måndag 2 mars 2020

Förslag till ny isländsk namnlag öppnar för släktnamn

Klartecken för nya släktnamn och en rad slopade krav för förnamn. Så ser huvuddragen ut i justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttirs utkast till en ny namnlag. Hon vill dessutom lägga ned Mannanafnanefnd och ge alla som har fyllt 15 år självbestämmanderätt i namnfrågor. Hon ser förändringarna som ett sätt att öka valfriheten och att värna privatlivets helgd.

De senaste åren har det blivit allt tydligare att Mannanafnanefnd - den nämnd som avgör vilka för- och mellannamn som ska tillåtas - varit på väg bort. En rad förslag om att skrota nämnden har lagts fram i alltinget. Regeringsbyten och ministerskiften har dock kommit i vägen för att något av förslagen skulle gå igenom.

Justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir har länge varit en skarp kritiker av dagens system. Hon anser att nämnden utövar ett för stort statligt inflytande i frågor som rör privatlivets helgd. Hon vill se en liberalisering av namnlagen för att öka medborgarnas valfrihet. Dessutom ser hon en liberalisering som en anpassning till ett modernt och mångkulturellt samhälle.

I ett utkast till ny namnlag vill Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir skrota förbudet mot nya släktnamn. I praktiken innebär det alltså att Island skulle få ett system där efternamn kan gå i arv precis som i de övriga nordiska länderna. Förbudet infördes 1925. Det är bara släktnamn som fanns i bruk före förbudet som får gå i arv i dag.

Om regeln slopas medför det dessutom att systemet med patronymikon och metronymikon, ett slags efternamn bildade till faderns eller moderns förnamn, kan försvinna. Den traditionen har - med undantag för Färöarna - försvunnit från de övriga nordiska länderna.

Vidare föreslår Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir en rad nyheter när det gäller förnamn. Hon vill skrota kravet på att förnamn ska kunna böjas i genitiv och att de måste vara förenliga med det isländska språksystemet. Det senare brukar i praktiken tolkas som att de måste följa isländska normer för stavning.

Valet av förnamn blir dock inte helt fritt. Även i fortsättningen kommer det att ställas krav på att alla förnamn skrivs med inledande stor bokstav. Namn får heller inte vara till men för bäraren. Om föräldrar vill ge ett sådant namn till ett barn ska myndigheterna ha möjlighet att ingripa.

En annan förändring är att självbestämmanderätten över det egna namnet ges även till personer som har fyllt 15 år. I dag måste den som är omyndig och vill byta namn ha tillstånd från vårdnadshavare.

Förslaget är nu ute på remiss. Remisstiden löper ut den 5 mars.

En som redan har lämnat synpunkter är Eiríkur Rögnvaldsson, professor i isländska vid Háskóli Íslands. Han skriver i ett remissvar att han ställer sig bakom huvuddragen i förslaget. Han håller inte med dagens synsätt om att namn skulle vara en så avgörande del av ordförrådet att de måste behandlas i en särskild lag.

Eiríkur Rögnvaldsson konstaterar att det i dag finns omkring 4 100 godkända namn. Samtidigt rymmer Háskóli Íslands databaser över det isländska ordförrådet ungefär 700 000 ord. Personnamn utgör alltså bara en liten del av språket.

Förslaget utgör enligt Eiríkur Rögnvaldsson inget hot mot det isländska språkets ställning. Han anser inte att systemet med patronymikon och metronymikon är så typiskt för Island som vissa debattörer vill hävda. En sådan tradition är ändå värd att bevara - men bara om islänningarna själva vill hålla den vid liv.

Han är heller inte övertygad om att ett klartecken för nya släktnamn skulle innebära slutet för patronymikon och metronymikon. Jämförelserna med Sverige, Norge och Danmark haltar. Och på Färöarna har tvärtom bruket av patronymikon och metronymikon ökat sedan möjligheten att bära den typen av "efternamn" återinfördes.

Här kan du läsa mer om den isländska namnlagen.