Första rånet mot Kjötborg i Reykjavík på 39 år

En maskerad man hotade till sig kontanter i ett rån mot Kjötborg i Reykjavík i tisdags. Mannen var beväpnad med en kniv. Det var första gången på 39 år som den närmast legendariska kvartersbutiken utsattes för ett rån. Mannen slog till när det inte fanns några kunder i butiken. Än så länge är rånaren på fri fot.

Kjötborg på Ásvallagata är något av en institution i Reykjavík. Det är en av få kvarvarande kvartersbutiker i stadskärnan. Den är kanske främst känd för sin service - som symboliseras av bröderna Gunnar och Kristján Jónasson som äger butiken. Kjötborg brukar kunna ordna fram det mesta ur gömmorna på det mest omöjliga tider.

Gunnar och Kristján Jónasson tog över Kjötborg 1981. De driver butiken på ett sätt som närmast är gammaldags. Stammisarna får handla på krita och en pratstund med ägarna är nästintill obligatorisk. Vardagen i butiken har dessutom skildrats i en dokumentärfilm.

I tisdags utsattes Kjötborg för en beväpnad rånare. Det var det första rånet mot butiken sedan ägarbytet för 39 år sedan. Gunnar Jónasson berättar i Vísir att en maskerad man kom in i affären vid 14-tiden. Med en kniv som vapen hotade han till sig "några tusenlappar":

"Det är det första rånet som äger rum här. Det var väl dags nu men vi hoppas bara att det dröjer 40 år eller ännu längre till nästa. Det här är något som man alltid indirekt har räknat med men aldrig utsatts för."

Det var brodern Kristján Jónasson som stod i kassan när rånaren slog till. Inga kunder var för tillfället i butiken.

Polisen har ännu inte gripit någon misstänkt för rånet. Gunnar Jónasson säger till Vísir att brodern kunde lämna ett bra signalement på rånaren trots att mannen var maskerad och bar solglasögon.

Här kan du läsa mer om Kjötborg.

Landhöjning vid Grindavík kan vara på väg tillbaka

Landhöjningen vid Grindavík har upphört. Nu finns det i stället tecken på att marken kan vara på väg att sjunka tillbaka. Även jordskalven i området har ebbat ut. Almannavarnir har dock alltjämt förhöjd beredskap för ett eventuellt vulkanutbrott. Men Veðurstofa Íslands har ändrat färgkoden för flygtrafik till grön - vilket betyder att aktiviteten åter betraktas som normal.

Den 21 januari i år började en intensiv jordskalvssvärm norr om Grindavík. Den följdes av en extrem landhöjning. Inom loppet av ett par veckor reste sig marken i närheten av berget Þorbjörn drygt fem centimeter. Den troliga förklaringen var magmainskott på tre till fem kilometers djup.

Sedan dess har över 2 000 jordskalv inträffat i området. Många befarade att det första vulkanutbrottet på Reykjanes sedan 1200-talet skulle kunna vara på väg. Nu ser det ut som att aktiviteten är över.

De senaste dagarna har bara några få jordskalv registrerats i området. Veðurstofa Íslands uppger att landhöjningen har upphört. Det finns i stället tecken på att marken kan vara på väg att sjunka tillbaka. Enligt myndigheten är det dock för tidigt att fastslå att landhöjningen sjunker tillbaka.

Att landhöjningen har stoppats betyder sannolikt även att magmainskotten har upphört. Det innebär i sin tur att risken för ett vulkanutbrott har minskat avsevärt. Veðurstofa Íslands har också ändrat färgkoden för flygtrafik från gult till grönt. Den gula koden infördes när det fanns tecken på att ett vulkanutbrott skulle kunna vara på väg.

Almannavarnir har dock alltjämt förhöjd beredskap i området. Myndighetens vetenskapliga råd samlas nästa gång den 12 mars. Om inte läget förändras under dessa två veckor är det troligt att Almannavarnir återgår till normal beredskap.

Här kan du läsa mer om utvecklingen i området vid Grindavík.

Dagens citat

"Det här var sättet under punkens era. När ingen vill göra det åt dig så gör du det själv. Man fick nej från de stora förlagen som inte ville ge ut det här men folket ville ha det här."

Einar Már Guðmundsson i RÚV om hur han började som författare genom att ge ut sina dikter på eget förlag.

Akureyri på väg att återinföra parkeringsavgifter

I femton år har det varit gratis att ställa bilen i Akureyri. Men nu överväger kommunen att återinföra parkeringsavgifter. Ett förslag till avgiftssystem ska nu tas fram. Det ska ersätta de parkeringsskivor som används i Akureyri i dag. Det är ännu inte klart hur mycket det kommer att kosta att parkera i stadens centrum.

Akureyri var 2005 den första kommunen på Island som införde parkeringsskivor. Då var det många som trodde att andra kommuner skulle följa efter. Så blev det inte. Akureyri är alltjämt den enda kommunen i landet som använder parkeringsskivor.

I centrala Akureyri är det tillåtet att parkera kostnadsfritt med parkeringsskiva i femton minuter till två timmar beroende på plats.

Lokalbefolkningen är van vid systemet med parkeringsskivor. Många turister blir dock förbryllade. Den som inte har någon parkeringsskiva kan hämta en i bland annat butiker, banker och turistinformationen i Hof. Det är dock vanligt att turister glömmer skivan och tvingas böta.

I femton år har parkeringen i stadskärnan alltså varit avgiftsfri. Men nu överväger kommunen att återinföra avgiftsbelagda parkeringsplatser. Kommunens planeringsnämnd beslutade nyligen att ett förslag till ett nytt avgiftssystem ska tas fram.

Tanken är att parkeringsavgifterna ska vara låga. Intäkterna ska gå till underhåll av platserna och eventuellt till att anlägga nya parkeringar.

Ledamöterna i nämnden var eniga i beslutet om att ta fram ett förslag. Men Helgi Sveinbjörn Jóhannsson, som har en åhörarplats för Centerpartiets räkning, reserverade sig. Han vill inte att kommuninvånarna ska börja betala för att parkera. Han hävdar att det i praktiken rör sig om en höjning av skattetrycket.

Under mötet diskuterades även möjligheten att skrota parkeringsskivorna och släppa parkeringen helt fri. Den tanken fick dock litet stöd eftersom ledamöterna befarade att det skulle leda till begränsad omsättning på parkeringsplatserna. Dessutom skulle en sådan förändring inte gynna strävan mot mer klimatvänliga resesätt.

Om förslaget om att återinföra parkeringsavgifter blir verklighet är det inte troligt att det träder i kraft förrän tidigast under 2021.

Litet avstånd mellan ja och nej till EU på Island

EU-motståndarna är starkare än ja-sidan. Men gapet mellan blocken är ovanligt litet. Det är 39,4 procent som säger nej till isländskt EU-medlemskap och 31,4 procent som tycker att Island ska gå med i unionen. Dessutom anser en majoritet att Island kan förhandla fram ett gynnsamt avtal med EU. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

I elva års tid har nej-sidan varit starkare än ja-sidan i EU-opinionen. I praktiken är frågan insomnad. Islands ansökan om medlemskap är inte aktiv och inget av de tre regeringspartierna - Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - har något intresse av att väcka frågan till liv.

I alltinget är det två partier - Socialdemokraterna och Renässans - som förespråkar ett isländskt EU-inträde. De har dock inte lyckats få upp frågan på dagordningen under den här mandatperioden.

En ny mätning från Maskína visar att avståndet mellan ja- och nej-sidan har krympt. Det är 39,4 procent som säger nej till EU-inträde och 31,4 procent som säger ja. Resterande 29,4 procent är varken positivt eller negativt inställda till medlemskap i unionen.

Maskína ställer inte den här frågan regelbundet. MMR undersöker däremot EU-opinionen minst en gång i månaden. I den senaste mätningen får ja-sidan 46,9 procent och nej-sidan 29,8 procent. Ungefär så stort har avståndet varit sedan mätningarna började för nio år sedan. Och bara en gång - i juli 2014 - har gapet varit mindre än vad det nu är hos Maskína.

Ytterligare en annan aspekt är anmärkningsvärd med Maskínas mätning. Traditionellt brukar nej-sidan ha en starkare övertygelse. Den här gången är det dock en större andel som är mycket positiva till EU-medlemskap.

Ja-sidan är starkast i Reykjavík. I huvudstaden är det 41,2 procent som förespråkar EU-medlemskap och 29 procent som tycker att Island ska stå utanför unionen. I övriga regioner har nej-sidan övertaget. Flest motståndare finns i Austurland där 54,7 procent nobbar EU-inträde.

Män, personer som har fyllt 60 år, islänningar som enbart har grundskoleutbildning och låginkomsttagare säger oftare nej till EU. Ja säger oftare kvinnor, personer i åldern 40 till 49 år, högskoleutbildade och höginkomsttagare.

Centerpartiet är det parti i alltinget som är den mest uttalade motståndaren mot EU-medlemskap. Den åsikten står också väljarna bakom. Hela 72,8 procent säger nej till EU medan 14 procent säger ja. I ytterligare två partier har motståndarna ett ungefär lika stort övertag. Bland Självständighetspartiets anhängare säger 70,3 procent nej och 7,3 procent ja. Och bland Framstegspartiets sympatisörer är siffran för nej 68,1 procent och för ja 14,5 procent.

Motståndet är också starkt inom Folkets parti där 52,5 procent säger nej och 21,6 procent säger ja. Splittringen är störst inom Gröna vänstern. Där uppger 30,6 procent att de anser att Island ska gå med i EU medan 33,6 procent tycker att Island ska stå utanför unionen.

