tisdag 4 februari 2020

Lugnare vid Grindavík - trots jordskalv och landhöjning


Landhöjningen vid berget Þorbjörn norr om Grindavík har nu nått fem centimeter. Jordskalven i området fortsatte i går. Men aktiviteten var inte alls lika intensiv som under helgen. Ett sextiotal jordskalv registrerades under måndagen. Det största av dem hade en magnitud på 2,1. Almannavarnirs vetenskapliga råd träffas på torsdag för att diskutera läget.

Under de två senaste veckorna har landhöjningen vid berget Þorbjörn utanför Grindavík nu passerat fem centimeter. Under samma tid har omkring 1 300 jordskalv skett i området. Landhöjningen tros bero på magmainskott i det vulkaniska system som finns vid Svartsengi. Jordskalven är i sin tur en konsekvens av magmarörelserna.

De förmodade magmainskotten sker på ett djup av tre till nio kilometer. Under gårdagen minskade dock aktiviteten i området något efter en helg med över 700 jordskalv. I går registrerades ett sextiotal jordskalv. Det största hade en magnitud på 2,1 och inträffade klockan 00.51 nära Fagradalsfjall. Det kändes inte i bebyggelsen i Grindavík.

Magmainskotten kan leda fram till ett vulkanutbrott. Det är dock inte det mest sannolika scenariot. Enligt Veðurstofa Íslands är det troligare att magmarörelserna upphör och att både landhöjningen och jordskalven slutar.

En annan som håller den teorin som den mest sannolika är den pensionerade vulkanologen Haraldur Sigurðsson. Han lyckades nästan på dagen förutsäga när det halvårslånga vulkanutbrottet i Bárðarbunga vid Holuhraun skulle sluta för snart fem år sedan. Han skriver i ett blogginlägg att aktiviteten vid Grindavík skulle kunna följa bekanta mönster.

Risken för ett vulkanutbrott kan inte uteslutas. Men Haraldur Sigurðsson anser att det är troligare att aktiviteten kulminerar med magmainskott.

Ett skäl är magmans höga densitet. Den letar sig fram genom och skapar gångar mellan jordlager i jordskorpans yttersta del. Dessa magmainskott är alltså vad som orsakar landhöjningen. Hade magman haft lägre densitet hade sannolikheten varit större för att den snabbt skulle röra sig mot ytan. Då skulle resultatet bli ett explosivt utbrott som skapade basaltlava.

De senaste åren har en rad liknande händelser inträffat tidigare. Haraldur Sigurðsson nämner jordskalv och magmarörelser vid Hengill mellan 1994 och 1998, vid Upptyppingar öster om Askja mellan 2007 och 2009 och vid Krýsuvík 2009.

Almannavarnir har fortfarande förhöjd beredskap för ett eventuellt vulkanutbrott nära Grindavík. Koden för flygtrafik i området är alltjämt gul, en nivå som signalerar att en vulkan visar tecken på ovanlig aktivitet. Almannavarnirs vetenskapliga råd träffas nästa gång på torsdag för att diskutera utvecklingen.

Här kan du läsa mer om aktiviteten vid Grindavík och ovan kan du se en visualisering av den senaste tidens jordskalv i regionen.