
Året var 2010 när Guðmundur Franklín Jónsson bildade Höger-gröna. Det var ett politiskt parti som kännetecknades av konservatism och nationalism såväl som miljöfrågor. De politiska framgångarna uteblev. I alltingsvalet 2013 fick Höger-gröna 1,7 procent.
Efter att Guðmundur Franklín Jónsson lämnat posten som partiledare valde Höger-gröna att gå ihop med nationalistiska Isländska folkfronten. Det partiet har i sin tur i praktiken imploderat efter en serie förfalskade underskrifter, interna konflikter och misslyckade val. I valet i Reykjavík 2018 fick Isländska folkfronten den lägsta andelen röster genom tiderna i kommunen.
Inför presidentvalet 2016 ville Guðmundur Franklín Jónsson åter ge sig in i politiken. Han meddelade då att han tänkte kandidera. Han valde dock att avbryta kampanjen innan han hade samlat ihop de nödvändiga 1 500 underskrifterna.
Avhoppet kom när den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson kovände och meddelade att han tänkte ställa upp för en sjätte mandatperiod. Det beslutet drog han dock tillbaka när flera namnkunniga kandidater anmälde sig och dessutom hade betydligt starkare stöd i opinionen. En av dem var Guðni Th. Jóhannesson som senare valdes med 39,1 procent av rösterna.
Då var det nio personer som kandiderade. Hittills är det bara Guðni Th. Jóhannesson som har meddelat att han ställer upp i presidentvalet den 27 juni i år.
Efter det avhoppet försökte Guðmundur Franklín Jónsson få en plats på Självständighetspartiets listor i alltingsvalet hösten 2016. Även det misslyckades. Den senaste tiden har han varit aktiv inom Orkan okkar, ett nätverk som motsätter sig ett isländskt ja till den tredje fasen i EU:s gemensamma energipolitik.
På den yttersta högerkanten görs nu ett nytt försök att lansera Guðmundur Franklín Jónsson som presidentkandidat. I Skinna - en nyhetssajt med starka band till Isländska folkfronten - talas det om "ett växande stöd bland allmänheten för en motkandidatur mot Guðni Th. Jóhannesson".
Det är ett påstående som det saknas belägg för i opinionsundersökningar. Guðni Th. Jóhannesson åtnjuter ett starkt stöd och den stora majoriteten är nöjd med hur han sköter sitt uppdrag. Inget tyder på att den opinionen skulle vara på väg att förändras. Dessutom finns det på Island närmast en tradition att sluta upp bakom den sittande presidenten och att inte utmana den som vill fortsätta.
På nätet pågår nu en kampanj för att samla ihop 1 500 underskrifter för Guðmundur Franklín Jónsson. Den som tänker kandidera måste lämna in dessa namnteckningar som rekommendationer senast fem veckor före valdagen.
Guðmundur Franklín Jónsson säger till Stundin att han överväger att kandidera. Han är smickrad över intresset - men han tror också att coronautbrottet kan komma att påverka eller senarelägga presidentvalet.
På Facebook skriver Guðmundur Franklín Jónsson att Guðni Th. Jóhannesson inte bör fortsätta eftersom han har skadat Island. Han hävdar bland annat att presidenten hade kunnat stoppa den tredje fasen av EU:s energipolitik - ett påstående som ofta cirkulerar inom Orkan okkar men som har tillbakavisats av en enig juridisk expertis:
"Det är samhälleligt sett möjligt att ha Guðni i fyra år till. Han har redan skadat samhället som i energipaketsfrågan. Han får inte skada Island mer. Det här måste upphöra. I synnerhet med en levande medlemskapsansökan till EU som fortfarande är under beredning."
Här kan du läsa mer om presidentvalet.