Socialdemokraterna är mest positiva till EU. Där säger 76,7 procent ja och 4,4 procent nej. Ja-sidan har också övertaget inom Renässans, Piratpartiet och Islands socialistparti. Inom Renässans säger 66,7 procent ja och 14,9 procent nej, inom Piratpartiet 46,8 procent ja och 16,9 procent nej och inom Islands socialistparti 41,8 procent ja och 15,1 procent nej.

Dessutom tror en majoritet att Island skulle kunna förhandla fram ett inträdesavtal med gynnsamma villkor. Hela 58,8 procent svarar att ett fördelaktigt avtal är realistiskt medan 41,2 procent uppger att det inte är möjligt.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Dagens citat

"Tidigare kom björnar när det var väldigt mycket is som nästan nådde hela vägen upp på land. Efter 2008 hamnade vi i situationen att björnar kom av helt motsatt anledning - på grund av att de hamnade i problem på grund av att istäcket i praktiken smälter under dem."

Ingibjörg Jónsdóttir, docent i geografi vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om de isbjörnar som kommit till Island från Grönland på drivis de senaste åren.

Högsta arbetslösheten på Island på sju år

För fjärde månaden i följd ökar arbetslösheten på Island. I januari var det 4,8 procent som inte hade något jobb. Så hög har inte arbetslösheten varit sedan våren 2013. Och det finns inga tecken på att den negativa trenden skulle vara på väg att vända. Vinnumálastofnun räknar i en prognos med fortsatt stigande arbetslöshet under februari.

I januari i år var arbetslösheten på Island 4,8 procent. Det var en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med december - och hela 1,8 procentenheter jämfört med januari 2019. Så här hög har inte arbetslösheten varit sedan i april 2013.

Vinnumálastofnun räknar inte med något trendbrott i februari. Arbetslösheten förutspås fortsätta öka.

Suðurnes är alltjämt den hårdast drabbade regionen. Nu är det 9 procent som står utan jobb, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående månad.

Arbetslösheten steg i samtliga regioner i januari. I Reykjavíkområdet var arbetslösheten 4,8 procent (en ökning med 0,4 procentenheter), i Norðurland eystra 4,4 procent (+0,5), i Suðurland 3,4 procent (+0,4), i Västfjordarna 3,2 procent (+0,6), i Vesturland 3,1 procent (+0,4), i Austurland 2,8 procent (+0,4) och i Norðurland vestra 2,1 procent (+0,3).

Nu är dessutom män arbetslösa i större utsträckning än kvinnor. Bland män var arbetslösheten 5 procent - en ökning med 0,6 procentenheter - jämfört med 4,6 procent bland kvinnor - en ökning med 0,4 procentenheter.

Utländska medborgare är arbetslösa i större utsträckning än isländska medborgare. I januari var arbetslösheten bland utlänningar 10,6 procent. Den har nästan fördubblats inom loppet av ett år. I januari 2019 var motsvarande siffra 5,9 procent.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Professor: Bättre betalt för herrdomare kan vara lagbrott

En fotbollsmatch i herrarnas högsta division ger domaren 37 600 isländska kronor i ersättning. Men den som dömer en match i damernas högsta liga får nöja sig med 16 000. Bjarni Már Magnússon, professor i juridik vid Háskólinn í Reykjavík, säger till RÚV att löneskillnaderna kan stå i strid med grundlagen.

Inom isländsk basket och handboll görs det inga skillnader mellan män och kvinnor. En match i högsta divisionen ger samma ersättning till domaren oavsett om det är män eller kvinnor som spelar - och oavsett om det är en man eller kvinna som dömer.

Men inom fotbollen är skillnaderna stora. Huvuddomaren i en match i herrarnas högsta division får enligt fotbollsförbundet KSÍ:s taxa 37 600 isländska kronor i ersättning. I damernas högsta liga ger en match 16 000. Även en match i herrarnas andra division ger bättre betalt. Där får huvuddomaren 19 000.

Skillnaderna mellan herrar och damer är 135 procent. Mist Edvardsdóttir, som spelar med Valur i damernas högsta division, säger till RÚV att de skilda ersättningsnivåerna är "missaktning och sorgligt":

"Jag tycker att det här är väldigt chockerande. Man har hört om att det finns en viss löneskillnad men 135 procent är helt otroligt mycket. Det här är lite som en våt trasa i ansiktet och i praktiken bara missaktning."

Enligt Mist Edvardsdóttir leder de stora skillnaderna till att duktiga domare ratar damfotbollen. Hon säger till RÚV att många domare börjar med damfotboll och herrfotboll i de lägre divisionerna. Det är där de skaffar sig kunskap och erfarenhet. När de får erbjudanden att döma i herrarnas högsta division återvänder de inte till damerna eftersom det är sämre betalt:

"Det här är ett väldigt enkelt räkneexempel. Jag klandrar dem inte. De skulle inte behöva fråga mig två gånger om vilken timlön jag skulle välja."

KSÍ skriver i ett uttalande att det i Norden och stora delar av Europa är praxis med olika ersättning för herr- och damfotboll. Enligt förbundet klassas matcherna efter fysisk och psykisk svårighetsgrad. De matcher som ger mest betalt - i herrarnas högsta liga - ställs de högsta kraven på domarna vad gäller bland annat speluppfattning, omdöme och kondition. Det går snabbare, intensiteten är högre och stämningen är hetare.

Vidare skriver KSÍ att förbundet inte gör skillnad på vem som dömer. En man och en kvinna får lika mycket betalt för samma typ av match. Däremot rankas alltså herrmatcher som mer krävande att döma. En match i herrarnas femte division räknas till exempel som lika svår som en match i damernas tredje division.

Bjarni Már Magnússon, professor i juridik vid Háskólinn í Reykjavík, säger till RÚV att de skilda ersättningsnivåerna skulle kunna stå i strid med grundlagen. För att frågan ska prövas krävs dock att någon domare inleder en process om ersättningsnivåerna:

"Det är KSÍ:s val att ha det på det här sättet och det är ingen som tvingar KSÍ att ha det så här även om det bygger på förebilder från utlandet."

En annan väg kan enligt Bjarni Már Magnússon vara att få kommuner - som på olika sätt samarbetar med idrottsföreningar - att införa krav på samma ersättning även för fotbollsdomare.

Dagens citat

"Omkring 1870 miste vi många sjömän i en sådan olycka och deras barn kämpade hårdast för att låta bygga den gamla fyren, gamla Garðskagaviti. Efter denna stora olycka började fruarna till de sjömän som fortfarande levde att ta sig till fyren för att be och tacka för det som livet gav dem. Människor har hedrat denna gamla tradition och kommer hit i ökande utsträckning för att be för något gott."

Sig­urður Þor­steins­son, föreståndare för de två fyrarna i Garður, i Morgunblaðið om varför den första fyren byggdes 1897.

Kooperativet i Hólmavík bommar igen butik efter 121 år

Efter drygt 121 år går Kaupfélag Steingrímsfjarðars sista livsmedelsbutik i graven. I dag tar Samkaup över affären i Hólmavík. De senaste åren har kooperativet haft svåra ekonomiska problem och lagt ned filialerna i Norðurfjörður och Drangsnes. Det försvinner dock inte helt. Kaupfélag Steingrímsfjarðar kommer att fortsätta driva packhuset i Hólmavík.

Den 29 december 1898 grundades Verslunarfélag Steingrímsfjarðar i Strandir i Västfjordarna. Kooperativet utvecklades så småningom till Kaupfélag Steingrímsfjarðar. De senaste årtiondena har det i praktiken haft monopol på livsmedelsmarknaden i regionen.

Men de senaste åren har varit svåra. Kooperativet var storägare i Hólmadrangur, ett rederi i Hólmavík som under en längre tid främst ägnat sig åt räkfiske. Hólmadrangur var ortens största privata arbetsgivare. När det stod inför akuta ekonomiska problem ansågs det vara nödvändigt att rädda företaget.

Prislappen blev hög. Kaupfélag Steingrímsfjarðar tvingades att skriva av skulder och att göra sig av med aktier för att få in nya ägare.

Hólmadrangur var inte det enda bekymret. Under en längre tid hade filialerna i Norðurfjörður och Drangsnes dragits med stora förluster. Hösten 2017 gav Kaupfélag Steingrímsfjarðar upp i Norðurfjörður. Och i höstas stängdes butiken i Drangsnes. Sedan dess har bägge tagits över genom lokala initiativ utan vinstintresse.

Den ekonomiska knipan har även påverkat butiken i Hólmavík. För att minska kostnaderna har öppettiderna bantats och restaurangens verksamhet skurits ned.

Nu står det klart att även huvudbutiken i Hólmavík inte längre kommer att drivas vidare i kooperativets regi. Kaupfélag Steingrímsfjarðar meddelade i måndags på Facebook att butiken skulle stänga tidigare under tisdagen på grund av inventering - något som i regel görs direkt efter årsskiftet.

Åtgärden fick i går en förklaring. Då meddelade kooperativet på Facebook att Samkaup från och med i dag tar över butiken i Hólmavík.

Samkaup tar också över den befintliga personalen. Målet är att bevara den service som finns i dag.

Kaupfélag Steingrímsfjarðar säljer samtidigt fastigheten till Hornsteinar, där kommunen Strandabyggð är största delägaren. Hornsteinar kommer att hyra ut lokaler till Samkaup, systembolaget Vínbúðin och kooperativets packhus. Just packhuset ska kooperativet fortsätta driva på samma sätt som i dag.

