Varselvåg i isländsk turistnäring efter coronakrisen

Bussföretaget Kynnisferðir varslade i går 150 personer och konkurrenten Gray Line meddelade att 107 anställda varslas. Utflyktsföretaget Arctic Adventures gjorde sig av med samtliga i personalen - totalt 152 personer. Även alla 60 anställda på Hótel Saga i Reykjavík varslades om uppsägning. Totalt var det i går omkring 800 personer som varslades.

Tisdagen var en av de svartaste dagarna i det isländska näringslivets historia. Icelandair varslade då drygt 2 000 anställda om uppsägning. Varslet var det största någonsin på Island. Inom loppet av en månad har bolaget varslat halva personalstyrkan. De kvarvarande har korttidspermitterats eller gått ned i lön.

Turismen och resandet har i det närmaste upphört efter coronautbrottet. Varselvågen fortsatte under gårdagen. Då var det omkring 800 personer som fick besked om att de mister sina jobb. Nästan samtliga stora varsel kom från företag inom turistnäringen.

Bussföretaget Kynnisferðir varslade i går 150 av 320 anställda om uppsägning. Utflykter och flygbussar har varit en stor del av verksamheten. Den har nu i det närmaste utraderats. Anledningen till att inte fler varslades är att Kynnisferðir svarar för delar av kollektivtrafiken i huvudstadsregionen.

Konkurrenten Gray Line varslade 107 anställda - vilket motsvarar 93 procent av personalstyrkan. Till skillnad från Kynnisferðir har Gray Line få uppdrag utan koppling till besöksindustrin.

Utflyktsarrangören Arctic Adventures meddelade att samtliga 152 anställda tvingas gå. Tröllaferðir, en annan utflyktsarrangör, varslade alla 50 i personalen utom en. Syftet med att behålla en anställd är att bland annat försöka driva in krav från kunder och att kunna komma igång snabbt när coronakrisen är över.

Arcanum Glacier Tours kommer att lämna ett varsel i dag. Tio till tjugo personer kommer att få behålla sina jobb - medan omkring 90 procent av personalen tvingas gå.

Resebyrån Iceland Travel - ett dotterbolag till Icelandair - kommer dessutom att varsla majoriteten av de 130 anställda före månadsskiftet.

Hótel Saga i Reykjavík bantade redan i mars personalstyrkan från 100 till 60 personer. I går stod det klart att även resterande personal varslas om uppsägning. Hotellet har de senaste veckorna haft en beläggning på 1 till 2 procent. Fler hotellkedjor väntas lägga nya varsel i dag.

Taxfree-butiken Fríhöfnin på flygplatsen i Keflavík har tappat 98 procent av omsättningen under coronautbrottet. Moderbolaget Isavia meddelade i går att ytterligare 30 anställda nu varslas om uppsägning. Dessutom blir det inget av bolagets planer på att anställa 140 sommarvikarier.

De senaste dagarnas varsel innebär att nu totalt omkring 50 000 personer får någon form av arbetslöshetsersättning. Vinnumálastofnun förutspådde tidigare en ökning av arbetslösheten till 16,9 procent i april. Trots nya åtgärdspaket från regeringen är det troligt att den siffran blir ännu högre.

Här kan du läsa mer om Icelandairs varsel.

Sista coronapatienten utskriven från sjukhuset i Akureyri

Den sista coronapatienten skrevs i går ut från sjukhuset i Akureyri. På Landspítali i Reykjavík vårdas alltjämt sex personer som smittats av covid-19. Under gårdagen upptäcktes två nya fall av viruset. Men det var samtidigt nitton tidigare smittade som friskförklarades. Antalet smittade är nu det lägsta på en och en halv månad.

Effekterna av coronaviruset covid-19 fortsätter att ebba ut på Island. I tisdags skrevs den sista patienten på intensivvårdsavdelningen på Landspítali i Reykjavík ut. På sjukhuset vårdas nu sex coronasmittade personer. Men på sjukhuset i Akureyri skrevs den sista patienten ut i går.

Händelsen innebär inte att beredskapen vid sjukhuset slopas. Det finns fortfarande en särskild öppenvårdsavdelning för coronapatienter och fortsatt beredskap för att ta emot smittade personer som behöver hållas i isolering.

Under det senaste dygnet testade två personer positivt för covid-19. Totalt uppgår nu antalet bekräftade fall till 1 797 personer.

Det var i går 131 smittade som hölls i isolering - det lägsta antalet på en och en halv månad. Ända sedan coronautbrottet kulminerade den 5 april har personer friskförklarats i snabbare takt än vad andra personer har insjuknat. Dessutom satt 715 personer i karantän.

Smittskyddsläkaren Þórólfur Guðnason fick under gårdagens presskonferens frågor om varslen inom turistnäringen. Såväl utlänningar som islänningar som reser in till Island till och med den 15 maj måste genomgå två veckors karantän. Han såg dock inte det beslutet i sig som ett hot mot turismen. Resandet hade mer att göra med regler i andra regler:

"Jag vill påpeka att jag inte tror att turismen här på Island nu står eller faller med att vi antingen öppnar eller håller gränserna stängda. Det finns ingen turism just nu. Det kanske kan dyka upp enstaka turister eller enstaka grupper men jag tror inte att det blir i någon större omfattning oavsett vad vi gör."

Nordvästra Västfjordarna är en av de hårdast drabbade regionerna i landet. Under Heilbrigðisstofnun Vestfjarðas presskonferens i går sade regionläkaren Súsanna Björg Ástvaldsdóttir att det statistiskt sett borde finnas ytterligare ett tiotal smittade i området. Hon uppmanade därför alla som hade några som helst symtom att testa sig:

"Det är just dessa individer som smittar väldigt väl, som har lite snuva och tycker att de bara har en västfjordsk förkylning och inte ser någon anledning för att komma och testa sig."

Delar av personalen på sjukhuset i Akureyri firade i går utskrivningen genom en film som fick stor spridning på Facebook. Du ser filmen ovan.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Alla kriser har sina olika egenskaper. ... Krisen 2008 kom från det finansiella systemets infrastruktur. Det finansiella systemets rörmokeri slutade att fungera och det störde ekonomisk verksamhet över hela världen. Den här krisen är helt annorlunda. Den är först och främst en efterfråganskris. Människor har helt enkelt slutat köpa och människor kan inte producera, och sådana kriser kräver helt andra reaktioner och utspelar sig på ett helt annat sätt."

Jón Daníelsson, professor i ekonomi vid London School of Economics, i RÚV om coronautbrottets inverkan på ekonomin.

Sista coronapatienten på Island ute från intensivvård

Elva coronasmittade vårdas på sjukhus på Island. Men den sista coronapatienten skrevs ut från intensivvårdsavdelningen på Landspítali i Reykjavík i går. Tre nya fall av covid-19 registrerades under det senaste dygnet. Antalet smittade sjönk dock för den tjugoandra dagen i följd. Det är nu 149 smittade personer som hålls i isolering.

För tjugoandra dagen i följd var det fler personer som friskförklarades än testade positivt för covid-19. Det var i går 149 personer som var smittade och hölls i isolering. Tre nya fall - av totalt 688 analyserade tester - registrerades. Alla tre satt redan i karantän.

Elva coronapatienter vårdades på sjukhus i går - varav elva på Landspitali i Reykjavík och två på sjukhuset i Akureyri. Men för första gången på nästan två månader behövde ingen coronasmittad ligga på intensivvårdsavdelning. Den sista patienten skrevs ut under gårdagen.

Nio dagar i följd har antalet nya fall aldrig varit högre än sju. Myndigheterna räknar dock med fler enstaka fall eftersom det fortfarande kan finnas en viss smittspridning i samhället.

På Island finns i dagsläget ingen som först har friskförklarats från covid-19 och därefter har insjuknat på nytt. Inte heller finns det någon som har fört smittan vidare efter att själv ha tillfrisknat.

Totalt är det 1 795 personer som har testat positivt för covid-19 på Island. Dessutom satt i går ytterligare 784 personer i karantän.

Två av de nya fallen var hemmahörande i Bolungarvík i nordvästra Västfjordarna, den region som sett till invånarantalet har drabbats hårdast av coronautbrottet. I just Bolungarvík, Ísafjörður och Hnífsdalur är restriktionerna alltjämt striktare. Här är den övre gränsen för sammankomster fem personer mot tjugo i övriga landet.

Hela 45 av de 149 personer som nu bär på smittan kommer från nordvästra Västfjordarna. Här ligger toppen på utbrottet ett par veckor utvecklingen i exempelvis Reykjavíkområdet.

Om ingen ny våg av smittan kommer avvecklas de hårdare restriktionerna den 11 maj. I så fall får nordvästra Västfjordarna samma regler som resten av Island.

I övriga Västfjordarna har det bara konstaterats enstaka fall. Och det har rört sig om personer som har smittats i andra delar av landet. Íslensk erfðagreining testade nyligen 417 personer - en tredjedel av befolkningen - i Patreksfjörður i sydvästra Västfjordarna. Inte ett enda test var positivt. Det uppger Heilbrigðisstofnun Vestfjarða i ett pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Icelandair varslar 2 000 - största varslet i Islands historia

Drygt 2 000 anställda vid Icelandair varslades i går om uppsägning. Det är det största varslet i Islands historia. Flygbolaget har drabbats hårt av coronakrisen och genomför nu bara sex av 216 planerade turer i veckan. Samtidigt lanserade regeringen i går ett tredje räddningspaket riktat just mot den krisande turistnäringen.

