjóður skulle minska sitt ägande. Både Landsbanki och Arion banki blev ägare till fler fastigheter efter Íbúðalánasjóðurs kursändring. Bankerna blev alltså större spelare på marknaden medan det direkta statliga inflytandet krympte.

Vid förra årsskiftet ägde bankerna tillsammans 1 482 fastigheter. Störst var då Landsbanki med 724 fastigheter. Därefter följde Íbúðalánasjóður med 330, Arion banki med 278 och Íslandsbanki med 128.

Statistiken finns i ett interpellationssvar från justitieminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir. Frågeställare var centerpartisten Ólafur Ísleifsson.