Förhoppningen från Kaupfélag Steingrímsfjarðars styrelse är att överenskommelsen med Samkaup ska trygga framtiden för en butik i Hólmavík. Kooperativet har på egen hand haft svårt att hålla konkurrenskraftiga priser.

Samkaup har i dag ett sextiotal butiker på Island med varumärkena Samkaup, Nettó, Krambúðin, Kjörbúðin, Iceland och Seljakjör.

Här kan du läsa mer om Kaupfélag Steingrímsfjarðar.

Rekordmånga flyktingar och asylsökande får stanna

Hela 531 asylsökande och kvotflyktingar fick klartecken för att stanna på Island under 2019. Det är det högsta antalet någonsin. Samtidigt var det 867 personer som sökte asyl - vilket utslaget per invånare var fler än i Sverige. De flesta ansökningarna kom från venezuelanska medborgare. De fick också stanna oftast. Det visar statistik från Útlendingastofnun.

Under rekordåret 2016 var det 1 131 personer som sökte asyl på Island. Sedan dess har antalet minskat - och det är i synnerhet ansökningarna från säkra länder som exempelvis Albanien, Georgien, Moldavien och Makedonien som har minskat.

Förra året var det 867 personer som sökte asyl på Island. Det var en ökning jämfört med 2018 då 800 personer vände sig till Island för en fristad. Av dessa 867 personer var 427 män, 207 kvinnor, 106 pojkar och 113 flickor. De var medborgare i 71 olika länder.

Den största gruppen var venezuelanska medborgare. Under 2019 var det 180 venezuelaner som sökte asyl. Därefter följde irakier med 137, nigerianer med 50, afghaner med 49, albaner med 48, somalier med 36, iranier med 34, moldaver med 32, georgier med 27 och syrier med 25.

Under 2019 behandlade Útlendingastofnun 1 123 ansökningar. Det var 157 venezuelaner som fick klartecken för att stanna på Island. Samma besked fick 55 irakier, 31 afghaner, 22 syrier och 21 iranier.

Även om ansökningarna från säkra länder som Albanien, Georgien, Moldavien och Makedonien har minskat tillhör dessa grupper alltjämt de största. Det är dock mycket sällsynt att de får stanna. Under förra året var det en alban som fick uppehållstillstånd på Island. Övriga 89 personer från dessa fyra länder fick avslag.

Trots att ansökningarna inte var rekordmånga har aldrig tidigare så många flyktingar och asylsökande fått en fristad på Island. Totalt fick 531 personer klartecken för att stanna. Av dessa var det 457 personer som sökte och fick uppehållstillstånd. Ytterligare 74 personer kom till Island som kvotflyktingar.

I antal är Sverige det nordiska land där i särklass flest söker asyl. Men per invånare är det Island som får de flesta ansökningarna. Island fick under 2019 totalt 24 ansökningar per 10 000 invånare. I Sverige var motsvarande siffra 22, i Finland 8, i Danmark 5 och i Norge 4.

Ett skäl till att Útlendingastofnun under 2019 behandlade betydligt fler ansökningar var att myndigheten påskyndade processen. Vid 2020 års början var det 270 personer som väntade på beslut. Motsvarande siffra i januari förra året var 430 personer.

Här kan du läsa mer om asylsökande på Island.

Dagens citat

"It was clear from the outset that prisoners and staff do things together. Food is important in prisons and in Kvíabryggja the communal dining room is a central space. It is where prisoners have breakfast, lunch and dinner together with staff. Prisoners cook the food, and with an officer they do the weekly food shop in a nearby village. Food was plentiful and tasty. It is considered bad form not to thank the prisoner chefs for their efforts. And you have to clean up after yourself."

Francis Pakes, professor i kriminologi vid University of Portsmouth, skriver i The Conversation om sin erfarenhet som frivillig fånge vid den öppna anstalten Kvíabryggja utanför Grundarfjörður.

Islands socialistparti siktar mot alltinget

Islands socialistparti tänker ställa upp i nästa alltingsval. Målet är att kandidera med listor i samtliga sex valkretsar. De senaste månaderna har partiet tagit sig över femprocentsspärren i flera mätningar. Grundaren Gunnar Smári Egilsson har ännu inte meddelat om han tänker kandidera i det kommande alltingsvalet.

Den 1 maj 2017 grundades formellt Islands socialistparti. Initiativtagare var Gunnar Smári Egilsson. Han hade då lämnat Fréttatíminn när tidningen befann sig i fritt fall mot konkurs. I stället gav han sig alltså in i politiken.

Redan då var målet inställt på alltinget. När partiet grundades hade dock ingen annat att nästa val skulle ske redan i oktober 2017. Islands socialistparti beslutade efter överläggningar att inte ställa upp. Tidsfristen för det nya partiet var för kort.

Första gången partiet ställde upp i val blev i stället i kommunalvalet i Reykjavík våren 2018. Islands socialistparti fick 6,4 procent av rösterna vilket räckte till ett mandat. Därmed blev Sandra Magdalena Mörtudóttir partiets första folkvalda.

Snart fyller Islands socialistparti tre år. Den 1 maj håller partiet nästa landsmöte. Då kan det bli aktuellt att välja en partiledare. I dag fungerar Gunnar Smári Egilsson som partiets informella ledare genom sitt uppdrag som ordförande för det verkställande utskottet.

De senaste månaderna har väljarstödet varit på uppgång. Vid flera tillfällen har Islands socialistparti tagit sig över femprocentsspärren till alltinget.

Nu har partiets valnämnd fått i uppdrag att påbörja förberedelserna inför nästa alltingsval. Det första steget blir enligt ett pressmeddelande att skapa en organisation som ska leda valrörelsen.

Skälet till att partiet kandiderar är enligt pressmeddelandet att de partier som sitter i alltinget i dag har svikit arbetarklassen och allmänheten. Massorna behöver resa sig och ta makten från det fåtal som styr. Det är enligt partiet nödvändigt att förändra det samhälle som skapats för att skydda detta fåtal, deras politiska makt och deras ekonomiska intressen.

Partiet ska enligt samma pressmeddelande föra de förtrycktas talan. Valrörelsen ska präglas av arbetarklassens och fattiga och förtryckta gruppers intressen. Islands socialistparti måste kandidera till alltinget för att dessa frågor ska komma upp på den politiska dagordningen.

Islands gröna energi omvandlas till kol- och kärnkraft

Isländska företag sprider gärna bilden av att de drivs av grön el från förnyelsebara källor. Men den lukrativa handeln med ursprungsgarantier ger en helt annan bild. Den gröna energi som produceras på Island används för att kompensera för kol- och kärnkraft på andra håll i Europa. Handeln ger statliga energibolaget Landsvirkjun 890 miljoner isländska kronor om året.

Nästan all energi som produceras på Island är förnyelsebar. Den kommer huvudsakligen från vattenkraft och geotermiska källor. Bara några få avlägsna samhällen får sin energi genom fossila bränslen.

Den gröna energin är något som företag i landet gärna använder i marknadsföringen. Ofta betraktas den som en konkurrensfördel.

Inte sällan används den också av politiker. Nyligen har exempelvis centerpartisten Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sagt att aluminiumsmältverken på Island i praktiken gynnar miljön eftersom de till skillnad från smältverk i Kina använder förnyelsebar energi.

Men när konsumenterna får sina elräkningar ser det annorlunda ut. Trots att Island varken har kol- eller kärnkraftverk får de veta att en stor del av energin kommer just från sådana källor. Skälet är Landsvirkjuns handel med ursprungsgarantier.

Under 2019 drog Landsvirkjun enligt RÚV in 890 miljoner isländska kronor på försäljningen av ursprungsgarantier. Den lukrativa handeln har växt i omfattning för varje år. Samtidigt blir alltså den gröna elen på Island allt smutsigare.

Island är inte anslutet till den europeiska energimarknaden. Samtidigt finns en stor efterfrågan på el från gröna källor. I Europa går det i praktiken inte att skilja på grön och smutsig el. Men företag kan genom köp av ursprungsgarantier ändå försäkra sig om att den egna konsumtionen kan härledas till förnyelsebara källor.

Det betyder inte att energin i praktiken kommer från gröna källor. Handeln med ursprungsgarantier innebär att de ändå kan säga sig använda förnyelsebar el. Den smutsiga elen blir grön på pappret - samtidigt som Landsvirkjuns försäljning av garantier innebär att den gröna elen blir smutsig på Island.

Under 2018 kom 99,9 procent av energiproduktionen på Island från förnyelsebara källor. Vattenkraft svarade enligt Orkustofnun för 13 814 gigawattimmar, geotermisk energi för 6 010 gigawattimmar och vindkraft för 4 gigawattimmar. Motsvarande siffra för fossila bränslen var 2 gigatwattimmar.

Men handeln med ursprungsgarantier ger alltså en helt annan bild. Efter Landsvirkjuns försäljning av certifikat kommer den isländska energiproduktionen bara till 11 procent från förnyelsebara källor. Hela 55 procent härstammar från fossila bränslen och 34 procent från kärnkraft.

Landsvirkjun anser sig enbart producera grön energi. Samtidigt tjänar alltså det statliga energibolaget stora summor på att sälja ursprungsgarantier till utlandet.

Dirk Van Evercooren, vd för Association of Issuing Bodies som ansvarar för försäljningen, säger till RÚV att isländska företag inte kan marknadsföra sig med grön el om de inte köper certifikat. Om de ändå gör det räknas samma energi som förnyelsebar två gånger om - och det är direkt missvisande:

"På engelska säger man att man inte både kan ha kakan och äta den. ... Om ni exporterar ursprungscertifikat kan ni inte längre säga er använda samma gröna energi själva."

