Högtidlighåll den 27 januari varje år som Förintelsens minnesdag. Det förslaget kommer från Gröna vänsterns Rósa Björk Brynjólfsdóttir och har undertecknats av ytterligare arton alltingsledamöter. Bland undertecknarna finns representanter för samtliga partier i alltinget utom Självständighetspartiet och Framstegspartiet.
Den 27 januari 1945 befriades fångarna i koncentrationslägret Auschwitz av sovjetiska styrkor. Femtio år senare högtidlighölls minnet av Förintelsens offer i Sverige för första gången. Sedan 1999 har dagen varit en nationell minnesdag.
På Island finns inget officiellt högtidlighållande av den här dagen. Trots att samtliga grannländer och allierade uppmärksammar dagen har Island hittills inte anammat traditionen.
Nu föreslår nitton alltingsledamöter att den 27 januari ska tillägnas minnet av Förintelsens offer. Initiativet kommer från Gröna vänsterns Rósa Björk Brynjólfsdóttir. Bland undertecknarna finns företrädare för alla partier i alltinget utom Självständighetspartiet och Framstegspartiet.
I förslaget beskrivs hur minnesdagen anordnas i Sverige. Högtidlighållandet kan ske genom till exempel minnesstunder, utställningar och undervisning i skolorna.
Syftet med att instifta en minnesdag för Förintelsens offer är att lära kommande generationer islänningar om konsekvenserna av hatbrott. Vidare ska dagen motverka rasism och bidra till ett fredligare och mer tolerant samhälle. Minnesdagen ska dessutom minska fördomar och minska risken för hatbrott och konflikter mellan olika samhällsgrupper.
Om förslaget får majoritet i alltinget får statsministern i uppdrag att tillägna Förintelsens offer den 27 januari. Förslaget säger inte hur högtidlighållandet ska gå till.
