Ingen ny butik i Kirkjubæjarklaustur redan till nyår

Att inom loppet av en månad hitta en ny butiksägare är inte möjligt. Och att lämna besked med så kort varsel är en besvikelse. Dessutom försämras kommunens attraktionskraft. Så beskriver kommunfullmäktige i Skaftárhreppur beslutet att lägga ned Kjarvals butik i Kirkjubæjarklaustur. Orten blir utan livsmedelsbutik vid årsskiftet.

De senaste åren har Kirkjubæjarklaustur blivit av med postkontoret och Arion banki har nu bara öppet fem timmar i veckan. Vid årsskiftet försvinner dessutom den enda livsmedelsbutiken på orten. Den 24 november träffade Kjarvals ägare företrädare för kommunen. Då meddelade de att affären läggs ned i slutet av december.

Nedläggningen innebär att den närmaste livsmedelsbutiken finns i Vík í Mýrdal. Dit är avståndet sju mil. I Skaftárhreppur bor omkring 650 personer - varav en knapp tredjedel i centralorten Kirkjubæjarklaustur.

Ásta Sigríður Fjeldsted, som är vd för Krónan där Kjarval ingår, säger i Fréttablaðið att beslutet att lägga ned butiken var svårt. Skälet är bristande lönsamhet. Men hon anser att invånarna nu kommer att få bättre service. De får möjlighet att bli kunder i Krónans nätbaserade butik:

"Det är naturligtvis mycket bättre priser än vad det tidigare har varit i Kjarval och ett mycket större sortiment. Vi erbjuder dem samma sortiment som finns här i de största butikerna i huvudstadsregionen."

Men Eva Björk Harðardóttir, kommunalråd i Skaftárhreppur, är inte nöjd. Hon säger till RÚV att en nätbaserad butik med leveranser två gånger i veckan inte är tillräckligt bra service:

"Det är inget som kan ersätta att kunna gå till butiken och ordna det som vi behöver. Det här är ett sätt att tillgodose en del av behovet hos en del av kommunens invånare. Men det kompenserar inte på något sätt för en butik."

I ett uttalande skriver kommunfullmäktige att beskedet kom med så kort varsel att det gjort det omöjligt att hitta en ersättare redan till årsskiftet. Det i sig är en besvikelse - och att vara utan butik innebär också att kommunens attraktionskraft försämras. Utan dagligvaruhandel på orten blir det svårare att locka till sig nya invånare.

Kommunchefen Sandra Brá Jóhannesdóttir säger till Vísir att beslutet kom utan förvarning. Många invånare är både besvikna och upprörda över att Kjarval försvinner redan vid nyår:

"Ja, det här var verkligen en överraskning för oss. Det här är en käftsmäll för samhället. Det finns en ansenlig ilska och människor är besvikna."

Men det finns hopp om att nya ägare ska öppna en ny butik. Bolaget Systrakaffi - som driver ett kafé i Kirkjubæjarklaustur - har köpt lokalerna. Kommunen skriver i uttalandet att bolaget vill inrätta en butik i lokalerna. Det kommer dock inte att bli redan till årsskiftet. Åtminstone under en tid kommer orten att vara utan dagligvaruhandel.

Här kan du läsa mer om nedläggningen av Kjarval.

Fortsatt ökning av nya coronafall på Island

20 nya coronafall i fredags, 21 i lördags och 10 i går. Smittspridningen på Island fortsätter att ligga på en högre nivå än de senaste veckorna. Bakom siffrorna finns flera mindre gruppsmittor där familjer och anhöriga samlats. Ökningen innebär sannolikt att statsepidemiologen Þórólfur Guðnason kommer att rekommendera fortsatt hårda restriktioner.

Efter ett par veckor med förhållandevis få nya fall av coronasmitta har utvecklingen vänt. De senaste dagarna är det allt fler som har testat positivt för viruset. Och det är också en stor andel av de smittade som inte har varit i karantän.

I fredags rapporterades 20 nya fall, i lördags 21 och i går 10. Av dessa var det 21 personer som inte satt i karantän. Dessutom har 20 personer testat positivt vid gränsen.

Nu är det 187 smittade som hålls i isolering. Av dessa är det 42 som vårdas på sjukhus - och två coronapatienter ligger på intensivvårdsavdelning. Ytterligare 667 personer är i karantän och 716 i inresekarantän.

Sedan coronaviruset drabbade Island i slutet på februari har totalt 389 340 tester utförts - ett antal som överstiger landets befolkning. Bland de testade finns dock många turister. Det är också många islänningar som har testats vid flera tillfällen. Sammanlagt 5 381 prover har varit positiva för coronaviruset.

En av dem som just nu är smittade är civilförsvarschefen Víðir Reynisson. Sedan i mars har han deltagit på nästan samtliga presskonferenser om myndigheternas bekämpning av coronaviruset. Han skriver på Facebook att utöver honom själv och hustrun är det fem personer som han varit i kontakt med som smittats. Själv mår han nu något bättre efter att ha varit ganska dålig under en dag.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason lämnade i torsdags nya rekommendationer till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. De befintliga reglerna gäller till och med den 1 december. Men han sade under helgen att det kan bli aktuellt att revidera restriktionerna. Det ökande antalet fall är en bekymmersam utveckling.

Tidigare hade Þórólfur Guðnason utlovat vissa lättnader med förhoppningen om att kunna avveckla fler restriktioner kring jul och nyår. Han överväger bland annat att börja tillåta idrott. Nu är det oklart om det blir några lättnader alls.

Många av de senaste dagarnas fall kan kopplas till sammankomster i hemmen. Där har flera mindre gruppsmittor uppkommit.

Både i Austurland och Västfjordarna har de regionala myndigheterna uppmanat invånarna att inte resa mellan olika landsdelar.

Regeringen har förlängt avtalet om flyg mellan Keflavík och Boston året ut. Överenskommelsen innebär enligt ett pressmeddelande att det blir minst två avgångar i veckan i varje riktning. Staten täcker Icelandairs förluster för trafiken. Syftet med att upprätthålla trafiken är att det ska vara möjligt att resa mellan Island och Nordamerika.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Det är mycket av det och det ökar nu när vi närmar oss december månad. ... Om människor kommer till landet inför jul och av något skäl inte kan vara hos vänner eller släktingar i den här väntekarantänen så är det bara att gå in på Ferðamálastofas webb och hitta ett bra övernattningsställe i fem dagar. ... Men det är en del som tycker att det är självklart att vi tar emot barn och släktingar som är på väg till landet."

Gylfi Þór Þorsteinsson, föreståndare för epidemiboendet i Reykjavík som tar emot personer som är smittade av coronaviruset eller kan ha utsatts för smittan, i RÚV om att vissa tror att de kan boka rum på boendet som om det var ett hotell.

Vaccinering av sjukvårdspersonal får högsta prioritet

Sjukvårdspersonal som kan komma i kontakt med coronasmittade patienter får högsta prioritet när vaccineringen börjar efter nyår. I den första etappen ska 20 000 personer i prioriterade grupper vaccineras. Där finns bland annat personer som bor på äldreboenden och vårdhem. Barn födda 2016 och senare erbjuds inte vaccin om de inte tillhör riskgrupper.

Island räknar med att påbörja vaccinering mot coronaviruset efter nyår. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir har nu listat vilka grupper som ska prioriteras. Hon räknar enligt beslutet med att flera olika vaccin kommer att användas och att vissa vaccin kan vara mer lämpade för vissa grupper.

Sjukvårdspersonal som riskerar att komma i kontakt med coronasmittade patienter får högsta prioritet. Där finns anställda på akut- och intensivvårdsavdelningar samt personer som jobbar på särskilda avdelningar för covid-19-smittade.