Samtök iðnaðarins, en organisation för isländska energiföretag, skriver i ett uttalande att försäljningen av ursprungsgarantier undergräver bilden av Island som ett land med grön elproduktion. Handeln innebär att ett viktigare intresse offras för intäkterna från försäljningen.

Lovísa Árnadóttir, informationsansvarig vid energiföretagens intresseorganisation Samorka, skriver i Fréttablaðið att handeln inte skadar Island. Tvärtom ger de stora intäkter och gynnar dessutom ett skifte med förnyelsebara energikällor i Europa. Hon vill därför inte jämföra systemet med certifikat med handel med avlatsbrev.

Industriminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir fick under en frågestund i alltinget i torsdags en fråga om just Landsvirkjuns handel med ursprungsgarantier. Hon sade att det var uppenbart att det bland allmänheten fanns ett utbrett motstånd mot handeln. Den ingick inte heller i det statliga bolagets skyldigheter. Hon sade även att hon kunde tänka sig att stoppa försäljningen genom förändrade ägardirektiv till Landsvirkjun.

Dagens citat

"Det är naturligtvis skrattretande när islänningarna är världens största energiproducenter att det är möjligt att publicera rubriker om energibrist. Det ska hota oss så att vi darrar och skälver eftersom det förmodligen är något som kommer att tas ifrån oss. Där tas en så stor sväng att att man egentligen inte tycker att något är omöjligt när det gäller att ställa människor mot väggen."

Författaren Andri Snær Magnason i Fréttablaðið om energi- och klimatdebatten på Island.

Bjarni Benediktsson vill leda Självständighetspartiet

Usla opinionssiffror, interna stridigheter och rykten om att han tröttnat. Men Bjarni Benediktsson säger sig inte ha några planer på att lämna uppdraget som ledare för Självständighetspartiet. Han säger till RÚV att han vill leda partiet även i nästa alltingsval. Och han vill att valet äger rum hösten 2021 och inte redan till våren.

Sedan Bjarni Benediktsson 2009 tog över som ledare för Självständighetspartiet har han fört partiet till fyra av de fem sämsta valresultaten genom tiderna. Men under dessa elva år har partiet suttit i regeringsställning i sju år. Enda undantaget är perioden 2009 till 2013 - då partiet fick rekordlåga 23,7 procent.

Bjarni Benediktsson utsågs till ordförande strax efter finanskraschen. Många islänningar ansåg att Självständighetspartiet bar ett stort ansvar för krisen. Bjarni Benediktsson fick alltså uppdraget att försöka återvinna väljarnas förtroende.

Opinionssiffrorna är i dag på historiskt låga nivåer omkring 20 procent. Visserligen finns det en hel del medlemmar som drömmer om dubblat väljarstöd - men det politiska landskapet har också förändrats avsevärt sedan kraschen. Partierna har blivit fler och misstron mot politiker mer utbredd.

Inte minst debatten om EU:s tredje energipolitiska program delade Självständighetspartiet. När den rasade var det också många som spekulerade i Bjarni Benediktssons avgång. Somliga tyckte att han såg trött och ointresserad ut - som att han skulle längta efter att göra något annat.

Men Bjarni Benediktsson säger sig inte ha några planer på att avgå. Han säger till RÚV att han vill fortsätta leda Självständighetspartiet:

"Jag känner som att jag inte är färdig. Att jag har stöd. Att det finns jobb att göra. Att vi har lyckats väl med att ta itu med finanskraschens konsekvenser. Att vi har kommit till en bra plats och att vi har börjat se till framtiden. Jag mår bra av att vi inte talar om kapitalkontroller, hushållens skuldsituation, företags skuldsanering, statskassans underskott och dess skuldproblem. Utan att vi står på en bestämd klippa och ser till framtiden."

Efter förra valet bildade Självständighetspartiet koalition med Framstegspartiet och Gröna vänstern. Regeringen bildades efter ett nyval sedan ett samarbete mellan Självständighetspartiet, Ljus framtid och Renässans spruckit efter bara ett år.

Då röstade islänningarna i oktober 2017. Val till alltinget hålls i allmänhet till våren. Ett skäl är att ge den nya regeringen tid att utforma en budget för det kommande året. Därför har det spekulerats i om nästa val skulle tidigareläggas till våren 2021.

Men mandatperioden är fyra år. Bjarni Benediktsson säger till RÚV att han vill gå till val hösten 2021. Han ser inget skäl att korta mandatperioden med ett halvår:

"Om jag ska berätta hur jag känner så kostade det blod, svett och tårar att komma till makten. Varför i hela friden skulle man lämna den ifrån sig ett halvår tidigare än vad lagen föreskriver? Jag tycker inte att det är något problem att hålla val på hösten. Det har gått utmärkt."

Bjarni Benediktsson ser inte en sen budgetprocess som något hinder. Inte heller kan han tänka sig att något av koalitionspartierna skulle vilja avsluta regeringssamarbetet i förtid.

Här kan du läsa mer om ryktena om Bjarni Benediktssons avgång.

Teori: Expanderande gas skapar landhöjning vid Grindavík

Illustration: Veðurstofa Íslands

Jordskalven och landhöjningen fortsätter nära Grindavík. Men skalven blir svagare och glesare samtidigt som landhöjningen mattas av. Inget tyder i dagsläget på att ett vulkanutbrott skulle vara nära förestående. Samtidigt lanserar geologen Ólafur G. Flóvenz en ny teori om utvecklingen. Han tror att både landhöjningen och jordskalven kan knytas till kraftverket vid Svartsengi.

På Reykjanes finns fem aktiva vulkaniska system. Det är dock snart 800 år sedan det senaste utbrottet i regionen. Historiskt sett har perioder av vulkanutbrott drabbat Reykjanes med omkring 1 000 års mellanrum.

En serie av utbrott rasade i Brennisteinsfjöll omkring år 1000. Det följdes av en rad utbrott vid Krýsuvík med start 1151. Därefter följde Reykjanes 1210, utbrott till havs med början 1226 och utbrott vid Svartsengi 1240. Sedan dess har alltså inga vulkanutbrott skett i området.

Den 21 januari i år började en intensiv jordskalvssvärm norr om Grindavík. Samtidigt började en snabb landhöjning vid berget Þorbjörn. Den senaste månaden har omkring 2 000 jordskalv inträffat i området. Landhöjningen är drygt fem centimeter.

Landhöjningen har dock avmattats. Det har också blivit glesare mellan jordskalven. Det senaste större skalvet i regionen inträffade klockan 8.26 den 14 februari. Det hade sitt epicentrum nordväst om Grindavík och hade en magnitud på 3,1.

Myndigheterna anser att den troligaste förklaringen är magmainskott på tre till fem kilometers djup. Det finns dock i dagsläget inget som tyder på att något vulkanutbrott skulle vara nära förestående. Det troligaste är att aktiviteten ebbar ut utan att leda fram till något utbrott.

Ólafur G. Flóvenz, geolog och vd för Íslenskar orkurannsóknir, har en annan teori om orsakerna bakom aktiviteten. Han skriver i en rapport att den skulle kunna härledas till kraftverket vid Svartsengi.

Han tror att jordskalven skulle kunna vara ett resultat av sjunkande tryck vid kraftverket. Enligt Ólafur G. Flóvenz kan skalven bero på vätskor som - på grund av kraftverkets borrhålor - omvandlas till gas som expanderar och utlöser landhöjningen. Om teorin skulle stämma innebär det alltså att risken för ett framtida utbrott minskar.

Om aktiviteten skulle leda fram till ett utbrott är Eldvörp en av de platser som skulle kunna bli aktuella. Där finns en rad kratrar efter tidigare utbrott. Veðurstofa Íslands varnar nu för att ge sig ned i grottor vid Eldvörp. Skälet är livsfarliga halter av koldioxid.

Sedan aktiviteten vid Þorbjörn började har Veðurstofa Íslands mätt halterna av olika gaser i området. I en grotta vid Eldvörp fanns alltså direkt livshotande halter av koldioxid. Syrebristen kan finnas i fler grottor i närheten. Myndigheten avråder därför alla besökare från att ge sig ned i grottorna.

Polisen har spärrat av grottan med band. Det är oklart om de höga halterna av koldioxid har något samband med aktiviteten vid Þorbjörn.

Här kan du läsa mer om utvecklingen norr om Grindavík.

Dagens citat

"Vi är mycket nöjda med det här. Vi har ofta framfört våra önskemål om att det skulle erbjudas vegankost både till skolan och kommunens företrädare och har mött positiv attityd. ... Vi tycker att det är väldigt positivt att Mosfellsbær, som har målet att vara en hälsofrämjande kommun, har tagit det här steget."

Lína Petra Þórarinsdóttir, som har två barn i grundskolan i Mosfellsbær, i Morgunblaðið om att kommunen nu börjar erbjuda vegansk skolmat.

Fjällrävscenter kan inte växla in kinesisk donation

En penninggåva till ett värde av 300 000 isländska kronor fick Melrakkasetur Íslands i Súðavík förra året från en grupp kinesiska studenter. De besökte fjällrävscentret och fascinerades av både djuret och det obebodda Hornstrandir. Men vd:n Sæmundur Ámundason har fortfarande inte lyckats växla in gåvan. På Island finns ingen som tar emot kinesisk valuta, skriver Fréttablaðið.

Studenter från kinesiska Changzhou har de senaste åren besökt Melrakkasetur Íslands i Súðavík. Där finns en utställning tillägnad fjällräven. Centret följer också fjällrävens utveckling på det obebodda Hornstrandir - ett område som de kinesiska studenterna besökte.

