Rekordfå läser tre stora isländska tidningar

Aldrig tidigare har så få läst Fréttablaðið, DV och Viðskiptablaðið. Och läsningen av Morgunblaðið sjunker till den lägsta nivån i år samtidigt som tidningen ännu en gång tvingas ta in nytt aktiekapital för att undvika konkurs. Den här gången går ägarna in med 300 miljoner isländska kronor för att hålla Morgunblaðið vid liv.

De fyra rikstäckande tidningar som regelbundet mäts av Gallup har ända sedan finanskraschen 2008 kämpat mot vikande upplagor. Inget tyder på att den negativa trenden skulle vara på väg att brytas. I juni noterades nya bottenrekord för tre av tidningarna.

DV står kanske för det mest anmärkningsvärda raset. Tidningen köptes nyligen av Torg som även ger ut Fréttablaðið. DV hade då överlevt enbart genom lån från investeraren Björgólfur Thor Björgólfsson.

I samband med ägarbytet utsågs Þorbjörg Marinósdóttir till ny chefredaktör. DV:s grafiska form fick en uppfräschning och den redaktionella profilen förnyades. Livsstilsinriktat material och personliga intervjuer fick större tyngd medan mindre vikt lades vid traditionella nyheter.

Hittills ser det ut som att läsarna inte har låtit sig övertygas av förändringarna. Räckvidden är nu nere på 5,4 procent. Det är DV:s sämsta räckviddssiffra genom tiderna.

Viðskiptablaðið utkommer liksom DV en gång i veckan. Även här är räckvidden nere på historiskt låga nivåer. Det är nu bara 5,2 procent av islänningarna som läser tidningen.

Även den gratisutdelade Fréttablaðið får allt svårare att locka läsare. Direkt efter finanskraschen slopades söndagsutgivningen och tidningen började utkomma sex dagar i veckan. Nyligen slopades också måndagstidningen av ekonomiska skäl.

Fréttablaðiðs räckvidd är nu nere på 36,1 procent. Även det är ett nytt bottenrekord.

Morgunblaðið har trots avskrivna skulder i mångmiljardklassen bara gått med vinst en gång sedan kraschen. Det är bara ständiga tillskott från ägarna som håller den förlusttyngda dagstidningen vid liv.

I juni var det 22,7 procent som läste Morgunblaðið. Räckvidden är den lägsta i år - men under två månader förra hösten var det ännu färre som läste det som en gång var Islands största dagstidning.

Nyligen gick ägarna in med 300 miljoner isländska kronor i nytt aktiekapital i Þórsmörk, det bolag som äger Árvakur som i sin tur ansvarar för utgivningen av Morgunblaðið. Tidigare har det varit de bolag inom fiskeindustrin som kontrollerar en majoritet av aktierna som har backat upp bolaget ekonomiskt.

Även denna gång är det bolag inom fiskeindustrin som går in med pengar. Í fjárfestingar kontrollerar nu 7,72 procent av aktierna och Lýsi 2,76 procent. Lýsi är mest känt för produktionen av fiskleverolja. De två största ägarna i Lýsi är Katrín Pétursdóttir och Gunnlaugur Sævar Gunnlaugsson. Tillsammans äger de också Í fjárfestingar.

Árvakur och Torg äger tillsammans Póstdreifing, ett bolag som distribuerar Morgunblaðið, Fréttablaðið och flera mindre tidningar. I dag kom beskedet att samtliga 304 utdelare varslas om uppsägning. Vd:n Kristín Björk Einarsdóttir säger till RÚV att förhoppningen är att de flesta kommer att erbjudas nya tjänster men i annan omfattning än tidigare.

Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.

Tio nya fall av coronasmitta - Island skärper restriktioner

Dubbla coronatester även för utlänningar som kommer till Island, obligatorisk tvåmetersregel och sänkt tak för deltagare på sammankomster till 100 personer. Det är några av de skärpta restriktioner som Island inför redan i dag för att bekämpa spridningen av coronaviruset covid-19. Under gårdagen rapporterades tio nya fall av smittan.

Den senaste veckan har Island drabbats av en mängd nya coronafall. Det finns en pågående smittspridning i samhället - och trots omfattande provtagning har myndigheterna ännu inte lyckats lokalisera smittkällan. Därför inför nu myndigheterna enligt ett pressmeddelande skärpta restriktioner från och med klockan 12 i dag.

Tvåmetersregeln blir åter obligatorisk. Alla som inte ingår i samma sällskap ska hålla två meters avstånd. Om det inte är möjligt - vilket kan vara fallet på exempelvis långfärdsbussar, inrikesflyg och färjor - ska de använda ansiktsmask som täcker mun och näsa. Stadsbussar är undantagna kravet på mask. Bestämmelsen gäller däremot på exempelvis friser- och massagesalonger.

Antalet tillåtna deltagare på sammankomster sänks från dagens 500 till 100 personer. Barn som är födda 2005 eller tidigare räknas inte in i det totala antalet deltagare.

Butiker, arbetsplatser, restauranger, badhus och andra offentliga inrättningar måste även de upprätthålla tvåmetersregeln. De får inte släppa in fler än 100 personer åt gången. Gränsen för antalet personer i en lokal ska ta hänsyn till tvåmetersregeln.

Platser där besökarna använder gemensam utrustning - som i träningslokaler och spelhallar - uppmanas att stänga helt och hållet. Om de har öppet bör utrustningen desinficeras mellan varje besökare. Kravet på desinficering gäller även alla ställen där det finns gemensamma beröringsytor - som exempelvis kortterminaler.

Restauranger, barer, museer och liknande ställen uppmanas även de att stänga om de inte kan upprätthålla tvåmetersregeln.

I lokaler där allmänheten har tillträde ska såväl personal som besökare ha möjlighet att sprita eller tvätta händerna vid ingången och vid gemensamma beröringsytor. Det ska också finnas anvisningar som hjälper besökare att respektera tvåmetersregeln.

Tidigare har det bara varit personer bosatta på Island som testats dubbelt för coronaviruset. Nu ska samtliga som reser in från högriskområden genomgå provtagning både vid inresan och fyra till sex dagar senare. Personer som stannar i landet mindre än tio dagar är undantagna från kravet på ett andra test.

Undantagna från testkravet är alltså bara personer som de två veckorna har vistats i länder som inte klassas som högriskområden. Det gäller i dagsläget Färöarna, Grönland, Finland, Norge, Danmark och Tyskland.

I väntan på svar från det första testet uppmanas samtliga att begränsa sina sociala kontakter. De ska heller inte träffa personer från riskgrupper eller röra sig i folksamlingar med fler än tio personer.

Om det skulle fortsätta att komma nya fall som inte upptäcks i provtagningen vid gränsen kommer reglerna för inresa att skärpas ytterligare. Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason och Kamilla Sigríður Jósefsdóttir, tillförordnad statsepidemiolog, skriver i en promemoria att systemet med testning då kan avskaffas.

I stället är de tänkbara alternativen fjorton dagars karantän för alla eller karantän följt av testning efter fem till sju dagar i landet. Om testet då är negativt upphör karantänen.

De nya restriktionerna presenterades vid en presskonferens i Reykjavík i går. Statsminister Katrín Jakobsdóttir sade att de senaste dagarnas smittspridning gjort det nödvändigt att skärpa reglerna. Hon hade förståelse för att många skulle uppleva steget som tråkigt. Men situationen hade utvecklats på ett sätt som gjort det omöjligt att inte ingripa:

"Vi har verktygslådan som behövs. Nu behöver vi öppna den lådan på nytt och vidta bekanta åtgärder som vi alla känner till."

Enligt Katrín Jakobsdóttir var regeringen enig om att skärpa restriktionerna. Ännu en gång väljer den att följa statsepidemiologens rekommendationer. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir, som fattade det formella beslutet, sa att hon aldrig tvekade om att följa råden.

Katrín Jakobsdóttir förvarnade om att restriktionerna kan komma att förändras med kort varsel under den närmaste tiden. Hon ansåg inte att det hade varit ett misstag att öppna gränsen den 15 juni. Om Island inte skulle bli helt isolerat var det nödvändigt att tillåta ett visst resande. Både regeringen och myndigheterna hade hela tiden sagt att restriktionerna kunde omprövas.

Restriktionerna gäller inledningsvis i två veckor, alltså till och med den 13 augusti. De innebär att samtliga större evenemang under Verslunarmannahelgin - sommarens stora festhelg - ställs in. All tävlingsidrott på seniornivå ställs in i tio dagar. Civilförsvarschefen Víðir Reynisson sade under presskonferensen att det var viktigt att alla tog ansvar:

"Jag vill rikta mina ord till unga människor som tänkte campa och roa sig med vänner och bekanta i helgen. Vi måste låta det vänta. Vi har ofta sagt det: Sommaren 2020 blir den konstigaste sommaren. Vi måste skapa annorlunda minnen."

Inför påsken avrådde Víðir Reynisson från alla resor. Nu ansåg han inte att situationen var lika kritisk. Men personer som väljer att resa bör hålla sig till den egna gruppen. Han underströk att viruset finns ute i samhället och att myndigheterna i dagsläget inte vet hur utbredd spridningen är.

Justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir sade under presskonferensen att civilförsvaret ännu inte höjt beredskapsläget på grund av de nya fallen av coronasmitta. Om det skulle komma tydligare signaler om spridning i samhället var det aktuellt att på nytt höja beredskapen.

Tio nya fall av covid-19 rapporterades under gårdagen. Det är nu totalt 39 smittade som hålls i isolering. Av dessa är det 28 personer som har smittats på Island. Hela 24 av dem kan kopplas till en gruppsmitta i Akranes med omnejd. Dessutom är 215 personer i karantän.

En coronapatient lades i går in på Landspítali i Reykjavík. Det är första gången på två och en halv månad som en person behövt tas in på sjukhus för vård efter att ha smittats av covid-19. Det rör sig om en äldre person som tillhör en riskgrupp.

Landspítali har nu enligt ett pressmeddelande åter höjt beredskapen på grund av coronautbrottet.

Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

Dagens citat

"Ibland blir det så att turerna förvandlas till människoskådningsturer. ... Den här fantastiska knölvalen betraktades oss i omkring 20 minuter i morse. Ett oförglömligt ögonblick!"

Aðalsteinn Svan Hjelm, marknadschef för Whale Watching Hauganes, i DV om en valskådningstur som bestod till lika stor del av turister som tittade på en knölval som en knölval som tittade på turister.

Regeringen vill hålla val till alltinget i september 2021

Den 25 september 2021 är det datum som statsminister Katrín Jakobsdóttir kommer att föreslå för nästa val till alltinget. Själv beskriver hon förslaget som en kompromiss. Men den föreslagna valdagen får hård kritik från oppositionen. Den regering som tillträder efter valet har små möjligheter att påverka budgeten för 2022.

Island gick senast till val den 28 oktober 2017. Då hade alltingsval tidigarelagts två gånger i följd efter regeringskriser. Men den här gången ser det ut att bli första gången sedan valet 2009 som en regering sitter hela mandatperioden.

Val till alltinget har traditionellt hållits på våren. Det tyngsta argumentet brukar vara att det ger den nya regeringen god tid att ta fram en budget för det kommande året. Dessutom brukar vädret vara mer gynnsamt än på senhösten.

Regeringskriserna har gjort att de två senaste valen hållits i oktober. När den nuvarande koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet tillträdde talade flera ministrar om fördelarna med att hålla val på våren. I takt med att mandatperiodens slut närmat sig har allt fler i stället talat om vikten av att inte korta mandatperioden.

Under våren och sommaren har en rad oppositionsledare efterlyst besked om valdag. Piratpartiets Þórhildur Sunna Ævars­dótt­ir tog upp frågan i alltinget i slutet på maj. Statsminister Katrín Jakobsdóttir har också träffat partiledarna för att diskutera datum.

Samtliga partier hade också räknat med att dra igång kampanjarbetet och förberedelserna redan i år inför ett val under våren 2021. Coronakrisen har dock stoppat samtliga landsmöten. De flesta partierna flyttade dem till hösten - medan Framstegspartiet väntar ända till efter nyår.

Först ut av de åtta partierna i alltinget är Renässans den 26 och 27 september. Där ska bland annat en ny vice ordförande väljas efter Þorsteinn Víglundsson, som gått tillbaka till näringslivet. Hittills är Davíð Már Kristófersson den enda som har anmält att han kandiderar till posten. Þor­gerður Katrín Gunnars­dóttir vill bli omvald som ordförande. Samma helg är det även troligt att Piratpartiet håller landsmöte.

Centerpartiet samlas den 10 och 11 oktober. Här har Vigdís Hauksdóttir meddelat att hon vill bli vice ordförande. Det är oklart om Gunnar Bragi Sveinsson - som nu har uppdraget - ställer upp för omval. Socialdemokraternas landsmöte äger rum den 6 och 7 november medan Självständighetspartiets landsmöte sker helgen därpå.

Islands socialistparti - som ser ut att ha goda möjligheter att ta sig över alltingets femprocentsspärr - håller den årliga stämman redan den 12 september.

Men Katrín Jakobsdóttirs förslag är enligt ett pressmeddelande den 25 september 2021. Hon beskriver i Fréttablaðið datumet som en kompromiss. Det är i slutet av den mandatperiod som löper ut den 28 oktober samma år. Och det är mindre troligt att väder och väglag påverkar möjligheterna att rösta i september än i oktober:

"Jag anser att den regering som tar över efter valet kommer att ha tillräckligt utrymme för att sätta sin prägel på budgeten."

Men kritiken från oppositionen är skarp. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, säger till Vísir att intresset för politik alltid minskar under sommaren. Därför blir det svårare att debattera politiska frågor inför valet. Dessutom får den nya regeringen knappt någon tid på sig att lägga fram en budget:

"Detta är en regering som bildades för att fördela taburetter snarare än politiska mål. Så de kommer att hålla fast i dessa taburetter så länge som de kan."

Smári McCarthy, alltingsledamot för Piratpartiet, är även han missnöjd med datumet. Han säger i Morgunblaðið att det inte rör sig om någon kompromiss från regeringens sida - utan enbart att hålla sig fast vid makten så länge som möjligt. Han tycker att det är olyckligt att det skapas en tradition av val på hösten:

"Det betyder att det blir en budgetproposition från den avgående regeringen, och oavsett om det blir andra individer eller inte som bildar den regering som tar vid så befästs naturligtvis denna regering och dess beslut i åtminstone ytterligare ett år."

Þor­gerður Katrín Gunnars­dóttir, ledare för Renässans, och Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, säger i Fréttablaðið att även de anser att det hade varit bättre att hålla valet på våren. Då hade den nya regeringen fått bättre förutsättningar att formulera en budget baserad på den politik som lagts fram i valrörelsen.

Men Katrín Jakobsdóttir tillbakavisar kritiken. Hon säger till Vísir att de övriga nordiska länderna inte har några problem att hålla val på hösten. Då bör det fungera även på Island.

Här kan du läsa mer om debatten om valdagen.

Källan till nytt coronautbrott på Island alltjämt en gåta

Källan till det nya utbrottet av coronasmitta på Island har fortfarande inte lokaliserats. Fyra nya fall av covid-19 i landet rapporterades i går - och minst en av dem som nu testat positivt för viruset kan kopplas till samma smittkälla. I dag väntas besked om skärpta restriktioner för att bekämpa spridningen av coronaviruset.

Det nya utbrottet av coronasmitta på Island är alltjämt en gåta. Sju utländska anläggningsarbetare i Akranes, en fotbollspappa som var på plats på Rey Cup i Reykjavík och en friidrottare som tävlade i Hafnarfjörður har alla samma variant av coronaviruset covid-19. Men myndigheterna har fortfarande inte lyckats identifiera vad som förbinder dessa personer med varandra.

Utöver ett fall i provtagningen vid gränsen rapporterades ytterligare fyra fall inne i landet i går. Minst en av dem har exakt samma mutation av covid-19 som anläggningsarbetarna, fotbollspappan och friidrottaren.

Testerna har analyserats av Íslensk erfðagreining. Vd:n Kári Stefánsson säger till RÚV att just den här mutationen är helt okänd. Den har inte påträffats på Island tidigare där den nu har hittats i fyra olika grupper. Den finns inte heller i en internationell databas som samlar olika varianter.

Kári Stefánsson anser att det tyder på att viruset kommer från ett land - till exempel i Östeuropa - där provtagningen varit begränsad. För smittspridningen på Island innebär det att det saknas led i smittkedjan:

"Så det måste finnas parter emellan, den femte smittan som kan vara en människa eller en grupp."

Ytterligare ett av gårdagens fall har identifierats. Det kan kopplas till en israelisk turist som testade negativt på flygplatsen i Keflavík. Nu tyder allt på att turisten har smittat tre personer. De två första var en guide och hans fru. De resterande två fallen utreds och analyseras alltjämt.

Íslensk erfðagreining har på nytt börjat masstesta personer som inte har några symtom. I det första skedet testas personer från Reykjavík och Akranes. Det rör sig både om ett slumpmässigt urval och personer som rör sig i samma miljöer som någon av dem som nu har smittats. Om smittan är utbredd kan testningen bli mer omfattande.

Det är nu 28 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 187 personer sitter i karantän.

Under onsdagen diskuterade myndigheterna nästa steg. Planen var ursprungligen att presentera den redan under gårdagen. Men de nya åtgärderna för att bekämpa smittspridningen väntas tillkännages först i dag. Formellt beslut om restriktioner tas av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir.

Det är inte klart hur restriktionerna kommer att skärpas. Men flera myndighetsföreträdare har talat om att åter göra tvåmetersregeln obligatorisk. Ett sådant steg skulle kunna få stora konsekvenser för bland annat busstrafik, restauranger, museer, badhus och en lång rad andra inrättningar. Det har också talats om att sänka antalet tillåtna besökare vid sammankomster från dagens 500 deltagare.

Dessutom har det talats om att skärpa restriktionerna vid gränsen. Där har dock inga förslag på konkreta åtgärder läckt ut.

