torsdag 26 mars 2020

Islänningar mer oroade för ekonomin än coronasmitta

Åtta av tio islänningar oroar sig för de ekonomiska konsekvenserna av coronautbrottet. Men bara tre av tio är rädda för att själva bli smittade av det nya coronaviruset. Och ännu färre befarar några allvarliga effekter på den egna hälsan. Det är framför allt äldre islänningar som räds virusets konsekvenser för hälsan. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Ett budgetunderskott på flera hundra miljarder isländska kronor, negativ tillväxt och kraftigt stigande arbetslöshet. Det är bara några av de effekter som det nya coronaviruset väntas få för den isländska ekonomin. Och många tror att prognoserna kan bli ännu dystrare längre fram.

Att exportera färsk fisk har blivit allt svårare när flygförbindelserna till Nordamerika och Europa i det närmaste har upphört. Allt fler rederier överväger nu att gå över till att frysa fångsterna - något som inte ger lika bra betalt. Dessutom råder stor osäkerhet om sommarens turistsäsong.

Regeringen har aviserat en rad åtgärder för att undvika massarbetslöshet. I de paket som hittills har presenterats ingår bland annat infrastruktursatsningar, brygglån för företag i kris, marknadsföring av Island som resmål och statliga löner för att undvika varsel. Dessutom har centralbanken Seðlabanki Íslands sänkt styrräntan och underlättat för banker att låna ut.

Islands ekonomi är också det främsta skälet till oro bland invånarna. Hela 78 procent är bekymrade över coronavirusets inverkan på ekonomin. Och bara 7 procent upplever liten eller ingen oro.

Oron för den egna ekonomin är inte alls lika utbredd. Det är 34 procent som är oroliga - medan 43 procent svarar att de känner ingen eller liten oro.

Än mindre är rädslan för själva coronaviruset. Bara 30 procent fruktar att de själva kan smittas. Något fler - 35 procent - är helt obekymrade eller känner bara viss rädsla.

Dessutom verkar de flesta tro att de kommer att klara sig bra även om de skulle bli smittade av covid-19. Det är 21 procent som är bekymrade över den eventuella smittans inverkan på den egna hälsan. Hela 54 procent är däremot ganska eller helt befriade från sådan oro.

Bland kvinnor är oron mer utbredd både när det gäller samhällsekonomin och smittan. Män är däremot aningen mer oroliga när det kommer till den egna ekonomin.

På landsbygden är det oftare själva viruset som är en källa till oro. I huvudstadsregionen är det fler som är oroliga över de samhällsekonomiska konsekvenserna.

Islänningar som har fyllt 68 år funderar mest på negativ inverkan på den egna hälsan. Personer i åldern 30 till 49 år tänker mest på såväl Islands ekonomi som det egna hushållets ekonomi.

Toppchefer och höga tjänstemän är även de mycket oroliga över ekonomin. Studenter tänker mer sällan i sådana banor. Personer som arbetar inom serviceyrken och som arbetar med kundmöten fruktar oftast att själva bli smittade.

Hela 91 procent av Renässans väljare är bekymrade över Islands ekonomi. Oron för den egna kassan är mest utbredd bland anhängare till Centerpartiet och Piratpartiet. I bägge grupperna är det 45 procent som oroar sig. Centerpartiets sympatisörer är även mest bekymrade över den egna hälsan. Det är 27 procent är rädda för försämrad hälsa. Oroligast över att bli smittade är Gröna vänsterns väljare. Där svarar 36 procent att de tänker mycket på smittorisken för egen del.