Besöket på Melrakkasetur Íslands var så uppskattat att studenterna skänkte en penninggåva till ett värde av 300 000 isländska kronor till centret. Men donationen var i kinesisk valuta. Ett år senare har vd:n Sæmundur Ámundason inte lyckats hitta någon på Island som kan växla in gåvan. Han säger i Fréttablaðið att ingen isländsk bank tar emot kinesisk valuta. Det gör heller inte Kinas ambassad:

"Vi uppmärksammades på att det närmaste stället som vi kunde växla sedlarna var i London."

Sæmundur Ámundason hoppas kunna få hjälp att växla in pengarna. Han försökte bland annat komma i kontakt med den kinesiske turisten Wei Li - som kom till Island för att växla in 170 kilo isländska mynt till ett värde av 1,6 miljoner isländska kronor - men han hann lämna landet innan han kunde få tag på honom.

Han säger i Fréttablaðið att en grupp studenter från samma skola kommer till Súðavík även i år. Då har rektorn lovat att eventuella gåvor kommer att vara i valutor som är lättare att växla in på Island.

Här kan du läsa mer om Wei Lis resa till Island för att växla in mynt.

Valskådningsbåt i Reykjavík tvingas i land - bröt mot lagar

Passagerarna var för många, kaptenen följde inte regelverket och hade heller inte det nödvändiga certifikatet. Därför stoppade kustbevakningen valskådningsbåten Amelia Rose och tvingade den att återvända till hamnen i Reykjavík. Svanur Sveinsson, vd för Sea Trips Reykjavík, medger lagbrotten. Men han hävdar att kustbevakningen är ute efter att sätta dit rederiet.

På kvällen den 20 februari seglade en av kustbevakningens båtar ut till valskådningsfartyget Amelia Rose. Båten hade då seglat ut i Faxaflói med turister ombord. De var på väg ut på en valskådningstur.

Kustbevakningen tvingade Amelia Rose att återvända till hamnen i Reykjavík. Skälet var flera lag- och regelbrott. Ombord fanns 53 passagerare och tre personer i besättningen. Båten hade bara tillstånd för 50 personer. Kaptenen bröt mot regeln som säger att kustbevakningen ska informeras om alla båtar som lägger ut. Och kaptenen hade inte heller något certifikat med sig.

Enligt RÚV kommer kustbevakningen att polisanmäla bristerna. Det ska heller inte vara första gången som just Amelia Rose bryter mot lagar och regler.

Svanur Sveinsson, vd för Sea Trips Reykjavík, medger att Amelia Rose inte följde regelverket. Ändå hävdar han att kustbevakningen är ute efter att sätta dit rederiet. Han säger till RÚV att även andra rederier seglar med för många passagerare ombord:

"I det här fallet så tar de beslut om att bemanna en båt och följa efter oss. ... Och det gör de bara med oss. ... Jag gick igenom det här med kaptenen i morse och han sade att han bara hade räknat fel."

När kaptenen inte meddelade kustbevakningen om resan anser Svanur Sveinsson att de hade kunnat kontakta besättningen ombord. Och kaptenen hade rätt certifikat - men han hade glömt att ta det med sig under resan.

Dagens citat

"Jag tror att det som händer är att människor inser hur många som har beröringspunkter med hans hus och byggnader nästan varje dag i sitt liv. Många av oss har gått i en skola som han ritade eller legat på ett sjukhus som han ritade och inte minst gått på gator som han bestämde hur de skulle ligga. ... Själv är jag så lycklig att i min tidigaste barndom har fått bo här i internatskolan i Reykholt."

Ágústa Kristófersdóttir, föreståndare för Hafnarborg som tagit fram en utställning om tidigare statsarkitekten Guðjón Samúelsson, i RÚV om hans inflytande.

Första judiska samfundet på Island får tora som gåva

Ansökan är inskickad tillsammans med de nödvändiga 25 rekommendationerna. Inom kort räknar rabbinen Avi Feldman med att Island får sitt första officiella judiska trossamfund. Nyligen fick samfundet dessutom en tora som gåva. De heliga skrifterna är en grundbult i varje judisk församling, rapporterar Fréttablaðið.

För snart två år sedan flyttade den amerikanske rabbinen Avi Feldman till Island med sin familj. Sedan dess har han arbetat för att grunda ett judiskt trossamfund. Trots att det genom åren har funnits ett mindre antal judar på Island har det aldrig funnits något registrerat samfund.

Nu väntar Avi Feldman på att det judiska samfundet ska godkännas av staten. Han berättar i Fréttablaðið att han har skickat in en ansökan med de nödvändiga 25 underskrifterna. När ansökan godkänns kan medlemmar registrera sig i samfundet. Då går också deras kyrkoskatt till samfundet:

"Vi har fyllt i alla papper och lämnat in dem. Vår jurist räknar med att det här blir godkänt under nästa månad."

En tora är en grundbult i varje judisk församling. Den används för högläsning vid gudstjänster. Texten är skriven på bibelhebreiska, en föråldrad språkform som rabbiner får lära sig att behärska. Avi Feldman säger i Fréttablaðið att den blivande församlingen har fått en tora som gåva från ett schweiziskt par som besökte Island:

"De ville göra något speciellt och bestämde sig för att ge en tora till en församling som behövde skrifterna. Av någon anledning valde de oss och vi är givetvis väldigt tacksamma."

Att skriva en tora för hand tar ungefär ett år. Avi Feldman säger i Fréttablaðið att arbetet avslutades på Island:

"Den sista bokstaven skrevs här på Island vilket har särskild betydelse för oss."

Här kan du läsa mer om arbetet med att grunda ett judiskt samfund på Island.

Kinesiskt bolag ställer in flyg till Island före premiärturen

Kinesiska Juneyao Air lägger ned linjen mellan Shanghai och Keflavík redan före premiärturen. Skälet är enligt Túristi spridningen av coronaviruset covid-19. Linjen skulle bli den första mellan Island och Kina. Juneyao Air hade planerat två avgångar i veckan i varje riktning med mellanlandning i Helsingfors.

Under 2019 besökte närmare 100 000 kinesiska turister Island. Just kineser är en grupp som vuxit kraftigt i antal de senaste åren. Tillväxten har skett trots att det aldrig har funnits något direktflyg mellan Kina och Island.

Juneyao Air skulle bli det första bolaget att flyga direkt. Med start den 31 mars skulle bolaget flyga två gånger i veckan mellan Shanghai och Keflavík med mellanlandning i Helsingfors. Om planen hade varit fullbokade hade det inneburit omkring 20 000 flygstolar på sträckan.

Men fler bolag har varit intresserade. Tianjin Airlines fick enligt Túristi flygtider från Keflavík under vintern. Bolaget valde dock att inte utnyttja dem. Tianjin Airlines sökte inte heller efter några tider under sommaren. Ytterligare två flygbolag har undersökt förutsättningarna för direktflyg mellan Island och Kina.

Nu står det alltså klart att premiären dröjer. Juneyao Air sköt först upp den första turen en månad. Spridningen av coronaviruset covid-19 angavs som skäl för de inställda avgångarna. Nu ställer bolaget av samma skäl in samtliga avgångar på sträckan.

Det går inte längre att köpa biljetter till några flyg mellan Shanghai och Keflavík. Inte heller finns det några besked om framtiden och om Juneyao Air faktiskt kommer att börja trafikera sträckan, skriver Túristi.

Här kan du läsa mer om turerna kring direktflyget mellan Island och Kina.

Dagens citat

"På alla dessa platser fanns det människor som hade det bra och vilade trötta ben efter att ha flängt runt på vandringar eller vad de nu hade gjort. ... Dessutom tillkommer den sociala biten. ... Där träffas människor som inte känner varandra alls och talar med varandra. Så är baden."

Skarphéðinn Berg Steinarsson, chef för Ferðamálastofa, i Fréttablaðið om badkulturen på Island.

Islands socialistparti över spärren till alltinget

Islands socialistparti klättrar över spärren till alltinget och har nu stöd av 5,3 procent av väljarna. Det är andra gången som partiet klarar femprocentsspärren hos MMR. Även Folkets parti ökar men inte tillräckligt för att ta sig över spärren. Samtidigt sjunker stödet för Framstegspartiet till en av de lägsta nivåerna genom tiderna.

De senaste månaderna har sju partier i regel haft en god marginal nedåt till alltingets femprocentsspärr. Folkets parti - som har två mandat i alltinget i dag - har dock för det mesta befunnit sig strax under spärren. Islands socialistparti - som ännu inte har ställt upp i något alltingsval - har inte heller etablerat sig över 5 procent.

För andra gången hos MMR klättrar Islands socialistparti nu över spärren. Partiet får nu 5,3 procent, en uppgång med 1,2 procentenheter jämfört med föregående mätning. Det är det högsta väljarstödet som MMR har uppmätt för Islands socialistparti.

Folkets parti ökar med 1,1 procentenheter till 4,6 procent. Senast partiet var över femprocentsspärren var i november förra året.

Självständighetspartiet är en av mätningens vinnare. Den senaste tiden har avståndet till Socialdemokraterna inte varit större än att det rymts inom den statistiska felmarginalen. Nu ökar gapet och Självständighetspartiet är Islands klart största parti.

Det är nu 22 procent av väljarkåren som sympatiserar med Självständighetspartiet, en ökning med 1,7 procentenheter. Socialdemokraterna backar samtidigt med 1,7 procentenheter till 15,1 procent.