Redan i mars hade coronakrisen slagit hårt mot Icelandair. Inför månadsskiftet valde bolaget då att varsla 240 anställda om uppsägning. Men gårdagens varsel är nästan tio gånger så stort. Drygt 2 000 anställda varslades i går.

Av Icelandairs 940 flygvärdinnor varslades i går 900. Och av 447 piloter varslades 421. Under förra året hade bolaget i snitt 4 715 anställda. Det antalet har nu alltså halverats inom loppet av en månad. Samtliga som är kvar har korttidspermitterats eller gått ned i lön men fortsatt jobba heltid.

Bogi Nils Bogason, vd för Icelandair, säger i ett pressmeddelande att nedskärningarna är nödvändiga eftersom bolaget i nuläget knappt bedriver någon trafik:

"Det råder enorm ovisshet framöver och vi behöver förbereda oss för begränsad verksamhet för bolaget under obestämd tid. Vi hoppas att situationen i världen förbättras så snart som möjligt och att vi kan erbjuda den största delen av de berörda anställda jobb igen. Målet med dessa åtgärder är därutöver att säkra bolagets kärnverksamhet och att att behålla nödvändig flexibilitet för att kunna reagera snabbt när efterfrågan ökar på nytt."

Värdet på Icelandairs aktie på börsen i Reykjavík sjönk i går till 2,50 isländska kronor. Det är den lägsta kursen någonsin för bolaget.

De senaste veckorna har Icelandair bara genomfört sex turer i veckan från Keflavík - jämfört med de 216 avgångar som planerats. De destinationer som alltjämt trafikeras är London, Stockholm och Boston. Trafiken finansieras av staten och ses av regeringen som ett sätt att göra det möjligt för islänningar utomlands att resa hem.

Överenskommelsen med regeringen löper ut den 5 maj. Därefter är det oklart om det blir någon fortsättning på trafiken. Icelandair fick dock nyligen i uppdrag av DB Schenker att vid 45 tillfällen flyga mellan Shanghai och München. Det rör sig om transporter av sjukvårdsmaterial. Dessutom planeras liknande turer mellan Shanghai och Chicago.

Utöver gårdagens varsel i Icelandair väntas tretton piloter i dotterbolaget Air Iceland Connect varslas om uppsägning före månadsskiftet.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir sade i alltinget i går att regeringen inte utesluter statligt stöd till Icelandair. Hon beskrev bolaget som en grundpelare i det isländska samhället och näringslivet. Icelandair försöker nu få ägare och investerare att gå in med pengar i bolaget. Flera isländska pensionsfonder ska vara positiva till att skjuta till nytt kapital.

Regeringen presenterade i går ett tredje åtgärdspaket för att minska de ekonomiska effekterna av coronakrisen. Möjligheten till att korttidspermittera anställda förlängs enligt ett pressmeddelande till och med augusti. Under juni kan anställda jobba ned till 25 procent och arbetsgivaren få resterande del av lönen täckt av regeringen. I juli höjs gränsen till 50 procent.

Företag som har förlorat minst 75 procent av intäkterna och räknar med fortsatt svaga intäkter ska få statligt stöd för att betala lön under uppsägningstiden. Åtgärden ska göra det möjligt för företag att leva vidare med färre anställda utan att behöva gå i konkurs på grund av att de samtidigt måste stå för lön till uppsagda under uppsägningstiden.

Dessutom ska regelverket för rekonstruktioner av företag förenklas. Företag som befinner sig i tillfälliga ekonomiska svårigheter ska ges möjlighet att tillfälligt frysa betalningar medan situationen granskas och bilden av marknadsläget klarnar.

Kostnaderna för åtgärdspaketet beräknas till mellan 40 och 65 miljarder isländska kronor.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Först när jag hörde talas om det här så visste jag helt enkelt inte hur jag skulle reagera och jag visste inte vad det var för något, men så när jag tittade på det så var det bara väldigt vänligt. ... Fotot är kanske lite till åren men det är ett fint foto."

Skådespelaren Ingvar E. Sigurðsson i Fréttablaðið om Facebook-sidan Sama myndin af Ingvari E. Sigurðssyni á hverjum degi som har publicerat samma bild på honom så gott som dagligen i fem års tid.

Lägsta isländska EU-motståndet på sex år

EU-motståndarna är fortfarande betydligt starkare än ja-sidan på Island. Men motståndet mot ett isländskt inträde i unionen är nu 45,3 procent. Det är den lägsta siffran för nej-sidan på sex år i MMR:s mätningar. Avståndet mellan de två sidorna är dessutom det minsta hittills i år. Nu uppger 30,4 procent att Island bör gå med i EU.

Efter finanskraschen hösten 2008 svängde EU-opinionen snabbt. För första gången var det jämnt mellan ja- och nej-sidan. Och i några opinionsmätningar var det till och med fler som ville gå med i unionen.

EU och euron betraktades direkt efter kraschen som ett alternativ för ekonomisk stabilitet. Den isländska kronans ras gjorde konsekvenserna av krisen djupare. Men kursfallet blev också början till återhämtningen. När kronan var lågt värderad kunde turismen och exportindustrin växa.

Sommaren 2009 ansökte Island om EU-medlemskap. Socialdemokraterna var motorn bakom ansökan. Utan ett brett stöd i opinionen hade det varit en politisk omöjlighet att sträva efter EU-inträde. Sedan dess har dock inte ja-sidan varit större än nej-sidan i en enda mätning.

Opinionen vände snabbt. När EU ställde sig bakom Nederländerna och Storbritannien om insättningsgarantin knuten till Landsbankis Icesave växte motståndet på nytt. Icesave-tvisten var avgörande när nej-sidan åter växte sig starkare. I MMR:s mätningar kulminerade motståndet hösten 2012. Då var 65,4 procent som sade nej till EU medan bara 20 procent sade ja.

Efter nyår lade regeringen - som bestod av Socialdemokraterna och Gröna vänstern - alla förhandlingar på is. Gröna vänstern ansåg sig inte kunna gå till val med en aktiv ansökan om EU-medlemskap. Eftersom Socialdemokraterna ville fortsätta regeringssamarbetet backade partiet om förhandlingarna.

Sedan dess har inte mycket hänt. Ansökan har inte återkallats men den är inte längre aktiv. Socialdemokraterna är tillsammans med Renässans de enda EU-vänliga partierna i alltinget. De har inte lyckats skapa någon ny debatt i frågan. Den sittande regeringen vill sannolikt undvika den i största möjliga mån.

Coronakrisen är på väg att få ännu större ekonomiska konsekvenser än finanskraschen. Debatten om EU har dock inte alls varit lika omfattande som under finanskraschen 2008. Nu finns ingen direkt konflikt mellan Island och EU - även om regeringen har ogillat vissa reserestriktioner.

Kanske är det fler islänningar som nu ser EU som en räddare eller tänkbar hjälpare ut ur coronakrisen. Nu är det 45,3 procent som svarar att de är emot ett isländskt medlemskap i unionen, en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med föregående mätning.

Samtidigt är det 30,4 procent som säger ja till EU, en ökning med 1,1 procentenheter. Resterande 24,3 procent är varken positivt eller negativt inställda till medlemskap.

Motståndet mot EU-inträde är nu det lägsta sedan sommaren 2014. Och avståndet mellan ja- och nej-sidan är det minsta hittills i år. Gapet är dock alltjämt så stort att det ligger utanför den statistiska felmarginalen.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Inga coronasmittade på Island vårdas i respirator

För andra gången på två månader registrerades i går inga nya fall av covid-19 på Island. Inte heller var det någon coronasmittad som vårdades i respirator. Nu börjar sjukvården ställa om till normala förhållanden. Under de senaste veckorna har omkring 500 operationer ställts in på Landspítali i Reykjavík.

Bara 25 nya prover analyserades under det senaste dygnet - det lägsta antalet sedan den 1 mars. Och inget av dem var positivt. Det var andra gången på två månader som inget nytt fall av covid-19 registrerades på Island.

I tre veckor i följd har antalet tillfrisknade varit högre än antalet smittade. Det var i går 158 personer som hölls i isolering efter att ha smittats av coronaviruset. Så få har de smittade inte varit sedan den 13 mars. Ytterligare 814 personer satt i karantän.

Elva smittade vårdas på sjukhus - varav nio på Landspítali i Reykjavík och två på sjukhuset i Akureyri. Bara en av patienterna låg på intensivvårdsavdelning. Och ingen vårdades i respirator. En patient hade i går morse tillfrisknat tillräckligt för att respiratorn kunde kopplas bort. Det är första gången på en dryg månad som ingen coronasmittad behöver respirator.

Nu börjar sjukvården stegvis ställa om till normala förhållanden. Den särskilda öppenvårdsavdelning som inrättades för coronapatienter på Landspítali kommer åter att bli en vanlig öppenvårdsavdelning. Under de senaste veckorna har sjukhuset ställt in omkring 500 operationer för att hantera coronautbrottet.

Alma Möller, generaldirektör för Embætti landlæknis, sade under gårdagens presskonferens att smittspårningsappen Rakning C-19 har laddats ner av över 130 000 personer. Hon sade att den kommer att bli allt viktigare i takt med att restriktionerna avvecklas. Smittan kan fortfarande finnas ute i samhället.

Civilförsvarschefen Víðir Reynisson sade att det nu stod klart att smittspridningen inte ökade under helgen. Det fanns inför helgen utbredda farhågor om att ökade sociala kontakter skulle leda till ökad smitta. Men det låga antalet nya fall visade att de farhågorna inte infriades.

