onsdag 14 oktober 2020

Sex av tio islänningar vill ha ny grundlag

Sex av tio anser att det är viktigt att Island får en ny grundlag redan under denna mandatperiod. Och det är allt fler som tycker att frågan har stor betydelse. Över 30 000 personer har nu skrivit på ett upprop för en ny grundlag. Men inom regeringen är intresset i praktiken obefintligt. De tre koalitionspartierna vill endast genomföra marginella förändringar.

I en folkomröstning 2012 fick en rad förändringar av grundlagen starkt stöd. Klara majoriteter tog bland annat ställning för skilsmässa mellan stat och kyrka, förtydligande av statligt ägande av naturresurser och skrotning av de regler som gör att landsbygdsröster kan väga dubbelt så tungt som storstadsröster i val till alltinget.

Men koalitionen mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern lyckades inte genomföra förändringarna före valet 2013 - inte minst för att stödet inom Gröna vänstern var svagt i vissa frågor. Sedan dess har Självständighetspartiet ingått i varje regering och Framstegspartiet i två av tre. Inget av partierna kan tänka sig annat än marginella förändringar.

Självständighetspartiet och Framstegspartiet är de stora vinnarna på det nuvarande valsystemet. Eftersom de har starkt stöd på landsbygden tjänar de i regel ett eller flera mandat på att valkretsarna i glesbygden är överrepresenterade i alltinget.

I dag säger lagen att ingen enskild röst får väga mer än dubbelt så mycket som en röst i en annan valkrets. I de senaste alltingsvalen har mandatfördelningen legat precis på gränsen. Och det är alltså landsbygden - och i förlängningen Självständighetspartiet och Framstegspartiet - som gynnas på storstadsväljarnas och storstadspartiernas bekostnad.

Samtök kvenna um nýja stjórnarskrá har nu i en kampanj samlat in över 30 000 underskrifter till stöd för en ny grundlag. På en mur vid Sjávarútvegshúsið i Reykjavík - där bland annat fiskedepartementet finns - målades nyligen texten Hvar er nýja stjórnarskráin? ('Var är den nya grundlagen?') Den togs bort inom två dygn. Och aktivister började strax därefter måla samma text på en närliggande mur.

I alltinget är det bara Piratpartiet som nu driver frågan om att förverkliga 2012 års förslag till ny grundlag. Jón Þór Ólafs­son anklagade i går regeringen att använda högtryckstvätt för att skrubba bort sanningen i form av målningen som undrade vad som egentligen hände med det förslag som fick majoritet för åtta år sedan.

Partikamraten Björn Leví Gunnarsson hävdade att klotter sällan sanerades särskilt snabbt. I samma område finns mängder av annat klotter som ingen bekymrat sig om att ta bort. Men när det gällde ett budskap som regeringen ogillade dröjde det inte många minuter innan sanerarna var på plats.

Stödet för en ny grundlag ökar. I en opinionsmätning från MMR är det 59 procent som uppger att det är ganska eller mycket viktigt med en ny grundlag redan under denna mandatperiod. Jämfört med förra årets undersökning har stödet växt med 7 procentenheter. Så stark har inte opinionen för en ny grundlag varit sedan MMR började ställa frågan 2017.

Det är 25 procent som uppger att en ny grundlag är ganska eller mycket oviktigt - en nedgång med 1 procentenhet. Och det är 17 procent som varken är för eller emot - vilket motsvarar en minskning med 4 procentenheter.

Frågan har störst betydelse bland kvinnor, invånare i huvudstadsregionen samt islänningar i åldern 18 till 29 år och pensionärer. På landsbygden, bland män och bland personer i åldern 30 till 67 år är färre positiva till en ny grundlag.

Här kan du läsa mer om regeringens arbete med att reformera grundlagen.