Guðni Th. Jóhannesson efter segern: "Oerhört tacksam"

Guðni Th. Jóhannesson valdes till Islands president med den näst största segermarginalen genom tiderna. Han ser det som en uppmaning från väljarna att fortsätta utöva ämbetet på det sätt han gjort de senaste fyra åren. Utmanaren Guðmundur Franklín Jónsson säger att han har lyckats väcka tusentals islänningar. Men han är inte på väg in i partipolitiken igen.

Sällan har ett presidentval varit så odramatiskt som lördagens duell mellan den sittande presidenten Guðni Th. Jóhannesson och utmanaren Guðmundur Franklín Jónsson. Opinionsmätningarna pekade på att Guðni Th. Jóhannesson skulle väljas om med över 90 procent av rösterna. Redan de första siffrorna på valnatten bekräftade den bilden.

När de sista rösterna var räknade vid åttatiden på söndagsmorgonen stod Guðni Th. Jóhannesson som segrare. Han fick 92,2 procent av rösterna mot 7,8 procent för Guðmundur Franklín Jónsson. Segern innebär att han är Islands president i ytterligare fyra år.

Guðni Th. Jóhannesson säger till RÚV att han betraktar segern som en uppmaning att fortsätta utöva sitt ämbete på det sätt som han gjort sedan han tillträdde 2016. Han vill även i fortsättningen vara en president som strävar efter att ena nationen, som lyssnar på medborgarna och som är redo att ingripa i det politiska livet om det krävs:

"Det är en bra matsäck att ha med sig på vägen, en bekräftelse på att medborgarna har uppskattat hur jag har skött mina uppgifter här på Bessastaðir och ett tecken och en bekräftelse på att jag har fått uppdraget att fortsätta på samma väg. För det är jag oerhört tacksam."

På valnatten upprepade Guðni Th. Jóhannesson att han inte kommer att stanna längre än högst tolv år på posten. Om han skulle kandidera och bli omvald även 2024 skulle han alltså lämna uppdraget 2028.

Själv har Guðni Th. Jóhannesson alltid hållit på Manchester United i den engelska fotbollen. Men när han av RÚV fick frågor om ledarskap valde han att hylla Liverpools tränare Jürgen Klopp som en inspiration - i synnerhet efter lagets seger i Premier league:

"Men det att kunna ta ansvar och samtidigt visa ödmjukhet är något som Klopp visade väl. Det att kunna vara ambitiös och samtidigt visa artighet, vara full av bestämdhet men även mjukhet. Så är bra ledare och jag hoppas att jag lyckas vara det nu när fyra nya år tar vid."

Utmanaren Guðmundur Franklín Jónsson betraktar sig i någon mån som en segrare. Han säger i en video på Facebook att han har lyckats väcka 13 000 islänningar. Han hävdar också att han har påverkat Guðni Th. Jóhannesson. Han beskriver sin kampanj som ett sätt att motverka en försäljning av energibolaget Landsvirkjun och ett isländskt EU-inträde.

Guðmundur Franklín Jónsson hävdar att etablissemanget har motarbetat hans kampanj redan från början. I talet på Facebook nämner han att han har haft hela "kampanjmaskinen" i form av "fyrpartierna" - Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Socialdemokraterna och Gröna vänstern - emot sig liksom "EU-grejen":

"Det finns en verklig rädsla i systemet och för dem som vill stoppa ett EU-inträde är det kanske värt att tänka på att fast de inledningsvis var så kraftigt emot detta så är vi nu kanske närmare att gå med. Till viss del. Jag vet inte."

Däremot säger Guðmundur Franklín Jónsson att han inte kommer att kandidera till president igen och att han inte heller är på väg in i partipolitiken igen. Inför valet 2013 grundade han Höger-gröna med målet att komma in i alltinget. På partiprogrammet fanns bland annat en ny valuta och avskrivningar av 45 procent av hushållens skulder.

Men han fick inte själv leda Höger-gröna i valet. Guðmundur Franklín Jónsson var nämligen folkbokförd i Tjeckien. Partiet nådde inte över spärren till alltinget. Tre år senare gick Höger-gröna upp i främlingsfientliga Isländska folkfronten. Då hade han själv lämnat partiet. Inför valet 2016 försökte han få plats på Självständighetspartiets listor men misslyckades i provvalet.

Kampanjen i presidentvalet var enligt Guðmundur Franklín Jónsson inte tänkt att lägga grunden för en ny kandidatur till alltinget. Han säger till RÚV att han har nog att göra ändå. Men han hoppas att hans idéer lever vidare:

"Jag har uppenbarligen väckt vissa känslor hos folket och jag hoppas att dessa 13 000 röster inte somnar på vakten över naturresurserna."

Guðmundur Franklín Jónsson har främst lockat personer som sympatiserar med Centerpartiet. I mindre utsträckning har han även tilltalat Folkets partis och Islands socialistpartis väljare. Gemensamt för dessa tre partier är att de ofta ser sig som motståndare till en samhällselit som trotsar folkviljan.

Det har spekulerats i Guðmundur Franklín Jónssons intresse för att ansluta sig till i första hand Centerpartiet och i andra hand Folkets parti. Det förefaller dock långsökt. Det är svårt att se hur han skulle kunna dra jämt med Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Och Guðmundur Franklín Jónsson skulle knappast acceptera en roll i skuggorna.

Folkets parti står sannolikt för långt till vänster i många frågor för Guðmundur Franklín Jónsson. Här skulle han dessutom konkurrera med partiledaren Inga Sæland - och även det förefaller som två personer som skulle ha svårt att komma överens.

Återstår gör mikropartierna Frihetspartiet och Isländska folkfronten. Flera ledande namn från dessa partier arbetade för Guðmundur Franklín Jónssons kampanj. Här skulle det säkert finnas intresse för hans namn på listorna.

Dessa två partiers historia kantas dock av splittringar och av valfiaskon. Hittills har de varit promillepartier - och inte heller det förefaller förenligt med Guðmundur Franklín Jónssons självbild.

Här kan du läsa mer om presidentvalet.