Centerpartiet bildades inför valet 2017 som en utbrytning ur Framstegspartiet. Nu är Centerpartiet dubbelt så stort som Framstegspartiet. Centerpartiet får 13,3 procent, en ökning med 0,4 procentenheter. Framstegspartiet sjunker till 6,8 procent, en minskning med 1,4 procentenheter. Så lågt har inte stödet varit sedan före valet 2017.

I övrigt är förändringarna små. Gröna vänstern får 10,7 procent, en nedgång med 0,4 procentenheter. Piratpartiet backar med 0,4 procentenheter till 10,6 procent. Renässans krymper med 0,8 procentenheter till 9,7 procent.

Det är alltså åtta partier som klarar spärren till alltinget. Jämfört med valet i oktober 2017 mister Folkets parti samtliga platser i alltinget samtidigt som Islands socialistparti har tillräckligt väljarstöd för att få sina första mandat.

Inga andra partier är i närheten av spärren. Ljus framtid får 0,8 procent, en ökning med 0,4 procentenheter. Folkfronten får 0,4 procent, en uppgång med 0,1 procentenheter. Gryning får 0,2 procentenheter, en tillbakagång med 0,1 procentenheter.

Stödet för koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet är 41,9 procent. Jämfört med föregående mätning hos MMR har stödet för regeringen ökat med 0,7 procentenheter.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Anklagar socialdemokrat för judehat på grund av halsduk

Att Logi Már Einarsson ofta syns i en röd halsduk är ett tecken på att Socialdemokraternas partiledare sympatiserar med terrorism och judehat. Det hävdar juristen Einar S. Hálfdánarson i en debattartikel i Morgunblaðið. Logi Már Einarsson svarar att påståendena är över gränsen. Han tror att de återspeglar Självständighetspartiets rädsla för Socialdemokraterna.

Juristen Einar S. Hálfdánarson har de senaste åren varit en ganska regelbunden skribent på Morgunblaðiðs debattsida. Där har han bland annat argumenterat för gränskontroller för att försvåra för asylsökande och för att andra nationer bör ta ett större klimatansvar än Island.

Gång på gång går han också till angrepp mot partier och politiker till vänster om mitten. I Morgunblaðið anklagar han nu Socialdemokraternas ledare Logi Már Einarsson för att stödja judehat och terrorism. Skälet är att han ofta bär en röd halsduk:

"Utanför arabländerna räknas en sådan halsduk i regel som en stöddeklaration för judehats- och terroristgruppen Hamas. Gruppen som vill låta bestraffa homosexuella och även döda dem. Skulle en ordförande för ett liberalt socialdemokratiskt parti i något annat land göra så? Skulle medier i andra europeiska länder låtsas som om det inte vore något?"

Vidare hävdar Einar S. Hálfdánarson att Socialdemokraterna är ett extremistiskt parti. Anledningen är att Logi Már Einarsson stängt dörren till ett samarbete med Självständighetspartiet:

"Ordföranden och den nya ledningen talar ofta nedlåtande till självständighetspartister. Han talar om att utestänga den här delen av folket från inflytande."

Logi Már Einarsson reagerar starkt på Einar S. Hálfdánarsons utspel. Han skriver på Facebook att han tål kritik men att de här påståendena går över gränsen. Han tror att angreppet beror på att Självständighetspartiet fruktar Socialdemokraterna:

"Jag gömmer mig inte från kritik. Men när det att må bäst i ett klädesplagg som inte betraktas som traditionellt hos västerländska, manliga, konservativa politiker sägs vara stöd för illdåd liksom judehat har jag faktiskt fått nog."

De senaste månaderna har avståndet mellan Självständighetspartiet och Socialdemokraterna i flera opinionsmätningar inte varit större än att det rymts inom den statistiska felmarginalen.

Dagens citat

"Ju längre österut på ringvägen på södra Island desto smalare blir vägen och de enfiliga broarna blir fler. Det kräver ett helt annat trafikbeteende. Till exempel är den högsta tillåtna hastigheten på Island 90 kilometer i timmen men det är vid bästa omständigheter. ... Smala vägar med enfiliga broar är inte omständigheter där man kan köra 90 kilometer i timmen. Man måste helt enkelt sakta ned."

Þorsteinn Matthías Kristinsson, vakthavande befäl vid polisen i Suðurland, i Fréttablaðið om trafiksituationen längs ringvägen på södra Island.

Färja kan sättas i karantän vid misstanke om coronasmitta

Om det finns misstankar om att coronaviruset finns ombord färjan Norröna kommer den att sättas i karantän i hamnen i Seyðisfjörður. Personer som kan ha fört smittan i land kommer att inackorderas i ett särskilt hus. Invånarna kommer att varnas genom sms. Än så länge är dock oron för att viruset ska komma till Island ganska liten.

Hittills har inget fall av coronaviruset covid-19 upptäckts på Island. I dagsläget är oron för smittan begränsad. Hela 52 procent svarar att de inte är särskilt bekymrade medan 23 procent uppger att de är oroliga. Resterande 25 procent säger att de varken är bekymrade eller obekymrade. Det visar en undersökning utförd av MMR på uppdrag av Morgunblaðið.

Isländska myndigheter räknar i det närmaste med att coronaviruset kommer att spridas till Island. Hittills har såväl myndigheter som regeringen avvisat alla tankar på att stänga gränserna för att förhindra utbredningen.

Varje vecka anländer färjan Norröna till Seyðisfjörður efter att ha seglat från Danmark och Färöarna. I går var det bara ett femtiotal passagerare ombord. Men antalet kommer att öka snabbt i takt med att sommaren närmar sig.

Myndigheterna har enligt RÚV tagit fram en beredskapsplan. Om det finns misstankar om smitta ombord när färjan anländer kommer den troligtvis att sättas i karantän i väntan på provsvar från Reykjavík. Färjan får då ligga i hamnen utan att passagerare eller besättning får gå i land.

I Seyðisfjörður har också myndigheterna utsett byggnader som vid behov ska hysa personer som kan vara smittade. Invånarna kommer att varnas och informera via sms.

Hjalti Axelsson, vakthavande befäl vid polisen i Seyðisfjörður, säger till RÚV att beredskapen är tillräcklig för de första stegen.

"Vi räknar med att fartyget försätts i karantän medan det verifieras om det är smitta eller inte. ... Vi anser att infrastrukturen är tillräckligt stark för att hantera de första stegen. Så är frågan om fortsättningen. Det vet ingen."

Lyfjastofnun uppger i Morgunblaðið att det i nuläget inte finns någon risk för läkemedelsbrist på grund av situationen i Kina. En isländsk familj som har vistats i Kina en längre tid har nu bett om att flygas hem. Det finns inga misstankar om att de skulle ha smittats av coronaviruset. Vid ankomsten kommer de dock att sättas i karantän i två veckor, rapporterar Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om coronaviruset.

Piratpartiet säger nej till att införa partiledare

En majoritet av Piratpartiets medlemmar anser att det ska ledas av en ordförande. Men förslaget stöds inte av en kvalificerad majoritet. Därför kommer Piratpartiet även i fortsättningen att inte ha någon partiledare. Flera alltingsledamöter argumenterade för att införa en ledare för att förbättra den interna strukturen.

När Piratpartiet grundades 2012 var det ett uttalat mål att den interna maktstrukturen skulle vara så platt som möjligt. Att inte ha någon partiledare sågs i sig som ett sätt att signalera förändring och uppgörelse med politiska traditioner.

Ändå växte det fram inofficiella ledare. Länge uppfattades grundaren Birgitta Jónsdóttir som en talesperson för Piratpartiet. I takt med att Helgi Hrafn Gunnarsson skaffade sig internt stöd betraktades han av många som det bästa språkröret. Ett mer eller mindre officiellt uppdrag som talesperson roterade också mellan dem som fungerade som gruppledare i alltinget.

Personstriderna mellan Birgitta Jónsdóttir och Helgi Hrafn Gunnarsson gjorde att allt fler såg behovet av en partiledare. Så småningom hamnade hon ute i kylan. Ett skäl till missnöjet var att åtskilliga medlemmar ansåg att hon utnyttjat den ledarlösa strukturen till att skaffa sig en egen maktposition.

Efter valet 2017 började medlemmarna i alltingsgruppen diskutera för- och nackdelar med att införa en partiledare. Vissa ansåg att det skulle minska arbetsbelastningen för dåvarande gruppledaren Þórhildur Sunna Ævarsdóttir och skapa en tydligare struktur som skulle göra det lättare att föra ut partiets politik.

Med start den 29 januari i år röstade medlemmarna om att utse en ordförande, en vice ordförande och en tredje person där samtliga skulle ingå i ett presidium. Presidiet skulle fungera som ett verkställande utskott. Alla tre skulle väljas på två år.

I den interna debatten tog Helgi Hrafn Gunnarsson ställning för förslaget. Han ifrågasatte motståndares argument om att en mer traditionell struktur skulle göra det svårare för Piratpartiet att verka för förändringar i samhället. Han höll inte heller med om att dagens struktur främjade maktfördelning. I stället fanns ett maktvakuum som vissa kunde utnyttja.

Andra alltingsledamöter som öppet tog ställning för förslaget var Björn Leví Gunnarsson och Eva Pandóra Baldursdóttir. Där märktes även Snæbjörn Brynjarsson - som varit ersättare i alltinget - och tidigare ledamoten Einar Brynjólfsson.

Hela 56,94 procent röstade för att införa en partiordförande. Men eftersom beslutet krävde kvalificerad majoritet med minst två tredjedelar av rösterna räckte inte stödet i omröstningen för förslaget.

