
Med 39,1 procent av rösterna valdes Guðni Th. Jóhannesson till Islands president i juni 2016. Då besegrade han åtta motkandidater. Närmast var Halla Tómasdóttir som fick 27,9 procent. Han meddelade redan på nyårsdagen att han tänkte kandidera för en andra mandatperiod.
För att kandidera krävs minst 1 500 underskrifter. För Guðni Th. Jóhannesson tog det bara några timmar att samla in underskrifterna när han inledde sin kampanj den 8 maj. På grund av coronaviruset covid-19 har det för första gången varit möjligt att samla in elektroniska underskrifter.
Fristen för att lämna in underskrifter löpte ut i fredags. Då var det bara Guðni Th. Jóhannesson och Guðmundur Franklín Jónsson som hade lämnat in underskrifter i samtliga sex valkretsar.
Fristen för att lämna in underskrifter löpte ut i fredags. Då var det bara Guðni Th. Jóhannesson och Guðmundur Franklín Jónsson som hade lämnat in underskrifter i samtliga sex valkretsar.
Andra aspiranter har alltså haft det betydligt tuffare. Bonden Magnús Ingberg Jónsson siktade på att kandidera även 2016. Då lyckades han inte få tillräckligt många att backa upp kandidaturen. Och så blev det inte i år heller.
Axel Pétur Axelsson fick inte heller ihop de nödvändiga underskrifterna. Han har dock redan överklagat presidentvalet - vilket enligt lag kan göras först efter att det har ägt rum. Eftersom han är bosatt i Sverige anser han att han inte har fått en rimlig chans att samla in underskrifter. Han hävdar att han har stoppats av coronaviruset - som han i sin tur anser är en bluff.
Dessutom har Axel Pétur Axelsson efterlyst bevis för att covid-19 faktiskt existerar. Han betraktar Islands stängda gränser och regeringens stöd till krisande medieföretag som led i en konspiration som syftar till att tysta motkandidater till Guðni Th. Jóhannesson.
Agronomen Arngrímur Friðrik Pálsson strävade efter att bli den första kandidaten med funktionshinder. Han sade till Eyjan att han egentligen inte var särskilt intresserad av att bli president. Han ansåg sig ha blivit sviken av samhället och ville lyfta fram det i sin kampanj. Inte heller han fick ihop de nödvändiga underskrifterna.
Marknadsföraren Kristján Örn Elíasson valde efter sitt avhopp att på Facebook ge sitt stöd till Guðmundur Franklín Jónsson. När han meddelade sin kandidatur beskrev han sig som en kraft som skulle motverka korruption inom rättsväsendet och andra myndigheter. Snart uppmärksammades det att han nyligen dömts för våld mot en säkerhetsvakt på Landsbankis huvudkontor i Reykjavík. Han hade då krävt att få tala med vd:n och vägrade lämna lokalen när han fick veta att det inte var möjligt. Domen har överklagats till Landsréttur.
Den enda utmanaren ser alltså ut att bli Guðmundur Franklín Jónsson. Han är den enda som har lämnat in de underskrifter som krävs. Varken hans eller Guðni Th. Jóhannessons kampanj har ännu fått formellt godkännande. Allt tyder dock på att det blir dessa två som möts i valet den 27 juni. Förtidsröstningen börjar i dag.
Guðmundur Franklín Jónsson har i många år varit bosatt i Danmark där han arbetar som hotellchef. Han grundade Höger-gröna, ett parti som misslyckades att komma in i alltinget i valet 2013. Då fick han inte toppa partiets lista eftersom han inte bodde på Island.
Efter att han slutat som ordförande gick Höger-gröna ihop med Isländska folkfronten. Han planerade att kandidera till president redan 2016 men avstod när det såg som att den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson tänkte fortsätta.
Efter att han slutat som ordförande gick Höger-gröna ihop med Isländska folkfronten. Han planerade att kandidera till president redan 2016 men avstod när det såg som att den sittande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson tänkte fortsätta.
I kampanjen utger sig Guðmundur Franklín Jónsson för att bekämpa korruption. Han gör också en helt egen tolkning av grundlagen. Han tänker sig bli en president som driver politiska frågor och tar ställning i stridsfrågor.
Udden i kampanjen riktas mot Guðni Th. Jóhannessons agerande i samband med införandet av det tredje steget i EU:s energipolitik. En enig expertis anser att presidenten inte har möjlighet att stoppa beslut som tas i form av uttalanden i alltinget. Guðmundur Franklín Jónsson hävdar motsatsen - och anser att Guðni Th. Jóhannesson är för passiv.
Om Guðmundur Franklín Jónsson skulle bli vald är alltså ständiga strider om tolkningen av grundlagen att vänta. Inget tyder dock på att han på allvar skulle kunna utmana Guðni Th. Jóhannesson. I den senaste mätningen från MMR var det 78,2 procent som var nöjda med den sittande presidenten och bara 6,4 procent som var missnöjda.
Här kan du läsa mer om presidentvalet och Guðmundur Franklín Jónsson.