Inför den kommande helgen - Verslunnarmannahelgin - väntas myndigheterna uppmana islänningar att begränsa resandet och att förebygga smittspridning. Just denna helg är för många sommarens höjdpunkt. I vanliga fall samlar olika festivaler i landet tusentals besökare under helgen.

Gamla Kaupfélagið i Akranes meddelar på Facebook att helgens konserter är inställda. Fler evenemang kommer att ställas in om taket för deltagare på sammankomster sänks.

Redan har äldreboenden ändrat reglerna för besök. Många tillåter nu endast besök vid mycket angelägna tillfällen.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Jag hoppas att det inte finns anledning att befara att människor har förlorat siktet på målet för smittskyddsåtgärderna på grund av covid-19. Som det många gånger upprepades från första dagen var målet att 'platta ut kurvan' för att ge sjukvårdssystemet möjlighet att hantera smittan. Det lyckades alldeles utmärkt. Nu tycker jag att jag har börjat ana ett slags nytt mål som tycks vara att ingen smitta upptäcks här i landet."

Sigríður Á. Andersen, alltingsledamot för Självständighetspartiet, skriver på Facebook att hon motsätter sig en skärpning av restriktioner för att bekämpa det nya utbrottet av coronasmitta på Island - läs mer här.

USA:s ambassadör hånas på skyltar i Reykjavík

På skyltar i Reykjavík driver någon med Jeffrey Ross Gunters önskemål om att få bära vapen. Samtidigt har amerikaner bosatta på Island startat en namninsamling där målet är att tvinga bort USA:s ambassadör från sin post. Än så länge har det inte kommit någon formell ansökan om att han ska få vara beväpnad. Men isländska myndigheter har fått en informell förfrågan.

I maj 2019 började Jeffrey Ross Gunter som USA:s ambassadör i Reykjavík. Han hade ingen diplomatisk erfarenhet men hade skänkt pengar till Donald Trumps presidentvalskampanj. När han fick uppdraget hade han aldrig tidigare besökt Island.

Hans första dryga år på jobbet har varit stormigt. I diplomatkretsar i Reykjavík har det ryktats om ett utbrett missnöje bland personalen på USA:s ambassad. Det har talats om såväl vredesutbrott som förföljelsemani från ambassadörens sida.

Nyligen rapporterade CBS att Jeffrey Ross Gunter upplever sig hotad. Därför vill han få tillstånd att bära vapen på Island. Han har också begärt en bepansrad bil och hört sig för om möjligheterna att bära skyddsväst.

Avslöjandet möttes av stort intresse. Island beskrivs som ett av världens fredligaste och säkraste länder. Det finns inga kända hot mot varken Jeffrey Ross Gunter eller USA:s ambassad. Han ska från utrikesdepartementet ha fått veta att det sannolikt skulle ses som en förolämpning mot värdlandet om han skulle beväpna sig.

På flera stora gator i Reykjavík upptäcktes i går morse skyltar där någon drev med Jeffrey Ross Gunters oro för sin säkerhet. Han hotades enligt DV bland annat med Grýla och Leppalúði, troll som förekommer i isländska folksagor.

Kritiken mot Jeffrey Ross Gunter kommer bland annat från amerikaner bosatta på Island. Men där riktas också missnöjet mot servicen på ambassaden. De hävdar att arbetet fungerar så dåligt under hans ledning att det är svårt att få kontakt med personal och att det kan ta mycket lång tid att få hjälp med ett pass.

I en namninsamling uppmanar nu undertecknare president Donald Trump och utrikesdepartementet att agera genom att tvinga bort Jeffrey Ross Gunter från posten. Han anklagas för att ha förolämpat Island och för att ha betett sig på ett sätt som inte är värdigt en ambassadör. Han sägs dessutom ha påverkat bilden av USA negativt.

Nichole Leigh Mosty har bott på Island i tjugo år. Hon har representerat Ljus framtid i alltinget och Bästa partiet i kommunpolitiken i Reykjavík. Hon säger till RÚV att det nu är i det närmaste omöjligt att få kontakt med ambassaden. Men hon anser också att Jeffrey Ross Gunter har visat att han är olämplig för uppdraget:

"Landet ska alltid mötas med respekt för traditioner och lagar och här går inte människor med vapen och de är inte skräckslagna och det visar hur inkompetent han är i sitt arbete."

För några veckor sedan fick isländska myndigheter en formell förfrågan om beväpnade säkerhetsvakter på USA:s ambassad i Reykjavík. Det ska enligt RÚV ännu inte ha inkommit någon formell begäran för att Jeffrey Ross Gunter ska få bära vapen.

Det är inte sannolikt att en sådan fråga från Jeffrey Ross Gunter skulle få ett positivt svar. Sigríður Á. Andersen, som är alltingsledamot för Självständighetspartiet och ordförande i utrikesnämnden, säger till RÚV att hon inte kan tänka sig att bevilja att ambassadörer går omkring beväpnade med skjutvapen:

"Jag tror att det finns en total enighet om det i alltinget och i hela samhället att vi inte ska börja förändra regler som gäller allmän beväpning i riktning mot att utvidga dem."

Rósa Björk Brynjólfsdóttir representerar Gröna vänstern i alltinget och är nämndens vice ordförande. Hon säger till RÚV att hon inte kan se något skäl till att ha beväpnade säkerhetsvakter om det inte finns konkreta hot. Hon motsätter sig av principskäl att ambassadörer ska få bära vapen:

"Jag tycker personligen inte det eftersom vi bor i ett av världens säkraste länder, men allt detta är också baserat på rikspolisstyrelsens riskbedömning och vi måste följa de spelreglerna och inte nycker och infall från personer som är här och företräder främmande makt."

Här kan du läsa mer om Jeffrey Ross Gunter.

Island kan skärpa restriktioner efter ny coronasmitta

24 personer är nu smittade av covid-19 på Island. Mycket tyder på att det sker en smittspridning i landet - även om de som gett upphov till utbrottet tros ha rest in från utlandet. Efter flera månader där restriktioner stegvis avvecklats överväger nu myndigheterna att införa hårdare regler. De lättnader som skulle ha gjorts den 4 augusti senareläggs minst två veckor.

I slutet på förra veckan höll isländska myndigheter den sista planerade presskonferensen om coronaviruset. Samtidigt meddelades att ny statistik över antalet smittade och testade bara skulle publiceras två gånger i veckan. Läget var sådant att det inte längre ansågs finnas behov av löpande uppdatering och information.

Men de senaste dagarna har situationen förändrats dramatiskt. Sedan dess har fjorton personer testat positivt för covid-19 i landet. Mycket tyder på att det sker en smittspridning på Island - även om smittbärarna tros ha kommit från utlandet. Trots omfattande smittspårning har myndigheterna ännu inte lyckats klarlägga hur viruset har spridits.

Det var i går 24 personer som hölls i isolering sedan de testat positivt för covid-19. Av dessa var det tio som upptäckts genom provtagningen vid gränsen. De övriga fjorton tros alltså däremot ha smittats på Island.

Sju utländska arbetare i Akranes tillhör dem som har smittats. Inledningsvis trodde myndigheterna att en av dem fört med sig smittan när han reste in via Keflavík. Teorin var att han bar på viruset trots att han testat negativt på flygplatsen. Íslensk erfðagreinings analys tyder i stället på att han liksom de övriga sex smittats på Island.

Mannen tros ha smittat sina sex kollegor. Viruset har samma mutation som påträffades hos en pappa som sannolikt smittades under fotbollsturneringen Rey Cup i Reykjavík. En liknande mutation har hittats hos en friidrottare som deltog i en tävling i Hafnarfjörður.

Íslensk erfðagreining och myndigheterna utgår från att alla tre har smittats av samma källa. Men de har inte lyckats hitta någon gemensam nämnare. Det skulle kunna betyda att ännu fler bär på smittan - och att de kan ha fört den vidare i flera led utan att veta om det.

Samtliga sju i Akranes arbetade med stenläggning vid Heilbrigðisstofnun Vesturlands vårdcentral i Akranes. De är anställda av ett isländskt företag. De bor tillsammans i två lägenheter i staden. Det är i dagsläget bara en av dem som har tydliga symtom. Övriga har lindriga symtom.

Ingen av de sju har haft kontakt med några vårdanställda. Heilbrigðisstofnun Vesturlands har ändå återgått till samma regler som gällde i våras när utbrottet var som värst. Det innebär att inga besök från anhöriga är tillåtna. Vårdcentralen tar dessutom bara emot patienter som har avtalat tid och som har ett angeläget behov.

En smittkedja har kunnat klarläggas. Det rörde sig om en israelisk turist som reste in via Keflavík och testade negativt på flygplatsen. Men han bar på viruset och förde smittan vidare till en isländsk guide. Han smittade i sin tur sin fru.

Nu befarar alltså myndigheterna att en andra våg av smittan kan komma. Redan efter helgen skulle antalet deltagare på sammankomster höjas från dagens 500 till 1 000. Dessutom skulle ställen som har alkoholtillstånd få ha öppet till midnatt.

Men dessa lättnader har nu skjutits på framtiden. Nästa steg i avvecklingen av restriktioner tas tidigast om två veckor.

