När coronakrisen drabbade Island slog den allra hårdast mot turismen, landets viktigaste näringsgren. Såväl inom besöksindustrin som inom en rad andra branscher utnyttjade arbetsgivare möjligheten att korttidspermittera anställda. Åtgärden gjorde att de bara jobbade en del av den avtalade arbetstiden.
Permitteringarna gjorde att arbetslösheten sköt i höjden. I april stod 17,8 procent utan jobb - den högsta siffra som någonsin har registrerats av Vinnumálastofnun. Drygt hälften av dem som då var inskrivna som arbetslösa var just korttidspermitterade.
I juni sjönk alltså arbetslösheten till 9,5 procent - en nedgång med 3,5 procentenheter. Men förändringarna gäller nästan enbart korttidspermitteringar. Den vanliga arbetslösheten ökade i juni med 0,1 procentenhet till 7,5 procent. Resten var alltså permitteringar.
Permitteringarna kommer att bli färre under resten av sommaren och hösten. Men coronakrisen sätter ändå tydliga avtryck i statistiken. I februari i år var arbetslösheten 5 procent - men nu har den alltså stigit till 7,5 procent.
Vinnumálastofnun förutspår fortsatt stigande arbetslöshet längre fram i sommar. Skälet är att uppsägningstiden då löper ut för många av dem som varslades i samband med coronautbrottet. De syns ännu inte i statistiken.
Suðurnes är alltjämt den i särklass hårdast drabbade regionen med en arbetslöshet på 15,9 procent. Den har dock minskat med 3,7 procentenheter jämfört med maj.
Därefter följer Reykjavíkområdet med 9,9 procent (-3,6), Suðurland med 8,7 procent (-3,6), Norðurland eystra med 6,6 procent (-4,2), Vesturland med 6,2 procent (-2,4), Austurland med 6,1 procent (-3,0), Västfjordarna med 4,7 procent (-3,3) och Norðurland vestra med 4,3 procent (-2,2).
Bland män var arbetslösheten i juni 9,7 procent mot 9,3 procent bland kvinnor.
Utländska medborgare fortsätter att stå utanför arbetsmarknaden i betydligt större utsträckning än islänningar. Bland utlänningar var arbetslösheten i juni 21,5 procent.
Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.