Mycket hög prioritet ges också till personal som utför coronatester och anställda på vårdhem och äldreboenden. Även boende tillhör de högst prioriterade tillsammans med patienter på geriatriska avdelningar. Totalt rör det sig om ungefär 20 000 personer som bör vaccineras i den första fasen.

I nästa etapp växer antalet personer avsevärt. Där finns alla som har fyllt 60 år, personer som har långvariga sjukdomar, personal på förskolor, grundskolor och gymnasieskolor samt viss personal inom socialtjänsten och personer som befinner sig i riskzonen på grund av sin sociala eller ekonomiska situation.

Först därefter kommer personer som själva vill bli vaccinerade. Det blir upp till statsepidemiologen att prioritera personerna i denna grupp.

Barn födda 2006 och senare kommer inte att erbjudas vaccinering. Enda undantaget är om de har någon typ av sjukdom som gör att de tillhör en riskgrupp.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Domstol: Asylaktivister som stoppade flyg gick för långt

De två kvinnorna bröt mot lagen på två punkter när de förhindrade att Icelandairs flyg från Keflavík till Stockholm kunde lyfta. Syftet var att stoppa utvisningen av en asylsökande från Nigeria. Men Landsréttur river upp domen från Héraðsdómur Reykjavíkur i avgörande delar. Domstolen anser bland annat att de har utnyttjat sin grundlagsskyddade rätt att protestera - men gått för långt.

På morgonen den 26 maj 2016 skulle ett av Icelandairs plan lyfta från Keflavík mot Stockholm. Ombord fanns en nigeriansk man som tidigare sökt asyl i Sverige. Han hävdade att han hade förföljts av terrorgruppen Boko Haram i hemlandet. Isländska myndigheter utvisade honom till Sverige med hänvisning till Dublinkonventionen.

Strax innan planet skulle lyfta ställde sig två kvinnor - födda 1984 och 1992 - upp i planet. De ropade att mannen riskerade döden om han utvisades till Nigeria. Syftet med aktionen var därför att förhindra utvisningen. De direktsände aktionen på Facebook.

Flyget blev över två timmar försenat. Polis förde ut kvinnorna ur planet. Den asylsökande mannen flögs till Sverige.

Aktionen ledde till att kvinnorna åtalades på fyra punkter. De ansågs ha äventyrat flygsäkerheten, ha försenat allmänna kommunikationer samt ha trotsat flygpersonal och polis. I Héraðsdómur Reykjavíkur fälldes de på samtliga punkter utom en. Aktionen hade enligt rätten inte hotat säkerheten ombord.

Kvinnorna dömdes till tre månaders fängelse. Eftersom bägge var ostraffade var domen villkorlig. Om de inte gjorde sig skyldiga till ny brottslighet inom två år skulle de inte behöva avtjäna straffet.

Landsréttur gör nu en delvis annan bedömning. Kvinnorna frias också från åtalspunkten om att ha trotsat ombordpersonalen. Men de fälls för att ha trotsat polis och för att ha försenat allmänna kommunikationer.

Domstolen tolkar också händelsen på ett annat sätt. Landsréttur skriver att de två kvinnorna enbart ansett sig utöva sin grundlagsskyddade rätt att protestera. I det här fallet gick de dock för långt.

Även domen från Landsréttur är villkorlig. Kvinnorna ska dessutom tillsammans betala rättegångskostnader på drygt 1,1 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa mer om aktionen och här kan du läsa domen i sin helhet.

Dagens citat

"Fantastiska korgar från Landbúnaðarklasinn väntade på partierna i alltinget i dag fulla av spännande varor tillverkade av isländska råvaror från pionjärer."

Gunnar Bragi Sveinsson, alltingsledamot för Centerpartiet, skriver på Facebook om en korg full av livsmedel - som skickats till samtliga alltingsledamöter från lobbyorganisationen Landbúnaðarklasinn där flickvännen Sunna Gunnars Marteinsdóttir är vice ordförande - men som bland annat Piratpartiets ledamöter valde att skänka bort.

Ari Trausti Guðmundsson lämnar politiken nästa höst

Ari Trausti Guðmundsson ställer inte upp för omval till alltinget nästa höst. Beslutet innebär att Gröna vänsterns toppkandidat i den södra valkretsen lämnar politiken fem år efter att han valdes in i alltinget. Hólmfríður Árnadóttir har redan meddelat att hon vill bli den som toppar partiets lista i valet i september 2021.

När Ari Trausti Guðmundsson valde att kandidera till alltinget 2016 var det givet att han skulle få en framskjuten placering på Gröna vänsterns lista i den södra valkretsen. För de allra flesta islänningar var han ett bekant ansikte. Han toppade också valsedeln i den södra valkretsen både 2016 och 2017. Sedan 2016 har han varit partiets enda representant i alltinget från valkretsen.

Han har en bakgrund som geolog men hade i årtionden gjort sig känd som författare av såväl skönlitteratur som fackböcker om natur, miljö och geologi. Han hade gjort en rad dokumentärer om Islands geologi och vulkaniska system. Och han fick i medierna ofta kommentera vulkanisk och seismisk aktivitet.

Ari Trausti Guðmundsson var dessutom mellan 1973 och 1985 ordförande för Einingarsamtök kommúnista - som senare blev Kommúnistasamtökin. Även om den kommunistiska rörelsen på Island var splittrad och präglades av bittra falangstrider var han för många inom Gröna vänsterns vänsterflygel en symbol för en politisk hemvist till vänster om Socialdemokraterna.

Men Ari Trausti Guðmundsson ställer inte upp för omval nästa höst. Han skriver i ett pressmeddelande att han kommer att sakna politiken och arbetskamraterna men att det har blivit dags att göra andra saker. Han hyllar också partiets tre ministrar i den sittande regeringen:

"Det har varit en ära att arbeta med de duktiga medkämparna i Gröna vänsterns alltingsgrupp, rörelsens andra medlemmar och människor både inom och utanför Gröna vänstern över hela landet. Katrín [Jakobsdóttir] har varit oerhört stark, rättrådig och pålitlig som statsminister och Svandís [Svavarsdóttir] och Guðmundur Ingi [Guðbrandsson] väldigt flitiga, skarpsynta och effektiva."

Det finns ingen självskriven toppkandidat efter Ari Trausti Guðmundsson. Hólmfríður Árnadóttir har redan meddelat att hon vill stå överst på Gröna vänsterns lista i nästa val. I dag arbetar hon som rektor i Sandgerði. Hon är också ordförande i partiets regionförening på Suðurnes. Hon skriver på Facebook att hon bland annat vill prioritera sjukvården samt frågor rörande barn och familjepolitik.

Här kan du läsa mer om Ari Trausti Guðmundsson.

Gräsänder separerar - men fortsätter äta på Hlöllabátar

I nästan tio år har gräsänderna Andrés och Andrésína tiggt bröd på Hlöllabátar på Ingólfstorg i Reykjavík. Det gör de fortfarande - men efter att ha varit ett par som parkerat på torget för att få föda kommer de nu var för sig. Guðjón Þór Valsson, som jobbar på snabbmatsrestaurangen, säger i Fréttablaðið att personalen undrar vad som har hänt.

I centrala Reykjavík finns både vilda och tama djur - i synnerhet katter - som är en självklar del av stadslivet. På Ingólfstorg finns snabbmatsrestaurangen Hlöllabátar där menyn domineras av mackor. Där har gräsänderna Andrés och Andrésína varit trogna gäster i snart ett årtionde.