Beslutet om att senarelägga lättnaderna togs av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir efter rekommendation från myndigheterna. Regeringen var enig i frågan. Och det kan bli så att den här fasen i avvecklingen helt och hållet stryks från planerna.

Innan dess kan det nämligen komma en skärpning av reglerna. Myndigheterna träffas i dag för att diskutera situationen. Under dagen väntas ett besked om en återgång till tuffare restriktioner.

Det som tros kunna bli aktuellt är att minska antalet tillåtna deltagare på sammankomster och att åter göra tvåmetersregeln obligatorisk. Dessutom uppmanar myndigheterna islänningar att agera som i mars - vilket innebär att ta personligt ansvar för att minska smittspridningen genom att exempelvis tvätta eller sprita händerna regelbundet.

Det har också talats om att skärpa kontrollerna vid gränsen. Exakt vad det skulle kunna innebära är inte känt.

Myndigheterna är särskilt oroade inför den kommande helgen. Verslunarmannahelgin är för många sommarens höjdpunkt. Trots att de riktigt stora festivalerna är inställda arrangeras mindre fester över hela landet. En stor del av befolkningen förväntas vara på resande fot. Då finns också risk för ytterligare smittspridning.

Det är troligt att nya rekommendationer gäller just Verslunarmannahelgin. Dessutom kommer Íslensk erfðagreining att på nytt testa symtomfria islänningar i stor omfattning. Syftet är att få en uppfattning om virusets utbredning i samhället. Vd:n Kári Stefánsson säger till Vísir att företaget enbart tänker medverka om restriktionerna skärps. Landspítali i Reykjavík förbereder också för större testning av personer med symtom.

Utöver de 24 smittade som hålls i isolering sitter ytterligare 173 personer i karantän.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Vi har inte lyckats stärka förtroendet till alltinget sedan finanskraschen och jag tror att denna kultur är en del av anledningen. Erfarna alltingsledamöter sade till mig att debatten efter kraschen hade blivit mycket hårdare och att det inte har gjort alltinget någon tjänst. ... I någon mån är strider oundvikliga inom politik och partier definierar sig i någon mån genom dessa strider. Men enligt min mening är denna kultur för dominerande och för mycket av alltingets energi går år till den. Atmosfären behöver vara hälsosammare."

Þorsteinn Víglundsson, tidigare alltingsledamot för Renässans, i Fréttablaðið om beslutet att lämna politiken och kulturen i alltinget - läs mer här.

Centerpartiet: Black lives matter är ny kulturrevolution

Black lives matter är en rörelse som utgör en ny kulturrevolution. Och den strider mot västerländska värderingar eftersom människor behandlas efter hudfärg. Det hävdar Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, i en debattartikel i Morgunblaðið. Han skriver att rörelsen kännetecknas av samma intolerans som kulturrevolutionen i Kina.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson går i en helsidesartikel i Morgunblaðið till angrepp mot Black lives matter-rörelsen. Han skriver att ingen ifrågasätter att människor ska behandlas lika och att hudfärg ska sakna betydelse. Men han hävdar att rörelsen i sig utgår från rasistiska föreställningar.

Centerpartiets ledare drar paralleller till kulturrevolutionen i Kina. Där rensade diktatorn Mao Zedong under 1960- och 1970-talen ut kritiker som inte slöt upp bakom hans vision av det kommunistiska idealsamhället. Mord, förföljelser och tortyr var grundpelare i kampanjen mot krafter som ansågs utgöra ett hot.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson beskriver kulturrevolutionen i Kina som ett slags hjärntvätt. Och han anser alltså att Black lives matter-rörelsen präglas av samma typ av intolerans gentemot avvikande åsikter. Han skriver att det rör sig om en extremistgrupp som plötsligt får diktera och dominera samhällsdebatten:

"Den nya kulturrevolutionen innebär rasismens återuppvaknande, att klassificera personer efter hudfärg. Den för också med sig extremismens alla kännetecken, inklusive religiösa ritualer som människor ska genomgå för att visa sin undergivenhet gentemot rättrogenheten."

Han anklagar Black lives matter-rörelsen för att utnyttja George Floyds död för egna syften. Dessutom anser han att coronapandemin skapade förutsättningar för rörelsen att växa. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hävdar att de har utnyttjat situationen genom att samordna utspel på nätet.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson beskriver det som en grundläggande västerländsk värdering att inte ta hänsyn till hudfärg. Nu har enligt Centerpartiets ledare samma föreställningar fått ett nytt liv genom aktivister som utger sig för att bekämpa rasism. Han hävdar att syftet är "självupphöjelse snarare än saken":

"Inom kort började människor klättra på varandra för att komma först i raden av dem som stödde BLM. Internationella företag som länge har visat undergivenhet gentemot den tidsanda som för tillfället smäller högst ställde sig långt fram i ledet och det kända folket lät inte vänta på sig den här gången heller. Deltagande var i praktiken en skyldighet."

Han skildrar bland annat knäprotester, där exempelvis idrottare ställer sig på knä, som en ritual som symboliserar undergivenhet. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger sig inte kunna se vilken plats en sådan gest har på exempelvis idrottsarenor:

"Fast det är svårt att se vad engelsk fotboll har med polisärenden i Minneapolis att göra så gick alla lag med på att spela med 'Black lives matter' på ryggen i stället för spelarnamn och naturligtvis att gå ned på knä före matchen."

En rad politiker och opinionsbildare är mycket kritiska mot Sigmundur Davíð Gunnlaugssons artikel. Þór Saari, som suttit i alltinget för Rörelsen och kandiderat för Gryning och Piratpartiet, skriver på Facebook att det är sorgligt att dela samhälle med Centerpartiet och andra som stödjer partiet - i det här fallet Morgunblaðiðs ledarsida.

Nichole Leigh Mosty, som representerat Bästa partiet och Ljus framtid i fullmäktige i Reykjavík och i alltinget, skriver på Twitter att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är en vit man som aldrig har reflekterat över sina egna privilegier. Halldór Auðar Svansson, tidigare kommunpolitiker för Piratpartiet i Reykjavík, skriver på Twitter att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har importerat retoriken.

Han får däremot stöd av Jón Magnússon, tidigare alltingsledamot för Självständighetspartiet. Han skriver i ett blogginlägg att Sigmundur Davíð Gunnlaugsson är "den första politiska ledaren i västvärlden" som vågar protestera mot "den attack som nu görs mot västerländsk historia, kultur och arv och säger emot extremisterna som angriper demokratiska samhällens grundläggande värderingar".

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hyllas även på ledarplats i Morgunblaðið. I en ledare - som brukar skrivas av chefredaktören Davíð Oddsson - beskrivs Black lives matter och liknande rörelser som extremister som utgör ett hot mot yttrandefriheten utöver att kräva total uppslutning bakom den ideologi som bedöms som korrekt.

Nytt coronautbrott på Island hänger ihop - men oklart hur

Utbrottet av coronasmitta på sydvästra Island hänger ihop. Det finns en länk mellan tre smittor som tidigare inte troddes ha någon koppling till varandra - men den länken har ännu inte hittats. Och ännu fler kan ha smittats på vägen. Nu är antalet insjuknade i covid-19 på Island det högsta sedan i början av maj.

Sedan i fredags har elva nya fall av coronaviruset identifierats efter smittspridning på Island. Det är nu totalt 21 personer som bär på covid-19. Antalet smittade är det högsta på nästan tre månader. Sex fall rapporterades under gårdagen - vilket är det högsta på drygt tre månader.

Inledningsvis trodde myndigheterna att det rörde sig om flera oberoende utbrott. Men Íslensk erfðagreinings analyser av viruset visar att det sannolikt handlar om tre olika smittor.

De senaste dagarna har en friidrottare och en fotbollsfunktionär testat positivt för covid-19. Friidrottaren deltog i en tävling i Hafnarfjörður medan funktionären var på plats under en fotbollsturnering i Reykjavík. De två männen har inte träffats och det finns inga kända band mellan dem.

Men bägge männen kan kopplas till en man som reste in den 15 juli. Då testade han negativt för covid-19 på flygplatsen i Keflavík. Mannen har dubbelt medborgarskap - och därför kallades han på grund av en administrativ miss till skillnad från personer som enbart har isländskt pass inte till något uppföljande test.

Först trodde myndigheterna att mannen fört med sig smittan från utlandet. Íslensk erfðagreinings analyser visar dock att de tre smittorna kommer från samma källa - och det rör sig om en mutation av covid-19 som inte tidigare har påträffats på Island.

Hur just den här smittan kommit in i landet är inte känt. Men mannen som reste in från utlandet har sannolikt smittats på Island. Han har i sin tur smittat flera andra personer. Han tros dessutom ha smittats senare än friidrottaren och funktionären.

Enligt Íslensk erfðagreinings analys finns det alltså något slags band mellan dessa tre personer. Det är dock oklart vad det skulle vara. Kamilla Sig­ríður Jós­efs­dótt­ir, tillförordnad statsepidemiolog, säger i Morgunblaðið att hon med hjälp av smittspårning kunna hitta den källa som smittat alla tre. Det skulle till exempel kunna röra sig om något föremål som alla tre har berört.