Han konstaterade också att det i dagsläget inte finns några planer på att avveckla regeln om två meters avstånd. Den kommer i framtiden sannolikt att fungera som något slags riktmärke för ett lämpligt avstånd.

Västmannaöarna och nordvästra Västfjordarna tillhör de hårdast drabbade orterna. Även här har situationen ljusnat avsevärt de senaste dagarna. Polisen på Västmannaöarna skriver på Facebook att totalt 105 invånare har smittats. Men bara två öbor hålls nu i isolering eftersom de bär på smittan. Några nya fall har inte registrerats på en vecka.

Polisen i Västfjordarna skriver på Facebook att inga nya fall har uppdagats de fyra senaste dagarna. Därför kommer hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir få rekommendationen att avveckla de hårdaste restriktionerna till den 11 maj. Då ska nordvästra Västfjordarna rätta sig efter samma regler som övriga landet.

Fram till dess blir det ett mellanläge. I övriga landet höjs gränsen för tillåtna sammankomster från tjugo till femtio personer den 4 maj. Men i den här delen av Västfjordarna höjs den från fem till tjugo personer. Tjänster som kräver beröringar eller närkontakt blir fortsatt otillåtna.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Det här har kallats kommunchefens drömpalats. ... Men det här blir vår stolthet för turister och en inrättning för sjömän också. Det är liksom meningen att det ska bli något slags servering på mittenplanet och något slags information för turister."

Kári Borgar Ásgrímsson, fiskare i Borgarfjörður eystri, i Vísir om det trevåningshus som byggs i hamnen för Hafnarhólmi för att fungera både som hamnkontor och besökscentrum - läs mer här.

Utrikesminister föreslog Nato-utbyggnad i Helguvík

Utrikesminister Guðlaug­ur Þór Þórðar­son argumenterade inför regeringen för att hamnen i Helguvík skulle byggas ut för att kunna ta emot större Nato-fartyg. Men förslaget fick inte gehör. Statsminister Katrín Jakobsdóttir motsätter sig utbyggnaden. Guðlaug­ur Þór Þórðar­son har dock inte gett upp om förslaget.

Bygget av hamnen i Helguvík klubbades 1983 efter ett avtal mellan Island och Nato. Nato finansierade stora delar av bygget i gengäld mot att hamnen kunde användas för bränsletransporter till den dåvarande basen i Keflavík. Det första fartyget angjorde Helguvík sommaren 1989.

Sedan dess har hamnen byggts ut i omgångar. Även om delar formellt har ägts av Nato har hamnen bland annat använts av trålare. När det fanns planer på ett aluminiumsmältverk i Helguvík hade hamnen avgörande betydelse för valet av plats.

Nyligen kunde Morgunblaðið berätta att Natos intresse för hamnen i Helguvík vaknat på nytt. Planen var att bygga ut den så att ännu större fartyg skulle kunna angöra Helguvík. Idén hade diskuterats av kommun- och alltingspolitiker från regionen. Hamnchefen Halldór Karl Hermannsson sade att projektet hade passerat ritbordsstadiet.

Någon formell förfrågan har ännu inte kommit från Nato. Men utrikesminister Guðlaug­ur Þór Þórðar­son tog enligt Morgunblaðið upp utbyggnaden vid ett regeringssammanträde. Han föreslog den som en av flera satsningar för att minska de ekonomiska effekterna av coronakrisen:

"Jag är medveten om intresset från dessa parter men medan läget är som det är men inga formella diskussioner har påbörjats från min sida."

Guðlaug­ur Þór Þórðar­son presenterade förslaget som ett projekt som skulle inledas 2021 och avslutas 2025. Utbyggnaden skulle totalt kosta 1,175 miljarder isländska kronor. Syftet var i första hand att kunna ta emot större oljetankrar i Helguvík och därmed underlätta transporter av flygbränsle till Keflavík.

Guðlaug­ur Þór Þórðar­son säger i Morgunblaðið att utbyggnaden skulle främja miljön. Med större fartyg skulle färre seglingar bli nödvändiga. Dessutom skulle vissa Nato-fartyg som i dag angör Reykjavík - där de ofta möts av protester - i stället kunna lägga till i Helguvík.

Förslaget delar regeringspartierna. Både Självständighetspartiet och Framstegspartiet står bakom Islands medlemskap i Nato och är positiva till utbyggnaden. Men Gröna vänstern - som har utträde ur Nato inskrivet i partiprogrammet - motsätter sig förslaget. Där ses det som ett ytterligare steg mot militär upprustning.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir backade inte upp förslaget under regeringssammanträdet. Hon säger till Eyjan att coronakrisen inte påverkar Islands utrikespolitik. Regeringen har inte beslutat om någon utbyggnad av Natos anläggningar utöver de arbeten som nu pågår på flygplatsen i Keflavík:

"Inga nya beslut har tagits om utbyggnad på Suðurnes i samarbete med Nato men arbeten pågår som aviserades år 2017 under den dåvarande regeringens tid och är kopplade till underhåll och utbyggnad av byggnadsverk på försvarsområdet."

Här kan du läsa mer om planerna på att bygga ut hamnen i Helguvík.

Fler coronasmittade män på sjukhus på Island

Sex av tio coronasmittade som har lagts in på sjukhus är män. Och sju av tio som har vårdats på intensivvårdsavdelning är män. Samtidigt är det marginellt fler kvinnor än män som har smittats av covid-19 på Island. Under helgen registrerades bara tre nya fall av coronaviruset. I tjugo dagar i följd har antalet smittade minskat.

I fredags registrerades inget nytt fall av coronaviruset covid-19 på Island. Det var första gången på nästan två månader som ingen testade positivt för viruset. Under helgen tillkom tre nya fall - ett under lördagen och två under söndagen.

Totalt har nu 1 792 personer smittats på Island. Men i tjugo dagar i följd har fler tillfrisknat än insjuknat. Det var i går 174 personer som hölls i isolering efter att ha testat positivt för covid-19. Det var det lägsta antalet på sex veckor.

Tretton smittade vårdades på sjukhus - elva på Landspítali i Reykjavík och två på sjukhuset i Akureyri. Tre av patienterna i Reykjavík låg på intensivvårdsavdelning. Dessutom satt 695 personer i karantän.

Samtidigt står det klart att covid-19 ser ut att drabba män hårdare än kvinnor. Det är visserligen 901 kvinnor som har testat positivt för viruset mot 891 män - men det är också något fler kvinnor som har testats. Men 60 procent av de coronasmittade som har behövt sjukhusvård är män. Och 70 procent av de patienter som har lagts in på intensivvårdsavdelning är män.

Snittåldern för de smittade är 40 år. Men bland dem som har behövt sjukhusvård är medelåldern 60 år. Och bland intensivvårdspatienterna är den genomsnittliga åldern 61 år.

Tio personer - fem män och fem kvinnor - har dött i sviterna av covid-19 på Island. Det yngsta dödsoffret var 36 år. Den äldsta var 87 år.

I takt med att coronapatienterna blivit färre har trycket på sjukvården lättat. Men även trycket på smittspårarna har lättat. Som mest var det 52 personer som arbetade med att kartlägga smittspridningen. Nu har gruppen bantats till 17 personer. Och de har lyckats smittspåra samtliga bekräftade fall av covid-19 på Island.

Smittskyddsläkaren Þórólfur Guðnason sade under lördagens presskonferens att Island vunnit det första slaget mot coronaviruset. Samtidigt varnade han för att ta för lätt på de restriktioner som alltjämt gäller. Vårdslöst beteende kan göra att smittan får ny spridning. Det låga antalet nya fall fick inte skapa en falsk trygghet.

Restriktionerna börjar avvecklas den 4 maj. Då höjs till exempel gränsen för tillåtna sammankomster från 20 till 50 personer. Han sade att nästa steg sannolikt blir att höja taket till 100 deltagare. Enligt Þórólfur Guðnason kommer myndigheterna att vänta två till tre veckor med nästa fas för att kunna följa utvecklingen.

Nästa fas i avvecklingen planeras till slutet på maj eller början av juni. Då är det troligt att regeln om två meters avstånd mellan personer slopas.

Om utvecklingen fortsätter att vara positiv med ett litet antal nya fall kunde det bli aktuellt att avveckla restriktionerna i snabbare takt. Men Þórólfur Guðnason sade också att hårdare regler kunde bli aktuella om viruset åter skulle få stor spridning.

Þórólfur Guðnason fick också frågor om utlandsresor. Han svarade att han inte kunde ge några säkra svar. Men själv tänkte han inte planera några resor utomlands i sommar.

Civilförsvarschefen Víðir Reynisson efterlyste under gårdagens presskonferens en överenskommelse mellan samtliga medborgare. Under lång tid framöver kommer islänningar att behöva sprita händerna, vara noga med hygienen och rengöra ytor som många berör. Personer som känner symtom måste även i fortsättningen hållas i karantän. Och personer i riskgrupperna måste ta särskild hänsyn.

Drygt 1 800 personer kommer att smittas av coronaviruset i det här utbrottet. Det visar en ny prognos från Háskóli Íslands. Om prognosen slår in är det alltså bara ytterligare några få personer som kommer att testa positivt för covid-19.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Jag är orolig för de invånare som finns här. Vi är en kommun på 700 till 750 personer och vi vet att invånarantalet här kan sjunka väldigt snabbt. Det är mycket folk som kommer hit för att arbeta och njuta av livet och när jobb inte finns på lång tid så är jag ganska så rädd för att de funderar på att röra på sig."