Guðjón Þór Valsson jobbar på Hlöllabátar. Han berättar att hanen Andrés har för vana att hoppa upp på fönsterbrädan vid serveringsluckan. Det är så han meddelar att han är på plats. Och med åren har han lärt sig att han kan räkna med att få bröd av personalen. Länge hade han sällskap av honan Andrésína:

"Han såg alltid till så att hon fick de första smulorna och började inte äta själv förrän hon hade blivit mätt. Han tog kanske några enstaka brödsmulor men bara om han såg att hon vände sig bort."

Men nu har något hänt. Gräsänderna ser ut att ha blivit gräsänklingar. Guðjón Þór Valsson säger i Fréttablaðið att Andrés och Andrésína fortsätter att hålla till vid Hlöllabátar. Nu kommer de dock var för sig och tigger bröd:

"Detta är mycket konstigt. De kommer aldrig tillsammans längre och de få gånger det händer då håller sig Andrés på lämpligt avstånd. ... Vi är rädda att de har skilt sig. Han vågar inte komma nära henne längre."

Här kan du läsa mer om gräsänderna vid Hlöllabátar.

Dagens citat

"När jag slutade i politiken bestämde jag mig för att bara göra det som jag tyckte var roligt. Man har en sådan benägenhet att definiera sig i en viss roll, men då finns risken att man begränsar sig och utestänger så mycket bra. Jag har också insett att ingen är oersättlig. Det finns alltid tillräckligt med bra människor som kan ta över."

Eygló Harðardóttir, tidigare alltingsledamot för Framstegspartiet, i Stundin om beslutet att lämna politiken.

Fyra av tio vill skrota isländska namnnämnden

Justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir vill lägga ned Mannanafnanefnd. Och fyra av tio islänningar håller med. Även de vill skrota den nämnd som beslutar om vilka för- och mellannamn som ska vara tillåtna på Island. Tre av tio motsätter sig en nedläggning. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Frågan om en ny namnlag har de senaste åren varit aktuell gång på gång. Hittills är det regeringskriser och ministrar som försvunnit som stoppat förändringarna. Nu är det justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir som står bakom ett nytt förslag till namnlag.

Förslaget innebär stora förändringar av isländskt namnskick. Hon vill lägga ned Mannanafnanefnd, den nämnd som beslutar om vilka för- och mellannamn som ska tillåtas. Kraven på att personnamn ska stavas enligt isländska normer och böjas enligt isländskans grammatiska mönster slopas.

Staten ska fortfarande kunna stoppa namn som kan uppfattas som stötande eller nedsättande. Men sådana ärenden ska hanteras av myndigheter och inte av en särskild nämnd.

Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir vill även slopa förbudet mot att ta upp nya efternamn. I praktiken innebär det att systemet med patronymikon och metronymikon - ett slags "efternamn" som bildas till faderns eller moderns förnamn - avskaffas. Hädanefter ska även nybildade efternamn kunna gå i arv.

Men det är inte givet att förslaget får majoritet. Inom Gröna vänstern - ett av de tre regeringspartierna - är flera ledamöter tveksamma. De befarar att förslaget skulle hota det isländska namnskicket och det isländska språket. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, har på Facebook anklagat justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir för att försöka förstöra traditioner.

Eiríkur Rögnvaldsson, professor emeritus i isländska vid Háskóli Íslands, avfärdar den här typen av kritik i ett remissvar. Det isländska namnskicket med patronymikon och metronymikon är visserligen en långvarig tradition - men långt ifrån unik. Och när det på Färöarna blev fritt att ta nya efternamn var det inte alls så att patronymikon och metronymikon försvann.

Han har också kritiserat debattörer som hävdar att en liberalisering av namnlagen skulle hota det isländska språket. I stället anser Eiríkur Rögnvaldsson att dagens system är diskriminerande. De förnamn som var godkända före 1925 - då det blev förbjudet att ta upp nya efternamn - får föras vidare. Dessa namn har en stark överklasstämpel. Men det är inte rimligt att vissa ska få välja namnprincip medan andra är tvingade att följa reglerna.

Förslaget har ett ganska starkt stöd. Hela 42,8 procent anser att Mannanafnanefnd bör läggas ned medan 29,9 procent vill behålla nämnden. Övriga 27,3 procent är varken positivt eller negativt inställda till en avveckling.

Kvinnor är något mer positiva än män till en nedläggning. Även yngre islänningar förespråkar oftare en skrotning av nämnden.

Bland anhängare till Renässans, Piratpartiet, Socialdemokraterna och Folkets parti är en majoritet för en nedläggning. Bland sympatisörer till Självständighetspartiet och Gröna vänstern är läget jämnt. Och bland anhängare till Centerpartiet och Framstegspartiet är motståndarna i majoritet.

Här kan du läsa mer om förslaget till ny namnlag.

Statsepidemiolog befarar ny coronavåg på Island

En mindre ökning av antalet bekräftade fall av coronaviruset. Och en växande andel smittade som inte redan var i karantän samtidigt som det blivit allt svårare att spåra smittkällan. Flera nya fall kan dock kopplas till fester och köpcentrum. Nu befarar statsepidemiologen Þórólfur Guðnason att smittspridningen på Island kan vara på väg in i en ny fas.

På Island rapporterades i går elva nya fall av coronaviruset. Samtliga var hemmahörande i huvudstadsregionen. Bara tre av de smittade var redan i karantän. Dessutom var det fyra personer som testade positivt vid gränsen.

De två senaste dagarna har majoriteten av de nya fallen gällt personer som inte suttit i karantän. Det är en utveckling som oroar statsepidemiologen Þórólfur Guðnason. Under gårdagens presskonferens sade han att de nya fallen skulle kunna peka på en ökad samhällsspridning av viruset.

Reproduktionstalet har stigit i veckan. Nu är det över 1,5 - vilket betyder att det är troligt med fler nya fall de närmaste dagarna.

Þórólfur Guðnason beskrev läget som bekymmersamt. Många av de nya fallen kunde kopplas till köpcentrum och fester som hölls i helgen. Andra var personer som hade varit ovarsamma i karantän och därigenom bidragit till smittspridning.

Men i flera fall var det inte möjligt att hitta den ursprungliga smittkällan. Att den inte går att identifiera kan innebära att smittan har spridits i flera led - och det kan vara ett tecken på samhällsspridning.

Þórólfur Guðnason sade att Island nu stod vid ett vägskäl. Samtidigt som det fanns ett starkt tryck på lättnader kunde smittan vara på väg in i en ny fas. Han tyckte dessutom att det fanns tydliga signaler om att många hade börjat bry sig mindre om de restriktioner som fortfarande gäller.

Han lämnade i går förslag på nya restriktioner till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Han har dock inte presenterat innehållet i förslaget.

Nya regler kommer tas i bruk den 2 december. Þórólfur Guðnason har tidigare sagt att han kommer att rekommendera att vissa restriktioner avvecklas. Men i går sade han att han kunde tänka sig att revidera förslaget om smittspridningen fortsatte att öka.

Inför dagens svarta fredag har flera köpcentrum i bland annat Reykjavík och Kópavogur utökat öppettiderna och anlitat fler vakter. Syftet är att det inte ska bli trångt i butikerna.

Rögnvaldur Ólafsson, biträdande polischef, sade under gårdagens presskonferens att han bad konsumenter att ha i åtanke att det gick utmärkt att handla på nätet. Han undrade också om det var klokt att riskera egen och andras hälsa för en rabatt på någon vara.