Majoriteten till trots kommer alltså Piratpartiet även i fortsättningen inte att företrädas av någon ordförande. I stället blir det troligen så att gruppledaren i alltinget - ett uppdrag som skiftar mellan ledamöterna - får ett fortsatt tungt ansvar för att föra partiets talan.

I en annan omröstning fälldes nämligen ett förslag om att alltingsgruppen skulle utse en speciell talesperson. Ingen skulle kunna ha uppdraget längre än i två år. Här var det 32,35 procent som röstade ja. Även här krävdes kvalificerad majoritet med två tredjedelar av rösterna för att förslaget skulle bli verklighet.

Här kan du läsa mer om debatten om att utse en partiledare för Piratpartiet.

Dagens citat

Foto: Sigurjón Ragnar

"Nej, det här är så olika som det kan vara. Arion banki är en mycket rolig arbetsplats. Det passar mig att träffa människor och att ha mycket att göra. Det sätter också en viss gräns för mig för hur mycket jag kan skriva på en dag. Jag kan inte sitta hela dagen och skriva en bok. Men det här är helt åtskilt. Det finns inga jurister eller något sådant i mina böcker."

Författaren Ragnar Jónasson i RÚV om hur han kombinerar skrivandet med arbetet som jurist på Arion banki.

Stoppar andrahandsuthyrning - vill inte byta butik

När Festi och N1 gick ihop fick bolaget i det närmaste monopol på dagligvaror i Hvolsvöllur. Därför krävde konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið att en annan kedja skulle ta över butiken på orten. Men invånarna vill inte ha dit konkurrenten Nettó. I stället vill de fortsätta handla hos Krónan. Nu vägrar kommunen godkänna en uthyrning av lokalerna till Nettó för att få behålla Krónan.

I många års tid klagade invånarna i Hvolsvöllur på det dåliga butiksutbudet på orten. Länge var det Kjarval som var den enda dagligvarubutiken. Kunderna var missnöjda med utbudet, priserna och öppettiderna. De enda alternativen var det lilla livsmedelsutbudet som fanns hos Orkans och N1:s bensinstationer.

Kjarvals hyresavtal med kommunen Rangárþing eystra löpte ut 2013. Missnöjet var så stort att kommunen undersökte om invånarna var intresserade av att grunda en butik. Kommunen vände sig dessutom till konkurrenter för att se om de ville öppna i Hvolsvöllur.

Resultatet blev ändå en förlängning av hyresavtalet. Så småningom ändrade sig Kaupás, det bolag som då stod bakom både Kjarval och Krónan. Butiken omvandlades till Krónan - med längre öppettider och lägre priser.

I Hvolsvöllur sågs skiftet som något mycket positivt. Men förutsättningarna förändrades 2018 när Festi och N1 gick ihop. I Hvolsvöllur kontrollerade Festi både Krónan och N1. I Hella ägde Festi dessutom Kjarval, den enda livsmedelsbutiken på grannorten.

Konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið ansåg att Festis dominans i regionen var för stor. Därför skulle Festi tvingas göra sig av med minst en butik. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande att det bedömdes som för svårt att sälja Kjarval i Hella. Därför skulle i stället en annan kedja släppas in i Hvolsvöllur.

Festi kom överens med Samkaup om att hyra ut butikslokalerna i andra hand eftersom sju år återstår av hyresavtalet. Samkaups plan var att öppna Nettó i Hvolsvöllur. I Hella skulle Festi göra om Kjarval till Kr. - en butik skapad med Krónan som förebild men med ett mindre sortiment.

De två kedjorna var alltså överens. Men kommunfullmäktige i Rangárþing eystra - där Hvolsvöllur är centralort - röstade enhälligt nej till att tillåta andrahandsuthyrningen. Inte heller i grannkommunen Rangárþing ytra - där Hella är centralort - ställde sig kommunpolitikerna bakom planerna.

I fullmäktiges beslut i Rangárþing eystra heter det att avslaget är ett sätt att värna invånarnas intressen. De vill helt enkelt inte byta ut Krónan mot Nettó.

Invånarna vill alltså inte ha den konkurrens som Samkeppniseftirlitið ville främja genom ägarbytena. Myndigheten skriver att den nu måste hitta andra sätt att värna konsumenternas intressen och konkurrens i regionen. Strävan mot monopol och för ägarspridning är en avgörande del i konkurrenslagen.

Här kan du läsa mer om butiksfrågan i Hvolsvöllur.

Österrike nygammalt namnförslag på östisländsk kommun

Austurríki ('Österrike') är ännu en gång ett namnförslag på en ny östisländsk kommun. Men när det förslaget segrade i en folkomröstning 1998 valde politikerna att nobba förslaget. Nu är Austurríki ett av 62 namnförslag på den kommun som bildas den 3 maj när Fljótsdalshérað, Seyðisfjarðarkaupstaður, Djúpavogshreppur och Borgarfjarðarhreppur går ihop.

Kommunen Fjarðabyggð på östra Island bildades 1998. Då var det en majoritet av invånarna i tre grannkommuner som röstade ja till ett samgående. För att symbolisera förändringen skulle den nya kommunen få ett namn som återspeglade hela området.

Vinnaren i omröstningen bland invånarna blev Austurríki - vilket på isländska också är namnet på landet Österrike. Politikerna var dock inte roade över förslaget. Det var inte heller ortnamnsnämnden Örnefnanefnd eftersom -ríki ('rike') inte anses vara ett lämpligt efterled i ett kommunnamn.

Valet föll i stället på Fjarðabyggð. Det namnet har behållits när kommunen 2006 och 2018 har växt genom nya samgåenden.

Nu är det Fljótsdalshérað, Seyðisfjarðarkaupstaður, Djúpavogshreppur och Borgarfjarðarhreppur som går ihop och bildar en ännu en storkommun på östra Island. Ledamöterna till ett gemensamt kommunfullmäktige väljs den 18 april. Det formella samgåendet träder i kraft den 3 maj.

Invånarna uppmanades även här att lämna in namnförslag. Totalt inkom 112 förslag på 62 olika namn. Kommunens samgåendenämnd kommer att skicka vidare fem till tio förslag till Örnefnanefnd för utlåtanden om de olika namnens lämplighet.

Även den här gången är flera av förslagen uppenbart humoristiska. Där finns alltså Austurríki som tidigare ratades av Fjarðabyggð. Andra förslag som knappast kommer få Örnefnanefnds välsignelse är Sameinuðu austfirsku furstadæmin ('Förenade östfjordska furstendömena') och Hreppur rísandi sólar ('Den stigande solens kommun').

Andra tar fasta på regionens kopplingar till myter om övernaturliga varelser - som Vættabyggð ('Vättebygd') och Álfabyggð ('Alvbygd'). Ett annat förslag driver med det sämre ekonomiska läget och den högre arbetslösheten på sydvästra Island. Austan Kreppu kan utläsas som 'Öster om krisen'.

Ett vanligt efterled i kommunnamn är bær ('by, tätort, stad, gård, centrum'). Det återfinns i Arðbær, som också är ett adjektiv som betyder 'lönsam', och Frábær som betyder 'fantastisk'.

Många av de mer seriösa förslagen utgår från olika geografiska platser i kommunen.

När Örnefnanefnd har kommenterat förslagen kommer invånarna att få rösta mellan tre till fem namnförslag. Den omröstningen kommer enbart att bli rådgivande.

Här kan du läsa mer om det första kommunalvalet i den nya storkommunen.

Dagens citat

"Förr i tiden sade jag att jag skulle vara otroligt lycklig över en stjärna men så är det så att när du har en så vill du ha två. Som sagan säger: mycket vill ha mer."

Gunnar Karl Gíslason, köksmästare och delägare i Dill i Reykjavík, i RÚV om att restaurangen har lyckats vinna tillbaka den Michelinstjärna som den förlorade 2019 - läs mer här.

Dill i Reykjavík tar tillbaka Islands enda Michelinstjärna

Dill i Reykjavík vinner tillbaka sin Michelinstjärna. Restaurangen är därmed åter den enda på Island som har en stjärna i Guide Michelin. Dill nyinvigdes för bara några månader sedan efter att moderbolaget gått i konkurs under 2019. Då var kocken Gunnar Karl Gíslason tillbaka som huvudansvarig för restaurangen.

Våren 2017 blev restaurangen Dill i Reykjavík historisk. För första gången någonsin belönades en isländsk restaurang med en stjärna i Guide Michelin. Utnämningen gjorde att bokningarna strömmade in till lokalerna på Hverfisgata. Turister bokade ofta bord flera månader i förväg för att försäkra sig om ett besök under vistelsen på Island.

Köksmästaren Gunnar Karl Gíslason låg bakom det koncept som belönades med en Michelinstjärna. Han blev dock inte kvar på jobbet så länge efter att utmärkelsen bärgats. Så småningom flyttade han till New York för att ta över restaurangen Agern. Det dröjde bara ett halvår innan även den belönats med en stjärna.

På hemmaplan skedde en rad personalbyten på Dill. I våras förlorade restaurangen den enda stjärnan. Gunnar Karl Gíslason meddelade strax därpå att han tänkte flytta hem till Island för att ta tillbaka stjärnan.

Men det var inte bara den försvunna stjärnan som var ett bekymmer. I augusti 2019 gick ägarbolaget i konkurs. Där ingick restaurangerna Systir och Mikkeller & Friends - och de gick båda med förlust.

Gunnar Karl Gíslason hittade nya investerare och öppnade Dill på nytt på Laugavegur i Reykjavík. Han fick också flera tidigare anställda att ansluta sig till den nya restaurangen.