Þorbjörg Gísladóttir, kommunchef i Mýrdalshreppur där arbetslösheten i mars steg till 21 procent, i RÚV om hur coronautbrottet påverkat turismen och näringslivet i Vík í Mýrdal med omnejd.

Fängelsedömda säljer konsthantverk på nätet

Konsthantverk är den nya sysselsättningen för många av internerna på anstalten Hólmsheiði utanför Reykjavík. Hittills har de fängelsedömda haft svårt att hitta någon sysselsättning. Därför har de alltså börjat ägna sig åt hantverk. Konstverken säljs på nätet. Det berättar Auður Guðmundsdóttir, som ansvarar för projektet, i Fréttablaðið.

Fängelset Hólmsheiði öppnades för fyra år sedan. Det finns plats för 56 interner. Vissa av dem avtjänar fängelsestraff medan andra sitter i häkte. Anstalten ligger öster om Reykjavík och fungerar som högsäkerhetsfängelse.

Sedan tidigare har Island ett högsäkerhetsfängelse, nämligen Litla-Hraun i Stokkseyri som öppnades 1929. Där har internerna sedan länge möjligheter att jobba och tjäna lite pengar medan de sitter av sina straff. Här tillverkas till exempel registreringsskyltar till fordon.

På Hólmsheiði finns i dagsläget ingen sådan sysselsättning. Därför har omkring 25 interner börjat med konsthantverk inom ramarna för projektet Fangaverk. Det rör sig om allt från ljusstakar, vaser och tavlor till grytlappar, örngott och tygpåsar. Projektledaren Auður Guðmundsdóttir berättar i Fréttablaðið att fångarna på det här sättet får utlopp för sin kreativitet:

"De är alla mycket idérika. ... Det här har väldigt stor betydelse för dem - att ha något att göra i stället för att hänga inne i cellen och vänta på att tiden går. Självförtroendet och självbilden utvecklas och de får möjligheter att utnyttja färdigheter."

Konstverken säljs över nätet. En särskild webbplats för försäljningen är på gång. Projektet har också fått stöd genom sponsorer som bland annat har bidragit med konstmaterial. Auður Guðmundsdóttir säger i Fréttablaðið att fångarna ofta använder skräp som mjölkkartonger som material:

"Det samlas till projektet i alla korridorer här och alla är lite förtjusta i det här."

Här kan du läsa mer om Hólmsheiði.

Kustbevakningen räddade knölval som fastnat i fiskenät

På morgonen den 22 april meddelade en fiskebåt att en knölval fastnat i ett fiskenät söder om Langanes på nordöstra Island. När larmet kom befann sig kustbevakningens fartyg Þór 35 sjömil från platsen. Med hjälp av småbåtar kunde besättningen skära loss valen från fiskenätet. Knölvalen hade trasslat in stjärtfenan och nosen i nätet.

En vuxen knölval blir 14 till 16 meter lång. Och det var troligen ett fullvuxet djur som i onsdags morse upptäcktes ha fastnat i ett fiskenät söder om Langanes. Knölvalen bedömdes vara 12 till 14 meter lång.

Knölvalen påträffades av besättningen på den fiskebåt som hade lagt ut nätet. De kontaktade Matvælastofnun som i sin tur kontaktade kustbevakningen. Eftersom fartyget Þór fanns i närheten fick kustbevakningen uppdraget att försöka få loss djuret.

Besättningen använde småbåtar för att komma nära knölvalen. Med hjälp av knivar som de hade satt fast på stänger kunde de så småningom skära loss djuret från fiskenätet. Det var inte helt enkelt eftersom knölvalen hade trasslat in både stjärtfenan och nosen i nätet.

Knölvalen hade enligt ett pressmeddelande ådragit sig lindriga skador på kroppen när den försökt ta sig loss. Skadorna ska dock inte ha bedömts som så allvarliga att de på något sätt skulle hindra valen.

Ovan kan du se hur det gick till när kustbevakningen undsatte knölvalen.

Dagens citat

"Det enda hoppet för att utrota coronaviruset är att ett tillräckligt stort antal människor får antikroppar. Det naturliga skyddet kan enbart fås genom vaccinering eller smitta. När en tillräckligt stor grupp har antikroppar får viruset svårare att sprida sig. Det kallas flockimmunitet."

Svein­björn Gizur­ar­son, professor i farmakologi vid Háskóli Íslands, i Morgunblaðið om metoder för att coronaviruset covid-19 inte ska få fäste på Island på nytt.

Fréttablaðið sparar - slutar utkomma på måndagar

Fréttablaðið slutar att komma ut på måndagar. Beslutet att banta utgivningen från sex till fem dagar i veckan är nödvändig för att minska kostnaderna. Det uppger Jóhanna Helga Viðarsdóttir, vd för ägarbolaget Torg, i Fréttablaðið. Regeringen har tidigare utlovat ett ekonomiskt stöd till privatägda medier på 350 miljoner isländska kronor.

I januari 2009 meddelade Fréttablaðiðs dåvarande chefredaktör Jón Kaldal att utgivningen skulle krympa från sju till sex dagar i veckan. Då var det söndagstidningen som skrotades. Nedskärningarna skedde i finanskraschens kölvatten. Även Morgunblaðið valde då att lägga ned utgivningen på söndagar.

Sedan dess har alltså Fréttablaðið getts ut från måndagar till lördagar. Men vid månadsskiftet skrotas måndagstidningen. Fréttablaðið kommer då att utkomma fem dagar i veckan. Jóhanna Helga Viðarsdóttir, vd för ägarbolaget Torg, säger i Fréttablaðið att nedskärningen är nödvändig på grund av det ekonomiska läget i mediebranschen:

"Det finns många utmaningar i medieföretagens verksamhet vid denna tid och vi på Torg har gjort vårt yttersta för att värna jobb så långt det går. Vårt fokus har därför varit att rationalisera på andra håll i driften."

Minskningen av utgivningsdagar följs enligt Jóhanna Helga Viðarsdóttir inte av några varsel. Hon säger dock att framtiden är mycket oviss samtidigt som intresset för nyheter är större än någonsin.

Nyligen presenterade regeringen ett stödpaket till privatägda medier på totalt 350 miljoner isländska kronor. Exakt hur det kommer att utformas är inte klart. Enligt ett pressmeddelande kommer medier att få söka om bidrag till en viss del av lönekostnaderna. Syftet är att kompensera för intäkter som försvunnit på grund av coronakrisen.

Inga nya fall av coronasmitta på Island senaste dygnet

Inga nya fall av coronaviruset covid-19 registrerades på Island i går. Det är första gången på åtta veckor som ingen har testat positivt för viruset. Samtidigt fortsätter antalet islänningar som har blivit fria från smittan att stiga - medan antalet smittade som behöver sjukhusvård fortsätter att sjunka.

För artonde dagen i följd minskade antalet coronasmittade på Island i går. Det var då 237 personer som testat positivt och som hölls i isolering. Så lågt har inte antalet smittade varit sedan mitten på mars. Under gårdagen var det 33 personer som friskförklarades från coronaviruset.

Och för första gången på åtta veckor var det alltså inte en enda person som testat positivt för viruset under det senaste dygnet. Det var dock ett ganska litet antal tester - totalt 193 prover - som analyserades under gårdagen.

Även trycket på sjukvården fortsätter att lätta. Det var i går tretton coronasmittade som vårdades på sjukhus. Fem av patienterna låg på intensivvårdsavdelning.

Dessutom var det i går ytterligare 726 personer som satt i karantän.

Huvudstadsregionen har de flesta bekräftade fallen med 1 306 personer som testat positivt för covid-19. Därefter följer Suðurland med 177 fall - varav över hälften på Västmannaöarna, Västfjordarna med 95 fall - en kraftigt överrepresenterad region sett till invånarantalet, Suðurnes med 77 fall, Norðurland eystra med 46 fall, Vesturland med 42 fall, Norðurland vestra med 35 fall och Austurland med 8 fall. Tre fall har inte kunnat lokaliseras geografiskt eller hör hemma i utlandet.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Det här har varit väldigt tröttande för anställda och entreprenörer. En stor kraftansträngning. Det har varit så stor vindstyrka. Vinden har egentligen aldrig hållit sig lugn förutom när den har bytt riktning. Vissa dagar var det inget lugn på hela dagen."

Jón Sigmundsson, arbetsledare på Vegagerðin i Hólmavík, säger i RÚV att vinterns snöröjning i Strandir har varit den mest omfattande på 25 år på grund av de stora mängderna snö och hårda vindar.

Grundare går inte till val för Islands socialistparti

Islands socialistparti tänker ställa upp i nästa val till alltinget. Men grundaren Gunnar Smári Egilsson har själv inga planer på att kandidera. Han säger i Mannlíf att han är bäst på att bygga upp och organisera partiet. Och det slutliga målet med Islands socialistparti är inte att komma in i alltinget - utan att få medborgarna att vakna.

Våren 2017 övergav chefredaktören Gunnar Smári Egilsson tidningen Fréttatíminn när den föll mot konkurs. Med höga löner och stora löften hade han lockat över en rad etablerade journalister. Målet med satsningen var att utmana de stora dagstidningarna. Men annonsörerna växte inte i samma takt som utgifterna.

Redan före konkursen började Gunnar Smári Egilsson förbereda grundandet av Islands socialistparti. Det formella startskottet för partiet togs den 1 maj 2017. Ett år senare upplevde partiet den första framgången i allmänna val när Sanna Magdalena Mörtudóttir valdes in i kommunfullmäktige i Reykjavík.

