Coronapandemin överskuggar allt annat i regeringens budgetproposition för 2021. Coronaviruset nämns 99 gånger i förslaget - och sjukdomen covid-19 nämns 23 gånger. Och pandemin är också skälet till att finansminister Bjarni Benediktsson budgeterar för ett stort underskott nästa år.
Budgetunderskottet väntas enligt ett pressmeddelande landa på 264 miljarder isländska kronor. De direkta kostnaderna för pandemin beräknas till 192 miljarder. Uteblivna skatteintäkter står för närmare hälften av bortfallet.
I propositionen skriver Bjarni Benediktsson att förutsättningarna för nästa år är exempellösa. Pandemin gör att ovissheten är stor på många områden. Hagstofa Íslands spår en tillväxt på 3,9 procent under 2021 - men om restriktionerna behöver skärpas kan den prognosen snart vara inaktuell.
Men det finns fler osäkerhetsmoment. Bjarni Benediktsson nämner även ovissheten kring handeln med Storbritannien efter utträdet ur EU, risken för att det inte blir något fiske av lodda på grund av svag återväxt och en avtalsrörelse med oklar utgång.
Den största osäkerhetsfaktorn är dock coronapandemin. Den orsakar både stora intäktsbortfall och stora utgiftsökningar.
Regeringen vill bland annat bekämpa coronakrisen genom stora investeringar i infrastruktur. Anslagen till vägnätet höjs med 31,4 procent. I de nya satsningarna ingår bland annat längre dubbelfiliga sträckor på ringvägen norrut och söderut från Reykjavík samt på Reykjanesbraut mellan Reykjavík och Keflavík.
Dessutom höjs anslagen till inrikesflygplatserna med 57,1 procent. Pengarna går i första hand till en andra landningsbana i Egilsstaðir och utbyggnad av terminalbyggnaden och hangarer i Akureyri.
Anslagen till forskning och universitet ökar med 7 procent. I budgetpropositionen finns också mer pengar till innovationer.
Skattetrycket väntas enligt Bjarni Benediktsson minska med 34 miljarder nästa år. Det rör sig om åtgärder som presenterades redan 2017 som nu innebär sänkta skatter för låginkomsttagare och sänkta arbetsgivaravgifter.
Bjarni Benediktssons mål är att budgeten ska vara på plus igen senast 2025. Om inte statsfinanserna hade varit så goda innan krisen hade de ekonomiska konsekvenserna blivit än mer kännbara för Island.