Nu är det 166 smittade som hålls i isolering. Totalt 45 coronapatienter vårdas på isländska sjukhus - varav två ligger på intensivvårdsavdelning. Dessutom är 446 personer i karantän och 846 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Ibland har vi trist offroad-körning där människor inte orkar parkera bilen på parkeringsplatsen. Jag minns en som ville vara för sig själv eftersom han tyckte att det var för mycket bilar på parkeringsplatsen."

Hlyn­ur Þrá­inn Sig­ur­jóns­son, parkvärd i nationalparken Vatnajökull, i Morgunblaðið om besökare som trots att det finns lediga platser parkerar i terrängen i stället för på parkeringsplatser.

Enda butiken i Kirkjubæjarklaustur läggs ned vid nyår

Den enda butiken i Kirkjubæjarklaustur läggs ned vid årsskiftet. Skälet till att Kjarval bommar igen är dålig lönsamhet. Beslutet innebär att invånarna får sju mil till närmaste livsmedelsbutik i Vík í Mýrdal. Beskedet kommer trots att det finns långt gångna planer på att bygga ut samhället på södra sidan av älven Skaftá.

De senaste åren har det blivit allt trängre i Kirkjubæjarklaustur. Nybyggena i det sydisländska samhället har varit få. Samtidigt har den växande turismen ökat efterfrågan på bostäder. I dag bor omkring 150 personer i själva samhället.

Bostadsbristen gjorde det svårt för företagare i turistbranschen att rekrytera personal. Ägarna av Hótel Klaustur har långt gångna planer på ett nytt bostadsområde på södra sidan Skaftá. I dag ligger själva samhället på älvens norra sida.

Arbetet med att ta fram en ny detaljplan pågår. Ägarna skissar på ett fyrtiotal småhus med en boarea på 70 till 120 kvadratmeter. Tanken var inledningsvis att den egna personalen behövde hälften av de nya bostäderna.

Men hur det nu kommer att gå med planerna är osäkert. Turismen har varit motorn i utvecklingen på orten. Om inte den återhämtar sig efter coronapandemin är det tveksamt om efterfrågan är så stor att den motiverar ett helt nytt bostadsområde.

Nu kommer nästa motgång för Kirkjubæjarklaustur. Kjarval meddelade i veckan att butiken på orten stängs vid årsskiftet. När kommunen fick beskedet hade Kjarval redan sålt lokalerna. Beslutet innebär att den enda dagligvaruhandeln på orten försvinner.

Butiken kämpar mot dålig lönsamhet. Innan coronapandemin svarade turister för en stor del av omsättningen.

Kjarval har i dag bara två butiker - där den andra finns i Hella. Tidigare fanns butiker även i Vík í Mýrdal, Hvolsvöllur och Þorlákshöfn. De har dock omvandlats till andra varumärken inom Festi, den koncern som äger Kjarval samt andra butikskedjor som Krónan, Elko och N1.

Nedläggningen i Kirkjubæjarklaustur betyder att invånarna nu får sju mil till närmaste butik i just Vík í Mýrdal. Eva Björk Harðardóttir, kommunchef i Skaftárhreppur, säger till Vísir att hon är missnöjd med hur Kjarval har hanterat stängningen:

"Det här är ett hårt slag. ... Jag och vi är huvudsakligen missnöjda med kort varsel och att de hade sålt huset innan de hade möte med kommunfullmäktige. Detta är för kort varsel för att det ska vara möjligt att reagera genom att få en ny entreprenör till bygden. Vi kommer dock göra allt som står i vår makt för att invånarna ska ha tillgång till den nödvändiga service som en livsmedelsbutik är."

Kommunfullmäktige i Skaftárhreppur ska ta upp frågan på dagens sammanträde.

Islands civilförsvarschef smittad av coronaviruset

Civilförsvarschefen Víðir Reynisson har smittats av coronaviruset. Han smittades av sin hustru - men hur hon drabbats av coronaviruset har smittspårarna inte lyckats utreda. Víðir Reynisson hade varit i karantän sedan i måndags innan han testade positivt i går. Sedan viruset drabbade Island har han ingått i ledningen för att bekämpa smittspridningen.

Så gott som dagligen har isländska myndigheter kallat till presskonferenser för att informera om kampen mot coronaviruset. I den fasta trion - som är med på nästan samtliga presskonferenser - ingår statsepidemiologen Þórólfur Guðnason, civilförsvarschefen Víðir Reynisson och Alma D. Möller, som är generaldirektör för Embætti landlæknis.

Men de senaste dagarna har Víðir Reynisson inte varit på plats. I måndags sattes han i karantän sedan hans fru testat positivt för coronaviruset. Han blev själv testad i går - och svaret blev positivt.

Under dagarna i karantän bodde Víðir Reynisson på hotell. Men i går flyttade han hem eftersom både han och hustrun smittats av viruset.

Smittspårarna har klarlagt att Víðir Reynisson smittades av hustrun. Men smittspårarna har inte lyckats spåra den ursprungliga smittkällan. Víðir Reynisson sade i går att han trodde att hon kunde ha smittats genom att exempelvis ha tagit på något föremål där viruset fanns.

Under gårdagen var Víðir Reynisson symtomfri.

Víðir Reynisson hade varit i karantän vid två tidigare tillfällen. Þórólfur Guðnason och Alma D. Möller är inte i karantän eftersom de inte hade träffats under de 48 timmar som tros ha föregått det tillfälle då han smittades.

Þórólfur Guðnason sade under gårdagens presskonferens att han inom de närmaste dagarna kommer att lämna förslag på nya restriktioner till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Tidigare var tanken att rekommendationerna skulle gälla fram till nyår. Men han sade att det är troligt att han föreslår regler för tiden från den 2 december och fram till julhelgen. I praktiken öppnade han för särskilda regler just under jul- och nyårshelgerna.

På Island rapporterades i går sju nya fall av coronasmitta. Bara två av dem var i karantän. Dessutom var det två personer som testade positivt för viruset vid gränsen.

Nu är det 176 smittade som hålls i isolering. På isländska sjukhus vårdas 45 coronapatienter - varav två ligger på intensivvårdsavdelning. Ytterligare 291 personer är i karantän och 878 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Vi har inte höjt priset på många år och vi blev tvungna till det nu. Lönekostnaderna har stigit en bra bit över 40 procent av intäkterna."

Guðrún Kristmundsdóttir, vd för Bæjarins beztu pylsur, i Fréttablaðið om att korvkiosken nu har höjt priset för en varmkorv med alla tillbehör från 470 till 500 isländska kronor.

Vinteröppet på Hótel Flókalundur för första gången

För första gången sedan Hótel Flókalundur byggdes är det öppet även på vintern. Men det är inte turismen som ligger bakom beslutet. De som bor på hotellet i vinter arbetar med att bygga den nya vägen över Dynjandisheiði. I stället för att resa baracker valde Íslenskir aðalverktakar att använda hotellet i stället för att resa baracker, rapporterar Vísir.

Hótel Flókalundur i Västfjordarna byggdes i slutet på 1960-talet. Flókalundur ligger vid vägskälet där vägen till södra Västfjordarna sträcker sig längs Barðaströnd och passerar färjeläget Brjánslækur samt där vägen till nordvästra Västfjordarna klättrar över Dynjandisheiði.

Vägen över Dynjandisheiði öppnades 1959. Den byggdes inte för att vara öppen hela året. Ofta snöar den igen tidigt på vintern och öppnas inte förrän sent på våren. Den högsta punkten är 600 meter över havet.

Eftersom vägarna ofta är svår- eller oframkomliga har vinterturismen i regionen aldrig varit stor. Hótel Flókalundur brukar öppna omkring den 15 maj och stänga runt den 20 september. I år stängde hotellet redan den 1 september på grund av coronapandemin. Eftersom gränsen då i praktiken var stängd och islänningarnas semestrar var slut var det inte många ute på vägarna.