Kári Stefánsson, vd för Íslensk erfðagreining, säger i Morgunblaðið att det finns en risk för att smittan har förts vidare i flera led. Och det skulle kunna vara så att de tre är kopplade till varandra genom andra personer. I så fall kan flera andra vara smittade utan att veta om det.

Det här utbrottet av coronaviruset har smittat personer i flera kommuner. Flera av de smittade är hemmahörande i Akranes, skriver Skessuhorn.

Kamilla Sig­ríður Jós­efs­dótt­ir säger till RÚV att fler fall inte kan uteslutas eftersom de som nu är smittade reste i landet innan de testade positivt. I nuläget anser hon inte att det är aktuellt att skärpa några restriktioner på grund av de senaste dagarnas gruppsmittor.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason har lämnat ett nytt förslag om restriktioner till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Departementet väntas offentliggöra hans rekommendationer i dag. Förslaget uppges ta hänsyn till den nya smittspridningen - men det är inte känt om det påverkar de förändringar som aviserats till den 4 augusti.

Det är nu 21 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 173 personer sitter i karantän.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Island är det enda landet i Norden som inte har en bestämmelse om på vilket sätt det är tillåtet att överföra makt till internationella institutioner. Det är faktiskt otillfredsställande i nutidens internationella relationer och länge har det funnits tvivel om EES-avtalet i praktiken är förenligt med grundlagen och det är i sig otillfredsställande."

Ólafur Þ. Harðarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om hur förslaget till förändring av grundlagen inte går in på presidentens rätt att underteckna avtal om internationellt samarbete - läs mer här.

USA:s ambassadör på Island vill få rätt att bära vapen

Jeffrey Ross Gunter vill ha rätt att bära vapen och få en bepansrad bil. Dessutom överväger han att börja använda skyddsväst. Skälet är enligt CBS att USA:s ambassadör på Island känner sig hotad till livet. Men han ska också ha skapat kaos på ambassaden i Reykjavík. I tre månaders tid var Jeffrey Ross Gunter inte på plats på Island.

Donald Trump utnämnde 2018 Jeffrey Ross Gunter till USA:s ambassadör på Island. Han hade ingen erfarenhet av diplomati. Däremot hade han skänkt pengar till Donald Trumps kampanj inför presidentvalet 2016. Han var på plats i Reykjavík i maj 2019.

I veckan skapade Jeffrey Ross Gunter debatt när han på Twitter skrev att USA och Island stod enade "för att besegra det osynliga Kinaviruset!" En rad kritiker ansåg att utspelet var rasistiskt. Många uppmanade honom att resa hem. Och somliga skrev att det var en förolämpning att jämföra de två ländernas sätt att bekämpa covid-19.

Men det stormar även om Jeffrey Ross Gunter bakom kulisserna. CBS rapporterar att han under långa perioder inte har varit på plats i Reykjavík - trots att det bara är ett drygt år sedan han kom till Island. Och när han har befunnit sig i landet har han gång på gång bytt ut ambassadråden på grund av samarbetssvårigheter.

Island har de senaste åren ständigt rankats som världens fredligaste lände3r. Brottsligheten är också förhållandevis låg. Ändå känner sig Jeffrey Ross Gunter ständigt hotad. Den känslan har inte avtagit trots att amerikanska myndigheter ska ha informerat om att det inte finns någon hotbild mot honom.

Jeffrey Ross Gunter har enligt CBS begärt tillstånd om att få bära vapen i tjänsten. Han ska dock ha fått svaret att det inte var lämpligt eftersom värdlandet skulle kunna uppfatta det som en förolämpning. Någon formell förfrågan från ambassadören ska inte ha inkommit till isländska myndigheter.

Men Jeffrey Ross Gunters oro för sin egen säkerhet slutar inte där. Han ska även ha begärt att få en bepansrad bil. Han ska också överväga att börja bära skyddsväst för att inte riskera att falla offer för en knivattack.

För att ändå lugna Jeffrey Ross Gunter sökte ambassaden nyligen personliga säkerhetsvakter. Ambassaden annonserade bland annat i Morgunblaðið och Fréttablaðið - trots att hans oro enligt en källa till CBS uppges vara "irrationell".

Vid ambassaden finns i dag obeväpnade vakter. Enligt RÚV - som också har granskat Jeffrey Ross Gunter och USA:s ambassad - har det inte kommit någon förfrågan om att få använda beväpnade vakter utanför ambassaden.

Skälet till att Jeffrey Ross Gunter känner sig hotad är att han är jude. Han befarar att bli utsatt för ett attentat av islamistiska terrorister, uppger RÚV.

Dessutom ska enligt CBS den nya ambassadören ha haft en starkt negativ inverkan på arbetsklimatet på ambassaden. Under sin korta tid på Island har Jeffrey Ross Gunter hunnit avverka inte mindre än sju ambassadråd, den tjänsteperson som står näst högst upp i hierarkin på ambassaden.

Det första ambassadrådet ska ha avpolletterats redan efter första mötet. Jeffrey Ross Gunter gillade inte sin nya kollega - trots att hen förberett sig för uppdraget genom att ha studerat isländska i flera månader. Sedan dess har ytterligare sex ambassadråd bara blivit kvar en kort tid. Han ska bland annat ha anklaga dem för att tillhöra djupstaten och för att motarbeta Donald Trump.

I februari i år besökte Jeffrey Ross Gunter en konferens i Kalifornien. Men han vägrade återvända till Island. Det slutade enligt CBS med att han stannade i USA i tre månader. Han hävdade att han kunde sköta uppdraget som ambassadör i Reykjavík på distans.

Jeffrey Ross Gunter såg ingen anledning att resa tillbaka innan han hade fått en sådan order av utrikesminister Mike Pompeo. Han återvände så småningom i maj - och då när han uppmanats att göra så av Mike Pompeo.

Dialogen beskrivs av CBS som vänlig. Skälet ska vara att Mike Pompeo själv siktar på att kandidera till president när Donald Trumps tid i Vita huset är över. Då kan Jeffrey Ross Gunter bli en viktig bidragsgivare till kampanjen.

Utrikesdepartementet ska vara medvetna om situationen på ambassaden på Island. Eftersom det rör sig om en vän till Donald Trump anses det dock vara känsligt att ingripa mot Jeffrey Ross Gunter. Han har trots upprepade försök från CBS inte kommenterat uppgifterna.

I ett skriftligt svar till Morgunblaðið säger Jeffrey Ross Gunter att det är en stor heder att få leda arbetet på ambassaden. Han bemöter inte kritiken och svarar heller inte på frågor om han känner sig otrygg eller om han har mottagit några hot.

Missnöjet med Jeffrey Ross Gunter kommer inte bara från isländska politiker. Grace Jane Claiborn Barbörudóttur är en amerikan som är bosatt på Island. Hon säger till Vísir att många landsmän anser att ambassaden fungerar dåligt och att det bland annat är svårt att få hjälp med pass. Många vill också få bort Jeffrey Ross Gunter av politiska skäl.

Jeffrey Guarino har bott på Island sedan 2002. Han säger i Morgunblaðið att Jeffrey Ross Gunters agerande visar att han inte vet något om landet han är stationerad i.

Här kan du läsa mer om Jeffrey Ross Gunter.

Nio första fallen av coronasmitta på Island på tre veckor

De första fallen av coronasmitta bland islänningar som inte varit utomlands rapporterades i helgen. De senaste dagarna har nio personer testat positivt för covid-19. Ett åttiotal personer har nu tvingats i karantän. En av männen tävlade nyligen i friidrott på ett evenemang med över 200 deltagare. En annan har smittat minst sex andra personer.

Inte sedan den 3 juli hade några nya fall av covid-19 upptäckts genom smittspridning på Island. Och de personer som då drabbades hade varit i kontakt med personer som fört med sig smittan från utlandet.

Men i fredags rapporterades två nya fall oberoende av varandra. I lördags kom ytterligare ett fall. Det följdes av sex nya fall under söndagen.

Det rör sig om en man i 20-årsåldern och en man i 30-årsåldern som upptäcktes i fredags. Bägge testades för covid-19 på Landspítali i Reykjavík sedan de upplevt symtom. Båda testade alltså positivt.

De två männen känner inte varandra och deras vägar har inte korsats på annat sätt. Det är alltjämt oklart hur de har smittats. Ingen av dem har varit utomlands.

I lördags kväll rapporterades ytterligare ett fall. Den här gången var det en man som varit på Rey Cup i Reykjavík, en fotbollsturnering med över 1 700 deltagare i åldern 13 till 16 år. Ledningen för turneringen skriver på Facebook att den slutförs som planerat.

Ytterligare sex fall rapporterades i går. En av dem reste in från Baltikum den 15 juli. Då testade han negativt för covid-19 på flygplatsen i Keflavík. Han hade bland annat varit i Israel och flera europeiska länder.

Trots att mannen är isländsk medborgare kallades han aldrig till något andra test. Skälet ska vara ett förbiseende i registreringen eftersom han har dubbelt medborgarskap och är bosatt i utlandet.

