Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson argumenterade inför regeringen för att hamnen i Helguvík skulle byggas ut för att kunna ta emot större Nato-fartyg. Men förslaget fick inte gehör. Statsminister Katrín Jakobsdóttir motsätter sig utbyggnaden. Guðlaugur Þór Þórðarson har dock inte gett upp om förslaget.Bygget av hamnen i Helguvík klubbades 1983 efter ett avtal mellan Island och Nato. Nato finansierade stora delar av bygget i gengäld mot att hamnen kunde användas för bränsletransporter till den dåvarande basen i Keflavík. Det första fartyget angjorde Helguvík sommaren 1989.
Sedan dess har hamnen byggts ut i omgångar. Även om delar formellt har ägts av Nato har hamnen bland annat använts av trålare. När det fanns planer på ett aluminiumsmältverk i Helguvík hade hamnen avgörande betydelse för valet av plats.
Nyligen kunde Morgunblaðið berätta att Natos intresse för hamnen i Helguvík vaknat på nytt. Planen var att bygga ut den så att ännu större fartyg skulle kunna angöra Helguvík. Idén hade diskuterats av kommun- och alltingspolitiker från regionen. Hamnchefen Halldór Karl Hermannsson sade att projektet hade passerat ritbordsstadiet.
Någon formell förfrågan har ännu inte kommit från Nato. Men utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson tog enligt Morgunblaðið upp utbyggnaden vid ett regeringssammanträde. Han föreslog den som en av flera satsningar för att minska de ekonomiska effekterna av coronakrisen:
"Jag är medveten om intresset från dessa parter men medan läget är som det är men inga formella diskussioner har påbörjats från min sida."
Guðlaugur Þór Þórðarson presenterade förslaget som ett projekt som skulle inledas 2021 och avslutas 2025. Utbyggnaden skulle totalt kosta 1,175 miljarder isländska kronor. Syftet var i första hand att kunna ta emot större oljetankrar i Helguvík och därmed underlätta transporter av flygbränsle till Keflavík.
Guðlaugur Þór Þórðarson säger i Morgunblaðið att utbyggnaden skulle främja miljön. Med större fartyg skulle färre seglingar bli nödvändiga. Dessutom skulle vissa Nato-fartyg som i dag angör Reykjavík - där de ofta möts av protester - i stället kunna lägga till i Helguvík.
Förslaget delar regeringspartierna. Både Självständighetspartiet och Framstegspartiet står bakom Islands medlemskap i Nato och är positiva till utbyggnaden. Men Gröna vänstern - som har utträde ur Nato inskrivet i partiprogrammet - motsätter sig förslaget. Där ses det som ett ytterligare steg mot militär upprustning.
Guðlaugur Þór Þórðarson säger i Morgunblaðið att utbyggnaden skulle främja miljön. Med större fartyg skulle färre seglingar bli nödvändiga. Dessutom skulle vissa Nato-fartyg som i dag angör Reykjavík - där de ofta möts av protester - i stället kunna lägga till i Helguvík.
Förslaget delar regeringspartierna. Både Självständighetspartiet och Framstegspartiet står bakom Islands medlemskap i Nato och är positiva till utbyggnaden. Men Gröna vänstern - som har utträde ur Nato inskrivet i partiprogrammet - motsätter sig förslaget. Där ses det som ett ytterligare steg mot militär upprustning.
Statsminister Katrín Jakobsdóttir backade inte upp förslaget under regeringssammanträdet. Hon säger till Eyjan att coronakrisen inte påverkar Islands utrikespolitik. Regeringen har inte beslutat om någon utbyggnad av Natos anläggningar utöver de arbeten som nu pågår på flygplatsen i Keflavík:
"Inga nya beslut har tagits om utbyggnad på Suðurnes i samarbete med Nato men arbeten pågår som aviserades år 2017 under den dåvarande regeringens tid och är kopplade till underhåll och utbyggnad av byggnadsverk på försvarsområdet."
Här kan du läsa mer om planerna på att bygga ut hamnen i Helguvík.
