
För nionde gången röstade islänningarna i går i ett presidentval. Och det stod tidigt klart att valet närmast skulle bli en formalitet. Utmanaren Guðmundur Franklín Jónsson - en ekonom som jobbar som hotellchef på Bornholm, har ett förflutet på Wall Street och grundade Höger-gröna - har aldrig utgjort något reellt hot mot den sittande presidenten.
Guðni Th. Jóhannesson segrade med 92,2 procent av rösterna mot 7,8 procent för Guðmundur Franklín Jónsson. Valdeltagandet var 66,9 procent.
Det blev dock inte den största segermarginalen i republiken Islands historia. Efter två mandatperioder utmanades Vigdís Finnbogadóttir 1998 av Sigrún Þorsteinsdóttir. Den sittande presidenten omvaldes med 92,7 procent av rösterna medan utmanaren fick 5,3 procent.
Slutresultat:
Slutresultat:
Guðmundur Franklín Jónsson: 7,8 procent - 12 797 röster
Guðni Th. Jóhannesson: 92,2 procent - 150 913 röster
Valdeltagande: 66,9 procent - 168 821 röster
Blanka röster: 4 043
Ogiltiga röster: 1 068
Blanka röster: 4 043
Ogiltiga röster: 1 068
Norra Reykjavík:
Guðmundur Franklín Jónsson: 7,8 procent - 2 259 röster
Guðni Th. Jóhannesson: 92,2 procent - 26 800 röster
Valdeltagande: 65 procent
Södra Reykjavík:
Guðni Th. Jóhannesson sade i RÚV:s valvaka att han hade ilsknat till några gånger under valrörelsen när han utsattes för vad han ansåg vara osakliga angrepp. Inte minst gällde det när Guðmundur Franklín Jónsson ifrågasatte hustrun Eliza Reids arbete. Hon sade själv i valvakan att hon aldrig hade tänkt sig sluta arbeta om maken skulle väljas till president.
Han sade att han hela tiden hade varit segerviss. Guðni Th. Jóhannesson hade upplevt ett starkt stöd under hela mandatperioden och var därför övertygad om att det inte plötsligt skulle försvinna. Han såg resultatet som en uppmaning att fortsätta utöva ämbetet på samma sätt som han gjort sedan han valdes 2016.
De flesta vallokalerna stängde klockan 22. Men på Grímsey var röstningen enligt Vísir klar redan 12.40. Av de 52 öbor som hade rösträtt befann sig 26 på Grímsey och röstade. Att öborna röstar tidigt är något av en tradition. I flera val har vädret gjort det svårt eller omöjligt att transportera rösterna till fastlandet. Men i går var inte vädret något problem.
Guðmundur Franklín Jónsson: 8,1 procent - 2 334 röster
Guðni Th. Jóhannesson: 91,9 procent - 26 549 röster
Valdeltagande: 66,5 procent
Sydvästra valkretsen:
Guðmundur Franklín Jónsson: 7,2 procent - 3 461
Guðni Th. Jóhannesson: 92,8 procent - 44 630
Valdeltagande: 68 procent
Nordvästra valkretsen:
Guðmundur Franklín Jónsson: 8 procent - 1 150 röster
Guðni Th. Jóhannesson: 92 procent - 13 301 röster
Valdeltagande: 69,2 procent
Nordöstra valkretsen:
Guðmundur Franklín Jónsson: 6,6 procent - 1 317 röster
Guðni Th. Jóhannesson: 93,4 procent - 18 535 röster
Valdeltagande: 69,1 procent
Södra valkretsen:
Guðmundur Franklín Jónsson: 9,7 procent - 2 276 röster
Guðni Th. Jóhannesson: 90,3 procent - 21 098 röster
Valdeltagande: 64,7 procent
Guðmundur Franklín Jónsson röstade tidigt i en gymnasieskola i Reykjavík. Han sade sig vara optimistisk och stolt över att han hade bedrivit en hederlig kampanj. Han fortsatte i Morgunblaðið att anklaga Guðni Th. Jóhannesson för att ha bedrivit en ful kampanj:
"Oavsett hur det går så vann eller förlorade jag hederligt. ... Hade jag varit så oschyst och missbrukat min ställning som presidenten gjorde så skulle jag må dåligt om jag hade vunnit."In i det sista hävdade Guðmundur Franklín Jónsson att opinionsmätningarna var manipulerade och att han själv skulle segra. När det visade sig att valresultatet blev helt i linje med mätningarna sade han sig ändå vara nöjd. Han förklarade också att han inte på allvar hade räknat med att vinna. Inte heller hade han trott att han skulle nå upp till tvåsiffrigt stöd.
Guðni Th. Jóhannesson sade i RÚV:s valvaka att han hade ilsknat till några gånger under valrörelsen när han utsattes för vad han ansåg vara osakliga angrepp. Inte minst gällde det när Guðmundur Franklín Jónsson ifrågasatte hustrun Eliza Reids arbete. Hon sade själv i valvakan att hon aldrig hade tänkt sig sluta arbeta om maken skulle väljas till president.
Han sade att han hela tiden hade varit segerviss. Guðni Th. Jóhannesson hade upplevt ett starkt stöd under hela mandatperioden och var därför övertygad om att det inte plötsligt skulle försvinna. Han såg resultatet som en uppmaning att fortsätta utöva ämbetet på samma sätt som han gjort sedan han valdes 2016.
De flesta vallokalerna stängde klockan 22. Men på Grímsey var röstningen enligt Vísir klar redan 12.40. Av de 52 öbor som hade rösträtt befann sig 26 på Grímsey och röstade. Att öborna röstar tidigt är något av en tradition. I flera val har vädret gjort det svårt eller omöjligt att transportera rösterna till fastlandet. Men i går var inte vädret något problem.
En väljare som röstade i grundskolan i Hella anklagade enligt RÚV valnämnden för att sprida propaganda. På en vägg i skolan sitter nämligen fotografier på samtliga presidenter - och däribland Guðni Th. Jóhannesson. Valnämnden tog ner fotot men höll inte med om att det skulle röra sig om propaganda för en av kandidaterna.
Ett problem som uppstod var utbrottet av coronasmitta med koppling till en fotbollsspelare som återvände från USA och testade positivt flera dagar efter inresan. Omkring 300 personer tvingades i karantän när smittan upptäcktes. De hade inte haft möjlighet att planera någon förtidsröstning.
Ett problem som uppstod var utbrottet av coronasmitta med koppling till en fotbollsspelare som återvände från USA och testade positivt flera dagar efter inresan. Omkring 300 personer tvingades i karantän när smittan upptäcktes. De hade inte haft möjlighet att planera någon förtidsröstning.
Det var 196 personer av dessa som hade rösträtt och ännu inte hade röstat. De fick enligt ett pressmeddelande ta bilen till en plats i Kópavogur. Där fick de köra in i ett område som täckts av plast för att förhindra insyn. På grund av karantänen hade de inte tillåtelse att öppna fönstret eller gå ur bilen.
Vid infarten visade de upp id-kort och personnummer. Därefter skrev de namnet på den kandidat de röstade på och höll upp lappen för en röstmottagare. Sedan kryssade röstmottagaren det namnet på en valsedel. Totalt 89 personer röstade på det sättet.
Förfarandet gjorde alltså att röstmottagaren kunde se vem personen röstade på. Justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir sade i Morgunblaðið att ett liknande tillvägagångssätt används till exempel när personer som har vissa typer av funktionshinder röstar och behöver assistans.
Här kan du läsa mer om presidentvalet.