
I alltinget brukar interpellationer från Piratpartiet dugga tätt. Inte minst är det Björn Leví Gunnarsson som gjort sig känd som en flitig frågeställare. Och kanske för flitig enligt somliga. Självständighetspartiets Brynjar Níelsson vill nu i en interpellation veta hur mycket det kostar och hur mycket tid som går åt för att besvara frågorna.
Brynjar Níelsson frågar uttryckligen om just Piratpartiet. Interpellationen har ännu inte besvarats. Men Björn Leví Gunnarsson skriver på Facebook att partiet hittills under denna session har lagt 351 interpellationer - vilket motsvarar 27,4 procent av det totala antalet. Centerpartiet har lämnat in 345 interpellationer.
Piratpartiet har de senaste åren svarat för en betydligt större del av interpellationerna än partiets andel av ledamöter. Men interpellationer används främst av oppositionspolitiker för att ställa frågor till ministrar. Och Piratpartiet har aldrig ingått i någon regering.
Vidare hävdar Björn Leví Gunnarsson att hans interpellationer faktiskt har sparat pengar åt statskassan. Han skriver på Facebook att det var hans frågor om alltingsledamöternas användning av egen bil som visade att Självständighetspartiets Ásmundur Friðriksson både nonchalerade regelverket och gav honom miljonbelopp.
Björn Leví Gunnarsson välkomnade Brynjar Níelsson "till transparensklubben". Men partikamraten Þórhildur Sunna Ævarsdóttir var inte lika entusiastisk. Stundin rapporterade nämligen att Brynjar Níelsson själv i alltinget dittills bara lagt fram en interpellation och bara stått som första undertecknare av en motion.
Þórhildur Sunna Ævarsdóttir skrev på Facebook att det var surrealistiskt att Brynjar Níelsson klagade på hur Björn Leví Gunnarsson skötte sitt uppdrag:
"Den lataste ledamoten klagar över sin kollegas flit. You can't make this shit up."
Brynjar Níelsson och Björn Leví Gunnarsson möttes i ett program i Bylgjan. Björn Leví Gunnarsson ansåg att interpellationerna var ett sätt att ställa kritiska frågor, att utöva tillsyn och att verka för transparens. Brynjar Níelsson sade att interpellationerna var så många att de utgjorde ett problem för alltingets anställda.
Han motsatte sig att bli kallad den lataste politikern i alltinget. Brynjar Níelsson sade i Eyjan att han som ledamot för ett regeringsparti var en del av ett lag där det ofta var ministrar som var första undertecknare av förslag. Han sade dessutom att han inte ägnade sig åt egotrippar:
"Om människor tror att ledamöters flit består i hur många förslag och interpellationer de lägger fram då är de verkligen ute och cyklar."
Björn Leví Gunnarsson uppgav att han inte skulle ställa någon särskild fråga om hur mycket det kostade för regeringens tio ministrar att ta fram svaren på Brynjar Níelssons interpellation.