Islands socialistparti ställde inte upp i alltingsvalet 2017 eftersom tiden ansågs vara för knapp. Men partiets mål är att kandidera i nästa val till alltinget. Det ska hållas senast i oktober 2021.

Men Gunnar Smári Egilsson tänker inte själv kandidera till alltinget. Han säger i Mannlíf att hans styrkor ligger i att bygga upp organisationen:

"Jag har själv inga planer på att sätta mig i tinget. Jag kan inte se mig framför mig i alltingets talarstol talande om talmannens sammanträdesledning. Jag är bäst på att bygga upp kampen och att ta hand om den - inte helt olikt hur jag byggde upp tidningar på sin tid."

Om det hade varit val till alltinget hade Islands socialistparti haft goda möjligheter att klara femprocentsspärren. De senaste månaderna har partiet balanserat på spärren i opinionsmätningarna - och ibland varit strax över och ibland strax under de 5 procent som krävs för att få mandat i alltinget.

Hittills har partiet haft en radikal socialistisk retorik. Kritiken har ofta riktats mot Gröna vänstern - ett parti som historiskt samlade många väljare långt ute på vänsterkanten. Regeringssamarbetet med Självständighetspartiet och Framstegspartiet har dock fått Gröna vänstern att röra sig mot mitten. Det är ett politiskt vägval som internt alltjämt är ifrågasatt.

Även om femprocentsspärren ser ut att vara inom räckhåll anser inte Gunnar Smári Egilsson att det viktigaste är att få mandat i alltinget. Han säger i Mannlíf att han har andra mål med Islands socialistparti:

"Den viktigaste uppgiften är att bygga upp allmänhetens aktiva politiska deltagande och förena olika grupper till kamp mot dem som har berövat allmänheten deras makt och försörjning. Det är uppgiften. En kandidatur till alltinget är bara en del av denna kamp - och inte alls slutmålet. Slutmålet är att allmänheten tar den makt som tillhör den, tar den från storfinansen och dess springpojkar, och skapar ett samhälle för egna intressen och förväntningar."

Här kan du läsa mer om Islands socialistparti.

Lägsta antalet coronasmittade på Island på fem veckor

Bara fyra nya fall av coronaviruset registrerades på Island under det senaste dygnet. Det var det näst lägsta antalet nya fall på sju veckor. Och för sjuttonde dagen i följd var det fler coronasmittade som friskförklarades än som testade positivt för viruset. Antalet smittade av covid-19 på Island är nu det lägsta på fem veckor.

För sjuttonde dagen i följd minskar coronautbrottet i omfattning på Island. I dessa sjutton dagar har det varit fler som friskförklarats än som testat positivt för covid-19. Det var i går 270 personer som bar på smittan. Det var det lägsta antalet på fem veckor.

Bara fyra nya fall registrerades under gårdagen. Med undantag för i söndags - då endast två nya fall rapporterades - var detta det lägsta antalet smittade på sju veckor.

Totalt är det nu 1 789 personer som har testat positivt för covid-19. Av dessa har 1 509 personer tillfrisknat medan 270 personer som alltjämt bär på smittan och därför hålls i isolering. Tio personer har avlidit efter att ha smittats av coronaviruset.

Nu har totalt 45 093 personer testats för viruset - något som motsvarar drygt 12 procent av invånarna - vilket är den högsta andelen av en nations befolkning i världen. Och 18 263 personer har suttit i karantän i två veckor medan 749 personer nu hålls i karantän.

Femton coronasmittade vårdas på sjukhus. Fem av dessa ligger på intensivvårdsavdelning.

Þuríður Harpa Sigurðardóttir, ordförande för Öryrkjabandalag Íslands - en paraplyorganisation för förbund som organiserar personer med funktionshinder, medverkade under gårdagens presskonferens med myndighetsföreträdare. Hon sade att många av medlemmarna hade påverkats avsevärt av restriktionerna.

Enligt Þuríður Harpa Sigurðardóttir hade 70 procent känt sig ensamma under coronautbrottet. Och 30 procent hade haft svårt att få tillgång till förnödenheter. Det visade en undersökning som gjorts bland medlemmarna.

Skälet var att det bland medlemmarna fanns många som tillhörde riskgrupper. De hade därför hållit sig i karantän för att minska riskerna för att smittas av coronaviruset.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Besättningen på Herjólfur tog nyligen en liten extrasväng på el mellan turerna. Vi vill önska er glad sommar och hopp om en ljus framtid. Detta hjärta är tillägnat alla frontlinjemänniskor som vi har."

Gísli Valur Gíslason, kapten på färjan Herjólfur, skriver på Facebook om hur de i går gjorde en hjärtformad extratur för att hylla personer som arbetar med att bekämpa effekterna av coronaviruset covid-19.

Befolkningen på Island ökar till 364 134 invånare

364 134 personer bodde på Island den 1 januari i år. Antalet invånare ökade med 2 procent under 2019 - och befolkningen växte i samtliga sju regioner under det gångna året. Reykjavík är den i särklass största kommunen med 131 136 invånare. Minst är Árneshreppur med 43 invånare. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Befolkningen på Island ökade alltså under 2019 med 2 procent. Vid årsskiftet hade öriket 364 134 invånare - vilket är det högsta antalet någonsin.

Det fortsätter att vara fler män än kvinnor som flyttar till Island. Det gör också tydliga avtryck i befolkningsstatistiken. Männen var vid årsskiftet 186 941 till antalet medan kvinnorna var 177 193. Männen ökade med 2,2 procent medan kvinnorna ökade med 1,7 procent.

Befolkningen ökade i samtliga regioner. Till antalet var den störst i huvudstadsregionen som växte med 4 803 nya invånare - vilket betydde en ökning med 2,1 procent. Proportionellt var den dock större i Suðurland med 3,9 procent och Suðurnes med 2,6 procent.

Invånarna blev fler i samtliga regioner. Befolkningen ökade med 1,3 procent i Norðurland vestra, 0,9 procent i Vesturland och Austurland, 0,7 procent i Västfjordarna och 0,5 procent i Norðurland eystra.

Av Islands 72 kommuner var det tio som vid årsskiftet hade fler än 5 000 invånare. Sju kommuner hade färre än 100 invånare.

Reykjavík är i särklass störst med 131 136 invånare. Näst störst är Kópavogur med 37 959 invånare följt av Hafnarfjörður med 29 971, Reykjanesbær med 19 421, Akureyri med 19 025, Garðabær med 16 924, Mosfellsbær med 12 073, Árborg med 10 055, Akranes med 7 534 och Fjarðabyggð med 5 072.

Minst är Árneshreppur med 43 invånare. Näst minst är Tjörneshreppur med 54 invånare följt av Helgafellssveit med 64, Skorradalshreppur med 65, Fljótsdalshreppur med 86, Skagabyggð med 90 och Svalbarðshreppur med 93.

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson vill redan 2022 sätta en nedre gräns för självständiga kommuner på 250 invånare. Om de planerna blir verklighet blir det tretton kommuner som omfattas av regeln och tvingas till samgåenden. Två kommuner - Ásahreppur och Tálknafjarðarhreppur - klarar gränsen precis eftersom bägge har 251 invånare.

I nästa fas 2026 vill Sigurður Ingi Jóhannsson höja gränsen till 1 000 invånare. Ett sådant steg skulle omfatta 39 av dagens 72 kommuner.

Här kan du läsa mer om planerna på kommunsamgåenden.

Island inför två veckors karantän för alla turister

Med start i morgon inför Island två veckors karantän för alla som reser in i landet. Såväl islänningar som utländska medborgare måste sitta i karantän. Samtidigt införs gränskontroller där alla resenärer måste uppge hur de tänker organisera perioden i karantän. Kravet på karantän gäller i ett första skede fram till den 15 maj.

Den 5 april kulminerade coronautbrottet på Island. Då var det 1 096 personer som bar på smittan. Men i sexton dagar i följd har antalet friskförklarade överstigit antalet nya smittade. Det var i går 313 personer som hölls i isolering efter att ha smittats - den lägsta siffran på över en månad.

Under det senaste dygnet var det sju personer som testade positivt för covid-19. Men det var 45 personer som tillfrisknade efter att ha smittats. Totalt har nu 1 785 personer drabbats av viruset.

Femton personer vårdades i går på sjukhus för coronasmitta. Fem av dessa patienter låg på intensivvårdsavdelning. Dessutom satt 898 personer i karantän.

Tidigare har alla islänningar som återvänt från utlandet tvingats till karantän i två veckor. Med start i morgon gäller den bestämmelsen även utländska medborgare. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttirs beslut är helt i linje med en rekommendation från smittskyddsläkaren Þórólfur Guðnason.

Beslutet innebär att Island tillfälligt inför inre gränskontroller. Alla som reser in i landet måste vid ankomsten fylla i ett dokument där de specificerar hur de kommer att organisera tiden i karantän. De behöver bland annat redogöra för hur de ska bo och hur de ska uppfylla kraven på att inte träffa utomstående personer.

Exakt hur myndigheterna kommer att kontrollera att karantänen efterlevs är inte klart. Troligt är att det blir polisens uppgift att se till så att personer som ska vara i karantän inte bryter mot bestämmelserna. Det kan till exempel bli aktuellt med något slags anmälningsskyldighet.

Kravet på karantän gäller inledningsvis fram till den 15 maj. Om inte Svandís Svavarsdóttir förlänger perioden upphör kravet på karantän då.

Personer som reser in från länder som inte klassas som högriskländer är undantagna från kravet. I dagsläget klassar dock isländska myndigheter hela världen som en högriskzon för covid-19. Det kommer dock löpande att göras utvärderingar om det finns länder som inte längre bedöms som högriskzoner.