Men några veckor senare öppnade Hótel Flókalundur på nytt. För första gången på över 50 år välkomnar hotellet gäster även under vintern.

Förklaringen är det nyligen påbörjade vägbygget över Dynjandisheiði. Den gamla grusvägen ska ersättas av en asfalterad väg med ny sträckning som ska kunna hållas öppen året runt. Arbetet utförs av Íslenskir aðalverktakar. Bygget pågår just nu bara ett par kilometer från Flókalundur.

I stället för att resa baracker för de anställda valde Íslenskir aðalverktakar att hyra in sig på Hótel Flókalundur. Sævar Pálsson, en av hotellets ägare, säger till Vísir att även andra gäster är välkomna:

"Det här är naturligtvis först och främst för entreprenörerna här. Men vi avvisar ingen."

Den nya vägen över Dynjandisheiði blir den sista länken i en ringväg runt Västfjordarna som tidigare bara varit framkomlig under somrarna. Sævar Pálsson säger till Vísir att han hoppas att vägen kan leda till att hotellet i framtiden kan hållas öppet året runt:

"Ja, jag hoppas att det blir så. Men det dröjer några år till dess. Men jag hoppas att det blir så i framtiden."

Här kan du läsa mer om Hótel Flókalundur.

Struntade i coronatest - döms till fängelse i 30 dagar

När två albanska män skulle resa från flygplatsen i Keflavík avslöjades de med falska id-handlingar. Dessutom hade de struntat i att dyka upp till det andra coronatestet efter inresan till Island. I stället för att återvända hem döms de till 30 dagars fängelse. De ska dessutom betala 200 000 isländska kronor var i böter.

Nio nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går. Av dessa var det fyra som inte tidigare var i karantän. Dessutom upptäcktes sju nya fall av coronasmitta vid gränsen.

Nu är det 186 smittade som hålls i isolering. På sjukhus vårdas 43 coronapatienter - varav två ligger på intensivvårdsavdelning. Dessutom är 246 personer i karantän och 880 personer i inresekarantän.

Tendensen är att smittspridningen på Island fortsätter att minska. Andelen nya fall har de senaste veckorna tillhört de lägsta i Europa. Utvecklingen gör att det är troligt att vissa restriktioner avvecklas den 2 december.

Men inresereglerna blir kvar åtminstone till den 1 februari. Det innebär att resenärer ställs inför valet mellan två veckors karantän eller dubbla coronatester - ett vid gränsen och ett fem dagar senare - med karantän i väntan på resultatet från det andra testet.

Nu har två män dömts för att ha struntat i det andra coronatestet. Det rör sig om två albanska män som kom till Island den 26 september via flygplatsen i Keflavík. De kunde resa in i landet utan problem.

När de skulle lämna Island den 4 oktober stoppades de i passkontrollen i Keflavík. Då visade männen upp falska id-handlingar där de utgav sig för att vara slovenska medborgare.

I samband med att männens uppgifter kontrollerades visade det sig att de inte hade dykt upp till det andra coronatestet efter inresan. Bägge testade negativt för viruset vid inresan men bröt alltså mot smittskyddslagen genom att inte ta ett nytt prov fem dagar senare.

Nu döms bägge männen i Héraðsdómur Reykjaness till 30 dagars fängelse för brott mot smittskyddslagen och dokumentförfalskning. De ska dessutom betala 200 000 isländska kronor var i böter. Om böterna inte har betalats inom fyra veckor omvandlas de till ett fängelsestraff på ytterligare fjorton dagar.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island samt här och här kan du läsa domarna mot de två männen.

Dagens citat

"Vad gör en vice ordförande i ett politiskt parti? Jag är inte så säker på att det i alla avseenden är ett nödvändigt ämbete."

Ólafur Ísleifsson, alltingsledamot för Centerpartiet, i RÚV om partiets beslut att avskaffa posten som vice ordförande vilket ledde till att Gunnar Bragi Sveinsson i praktiken fick behålla uppdraget utan att behöva utmanas av Vigdís Hauksdóttir - läs mer här.

Ingen coronasmitta på isländska minkfarmer

Inga spår av coronaviruset har upptäckts på någon av Islands nio minkfarmer. Matvælastofnun har de senaste dagarna tagit prover på samtliga gårdar. Inget av de testade djuren av smittade av viruset. Regeringen har ändå skärpt reglerna för minkhållningen i landet. Socialdemokraten Ágúst Ólafur Ágústsson anser att hela näringen bör avvecklas.

Beskedet om utbredd coronasmitta och ett muterande virus på minkfarmer i Danmark skapade snabbt oro för en liknande situation på Island. I landet finns omkring 15 000 minkar fördelade på nio gårdar.

Matvælastofnun beslutade att genomföra tester på samtliga minkfarmer. Provtagningen gjordes på slumpvis utvalda djur. Samtliga provsvar var negativa. Det uppger myndigheten i ett pressmeddelande.

I samband med det danska larmet införde regeringen speciella regler för minkfarmer. Transport av levande minkar förbjöds. Det infördes också förbud mot besök på minkfarmer som inte var nödvändiga. Kraven på individuella smittskyddsåtgärder skärptes. Ingen som hade symtom på covid-19 fick gå in bland minkarna. Alla besökare skulle registreras.

Dessutom stoppades all utställning av minkar - vilket gjorde att djurparken i Reykjavík inte längre kunde visa upp djuren.

Einar E. Einarsson, ordförande för branschföreningen Samband íslenskra loðdýrabænda, äger själv en av landets nio minkfarmer. Han sade till Vísir inför provtagningen att han inte trodde att det skulle finnas någon smitta bland djuren. Han trodde inte heller att regeringen skulle ta steget att avliva djur på samma sätt som i Danmark.

Låga priser på världsmarknaden har de senaste åren lett till att en rad minkfarmer har lagts ned. Så sent som 2014 fanns 31 gårdar på Island. Minkfarmning blev tillåtet på nytt 1998 efter att ha förbjudits 1950.

Socialdemokraten Ágúst Ólafur Ágústsson vill lägga ned näringen. Han skriver på Facebook att den i dag sysselsätter färre än 30 personer. Han anser att det är ett litet pris för en så stor risk som minkfarmerna innebär:

"Jag vill också hävda att avel av minkar på grund av deras päls är en total anakronism och inte förenligt med nutiden när det gäller djurskydd. Djuren avlas i små burar vilket inte på något sätt är naturligt."

Nyligen tog han upp frågan i alltinget. Han vände sig till miljöminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson med en uppmaning om att erbjuda minkfarmare avvecklingsstöd för att lägga ned verksamheten:

"Jag anser inte att miljöfrågor enbart ska handla om sten och terräng utan även om djur vilket så sannerligen har saknats här i landet. Upphör med denna pälsdjursavel på Island, herr talman. Pälsar är ingen nödvändighetsvara."

Regeringen har dock inte visat något intresse för att verka för att avveckla näringen.

Minister får införa utegångsförbud på Island

Hälsovårdsministern får möjlighet att införa utegångsförbud. Men det är en åtgärd som bara ska tillämpas i en nödsituation när det är avgörande att förhindra smittspridning. Utegångsförbudet är en av nyheterna i det förslag till ny smittskyddslag som hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir presenterade i går.

De senaste veckornas skärpta restriktioner har gett resultat. De nya fallen blir allt färre och antalet coronapatienter på sjukhusen minskar dag för dag.

Bara tre nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går - vilket var det lägsta antalet på drygt två månader. En av de smittade var inte redan i karantän. Ytterligare elva personer testade positivt vid gränsen.