Mannen fyllde i sin hälsodeklaration på engelska och inte på isländska - och det är bara de resenärer som väljer isländska och anger sitt isländska personnummer som automatiskt kallas till ett andra test efter fyra till sex dagar i landet.

Fem närstående till mannen har även de testat positivt för covid-19. Det anses vara uppenbart att det är mannen som är smittkällan eftersom samtliga har en variant av coronaviruset som inte tidigare påträffats på Island.

Smittspårningen och testningen av närstående till de nio smittade pågår. Men beskedet om de nya fallen ledde till att ett åttiotal personer sattes i karantän.

Mannen i 20-årsåldern tävlade själv i friidrott i Hafnarfjörður förra helgen. Totalt 205 deltagare från 19 föreningar var anmälda till tävlingarna som var för personer i åldern 15 till 22 år. Utöver isländska tävlande fanns ett mindre antal tävlande från Färöarna. Det är inte känt om mannen bar på coronaviruset redan då.

Mannen i 30-årsåldern hade nyligen umgåtts med utlänningar som rest in från utlandet. De hade dock testat negativt för covid-19 vid inresan till Island.

Mannen som upptäcktes i lördags hade inte heller han varit utomlands. Han var funktionär i ett lag från Reykjavík under turneringen. Laget har nu satts i karantän. Han hade dock inte kontakter med många andra under Rey Cup.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason säger i Morgunblaðið att det är mest sannolikt att fallen på något sätt kan kopplas till personer som varit utomlands eftersom det är så länge sedan de senaste tillfällena av smitta mellan islänningar. Testningen vid inresan är inte en helt säker metod för att förhindra smittspridning:

"Vi vet inte exakt varifrån smittan kommer och ibland får vi aldrig veta det."

Jóhann Björn Skúlason, som är ansvarig för smittspårningen, säger till Vísir att smittkällan fortfarande kan finnas ute i samhället. Hittills har smittspårarna i några få fall inte lyckats hitta källan. Än så länge har de alltså inte lyckats klarlägga hur de två första männen smittats trots att de använt smittspårningsappen Rakning C-19:

"Nej, det är inte säkert men vi försöker."

Þórólfur Guðnason säger i Vísir att han inte är överraskad över de nya fallen och om de leder till mindre gruppsmittor. Han påminner alla som upplever symtom att stanna hemma, att inte träffa andra personer och att kontakta sjukvården. Om alla håller sig till dessa regler tror han att större coronautbrott kan undvikas:

"Det skulle inte komma som någon överraskning om vi fick mindre gruppsmittor men jag anser att det är mycket osannolikt att vi får några större gruppsmittor eller en epidemi här i landet. Om vi gör på det här sättet så tror jag att vi kan kväva detta i början."

Ytterligare fem positiva tester från gränsen rapporterades under fredagen, lördagen och söndagen. Tre av dem hade aktiva smittor. En person hade antikroppar. Den femte hade ännu inte analyserats för antikroppar.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Vi följer forskarnas råd väldigt noga och vi kommer inte att äventyra några av de resultat och det som har uppnåtts hittills."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i CNN om Islands hantering av coronakrisen och testningen av resenärer vid inresa.

Hittade vilsen lunnefågel uppe på Langjökull

Att unga lunnefåglar hamnar lite vilse under sin första flygtur är inget ovanligt. Men att en vuxen lunnefågel hamnar uppe på Langjökull på det isländska höglandet är ytterst sällsynt. Nyligen fick en grupp som var på en glaciärtur syn på en ensam lunnefågel många mil från havet. De tog med sig den vilsna fågeln och släppte den i Borgarnes.

Gården Kjóastaðir på södra Island är nästan granne med både Gullfoss och Geysir. Avståndet till Langjökull - Islands näst största glaciär - är bara ett par mil. Nyligen gav sig de som arbetar på gården upp på Langjökull för en glaciärtur.

Mitt uppe på glaciären fick de syn på något svart och orange bland all snö och is. Många mil från havet satt en uppenbart vilsen lunnefågel.

Ásdís Ólafsdóttir berättar i Vísir att de stannade för att ta hand om den ensamma lunnefågeln. Det var inte svårt att fånga in den vilsna fågeln:

"Den försökte komma bort lite men kunde inte, så vi sprang fram till den och fick tag på den."

Martha Jónasdóttir var även hon med på resan. Hon säger i RÚV att de knappt kunde tro sina ögon när de fick syn på lunnefågeln:

"Den låg där och kunde inte flyga. ... Vi gick ur fordonet och kunde inte tro våra egna ögon."

Lunnefågeln fick följa med ombord och verkade finna sig i det. Under färden fick fågeln namnet Þormar Jökull. De släppte fågeln vid stranden i Borgarnes.

Erpur Snær Hansen är föreståndare för Náttúrustofa Suðurlands. Han säger till RÚV att han inte har någon förklaring till hur lunnefågeln kan ha flugit så vilse att den hamnade uppe på Langjökull. Lunnefåglar kan exempelvis flyga fel när de hamnar i oväder. Men de brukar inte navigera så illa att de landar på en glaciär många mil från kusten.

Vísir har en film som visar hur det gick till när den vilsna fågeln släpptes fri.

Halverad isländsk arbetslöshet på två månader

Arbetslösheten på Island sjönk i juni till 9,5 procent. Inom loppet av två månader har andelen arbetslösa nästan halverats. Arbetslösheten ökade till rekordhöga 17,8 procent under coronakrisen - men i takt med att korttidspermitteringarna försvinner sjunker den snabbt tillbaka. Vinnumálastofnun förutspår dock att den ökar på nytt till hösten.

När coronakrisen drabbade Island slog den allra hårdast mot turismen, landets viktigaste näringsgren. Såväl inom besöksindustrin som inom en rad andra branscher utnyttjade arbetsgivare möjligheten att korttidspermittera anställda. Åtgärden gjorde att de bara jobbade en del av den avtalade arbetstiden.

Permitteringarna gjorde att arbetslösheten sköt i höjden. I april stod 17,8 procent utan jobb - den högsta siffra som någonsin har registrerats av Vinnumálastofnun. Drygt hälften av dem som då var inskrivna som arbetslösa var just korttidspermitterade.

I juni sjönk alltså arbetslösheten till 9,5 procent - en nedgång med 3,5 procentenheter. Men förändringarna gäller nästan enbart korttidspermitteringar. Den vanliga arbetslösheten ökade i juni med 0,1 procentenhet till 7,5 procent. Resten var alltså permitteringar.

Permitteringarna kommer att bli färre under resten av sommaren och hösten. Men coronakrisen sätter ändå tydliga avtryck i statistiken. I februari i år var arbetslösheten 5 procent - men nu har den alltså stigit till 7,5 procent.

Vinnumálastofnun förutspår fortsatt stigande arbetslöshet längre fram i sommar. Skälet är att uppsägningstiden då löper ut för många av dem som varslades i samband med coronautbrottet. De syns ännu inte i statistiken.

Suðurnes är alltjämt den i särklass hårdast drabbade regionen med en arbetslöshet på 15,9 procent. Den har dock minskat med 3,7 procentenheter jämfört med maj.

Därefter följer Reykjavíkområdet med 9,9 procent (-3,6), Suðurland med 8,7 procent (-3,6), Norðurland eystra med 6,6 procent (-4,2), Vesturland med 6,2 procent (-2,4), Austurland med 6,1 procent (-3,0), Västfjordarna med 4,7 procent (-3,3) och Norðurland vestra med 4,3 procent (-2,2).

Bland män var arbetslösheten i juni 9,7 procent mot 9,3 procent bland kvinnor.

Utländska medborgare fortsätter att stå utanför arbetsmarknaden i betydligt större utsträckning än islänningar. Bland utlänningar var arbetslösheten i juni 21,5 procent.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Om människor ska fortsätta att gå ned till den här stranden så behöver det göras något. Jag vet inte om det behöver sättas upp staket eller om det behöver finnas någon övervakning där. För att inte tala om att det finns turister med barn där och du har inte alltid ögonen på ditt barn."

Guiden Garðar Örn Hinriksson i Vísir om de ständiga drunkningstillbuden på Reynisfjara när turister går för nära vattnet och överraskas av vågorna - läs mer här.

Tvingade turister till onödigt coronatest inför Islandsresa

Utan intyg på coronatest fick passagerarna inte gå ombord British Airways flyg från London till Keflavík. Det brittiska provet kostade 150 pund - och flygbolaget hävdade att det var ett krav från isländska myndigheter. Men Island godtar enbart inhemska tester. På flygplatsen fick turisterna därför betala för ännu ett coronatest, rapporterar The Independent.

Island accepterar inga utländska intyg för coronatest eller genomgången sjukdom. Det är bara inhemska tester som godtas. Och resenärer från alla länder utom sex - Färöarna, Grönland, Norge, Danmark, Finland och Tyskland - ställs vid inresan till Island inför valet mellan provtagning och två veckors karantän.

Men British Airways tycks ha missförstått de isländska bestämmelserna. Brittiska resenärer bokades nyligen om från Icelandair till British Airways. Inför avresan fick de beskedet att de måste testa sig för covid-19 för att få gå ombord. Provtagningen var enligt flygbolaget ett krav från isländska myndigheter.