Det tog alltså bara några månader att återvinna stjärnan. När Guide Michelin i går delade ut stjärnor till restauranger i Norden var Dill det enda isländska matstället på listan. I ett pressmeddelande nämns just att Gunnar Karl Gíslason flyttat tillbaka till Reykjavík från New York för att på nytt arbeta med Dill. I ett annat pressmeddelande talas det om små men smakrika rätter som Dills signum.

Förra året fick Skál i Reykjavík en Bib gourmand, en utmärkelse som delas ut till restauranger som serverar bra mat till rimliga priser. Skál fick bara behålla utnämningen i ett år. Restaurangen fanns inte med när pristagarna presenterades i går.

På Guide Michelins webbplats listas ytterligare fem isländska restauranger som inte har några officiella utmärkelser: Óx, Matur og drykkur, Grillið och Sumac i Reykjavík samt Moss i Grindavík.

Här kan du läsa mer om turerna kring Dill och ovan kan du se personalen fira den återvunna stjärnan.

Minister: Inga isländska vägar klarar kraven för 110-gräns

Inga isländska vägar uppfyller kraven för en maxhastighet på 110 kilometer i timmen. Därför tänker kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson inte att utnyttja möjligheten att införa några 110-vägar. På sikt kan dock Reykjanesbraut mellan Hafnarfjörður och Keflavík bli aktuell. I dagsläget har vägen för många säkerhetsbrister.

Den högsta tillåtna hastigheten på Island är 90 kilometer i timmen. Den hastighetsbegränsningen kan bara bli aktuell för asfalterade vägar utanför tätorter. Men vid årsskiftet förändrades regelverket. Då infördes möjligheten att tillåta 110 kilometer i timmen.

Den nya bestämmelsen ingår i den nya trafiklagen. För att klara kraven för en maxhastighet på 110 kilometer i timmen krävs bland annat att körfälten är åtskilda.

En som ogillade möjligheten var Andrés Ingi Jónsson, politisk vilde i alltinget sedan han lämnade Gröna vänsterns alltingsgrupp. Han ansåg att högre hastigheter skulle leda till större negativa konsekvenser för miljön. Beslutet gick dessutom emot en internationell trend med sänkta hastigheter.

I en interpellation till kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson undrade Andrés Ingi Jónsson vilka vägar som skulle kunna bli aktuella. Han frågade även om en lång rad andra konsekvenser av införandet av 110-sträckor.

Trots att möjligheten nu finns är det inga vägar som i dag uppfyller kraven för att bli 110-vägar. Därför finns det inte heller några sådana planer hos Vegagerðin. Det är inte heller någon fråga som Sigurður Ingi Jóhannsson tänker driva på något sätt i dagsläget.

Reykjanesbraut mellan Hafnarfjörður och Keflavík har nämnts som den väg som skulle kunna få höjd hastighet. Större delen av sträckan finns två körfält i varje riktning. Körfälten är dessutom åtskilda.

Ett avgörande skäl till att hastigheten inte kan höjas är bristande säkerhet omkring vägbanan. Regelverket säger att det ska finnas ett 18 meter brett säkert område vid sidan av vägbanan. Så är det inte i dag. Avsaknaden av ett sådant område gör att riskerna med att köra av vägen ökar avsevärt.

Bland annat finns lyktstolpar som står för nära vägen. Många av dem är också gjorda på ett sådant sätt att de inte böjer sig vid kollision.

Sigurður Ingi Jóhannsson skriver vidare att området mellan körfälten på Reykjanesbraut inte heller uppfyller kraven. Där saknas bland annat tillräckliga vägräcken.

Här kan du läsa mer om införandet av 110-vägar.

Dagens citat

"Samtidigt som Eyjafjörður nu marknadsförs som ett naturparadis och fjordens natur säljs med hjälp av direktflyg från utlandet så planeras en av de största fiskodlingarna i Islands historia mitt i Eyjafjörðurs natur. Jag tycker inte att den högra handen riktigt vet vad den vänstra håller på med."

Halldór Áskelsson, ägare av valskådningsföretaget Keli Sea Tours i Akureyri, i RÚV om företaget Akvafutures planer på laxodling i Eyjafjörður.

Klartecken för ny storkommun på östra Island

Fyra östisländska kommuner blir en den 3 maj i år. Och den 18 april väljer invånarna för första gången ledamöter till ett gemensamt kommunfullmäktige. Minst fem partier kommer att ställa upp i valet. På Självständighetspartiets lista är 12 av 22 kandidater från Fljótsdalshérað, den största av de fyra kommunerna som går ihop.

I höstas röstade en majoritet av invånarna i fyra östisländska kommuner - Fljótsdalshérað, Seyðisfjarðarkaupstaður, Djúpavogshreppur och Borgarfjarðarhreppur - ja till ett samgående. Nu har kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson gett klartecken till sammanslagningen.

Det formella samgåendet sker enligt ett pressmeddelande den 3 maj. Då minskar antalet isländska kommuner från dagens 72 till 69. Den nya kommunen blir Islands i särklass största sett till ytan. Den får knappt 5 000 invånare.

Den 18 april väljer invånarna elva ledamöter till kommunfullmäktige. Hittills har fem partier meddelat att de ställer upp i valet. Det är Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Centerpartiet och Gröna vänstern samt Österlistan - en tvärpolitisk lista som siktar på att locka kandidater från samtliga kommuner.

I både Fljótsdalshérað och Seyðisfjarðarkaupstaður är det alltid olika partier som kämpar om väljarnas röster. I Djúpavogshreppur har det på senare år oftare varit val mellan partier i stället för personval. De listor som har ställt upp har dock inte varit partipolitiska. I Borgarfjarðarhreppur har det enbart hållits personval.

Hittills är det bara Självständighetspartiet som har lämnat in sina kandidater. Listan toppas av Gauti Jóhannesson, som är kommunchef i Djúpavogshreppur. Tvåa är kommunpolitikern Berglind Harpa Svavarsdóttir från Fljótsdalshérað, trea är kommunpolitikern Elvar Snær Kristjánsson från Seyðisfjarðarkaupstaður och fyra är kommunalrådet Jakob Sigurðsson från Borgarfjarðarhreppur.

På de fyra översta platserna på listan har Självständighetspartiet alltså varvat kandidater från de fyra olika kommunerna. Men det är storkommunen Fljótsdalshérað som dominerar. Av 22 kandidater är 12 hemmahörande i just Fljótsdalshérað.

De 22 kandidaterna har utsetts av partiets gemensamma valberedning för de fyra kommunerna. Gauti Jóhannesson säger i ett pressmeddelande att han är tacksam för förtroendet att leda Självständighetspartiets lista i det kommande kommunalvalet:

"Det finns en mängd utvecklingsmöjligheter på horisonten för den nya enade kommunen. Det nya kommunfullmäktige ska bidra till att de utnyttjas. Vi behöver också trygga ett framgångsrikt samgående. Det finns inga mer lämpade att leda det nya kommunfullmäktiges arbete än självständighetspartister. Nu är det bara att kavla upp ärmarna."

Här kan du läsa mer om valet i den nya kommunen.

Felmontering kan ha fått landningsställ att kollapsa

Ett misstag när landningsstället byttes ut kan vara skälet till att det bröts vid landning i Keflavík. Ombord Icelandairs flyg från Berlin fanns 166 personer. Planet hade bara gjort 63 flygningar efter servicen. På olycksplatsen upptäckte Rannsóknarnefnd samgönguslysa att en del av landningsstället saknades, rapporterar RÚV.

Klockan 15.34 den 7 februari landade ett av Icelandairs flygplan i Keflavík. Ombord planet från Berlin fanns 160 passagerare. I besättningen fanns sex personer. Inledningsvis gick landningen som den skulle. Men några sekunder efter att planet tagit mark gav landningsstället vika på högra sidan.

Flygplanet kanade längs landningsbanan. När piloterna fick stopp på planet vilade det på motorn på högersidan. Passagerare vittnat om att de såg eldsflammor bildas vid motorn när planet kanade. Det uppstod dock aldrig någon brand.

Myndigheterna utlöste högsta beredskap. Passagerarna kunde dock evakueras utan att någon kommit till skada. Dagen därpå bärgades flygplanet med hjälp av luftkuddar och kranar. Därefter byttes landningsstället och planet bogserades till en hangar. Skadorna är omfattande och det kommer att dröja innan det är åter i trafik.

På olycksplatsen fanns dessutom bränsle som läckt från planet. Det är enligt Stundin oklart om läckan uppkom före landningen eller uppstod i samband med att landningsstället gav vika.

Färdskrivarna har skickats utomlands för analys. Rannsóknarnefnd samgönguslysa utreder händelsen som en olycka.

Aviation Herald hävdade att olyckan berodde på en saknad bult i landningsstället. De uppgifterna tillbakavisades av Rannsóknarnefnd samgönguslysa. Ragnar Guðmundsson, som leder utredningen, säger till RÚV att utredarna snart upptäckte att en annan del saknades:

"Det saknades en viss del av landningsstället på den plats där det låg på olycksplatsen."

Landningsstället servas med regelbundna mellanrum. Just det här flygplanet togs i bruk i början på januari efter att ha varit på underhåll i två månader. Det hade bara gjort 62 landningar innan olyckan i Keflavík.

Rannsóknarnefnd samgönguslysa har informerat flygsäkerhetsmyndigheter i Europa och Nordamerika om händelsen. Det kan inte uteslutas att fler flygplan som har servats på samma plats i Kanada kan ha liknande brister i monteringen av landningsstället, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om olyckan.