Nu är det 198 smittade som hålls i isolering. Det är 45 coronapatienter som vårdas på sjukhus - varav två ligger på intensivvårdsavdelning. Ytterligare 220 personer är i karantän och 806 personer i inresekarantän.

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir lade i går fram ett förslag till ny smittskyddslag. I den nya lagen definieras begrepp som isolering, sammankomstförbud och smittspårning.

Enligt förslaget ska hälsovårdsministern få möjlighet att utfärda utegångsförbud. En sådan åtgärd ska dock bara tillämpas i "absoluta nödsituationer". Utegångsförbudet ska kunna användas för att förhindra smittspridning av en farlig sjukdom.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason sade under gårdagens presskonferens att han förbereder nya rekommendationer för de restriktioner som ska gälla från och med den 2 december. Det kommer troligen att bli vissa lättnader - men för att inte riskera nya utbrott kommer reglerna att fortsätta vara förhållandevis hårda.

Dessa restriktioner kommer sannolikt att gälla året ut. Þórólfur Guðnason förbereder också allmänna riktlinjer för julfirandet.

Civilförsvarschefen Víðir Reyn­is­son uppmanade islänningar i utlandet att resa hem senast den 18 december. Då hinner de genomgå de dubbla coronatesterna och fem dagars karantän till den 23 december. Den som återvänder till Island senare än så får räkna med att sitta i karantän under själva julhelgen.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"1. Släppa in glädjen i restriktionernas och covid-19:s miljö.

2. Visa att det är möjligt att ha roligt inom ramarna för grundskolornas smittskyddsregler.

3. Göra den kollektiva kraften konkret.

4. Stärka hela skolsamhället.

5. Dansundervisning.

6. Ökad rörelse.

7. Väcka uppmärksamhet för smittskydd."

Réttarholtsskóli i Reykjavík om målet med att arrangera och filma ett coronaanpassat dansnummer till "Jerusalema".

Centerpartiet skrotar vice ordförande - utmanare stoppad

Slaget om posten som vice ordförande i Centerpartiet blev aldrig av. Under lördagens landsmöte valde partiet att avveckla uppdraget. Därmed får Gunnar Bragi Sveinsson fortsätta i samma roll - medan utmanaren Vigdís Hauksdóttir inte får möjlighet att vinna duellen. Hon valde därefter att inte kandidera till partistyrelsen.

Inför lördagens landsmöte stod det klart att två personer kandiderade till uppdraget som vice ordförande i Centerpartiet. Alltingsledamoten Gunnar Bragi Sveinsson utmanades av Vigdís Hauksdóttir, som är partiets ledamot i kommunfullmäktige i Reykjavík.

En hel del pekade på att hon skulle ha goda möjligheter att vinna duellen. Gunnar Bragi Sveinsson har varit ifrågasatt ända sedan skandalen på Klaustur i Reykjavík för två år sedan. Under en barrunda hånade han kvinnor och olika minoritetsgrupper, berättade om sina sexfantasier med kvinnliga politiker och skröt om hur han hade kohandlat med ambassadörsposter.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson grundade Centerpartiet 2017 när han hade petats från ordförandeposten i Framstegspartiet. En av dem som följde honom till det nya partiet var Gunnar Bragi Sveinsson. Även han hade hamnat i onåd hos partiets maktbas i Skagafjörður. Utan partibytet hade han sannolikt mist sin plats i alltinget.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har i praktiken närmast oinskränkt makt i Centerpartiet. Han är den självklara ledaren och den som utformar partiets politik. Gunnar Bragi Sveinsson har alltid varit en av hans mest lojala partikamrater. Vigdís Hauksdóttir är mer oberäknelig och agerar oftare på egen hand.

Det blev alltså inget av valet av ny vice ordförande. Innan valet skulle göras presenterades ett förslag till ny partiorganisation. Posten som vice ordförande slopades. I stället skulle partiets gruppledare i alltinget fungera som vice ordförande i ordförandens frånvaro. Gruppledare är i dag Gunnar Bragi Sveinsson.

Förslaget klubbades med 85 procent av rösterna. Gunnar Bragi Sveinsson fungerar därmed alltjämt som vice ordförande - även om uppdraget formellt har lagts ned.

Inför omröstningen sade Vigdís Hauksdóttir till RÚV att hon ansåg att Centerpartiet borde ha samma organisation som övriga partier i alltinget. Hon hävdade att den traditionella rollfördelningen med en ordförande och en vice ordförande hade många fördelar:

"Vissa vågar kanske inte ta strid om posten som vice ordförande. ... Jag tycker att alla partiers struktur på Island borde vara likadana. Men det är bara min åsikt. Jag har bara en röst."

Efter omröstningen sade hon till RÚV att hon inte tänkte kandidera till partistyrelsen. Vigdís Hauksdóttir skulle i fortsättningen koncentrera sig på kommunpolitiken i Reykjavík.

Nyordningen beskrevs inför omröstningen som en demokratisering av organisationen. Partistyrelsen utökades samtidigt från fyra till sex ledamöter. Varje ledamot i styrelsen blev också ansvarig för ett politiskt område.

Men det var inte enbart så som nyheten togs emot. Genast började en diskussion om att beslutet innebar ökad makt för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson samtidigt som en mer oförutsägbar politiker ratades till förmån för en lojal partikamrat.

Här kan du läsa mer om Vigdís Hauksdóttirs kandidatur.

Island fortsätter coronatesta vid gränsen till 1 februari

Coronatesterna vid gränsen blir kvar åtminstone till 1 februari nästa år. Det beslutade regeringen i fredags. Resenärer fortsätter att ställas inför två alternativ vid inresan - två veckors karantän eller dubbla coronatester med fem dagars karantän. Men från och med den 10 december börjar Island acceptera coronaintyg från EES-området.

Sedan Island skärpte inresereglerna den 19 augusti har turismen i princip utraderats. I snitt är det ett par flyg om dagen som lyfter och landar i Keflavík. Då infördes krav på två veckors karantän eller dubbla coronatester med fem dagars karantän. De flesta väljer de senare alternativet. Bara 2,6 procent föredrar två veckors karantän.

I dag kostar coronatestet vid gränsen 9 000 isländska kronor vid förskottsbetalning och 11 000 vid betalning på plats. Men den 1 december slopas avgiften. Skälet är att vissa som har valt två veckors karantän har struntat i reglerna och visat sig vara smittade av coronaviruset. Förhoppningen är att fler fall nu ska upptäckas vid gränsen när testerna blir kostnadsfria.

Dagens inreseregler blir kvar till den 1 februari nästa år. Det beslutade regeringen i fredags. Förslaget presenterades av statsminister Katrín Jakobsdóttir.

Beslutet om hur reglerna ska se ut därefter ska presenteras senast den 15 januari. Det uppger regeringen i ett pressmeddelande.

Den 10 december börjar Island acceptera coronaintyg från EES-länder. Den som då kan visa upp ett intyg på att ha insjuknat i covid-19 och tillfrisknat är då undantagen från kravet på testning och karantän. Tidigare har Island enbart accepterat intyg utfärdade av de egna myndigheterna.

De tre senaste dagarna har 30 nya fall av coronasmitta rapporterats på Island. Av dessa var det åtta som inte redan var i karantän. Ytterligare 25 har testat positivt för coronaviruset vid gränsen.

Nu är det 205 smittade som hålls i isolering. Det är 52 coronapatienter som vårdas på sjukhus - varav alla utom en, som vårdas på sjukhuset i Akureyri, ligger på Landspítali i Reykjavík.