Det brittiska testet kostade 150 pund. Men när resenärerna landade i Keflavík fick de veta att intyget inte godkändes. I stället tvingades de genomgå ett nytt test på flygplatsen. Det andra coronatestet gick på ytterligare 11 000 isländska kronor.

Clive Stacey, vd för resebyrån Discover the World, säger till The Independent att han utan framgång försökte förklara för British Airways att det rörde sig om ett missförstånd. Bolaget fortsatte att påstå att resenärer till Island måste ha testats för covid-19 före avresan.

Efter att The Independent kontaktat British Airways strök bolaget kravet på coronatest för att få gå ombord flyget till Island.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Jordskalv vid Katla - men sommaren lugnare än vanligt

Illustration: Veðurstofa Íslands

Ett jordskalv med en magnitud på 3,3 inträffade vid Katla tidigt i torsdags morse. Det följdes av flera efterskalv där det kraftigaste uppmättes till 2,5. Men hittills i sommar har det varit ovanligt lugnt vid Katla. Jordskalven har de senaste åren varit betydligt fler - och de har kommit när avsmältningen från glaciären Mýrdalsjökull varit som störst.

Katla tros vara en av de isländska vulkaner som står på tur för ett utbrott. Det senaste stora utbrottet skedde 1918. Mindre utbrott ägde sannolikt rum 1955, 1999 och 2011 - men de var inte tillräckligt kraftiga för att bryta igenom Mýrdalsjökulls istäcke.

Jordskalven vid Katla brukar öka i antal under somrarna i takt med att avsmältningen från glaciären tilltar. Skalven har troligen samband med magma som strömmar in i Katlas magmakammare och rör sig uppåt i berget.

Klockan 5.36 i torsdags inträffade ett jordskalv med en magnitud på 3,3. Skalvet hade sitt epicentrum några kilometer nordost om Goðabunga, glaciärens högsta punkt på 1 515 meters höjd. Det följdes av flera efterskalv. Det kraftigaste ägde rum 6.33 i går morse och uppmättes till 2,5.

Men i år är dessa skalv närmast undantag. Den seismiska aktiviteten vid Katla har varit ovanligt låg denna sommar.

Páll Einarsson, professor emeritus i geofysik vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att det ser ut som att de senaste årens mönster har brutits i sommar:

"Det som är ovanligt med Katla är att det har varit så lugnt. ... Det här har varit Katlas lugnaste år som jag kan minnas."

Här kan du läsa mer om Katla.

Dagens citat

"Nu återstår bara att se hur människor tar emot det här men vi tror att människor nu år 2020 är beredda att betala för kvalitet och därför borde det finnas plats på marknaden för en liten äggård som vi som gör lite annorlunda saker."

Valgeir Magnússon, en av initiativtagarna till Landnámsegg på Hrísey, i Bændablaðið om lanseringen av ägg från landnamshönor i isländska butiker - läs mer här.

Sommarens varmaste dag på Island med 24,2 grader

Årets hittills varmaste dag var den 28 juni då temperaturen steg till 24,2 grader i Mörk på södra Island. Mer dramatiskt var det ett par veckor tidigare i Hallormsstaður. På bara tretton timmar steg temperaturen från 3,8 till 23,3 grader. Hela juni var något varmare än normalt. Det visar statistik från Veðurstofa Íslands.

Den 11 juni sattes ett nytt värmerekord för året. Klockan 4 var det 3,8 grader i Hallormsstaður. Men när klockan slog 15 samma dag hade temperaturen stigit till 23,3 grader. Den stora förändringen berodde på att det var helt molnfritt.

Liknande ökningar rapporterades från en rad andra platser på östra Island. I Egilsstaðir var det nästan lika varmt. Samma dag uppmättes som högst 23 grader. Värmen den 11 juni innebar att den hittills högsta noteringen för året - som var 20,5 grader i Ásbyrgi två dagar tidigare - överträffades.

Men ännu varmare blev det den 28 juni. Då noterades 24,2 grader i Mörk på södra Island. Och det var alltså den högsta temperaturen under första halvåret.

Högsta medeltemperaturen under juni hade Torfar i Eyjafjörður med 11,1 grader. Lägsta snittet registrerades i Gagnheiði med 3,5 grader. På låglandet var det svalast i Seley med 6,4 grader.

I Gagnheiði uppmättes också månadens lägsta temperatur. Den 6 juni var det -6,3 grader. Kallast i bebyggelse var det samma dag i Reykir i Fnjóskadalur. Då noterades som lägst -4,6 grader.

I Reykjavík var medeltemperaturen 10,2 grader - vilket var 1,2 grader över snittet för jämförelseperioden 1961 till 1990. I Stykkishólmur var genomsnittet 9,4 grader (+1,3), i Bolungarvík 8,9 grader (+1,8), på Grímsey 7,9 grader (+2,0), i Akureyri 11,1 grader (+2,0), i Egilsstaðir 10,1 grader (+1,3), i Dalatangi 7,1 grader (+0,9), i Teigarhorn 8,6 grader (+1,4), i Höfn 10,0 grader (jämförelse saknas), i Stórhöfði på Hemön 8,9 grader (+0,9), i Hveravellir 6,6 grader (+1,8) och i Árnes 10,3 grader (+1,0).

Nederbörden var normal i större delen av landet under juni. I Reykjavík föll 49,6 millimeter nederbörd, i Akureyri 31,1 millimeter, i Stykkishólmur 54,8 millimeter och i Höfn 113,2 millimeter.

Däremot var månaden ovanligt solig. I Akureyri noterades hela 222,4 soltimmar - vilket var 45,8 timmar fler än snittet. I Reykjavík var soltimmarna 167,4 till antalet - som var 6,1 fler än normalt.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Bara smittade får svar om coronatest på Island

Bara personer som testar positivt för covid-19 vid gränsen kommer att få besked om testresultatet. Den som inte hör något från myndigheterna på 24 timmar har testat negativt. Det nya systemet tas i bruk på lördag. Syftet är att minska belastningen på personalen. De får dagligen upp till 150 frågor från resenärer som väntar på resultat.

Sedan den 15 juni ställs resenärer inför två val. De måste - om de inte kommer från säkra länder - antingen testas för covid-19 vid inresan till Island eller sitta i karantän i två veckor. Sedan dess har över 50 000 resenärer testats för coronaviruset.

Svaret på provtagningen har för de flesta kommit inom några timmar. I väntan på besked har resenärer uppmanats att minimera antalet sociala kontakter för att minska risken för eventuell smittspridning.

Men från och med lördag är det bara personer som testar positivt för covid-19 som får svar. De kommer att kontaktas av isländska myndigheter. Den som inte hör något från myndigheterna inom 24 timmar från provtagningen har testat negativt.

Resenärer som inte bär på smittan kommer alltså inte att få något meddelande om resultatet. Civilförsvarschefen Víðir Reynisson sade under gårdagens presskonferens att syftet är att minska arbetsbelastningen på personalen. Dagligen är det upp till 150 personer som kontaktar myndigheterna för att få besked om resultatet innan det har dykt upp i mobilen.

Gårdagens presskonferens var den sista inplanerade om coronaviruset. Hädanefter kommer myndigheterna att informera i samband med större nyheter. Dessutom kommer inte statistiken över antalet smittade att uppdateras dagligen. I stället kommer nya siffror att publiceras på tisdagar och fredagar.

När coronautbrottet nådde Island hölls dagliga presskonferenser. Den senaste tiden har myndigheterna hållit två presskonferenser i veckan. Intresset har dock dalat betänkligt. Den 5 april var det 30,3 procent av islänningarna som såg presskonferensen i tv. Den 9 juli hade tittandet minskat till 4,4 procent.

Ett nytt fall av coronasmitta rapporterades i går från testningen vid gränsen. Av de 50 290 som har testats har totalt 20 varit positiva. Inget nytt fall av smitta i landet har upptäckts på 20 dagar.

Åtta smittade hålls nu i isolering. Dessutom sitter 78 personer i karantän.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðna­son sade under presskonferensen att systemet med dubbla coronatester för islänningar som återvänder hem kan komma att slopas. Den dubbla provtagningen infördes för att minska risken att nysmittade inte upptäcks i det första testet och därefter för smittan vidare.

Hittills har dock alla islänningar som testat negativt i det första testet också testat negativt i det andra testet. Om det visar sig att åtgärden inte betraktas som nödvändig överväger Þórólfur Guðna­son att skrota den.

Däremot har han inga planer på att korta tiden i isolering eller karantän. I dag gäller för den som smittats minst två veckors isolering. För att bli friskförklarad måste personen ha varit symtomfri i minst sju dagar. Två veckors karantän är regeln för den som kan ha exponerats för covid-19.

I USA har myndigheterna sänkt kravet till tio dagar. Men Þórólfur Guðna­son säger i Kjarninn att några sådana diskussioner inte finns på Island. Han anser att de isländska metoderna för att bekämpa coronaviruset har varit framgångsrika - och han ser inga argument för att korta tiden i isolering eller karantän.