Syftet med karantänen är att förhindra spridning av coronaviruset. Även om Island nu har lyckats minska utbredningen finns det fortfarande en risk för att en ny smittvåg skulle kunna bryta ut.

Det är första gången som Island upprättar inre gränskontroller sedan Schengensamarbetet påbörjades 2001.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"We’re a small community; it’s easy to get a message out to everyone, so the reaction was quick. We’re an island, and we have one border. A lot of this was coming from skiing resorts in Europe. The problem is we all travel, so there was a lot of virus coming early on, but they could trace and control most of it."

Regissören Baltasar Kormákur Samper i Vulture om hur coronautbrottet på Island påverkar honom.

Foto: Norden.org

Arbetslösheten på Island högre än efter finanskraschen

Arbetslösheten på Island ökade till 9,2 procent i mars. Det betyder att antalet islänningar utan jobb nästan fördubblades inom loppet av en månad. Och Vinnumálastofnun förutspår ännu en fördubbling i april. Då väntas arbetslösheten stiga till hela 16,9 procent. Redan är nu arbetslösheten högre än vad den var efter finanskraschen.

I april 2009 var arbetslösheten på Island 9,1 procent. Då hade det gått ett halvår sedan finanskraschen. I månader hade varslen avlöst varandra. Några av de hårdast drabbade näringsgrenarna var byggbranschen och finanssektorn.

Turismen och ett starkt fiske vände utvecklingen. När arbetslösheten i februari i år steg till 5 procent var det den högsta nivån på sju år. I takt med att turismen till Island minskat har också konjunkturen avmattats.

Coronautbrottet har inneburit en totalkollaps för turismen. I mars steg arbetslösheten till 9,2 procent, en ökning med hela 4,2 procentenheter på en månad. Och i april räknar Vinnumálastofnun med att den ökar till 16,9 procent. På arbetsmarknaden rör det sig alltså - åtminstone tillfälligt - om en mycket djupare kris än finanskraschen hösten 2008.

Suðurnes är den i särklass hårdast drabbade regionen med en arbetslöshet på 14,1 procent, en uppgång med 5 procentenheter. Men den väntas öka ytterligare i april. Då förutspår Vinnumálastofnun att 23,7 procent står utan jobb i regionen.

På Suðurnes är Reykjanesbær den mest drabbade kommunen med en arbetslöshet på 15,6 procent. Därefter följer Suðurnesjabær med 12,3 procent, Vogar med 12,1 procent och Grindavík med 8,6 procent.

Men även i övriga landet ökar arbetslösheten dramatiskt. I Reykjavíkområdet var 9,6 procent utan jobb, en uppgång med 4,6 procentenheter. I Suðurland var arbetslösheten 8,3 procent (+4,7), i Norðurland eystra 7,6 procent (+3), i Austurland 6,4 procent (+3,6), i Vesturland 6,2 procent (+3,1), i Västfjordarna 4,9 procent (+1,8) och i Norðurland vestra 4,3 procent (+2,1).

Varselvågen slår hårdast mot de kommuner där turismen är näringslivets grundpelare. I Mýrdalshreppur är arbetslösheten 21 procent och i Skútustaðahreppur 15 procent.

Enbart i mars var det 5 200 företag som utnyttjade möjligheten att korttidspermittera anställda. Totalt var det 24 400 personer som omfattades av sådana åtgärder. Det antalet väntas stiga till 35 000 personer i april.

Hela 40 procent av de korttidspermitterade var anställda inom flygsektorn och besöksnäringarna. Det var 21 procent som arbetade inom handeln och 16 procent inom fisket och tillverkningsindustrin.

Utlänningar fortsätter att vara arbetslösa i högre grad än islänningar. Bland utländska medborgare var arbetslösheten 13,8 procent i mars. Polska medborgare utgjorde 52 procent av denna grupp.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Coronakrisen ger Island 250 miljarder i underskott

Regeringen lägger ytterligare 60 miljarder isländska kronor på att motverka coronakrisen. I det åtgärdspaket som presenterades i går ingår bland annat lån till företag och möjligheter att kvitta förra årets vinster mot årets inkomstskatt. Nu räknar finansminister Bjarni Benediktsson med ett underskott i statsfinanserna på omkring 250 miljarder.

Coronautbrottet fortsatte att avmattas även under gårdagen. Under det senaste dygnet registrerades fem nya fall av coronasmitta. Samtidigt var det 54 personer som friskförklarades från covid-19. Antalet bekräftat smittade har nu minskat femton dagar i följd. Totalt har 1 778 personer testat positivt för viruset.

Det var i går 351 smittade som hölls i isolering. Ytterligare 1 026 personer satt i karantän.

Färjan Norröna angjorde i går Seyðisfjörður med passagerare för första gången på en dryg månad. Ombord fanns 23 personer. Alla isländska medborgare måste genomgå karantän. På färjan fanns dessutom fem polacker som kom till Island för att vaccinera odlingslax i Þorlákshöfn. De slipper två veckors karantän - men får i gengäld bara röra sig mellan jobbet och bostaden.

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir undertecknade i går ett beslut om den närmaste tidens restriktioner. De första restriktionerna avvecklas den 4 maj. Enligt beslutet inleds nästa period den 2 juni.

Först då - om en dryg månad - kan träningsanläggningar och badhus öppna som vanligt. Då kan också barer och uteställen öppna. Till och med den 1 juni får restauranger med alkoholtillstånd inte ha öppet senare än klockan 23.

Regeringen presenterade i går ett nytt åtgärdspaket för att mildra effekterna av coronautbrottet. Kostnaden för krispaketet är enligt ett pressmeddelande 60 miljarder isländska kronor. Finansminister Bjarni Benediktsson sade under presskonferensen att han nu räknar med att underskottet i statsfinanserna i år hamnar på omkring 250 miljarder.

I dagsläget tror Bjarni Benediktsson att Islands bnp krymper med 9 procent i år. Men han tror att det kan vända till en ny tillväxtfas redan under nästa år.

Åtgärderna är i första hand inriktade på små- och medelstora företag. Företag som riskerar att gå i konkurs kan få ett lån på upp till 6 miljoner till låg ränta. De kan också välja att kvitta en vinst på upp till 20 miljoner från 2019 mot årets inkomstskatt.

Privata medier får dela på ett riktat stöd på 350 miljoner. Coronakrisen har gjort att annonsingången minskat avsevärt. Samtidigt har efterfrågan på nyhetsrapportering ökat kraftigt. Bidraget ska se till så att privata medier kan ta sig igenom krisen.

Studentorganisationer har uppmanat regeringen att införa arbetslöshetsersättning för studenter. Så blir det inte. Men i gårdagens åtgärdsprogram finns en satsning på 2,2 miljarder för att skapa 3 000 sommarjobb åt studenter. Regeringen räknar med att även kommunerna går in med pengar för att skapa ännu fler tillfälliga arbeten.

Vidare aviserade regeringen ett stöd på 4,5 miljarder till tillväxtföretag och innovationer.

Vårdanställda får dela på ett extra anslag på 1 miljard isländska kronor. Skälet till denna utbetalning är den senaste tidens onormalt höga belastning.

Dessutom utökas konstnärslönerna med 250 miljoner - vilket innebär ytterligare 600 månadslöner som delas ut som bidrag till många olika typer av konstnärer.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet.

Dagens citat

"Ja, det här är en isländsk kille som talar med potentiella turister på Island. Jag är så arg och ledsen. Det här är skälet till att vi behöver tala och lära oss mer om rasism på Island och i världen. Jag vill gråta. Det här är så fult. Stackars kvinnan och alla som utsätts för rasism i sina liv och särskilt nu på grund av viruset. Dessutom att publicera det här på Tik Tok som en rolig video. Det här är inte svart humor. Det här är rasism."

Brynjar Steinn - mer känd som Binni Glee - kommenterar på Tik Tok en mycket uppmärksammad video där en isländsk pojke säger till en asiatisk kvinna att hon är coronaviruset.

Politiker vill satsa på hamnen i Helguvík för Natos skull

Nato har visat intresse för en utbyggnad av hamnen i Helguvík. Planerna har enligt hamnchefen redan nått mycket längre än bara till ritbordet. En rad självständighetspartister känner också till planerna och ser investeringen som ett sätt att motverka coronakrisen. Men planerna har inte diskuterats i utrikesnämnden. Och Gröna vänsterns Rósa Björk Brynjólfsdóttir är mycket kritisk.

Hamnen i Helguvík är intressant för Nato. Här kan fartyg på upp till 150 meter lägga till. Och avståndet till flygplatsen i Keflavík är bara några få kilometer. Det är skälet till att hamnbolaget Reykjaneshafnir nu undersöker förutsättningarna för en utbyggnad skräddarsydd för Nato.

Hamnchefen Halldór Karl Hermannsson säger i Morgunblaðið att projektet "inte bara finns på ritbordet utan högt ovanför det". Någon formell förfrågan från Nato har inte kommit. Men företrädare för Nato ska ha inspekterat hamnen i Helguvík vid flera tillfällen.

Ásmundur Friðriksson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, hävdar i Morgunblaðið att andra Nato-medlemmar har efterfrågat en hamnanläggning i Helguvík. Han skriver på Facebook att frågan diskuterades i söndags under ett möte med den lokala partiföreningen i Reykjanesbær.