Ytterligare 205 personer är i karantän och 749 i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Naturligtvis har jag ambitionen att bilda regering och leda den efter valet. Det är ingen tvekan om den saken."

Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, i en direktsänd frågestund på Facebook där han besvarade medlemmarnas frågor.

Reykhólar kan få ny butik efter nyår

En knapp timme till Hólmavík och en timme till Búðardalur. Så långt har invånarna i Reykhólar till närmaste livsmedelsbutik sedan Hólabúð stängde i slutet på september. Dålig lönsamhet orsakad av utflyttning och minskad turism var skälet till att ägarna gav upp. Men efter nyår öppnas sannolikt en ny butik på orten.

Efter att ha drivit Hólabúð i fem år gav ägarna upp i september i år. Butiken var inte längre lönsam när turisterna försvann och flera familjer flyttade från Reykhólar i södra Västfjordarna. När de öppnade butiken hade orten varit utan dagligvaruhandel i några månader.

Sedan dess har invånarna fått ta sig till Hólmavík eller Búðardalur för att handla. Bägge orterna ligger ungefär en timme bort. Andra åker ända till Borgarnes två timmar bort där det finns lågprisbutiker.

Men Ingibjörg Birna Erlingsdóttir, kommunchef i Reykhólahreppur, säger till Vísir att hon tror att orten inte kommer att vara utan butik så länge. Det finns intresserade som har hört sig för om att öppna på nytt. Förhoppningen är att det sker strax efter nyår:

"Det här är inte slutet. Dörrar öppnas när andra stängs. ... Men förhoppningsvis blir det möjligt att handla mat i Reykhólar väldigt snart efter årsskiftet."

Hon beskriver nedläggningen av Hólabúð som "ett hårt slag". Ingibjörg Birna Erlingsdóttir säger till Vísir att läget kommer att bli ännu besvärligare när vintern kommer på riktigt:

"Det här är inte en bekväm situation och det blir naturligtvis sämre. Vi har haft bra väder hittills. Det har inte varit halka eller annat. Men när det kommer snö och halka då förändras naturligtvis förutsättningarna och då blir det här mycket svårare."

Här kan du läsa mer om butiken i Reykhólar.

Statsepidemiolog: Smittsamt virus kan sprida sig plötsligt

Den virusstam som har härjat på Island sedan mitten på september kan inte ha legat i dvala i en månad. Det hävdar alltingsledamoten Sigríður Á. Andersen. Och därför gör hon gällande att coronaviruset inte heller kan vara så smittsamt. Men statsepidemiologen Þórólfur Guðnason avvisar resonemangen. Det är inom vetenskapen väl känt att virus kan ligga vilande för att plötsligt börjar spridas.

Sigríður Á. Andersen, alltingsledamot för Självständighetspartiet, är tillsammans med partikamraten Brynjar Níelsson de två alltingspolitiker som varit mest kritiska mot regeringens sätt att hantera coronakrisen. De hävdar bland annat att åtgärderna är oproportionerliga eftersom de slår hårt mot både ekonomi och folkhälsa.

Bägge ingår dessutom i nybildade gruppen Út úr kófinu. I programförklaringen hävdar medlemmarna att restriktionerna för att förhindra smittspridning på längre sikt orsakar större skada än coronaviruset. De förespråkar bland annat öppna gränser och färre inskränkningar av människors vardag.

Den tredje vågen av coronasmitta på Island inleddes i mitten på september. Den virusstam som då drabbade landet fördes in en månad tidigare av två franska turister. Men att det inte finns några kända fall av smitta från samma stam under samma tid gör att Sigríður Á. Andersen ifrågasätter att viruset kan ha legat i dvala i en månad. Hon säger till Vísir att viruset då inte borde kunna vara så farligt:

"Man har hävdat att smittan som vi har i dag kan spåras till två franska turister som kom innan landet stängdes. Men när jag har frågat om de franska turisternas ankomst till landet så verkar ingen ha tagit notis om viruset de hade i en hel månad. Jag har fått svaret att viruset kan ligga och slumra - bara undangömt - i en hel månad."

Men Þórólfur Guðnason säger till Vísir att det är exakt så som smittsjukdomar kan fungera. Analysen av virusstammarna visar att just denna stam tveklöst kan härledas till de franska turisterna. För den som är kunnig i ämnet är det inte underligt att ett virus kan vara mer smittsamt vid olika tidpunkter:

"Och vi vet det också att smittsjukdomar - och det finns inget tvivel om detta hos dem som noga följer smittsjukdomar och dess epidemiologi - att influensan till exempel beter sig så att den kanske mäts i obetydlig mängd länge och så plötsligt sprider den sig. Så är smittsjukdomar. Jag känner väl till det från vetenskapen."

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Somliga alltingsledamöter som vid högtidliga tillfällen bekänner sig till fri konkurrens vill inte alls släppa in marknadskrafterna för att bestämma fångstavgifterna, vilket dock är den allmänna regeln på Island exempelvis på hyresmarknaden. Inget system som bygger på undantag och specialregler uppfyller kraven på rimlighet."

Benedikt Jóhannesson, grundare av och tidigare ledare för Renässans, i ett blogginlägg om fiskekvotsystemet på Island.

Vill döpa kyrkan i Akureyri efter nationalskald

När kyrkan i Akureyri byggdes var det åtskilliga som ville namnge den efter poeten Matthías Jochumsson. Men i stället blev namnet kort och gott Akureyrarkirkja. Nu fyller kyrkan 80 år - och enligt prästen Svavar Alfreð Jónsson är det ett skäl till att döpa om kyrkan efter nationalskalden. Han skriver i en debattartikel att den bör kallas Matthíasarkirkja.

Den 17 november 1940 togs den nya kyrkan i centrala Akureyri i bruk. Den ritades av statsarkitekten Guðjón Samúelsson och har sedan dess präglat stadsbilden genom sitt läge. Kyrkan gavs det beskrivande namnet Akureyrarkirkja.

Granne med kyrkan ligger Sigurhæðir, ett hus som byggdes av Matthías Jochumsson. Han bodde i Akureyri mellan 1886 och 1920. Matthías Jochumsson var poet och översättare. Han var också den som skrev "Lofsöngur", den psalm som så småningom skulle bli Islands nationalsång. Det gjorde honom dessutom till något av nationalskald.

Namnvalet ifrågasattes redan från början. Jónas frá Hriflu - en av 1900-talets mest inflytelserika isländska politiker - skrev redan 1940 att många invånare förknippade kyrkan med Matthías Jochumsson. Han ansåg därför att den borde döpas till Matthíasarkirkja i stället för Akureyrarkirkja.

I samband med att kyrkan nu fyller 80 år väcker Svavar Alfreð Jónsson liv i den gamla idén. Han är själv präst i Akureyrarkirkja. Han skriver i ett debattinlägg att ett namnbyte skulle återspegla kyrkans historia:

"Matthíasarkirkja i Akureyri byggdes som ett religiöst konstverk. Må den fortsätta vara platsen vid jakobsstegens slut där tron och konsten förenas i anda av den största konstnären som staden har haft."

Här kan du läsa mer om kyrkan i Akureyri.

Fler islänningar väljer bort kött

Allt fler islänningar konsumerar mindre kött. Och det är dessutom allt fler som väljer bort kött helt och hållet. Det är framför allt unga kvinnor som ratar kött. Fläsk och nötkött är de typer av animaliska livsmedel som flest undviker. Lammkött och kyckling är det något fler som äter. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

En av de senaste årens stora trenddieter på Island är att äta veganskt. I takt med att veganerna har blivit fler har också utbudet av mat helt fri från animaliska produkter ökat. Det är dessutom fler som äter vegetariskt eller åtminstone ibland väljer bort kött.