Här kan du läsa mer om Islands hantering av coronapandemin.

Dagens citat

"Detta är viktiga förändringar i den bemärkelsen att det här förtydligar presidentens ställning och det här är det avsnitt av grundlagen som har väntat längst på översyn. Men innehållsligt är det här kanske inte så mycket och många andra förändringar - tidigare förändringar - till exempel om mänskliga rättigheter, till exempel om att göra tinget till en kammare, till exempel om valkretsförändringar, de har kanske varit viktigare än detta."

Ólafur Þór Harðarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i Vísir om de föreslagna förändringarna i grundlagen vad gäller presidentämbetet - läs mer här.

USA pressar Island för att förbjuda kinesiska Huawei

USA försöker få isländska mobiloperatörer att avstå från att använda utrustning från kinesiska Huawei när de bygget upp 5G-nätet. Påtryckningarna riktar sig också mot Islands regering. I ett nytt lagförslag får kommunikationsministern möjlighet att förbjuda utrustning som inte tillverkat inom EES-området eller av Nato-länder.

När USA:s vicepresident Mike Pence besökte Island i september förra året varnade han bland annat regeringen för kinesiska Huawei. Han sade till utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðar­son att företaget inte levde upp till de krav på frihet och demokrati som kännetecknade länder som Island och USA. Mike Pence varnade även för Huawei inför journalister.

Genom att köpa telekomutrustning från Huawei fanns det enligt Mike Pence en risk för att kinesiska staten skulle få tillgång till känslig information och ges möjlighet att övervaka isländska medborgare. Uttalandena kom inför uppbyggnaden av 5G-nätet på Island.

Isländska mobiloperatörer har redan köpt utrustning från Huawei till 4G-nätet. Både Nova och Vodafone planerar att använda sig av utrustning från Huawei till 5G-nätet. Síminn tänker däremot köpa utrustning från Ericsson.

Men de tre operatörerna planerar också ett långtgående samarbete i uppbyggnaden - något som de anser vara nödvändigt eftersom investeringarna i 5G-nätet är avsevärt dyrare än 4G-nätet. Nova, Vodafone och Síminn undertecknade tidigare i år en avsiktsförklaring om samarbetet. Exakt vad som blir gemensamt för de tre operatörerna är dock inte klart.

Påtryckningarna riktade mot alla tre bolagen har fortsatt efter Mike Pences besök. Heiðar Guðjónsson, vd för Vodafone, säger till RÚV att den amerikanska ambassaden i Reykjavík har kontaktat mobiloperatörerna. De har begärt möten där de har varnat för konsekvenserna av att använda utrustning från Huawei:

"Ärendet är att försöka måla upp något slags bild som de har målat upp hos sig själva i Washington om att det är dåligt att det i praktiken finns konkurrens på den här marknaden. De tycker att det vore bättre om det bara fanns två företag på marknaden, som är Nokia och Ericsson."

I ett lagförslag får kommun- och kommunikationsministern möjlighet att i praktiken utestänga Huawei från den isländska marknaden. Ministern ska enligt förslaget kunna bestämma att utrustning helt eller delvis ska köpas från EES-länder - som Island genom EES-avtalet inte har möjlighet att neka - eller från länder som Island har ett säkerhetssamarbete med - vilket betyder Nato-medlemmar.

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson skriver i förslaget att möjligheterna att ingripa är viktiga för den nationella säkerheten och för att värna allmänheten. Det kan finnas skäl till att inte bli för beroende av en enda leverantör. Därför föreslås Póst- og fjarskiptastofnun på mandat att kräva att operatörer använder sig av utrustning från olika leverantörer.

Efter att ha inhämtat synpunkter från utrikes- och justitieministern ska kommunikationsministern få rätt att kräva att operatörer använder sig av utrustning från tillverkare inom EES och Nato. De utlåtanden som ligger till grund för sådana beslut ska omfattas av sekretess. Ministern skulle alltså kunna utestänga Huawei utan att behöva ange några skäl offentligt.

Sigurður Ingi Jóhannsson har tidigare sagt att han gärna vill att det finns en samstämmig lagstiftning inom EES-området när det gäller utbyggnaden av 5G-nät. Nyligen valde Storbritannien att följa USA:s rekommendationer och i praktiken blockera Huawei från den brittiska marknaden.

Heiðar Guðjónsson säger till RÚV att den här typen av restriktioner riskerar att försämra konkurrenskraften. Han ser motståndet mot Huawei som ett uttryck för Donald Trumps utrikespolitik. Men Guðlaugur Þór Þórðar­son säger i Fréttablaðið att säkerhetsfrågan är viktig - inte minst för relationerna med Islands allierade:

"Det är en enhällig bedömning från de länder som vi jämför oss med, bland annat de nordiska länderna, att vår demokrati, levnadssätt och säkerhet står inför ett verkligt hot genom nätattacker och en mängd olika hot. Det är en mycket angelägen nationell säkerhetsfråga att utveckla vårt skydd och motståndskraft, bland annat genom att stärka statens grundläggande infrastruktur såsom kommunikationsinfrastruktur och utveckla medvetenheten och kunskapen om dessa inkräktare."

Just nu har Síminn, Nova och Vodafone tillstånd att driva 5G-nät fram till 2021. Regeringens tanke är att nästa tillstånd ska gälla betydligt längre. Sigurður Ingi Jóhannsson har talat om femton år framåt. Inför besluten om tillstånd är målet att den nya kommunikationslagen ska ha blivit verklighet - och att Huaweis roll på Island begränsas eller stoppas helt.

Här kan du läsa mer om Mike Pences uttalanden om Huawei.

Island tillåter restauranger och barer ha öppet till midnatt

Restauranger, barer, klubbar och andra ställen som serverar alkohol får ha öppet till midnatt från och med den 4 augusti. Samtidigt höjs den tillåtna gränsen för deltagare vid sammankomster till 1 000 personer. Det står klart sedan hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir beslutat att följa statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­sons rekommendationer.

De två senaste månaderna har de nya fallen av coronasmitta på Island varit mycket få. Och de allra flesta kan kopplas till personer som har rest in från utlandet och fört med sig smittan. Att smittspridningen är så begränsad gör att statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son vill avveckla fler restriktioner den 4 augusti.

Þórólf­ur Guðna­son presenterade förslagen tidigare i veckan. Nu har rekommendationerna också godkänts av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Beslutet innebär att vissa restriktioner lättas den 4 augusti.

Antalet tillåtna deltagare vid sammankomster höjs då från dagens 500 till 1 000 personer. Samtidigt får restauranger, barer, klubbar och andra som har alkoholtillstånd ha öppet till midnatt. I nuläget måste de stänga senast klockan 23.

Men Jónas Óli Jónasson, en av ägarna av utestället B5 i Reykjavík, säger i Morgunblaðið att det är en besvikelse att lättnaderna kommer först den 4 augusti. Han hade dessutom hoppats att de skulle tillåtas ha öppet åtminstone till klockan 1:

"Jag förstår inte riktigt skillnaden mellan att det är knökfullt till midnatt eller till ett, men för oss har det enorm betydelse. ... Naturligtvis förstår vi att alla försöker att göra sitt bästa, men vi vill naturligtvis också hålla verksamheten vid liv."

De restriktioner som tidigare gällde för exempelvis badhus, träningslokaler och museer har alla avskaffats. Kvar finns begränsningarna för ställen som har alkoholtillstånd och som har öppet sent på kvällar och nätter. Þórólf­ur Guðna­son har tidigare beskrivit miljön på uteställen som en smittorisk eftersom det kan vara trångt och många besökare dricker alkohol.

Jónas Óli Jónasson säger i Morgunblaðið att restriktionerna är ett problem för hela branschen. Han efterlyser en dialog med myndigheterna och anser att uteställen i dag svävar i ovisshet om villkoren för framtiden:

"Gränserna har öppnats och all annan verksamhet, men vi sitter liksom kvar. Det här är lite som om restauranger bara skulle få ha öppet från 2 till 7 på morgnarna."

Arn­ar Þór Gísla­son är delägare i fem barer i centrala Reykjavík. Inte heller han är nöjd med att öppningstiden förlängs till midnatt den 4 augusti. Han säger i Morgunblaðið att den extra timmen inte räcker för att hålla alla ställen vid liv och att behålla jobben:

"Denna timme, som vi anar att det blir åtminstone augusti ut, gör väldigt lite. Det här är en väldigt stor besvikelse."

Under gårdagen rapporterades inga nya fall av covid-19 på Island. Det är nu åtta smittade som hålls i isolering. Ytterligare 91 personer sitter i karantän.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Det här är naturligtvis fullkomligt olämpligt och oförskämt av honom att på något sätt antyda att vi och amerikanerna följer samma politik i detta. ... Jag hoppas att det här var en klantighet från hans sida, men han borde åtminstone ha vett att ta bort den isländska flaggan från det här inlägget."

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, i Morgunblaðið om USA:s ambassadör Jeffrey Ross Gunter som på Twitter hävdade att Island och USA tillsammans bekämpade "det osynliga Kinaviruset" - läs mer här.