Han beskriver det som ett samarbetsprojekt mellan "samarbetsländer, kommuner och kustbevakningen" som "skapar stora möjligheter till jobbfrämjande insatser". Ásmundur Friðriksson talar om en investering som främjar säkerheten i Arktis. Däremot nämner han inte Nato. Han sätter prislappen till 16,5 miljarder isländska kronor.

Halldór Karl Hermannsson talar däremot om en utbyggnad för Natos räkning. Han säger i Morgunblaðið att planeringen är en följd av intresse från organisationen:

"Där finns förutsättningar för stora och långa fartyg att lägga till samtidigt som samspelet med flygplatsen är idealisk. Där finns verkligen möjlighet till investeringar."

Friðjón Einarsson, kommunpolitiker för Socialdemokraterna i Reykjanesbær, säger i Morgunblaðið att även han är införstådd med projektet. Han nämner dock en prislapp på två till fyra miljarder isländska kronor. En utbyggnad vid Helguvík är enligt honom vad regionen behöver efter Wow Airs konkurs och coronakrisen.

"Vi drabbades svårt av Wows krasch och sedan dess har det inte vidtagits några särskilda åtgärder i vår region förutom dem som Nato svarar för på försvarsområdet."

Även Sigríður Á. Andersen, självständighetspartist och ordförande i alltingets utrikesnämnd, känner till idén. Gröna vänsterns Rósa Björk Brynjólfsdóttir, som är vice ordförande i nämnden, skriver på Twitter att hon inte ser en utbyggnad i Helguvík som en lämplig åtgärd mot coronakrisen:

"Grabbig upprustning är inte alls svaret utan innovation och varierade jobb möjligheter för flest möjliga."

I Morgunblaðið påpekar Rósa Björk Brynjólfsdóttir att den här typen av frågor inte kan avgöras genom debatter på Facebook. I stället behöver förslaget diskuteras grundligt i alltinget. Hon ifrågasätter dessutom att politiker från regionen har kontakter med Nato för att försöka få bukt med arbetslösheten på omkring 20 procent.

Natos intresse för Island har eskalerat de senaste åren i takt med att relationerna till Ryssland försämrats. För första gången sedan basen i Keflavík stängdes 2006 investerar nu Nato i området. Där ingår bland annat ett nytt mobilt radarsystem. Det har enligt ett pressmeddelande från kustbevakningen tidigare installerats i Keflavík och nu pågår arbetet i Stokksnes utanför Höfn. Därefter fortsätter arbetet på radarstationerna på Bolafjall och Gunnólfsvíkurfjall.

Här kan du läsa mer om Nato och Island.

Bara två nya fall av coronaviruset på Island senaste dygnet

Bara två nya fall av coronasmitta upptäcktes på Island under det senaste dygnet. Färre har de registrerade fallen inte varit sedan coronautbrottets början för snart två månader sedan. Samtidigt blev en kvinna i 80-årsåldern det tionde dödsoffret för covid-19. För att förhindra smittspridning rekommenderar myndigheterna två veckors karantän för alla som reser in i landet.

Den 28 februari bekräftades det första fallet av coronasmitta på Island. Sedan dess har totalt 1 773 personer testat positivt för covid-19. I fjorton dagar i följd har det varit fler som tillfrisknat än som smittats. Och det senaste dygnet upptäcktes alltså bara två nya fall. Bara den allra första dagen under utbrottet har de registrerade fallen varit färre.

En kvinna i 80-årsåldern blev i söndags det tionde dödsoffret för coronautbrottet på Island. Det uppger Heilbrigðisstofnun Vestfjarða i ett pressmeddelande. Hon var en av de boende som smittades på vårdboendet Berg i Bolungarvík. Ytterligare en av de boende har tidigare avlidit i sviterna av covid-19.

Trycket på sjukvården lättar nu från dag till dag. Det var i går 25 personer som vårdades för coronasmitta. Av dessa låg fem smittade på intensivvårdsavdelning. Dessutom hölls totalt 402 smittade i isolering medan 1 109 personer var i karantän.

De restriktioner som införts för att förhindra smittspridning ska börja avvecklas stegvis med start den 4 maj. Alma Möller, generaldirektör för Embætti landlæknis, har nu föreslagit att operationer som inte är akuta då åter ska kunna genomföras. För fyra veckor sedan stoppades alla övriga operationer för att avlasta vården. Det formella beslutet tas av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir.

Smittskyddsläkaren Þórólf­ur Guðna­son sade under gårdagens presskonferens att han vänt sig till Svandís Svavarsdóttir med ett förslag om karantän för alla som reser in i landet. Oavsett om det rör sig om islänningar eller utlänningar ska alla sitta i karantän i två veckor. Han vill att bestämmelsen inledningsvis ska gälla till och med den 15 maj.

Hittills är det bara islänningar som har varit skyldiga att sitta i karantän. Nu ska regeln alltså även gälla utländska medborgare. Besättningar ombord flygplan och fartyg ska kunna beviljas undantag liksom några få andra grupper.

Den 4 maj ska också undervisningen i för- och grundskola börja fungera som vanligt. Tidigare har det cirkulerat olika uppgifter om tvåmetersregeln. Rekommendationen om två meters avstånd gäller även när restriktionerna har börjat lättas. Men den ska inte gälla i skolan. Skälet är att barn sällan blir smittade och dessutom inte verkar föra smittan vidare i någon större utsträckning.

Páll Matthíasson, chef för Landspítali i Reykjavík, deltog under gårdagens presskonferens. Han tackade all vårdpersonal på fyra språk: isländska, engelska, polska och tagalog:

"I dag vill jag dock lyfta fram särskilt en grupp. Somliga - som har skickat tackmejl till mig - på grund av den hjälp som sjukhuset har gett i covid-sjukdomen, har särskilt nämnt den oförtrutenhet och insatser från många anställda med utländsk bakgrund som arbetar på sjukhuset, både som fackfolk i grundläggande tjänster och vid renhållning. Jag vill i dag särskilt tacka dessa viktiga anställda, som är många. Först på isländska: Jag tackar er innerligt för ovärderligt arbete i sjukvårdssystemets tjänst."

I nordvästra Västfjordarna infördes hårdare restriktioner den 1 april. Gränsen för sammankomster sattes till fem personer. Men i dag avvecklas de i Súðavík, Flateyri, Suðureyri och Þingeyri med omnejd. Här gäller hädanefter ett tak på tjugo personer - vilket är samma antal som i övriga landet.

Men i Ísafjörður, Bolungarvík och Hnífsdalur gäller alltjämt de hårdare reglerna. De kommer inte att avvecklas före den 4 maj. Skälet är att det är här som coronautbrottets utbredning varit som störst. Det uppger Heilbrigðisstofnun Vestfjarða i ett pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

Illustration: Flight Radar 24

"När det hade blivit dags för att flyga som ett hjärta var det mycket blåsigare än beräknat och då behövde planerna ändras."

Guðmundur Kristinn Erlendsson, pilot hos Icelandair, i RÚV om att besättningen ombord det plan som i söndags landade i Keflavík med 18 ton sjukvårdsutrustning från Kina flög i en hjärtform ovan Reykjavík som ett sätt att hylla vårdanställda för insatserna mot coronaviruset covid-19.

Socialdemokrat vill flytta alltinget till Harpa i coronakris

Förbudet mot sammankomster gör det svårt att hålla sessioner i alltinget. Samtidigt är lokalerna i konsert- och kongresshuset Harpa i Reykjavík tomma. Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, vill tillfälligt flytta alltinget till Harpa under coronakrisen. Där anser han att politiken skulle kunna fungera mer normalt. Men hittills har han fått nej, skriver Fréttablaðið.

De senaste veckorna har alltinget enbart behandlat politiska frågor med koppling till coronakrisen. Möten i nämnder hålls på distans. Men den normala verksamheten har i det närmaste upphört. Och när ledamöterna behöver samlas uppstår problem.

Sessionssalen i alltinget är trång. Det är inte möjligt för alla 63 ledamöter och ett antal anställda att befinna sig i salen och samtidigt hålla två meters avstånd. Vid voteringar har ledamöterna fått gå in en och en med två meters mellanrum för att rösta.

Ett nytt problem visade sig i torsdags när talmannen Steingrímur J. Sigfússon hade utlyst en session med en rad stridsfrågor på dagordningen. Den första som ställde sig i alltingets talarstol var piratpartisten Jón Þór Ólafsson. Han inledde sitt anförande med att citera smittskyddslagen och att räkna antalet personer i salen.

Jón Þór Ólafsson konstaterade att det fanns minst 26 personer i salen. Därmed var sammankomsten olaglig. I nuläget får högst 20 personer samlas för att minska riskerna för spridning av coronaviruset covid-19.

Steingrímur J. Sigfússon reagerade och avbröt sessionen som bara hann pågå i fyra minuter. Efteråt fick talmannen hård kritik från oppositionen. De ansåg att han borde ha undvikit stridsfrågor på dagordningen. När oppositionen inte håller med regeringen kan den inte bara släppa igenom förslag utan debatt.

Det en rad oppositionspolitiker vände sig emot var ett förslag från kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson. Regeringen vill tidigarelägga en rad infrastrukturprojekt för att skapa jobb. Men flera av vägbyggena ska utföras av privata intressen och finansieras genom vägavgifter. Regeringen har fått kritik för att indirekt privatisera delar av vägnätet.

