
Falkorden, Hin íslenska fálkaorða, är en orden som tilldelas alla statsministrar. Den brukar också regelmässigt gå till ambassadörer samt kungligheter och statschefer i grannländerna. Den delas även ut till såväl islänningar som utlänningar som har gjort stora insatser för Island.
Men Katrín Jakobsdóttir, som tillträdde som statsminister för drygt två år sedan, har tackat nej till falkorden. Det bekräftar hennes assistent för DV. Hon vill inte säga något om varför hon avböjt orden.
Hon är dock inte ensam om att ha nobbat denna hedersbetygelse. Jóhanna Sigurðardóttir var statsminister mellan 2009 och 2013 samtidigt som hon ledde Socialdemokraterna. Innan dess hade hon varit minister och partiledare. Dåvarande presidenten Ólafur Ragnar Grímsson ska enligt DV ha försökt att få henne att acceptera falkorden tre gånger - men aldrig lyckats övertyga henne.
Steingrímur Hermannsson var statsminister i två omgångar i totalt sju år. Han var dessutom ledare för Framstegspartiet och hade en rad andra ministerposter. Även han avböjde. Skälet var att han helt enkelt ansåg att han bara gjorde sitt jobb. Steingrímur Hermannsson såg ingen anledning till att det skulle ge honom några särskilda utmärkelser.
Hur det ligger till med Bjarni Benediktsson är däremot oklart. Han tog över som ledare för Självständighetspartiet 2009. Han var statsminister i ett knappt år i en kortlivad koalition med Ljus framtid och Gröna vänstern. Han har dessutom varit finansminister i sammanlagt sex år.
Bjarni Benediktsson har inte tagit emot orden. Han har inte besvarat DV:s frågor om varför han inte har fått falkorden. Eftersom det är tradition att statsministern efter en kort tid i ämbetet tilldelas falkorden är det troligt att han har avböjt den.
Majoriteten av de senaste decenniernas statsministrar har dock accepterat utnämningen. Davíð Oddsson, Halldór Ásgrímsson, Geir H. Haarde, Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Sigurður Ingi Jóhannsson - som var statsminister en ännu kortare tid än Bjarni Benediktsson - har alla tagit emot falkorden.
Davíð Oddsson, som numera är chefredaktör för Morgunblaðið, accepterade alltså orden när han var statsminister. Han skriver i Morgunblaðið att det rör sig om en symbolisk hedersbetygelse som inte ger några särskilda rättigheter. För politiker kan en sådan orden vara lämplig att bära vid högtidliga tillfällen. Och han är kritisk mot dem som har tackat nej:
"Men det finns naturligtvis dem som blir alldeles till sig av att framhäva sig själva i sin egen grupp genom att visa att de - till skillnad från andra och mindre människor - står över prål. ... Allt går ut på att få ut att de har avböjt orden. ... Och så får de en mycket större 'kick' av sitt performance än de andra som artigt tar emot den under en ceremoni på Bessastaðir."
Här kan du läsa mer om falkorden.