onsdag 19 augusti 2020

Islands nordligaste ö har ännu inte sjunkit i Atlanten



Kolbeinsey har ännu inte sjunkit i Atlanten. Islands nordligaste utpost sticker alltjämt upp som två små klippöar i lågvatten. Det kunde den brittiske youtubaren Tom Scott nyligen konstatera när han chartrade ett flygplan för att undersöka om Kolbeinsey eroderat så kraftigt att den inte längre var synlig.

På den sextiosjunde breddgraden ligger Kolbeinsey. Den vulkaniska klippön är belägen drygt tio mil norr om det isländska fastlandet. Den mättes första gången 1616. Då var den 700 meter lång och 100 meter bred.

Men erosionen har våg för våg gjort Kolbeinsey mindre och mindre. Dessutom kan den ha påverkats av både jordskalv - som är mycket vanliga längs den så kallade Kolbeinseyryggen - och vulkanutbrott på havets botten.

Kustbevakningen firade ned en person på ön från helikopter sommaren 2013. Då nådde öns högsta punkt bara 3,8 meter över havet. Och ön hade kluvits itu.

Den västra delen av Kolbeinsey var 28,4 meter lång och 12,4 meter bred. Den östra delen var 21,6 meter lång och 14,6 meter bred.

Trots att Kolbeinsey aldrig varit befolkad av annat än häckande sjöfåglar har Island tillmätt ön stor betydelse. I en fiskedispyt med Grönland gjorde Kolbeinseys existens att den isländska ekonomiska zonen kunde växa med 9 400 kvadratkilometer.

Kanske kulminerade intresset för Kolbeinsey 1989 när Island göt en helikopterplatta på ön. Det dröjde dock inte länge innan erosionen gjorde den obrukbar.

Länge gjorde kustbevakningen årliga expeditioner till Kolbeinsey. Men om besöken har fortsatt efter 2013 är inte klart. Kustbevakningen har sedan dess inte meddelat några resultat från eventuella expeditioner. Somliga har tolkat det som ett möjligt tecken på att ön faktiskt skulle ha sjunkit under havsytan.

Forskare har tidigare beräknat att Kolbeinsey omkring 2020 skulle ha eroderat så kraftigt att den inte längre skulle vara synlig.

Men så är inte fallet. Den brittiske youtubaren Tom Scott chartrade nyligen ett plan från Akureyri med uppdraget att flyga över Kolbeinsey. När de kom fram till koordinaterna 67°08′09″ norr och 18°41′03″ väst kunde han konstatera att ön - i dess två olika delar - fortfarande stack upp ur Atlanten i lågvatten.

I dag är det bara delar av Grímsey - som är befolkad och ligger fyra mil norr om fastlandet - och Kolbeinsey som ligger norr om norra polcirkeln. Inom några år kommer dock polcirkeln att ha rört sig norr om Grímseys nordspets. Då blir Kolbeinsey Islands enda mark norr om polcirkeln - om ön alltjämt finns kvar.

Här kan du läsa mer om Kolbeinsey.