Samtidigt som restriktionerna gör det svårt att hålla normala debatter i alltinget står de stora salarna i konsert- och kongresshuset Harpa tomma. Logi Már Einarsson, partiledare för Socialdemokraterna, anser att alltinget tillfälligt skulle kunna flytta in i Harpa. Han säger i Fréttablaðið att förslaget fick nobben i alltingets presidium:

"Det hade varit ett självklart val för talmannen att hoppa på den här lösningen och utnyttja de speciella förhållanden som föreligger i ett glesbefolkat land och få ledamöter."

Logi Már Einarsson ogillar att alltingets verksamhet har anpassats efter lokalsituationen. Alltinget skulle kunna fungera mer normalt genom att byta lokal. Han säger i Fréttablaðið att förslaget fick nej av praktiska skäl. Majoriteten i presidiet hänvisade till svårigheter att ordna säkerhetsbevakning och voteringar i en annan lokal:

"Jag avvisar allt sådant och anser att sådant borde vara en enkel sak när vi har kommit en femtedel in på det tjugoförsta århundradet."

Logi Már Einarsson talar i Fréttablaðið om "en bedrövlig situation". Regeringen aviserar hela tiden nya åtgärder för att hantera coronakrisen. Samtidigt kan förslagen inte debatteras ordentligt i alltinget och de måste dessutom röstas igenom innan de blir verklighet.

Här kan du läsa mer om beslutet att avbryta torsdagens session i alltinget.

Lägsta antalet coronasmittade på Island på en månad

Tretton dagar i följd har antalet coronasmittade på Island minskat. Lika länge har det alltså varit fler som tillfrisknat än som testat positivt för covid-19. Det var i går 434 personer som bar på smittan - det lägsta antalet på en månad. En person i 60-årsåldern blev i torsdags det nionde dödsoffret för coronautbrottet på Island.

Coronautbrottet är på väg att ebba ut på Island. Med två veckor kvar tills de första restriktionerna avvecklas är det allt färre som smittas av covid-19 samtidigt som allt fler tillfrisknar. Tretton dagar i följd har antalet som testat positivt för coronaviruset varit lägre än antalet friskförklarade.

Det var i går 434 smittade som hölls i isolering. Så få smittade har Island inte haft på en hel månad. De senaste nio dagarna har det aldrig registrerats mer än femton nya fall om dagen.

Även trycket på sjukvården har lättats. Det var i går 28 coronapatienter som vårdades på sjukhus. Av dessa var det fyra personer som låg på intensivvårdsavdelning. Dessutom var 1 220 personer i karantän.

Totalt har nu 42 762 personer testats för coronaviruset. Av dessa har 1 771 personer testat positivt.

Medelåldern för de smittade är 40 år. Det är bara 5 procent av dem som testat positivt som har fyllt 70 år. Den siffran betraktar myndigheterna som att de med framgång har lyckats skydda äldre medborgare som i sig är en riskgrupp. Barn tycks smittas i lägre utsträckning än vuxna. Endast 10 procent av dem som fått viruset är under 18 år.

Smittspårning och tester har varit myndigheternas främsta redskap för att bromsa och förhindra smittspridning. Ævar Pálmi Pálmason, som leder civilförsvarets smittspårning, säger till Vísir att det normala är att ett positivt test hos en person leder till att fem till femton behöver sättas i karantän. Men i ett fall var det nästan 200 personer som tvingades i karantän.

I torsdags krävde pandemin ytterligare ett människoliv. Det var en person i 60-årsåldern som avled på Landspítali i Reykjavík efter att ha smittats av coronaviruset. Det var det nionde offret för covid-19 på Island.

Västmannaöarna och nordvästra Västfjordarna har de senaste veckorna varit de hårdast drabbade regionerna. Men på Västmannaöarna har bara ett fall upptäckts sedan den 6 april. Det var enligt ett pressmeddelande i fredags som en person testade positivt. Det rörde sig dock om en person i en familj där smittan funnits tidigare. Myndigheterna så därför inte fallet som ett tecken på en ny smittvåg.

Utvecklingen på Västmannaöarna gör att myndigheterna enligt ett pressmeddelande i dag avvecklar de restriktioner som varit specifika för kommunen. För att förhindra smittspridning sattes gränsen för tillåtna sammankomster vid tio personer. Men i dag höjs gränsen till tjugo personer - vilket är samma antal som i övriga landet.

I Västfjordarna finns det inga tecken på utbredd smittspridning i samhället. Íslensk erfðagreining har testat 1 713 personer i Ísafjörður och Bolungarvík, de två hårdast drabbade orterna. Bara sex personer testade positivt - vilket motsvarar 0,4 procent. Det uppger polisen på Facebook.

Smittskyddsläkaren Þórólfur Guðnason fick både i fredags och i går frågor om Sveriges hantering av coronakrisen. Han sade i fredags att den svenska strategin uppenbart var att skapa flockimmunitet. Det var dock en metod som han inte ville använda på Island. Då hade dödsoffren sannolikt varit betydligt fler än dagens nio:

"Om 60 procent av folket ska smittas - och vi talar om 1 till 5 procent av folket här har smittats - så tror jag att alla ser vad som hade hänt här om vi hade sextiofaldigat den epidemi som är här nu. Det hade blivit en förskräcklig situation."

Under gårdagens presskonferens sade Þórólfur Guðnason att han inte ville recensera Sveriges agerande. Men han upprepade att kostnaderna i människoliv hade blivit höga för att uppnå flockimmunitet:

"Vi vet vad flockimmunitet betyder. Vi vet att det behöver finnas utbredd immunitet i samhället för att stoppa det här viruset och jag tror att det skulle bli en enorm offerkostnad om vi skulle uppnå det förhållandevis snabbt och det skulle inte bara vara en offerkostnad vad gäller denna sjukdom. Det skulle vara en offerkostnad för andra patientgrupper, sjukvårdssystemet, alltihop."

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Vi behöver vänta på färjan så vi har varit här i en månad. Vi åker och köper mat och gör lite annat."

Carole Daniaud, fransk turist som bott i en husbil i Seyðisfjörður ända sedan färjan Norrönas avgång den 25 mars ställdes in, i RÚV om att hon hoppas kunna lämna Island med färjan i veckan.

Fyra av tio islänningar: Mörka årstiden påverkar hälsan

Vintermörkret och de korta dagarna har stor inverkan på hälsan. Det svarar fyra av tio islänningar i en undersökning utförd av Maskína. Men det är inte alla som tycker att den mörka årstiden har någon större effekt på den egna hälsan. Nästan lika många uppger att de inte påverkas nämnvärt av vintrarna.

Det är inte ovanligt att islänningar beskriver vintrarna som krävande. Dagarna är korta och solen är en sällsynt gäst. På norra Island finns det många samhällen där solens strålar aldrig når ner under midvintern. Det brukar firas med sólarkaffi, en kaffe utomhus den dag då solen för första gången på året letar sig ner från bergen.

Vintermörkret är också en ständigt pågående debatt. Under midvintern ljusnar det i norr först vid elvatiden. Statsminister Katrín Jakobsdóttir inväntar nu en utredning om att skilja på sommar- och vintertid. Tanken med att eventuellt införa en särskild vintertid är att flytta klockan en timme för att gryningen ska komma tidigare.

Hela 40,7 procent av islänningarna anser att den mörka årstiden har stor inverkan på den egna hälsan. Nästan lika många - 32,9 procent - uppger att de korta dagarna har liten effekt på hälsotillståndet. Resterande 26,4 procent säger att konsekvenserna är på genomsnittsnivå.

Olika grupper upplever vintermörkret som olika besvärande. Det är 48 procent av kvinnorna som svarar att årstiden är negativ för hälsan medan bara 33,7 procent av männen har samma åsikt.

Det verkar också som att de som är äldre har anpassat sig bättre till vinterns mörker och korta dagar. I åldersgruppen 18 till 29 år upplever hela 63 procent att den mörka årstiden har stor inverkan på den egna hälsan. Bland personer som har fyllt 60 år är det bara 23 procent som tycker att påverkan på hälsan är stor.

Ensam besökare på Þingvellir försökte fiska upp mynt

Nationalparken Þingvellir är en av Islands allra populäraste turistattraktioner. Men förbudet mot inresor och sammankomster har gjort att det numera är i det närmaste folktomt. Nationalparksvärdarna är dock på plats för att arbeta. Nyligen stoppade de en islänning som försökte fiska upp alla mynt ur Peningagjá.

Þingvellir har årligen omkring en miljon besökare. För många turister är ett stopp i nationalparken ett givet inslag på resan. Det klara vattnet som skimrar i många sprickor har utvecklats till en ny form av turistattraktion. Det har nämligen blivit populärt att kasta mynt i vattnet.

De vattenfyllda sprickorna används alltså som önskebrunnar. Traditionen säger att den som kastar en slant i en önskebrunn får sin önskan uppfylld. Det är dock ingen tradition som är förknippad med Þingvellir. Den har uppkommit på senare år genom turismen.

Trots förbudsskyltar är det många besökare som kastar mynt i sprickorna. Särskilt populär är Nikulásargjá - en spricka som på grund av alla småpengar som slängs i den ofta kallas Peningagjá.

Nationalparksföreståndaren Einar Á.E. Sæmundsen berättar i Fréttablaðið att gästerna till Þingvellir numera är mycket sällsynta. Nyligen stötte personalen på en isländsk besökare. Han försökte skaffa sig lite extra fickpengar genom att håva upp mynt ur Peningagjá:

"Han tog reson och slutade efter en kort tillrättavisning av nationalparksvärden."

Tanken är dock inte att mynten ska ligga kvar. Personal brukar regelbundet försöka tömma sprickorna på småpengar. De brukar dock skänka dem till välgörande ändamål.

Här kan du läsa mer om Peningagjá.