EU-motståndarna är fortfarande betydligt starkare än ja-sidan på Island. Men motståndet mot ett isländskt inträde i unionen är nu 45,3 procent. Det är den lägsta siffran för nej-sidan på sex år i
MMR:s mätningar. Avståndet mellan de två sidorna är dessutom det minsta hittills i år. Nu uppger 30,4 procent att Island bör gå med i EU.Efter finanskraschen hösten 2008 svängde EU-opinionen snabbt. För första gången var det jämnt mellan ja- och nej-sidan. Och i några opinionsmätningar var det till och med fler som ville gå med i unionen.
EU och euron betraktades direkt efter kraschen som ett alternativ för ekonomisk stabilitet. Den isländska kronans ras gjorde konsekvenserna av krisen djupare. Men kursfallet blev också början till återhämtningen. När kronan var lågt värderad kunde turismen och exportindustrin växa.
Sommaren 2009 ansökte Island om EU-medlemskap. Socialdemokraterna var motorn bakom ansökan. Utan ett brett stöd i opinionen hade det varit en politisk omöjlighet att sträva efter EU-inträde. Sedan dess har dock inte ja-sidan varit större än nej-sidan i en enda mätning.
Opinionen vände snabbt. När EU ställde sig bakom Nederländerna och Storbritannien om insättningsgarantin knuten till Landsbankis Icesave växte motståndet på nytt. Icesave-tvisten var avgörande när nej-sidan åter växte sig starkare. I MMR:s mätningar kulminerade motståndet hösten 2012. Då var 65,4 procent som sade nej till EU medan bara 20 procent sade ja.
Efter nyår lade regeringen - som bestod av Socialdemokraterna och Gröna vänstern - alla förhandlingar på is. Gröna vänstern ansåg sig inte kunna gå till val med en aktiv ansökan om EU-medlemskap. Eftersom Socialdemokraterna ville fortsätta regeringssamarbetet backade partiet om förhandlingarna.
Sedan dess har inte mycket hänt. Ansökan har inte återkallats men den är inte längre aktiv. Socialdemokraterna är tillsammans med Renässans de enda EU-vänliga partierna i alltinget. De har inte lyckats skapa någon ny debatt i frågan. Den sittande regeringen vill sannolikt undvika den i största möjliga mån.
Coronakrisen är på väg att få ännu större ekonomiska konsekvenser än finanskraschen. Debatten om EU har dock inte alls varit lika omfattande som under finanskraschen 2008. Nu finns ingen direkt konflikt mellan Island och EU - även om regeringen har ogillat vissa reserestriktioner.
Kanske är det fler islänningar som nu ser EU som en räddare eller tänkbar hjälpare ut ur coronakrisen. Nu är det 45,3 procent som svarar att de är emot ett isländskt medlemskap i unionen, en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med föregående mätning.
Samtidigt är det 30,4 procent som säger ja till EU, en ökning med 1,1 procentenheter. Resterande 24,3 procent är varken positivt eller negativt inställda till medlemskap.
Motståndet mot EU-inträde är nu det lägsta sedan sommaren 2014. Och avståndet mellan ja- och nej-sidan är det minsta hittills i år. Gapet är dock alltjämt så stort att det ligger utanför den statistiska felmarginalen.
Här kan du läsa mer om Island och EU.