Den stora majoriteten äter alltjämt kött. Men Gallups undersökningar av islänningarnas matvanor visar att kött minskar i popularitet.

Mellan 2016 och 2018 var det 6,3 procent av islänningar som fyllt 18 år som aldrig åt fläsk. När samma fråga ställdes mellan 2007 och 2009 var det 3,8 procent som ratade fläsk. Andelen som undvek nötkött hade under samma period ökat från 3,8 till 4,5 procent. De islänningar som nobbade kyckling hade ökat från 2,3 till 3 procent. Och de som valde bort lammkött gick från 1,1 till 2,3 procent.

De största förändringarna märks bland kvinnor i åldern 18 till 24 år. Där var det mellan 2016 och 2018 hela 16 procent som aldrig åt nötkött - jämfört med 3,7 procent mellan 2007 och 2009. Det var 14,3 procent som helt avstod från fläsk - mot 5,2 procent för tio år sedan. Andelen unga kvinnor som som ratade nötkött ökade under samma period från 2,8 till 13 procent. Siffran för kyckling gick från 0,9 procent till 10,6 procent.

Här kan du läsa mer om islänningarnas matvanor.

Dagens citat

"In Autumn 2017, having gone to my bedroom in a cabin in my constituency, I watched how Facebook communications brought down Iceland’s government in a matter of hours, the final decision being taken in a hastily summoned late-night meeting following discussions over the internet. Most people heard the news when they woke up the next day but those that followed the online ‘chatter’ had already seen what conclusion had been reached on Facebook even before the formal decision was made."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, skriver i Spiked om 2017 års regeringskris.

Politiker nobbar näringsbeslut: Mjölk är för kalvar

När Hveragerði klubbade nya näringsrekommendationer för skolorna i kommunen avstod Þórunn Pétursdóttir från att rösta. Hon ansåg sig inte kunna ställa sig bakom rådet att barn ska dricka två glas mjölk om dagen. Riktlinjerna borde utgå från näringsämnen - och inte specifika livsmedel. Hon säger till Vísir att mjölk snarare bör drickas av kalvar än av människor.

I kommunalvalet i Hveragerði våren 2018 fick Självständighetspartiet egen majoritet med fyra av sju mandat. Två mandat gick till lokalpartiet Vårt Hveragerði och ett mandat till en lista med framstegspartister och oberoende kandidater. Þórunn Pétursdóttir var en av de två ledamöter som valdes in i fullmäktige för Vårt Hveragerði.

Nyligen beslutade kommunfullmäktige om nya näringsrekommendationer för för- och grundskola. Där sägs det bland annat att barnen ska få en varierad, hälsosam och näringsrik kost. Maten är viktig eftersom barnen tillbringar en så stor del av dagarna i skolan.

De nya riktlinjerna klubbades med sex röster av sju. Þórunn Pétursdóttir var den som bröt enigheten i fullmäktige. Skälet var att det i näringsrekommendationerna ges rådet att barn ska dricka två glas mjölk om dagen.

Þórunn Pétursdóttir reserverade sig mot beslutet. Det var just mjölken som fällde avgörandet:

"Eftersom det föreslås i rekommendationen att barn ska ges rådet att dricka två glas mjölk om dagen för att säkra kalciumintaget kan jag inte drista mig till att stödja rekommendationens godkännande eftersom jag anser att mjölk inte är den bästa möjliga kalciumkällan. I övrigt instämmer jag i rekommendationen."

Hon utvecklar sina argument i Vísir. Þórunn Pétursdóttir anser att det finns många andra kalciumkällor som gröna bladgrönsaker, sesamfrön, bönor och mandlar. Dessutom är mjölkens nyttighet omdiskuterad:

"Jag kan inte bara skriva under på att vi ska rekommendera mjölkdrickande för att säkra kalciumintaget. ... Jag anser att vi snarare borde se till så att skomaten är sammansatt så att den fyller barnens näringsbehov och inte prioritera mjölken framför något annat."

Þórunn Pétursdóttir är laktosintolerant och dricker inte längre mjölk själv. Hon säger till Vísir att motståndet inte bara handlar om prioriteringen:

"Mjölk är för kalvar och inte för barn."

Den nya näringsrekommendationen ska nu införas i kommunens för- och grundskolor samt presenteras för invånarna.

Statsepidemiolog orolig inför julen på Island

Allt färre smittas av coronaviruset på Island. Men statsepidemiologen Þórólfur Guðnason vill att restriktionerna ska avvecklas långsamt. Och han är orolig inför julen. Han befarar att många kommer att glömma hur viktigt det är med individuella smittskyddsåtgärder i samband med firandet. Förebyggande åtgärder på individnivå var fortfarande det viktigaste för att hindra smittspridning.

Bara fyra nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går. Två av dem var inte i karantän. Dessutom var det en person som testade positivt vid gränsen.

Antalet smittade som hålls i isolering fortsätter att sjunka i snabb takt. Nu är det 233 personer som är smittade. Dessutom är 348 personer i karantän och 816 i inresekarantän.

På Landspítali i Reykjavík vårdas 53 coronapatienter. Tre av dem ligger på intensivvårdsavdelning och två av dem vårdas i respirator. På sjukhuset i Akureyri finns en patient på intensivvårdsavdelning.

Smittspridningen på Island är nu bland de lägsta i hela Europa. Men statsepidemiologen Þórólfur Guðnason sade under gårdagens presskonferens att han inte vill se någon snabb avveckling av restriktioner. Han beskrev dem som avgörande för att fortsätta hålla smittan på en låg nivå.

Þórólfur Guðnason sade att den tredje smittvågen på Island hade drivits av folksamlingar inom idrott och andra sociala sammanhang. Därför var det viktigt att fortsätta begränsa sammankomster.

Þórólfur Guðnason var särskilt orolig inför julen. Han befarade att många då skulle glömma uppmaningarna att hålla avstånd och att tänka på smittskydd. Enligt Þórólfur Guðnason var det individuella smittskyddet den enskilt viktigaste faktorn för att förhindra smittspridning.

Han beskrev även läget inom vården som betydligt bättre. Coronapatienterna minskar i antal vilket gör att pandemins effekt på annan sjukvård minskar.

Alma D. Möller, generaldirektör för Embætti landlæknis, sade vid presskonferensen att myndigheten övervägde att publicera särskilda råd inför julhelgen. Tanken var att ge rekommendationer för firandet i hemmen. De kommer i så fall att innefatta bland annat råd för att minska riskerna för smittspridning.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Mackerel and monkfish used to be south of the country. ... But now they are up here or west of the country where it used to be colder."

Kári Þór Jóhansson, som driver fiskbutiken Sjávarfang i Ísafjörður, i New York Times om hur förändrade havstemperaturer påverkar det isländska fisket.

Eyþór Arnalds skuldfri - betalar inte lån för Morgunblaðið

Eyþór Arnalds ser ut att ha fått aktieposten i Morgunblaðið gratis. Bolaget Kattarnef - som ägs av fiskejätten Samherji - har nu avskrivit lånet som kommunpolitikern fick när han köpte aktierna. Samtidigt fortsätter Morgunblaðiðs räckvidd att dala. Nu är det enligt Gallup bara 21,1 procent av islänningarna som läser tidningen.

När Eyþór Arnalds köpte in sig i Morgunblaðið 2017 var det många som höjde på ögonbrynen. Han lånade 257 miljoner isländska kronor för 27 procent av aktierna i den krisande dagstidningen. Lånet fick hans eget bolag Ramses II från Kattarnef - ett bolag som ägs av fiskejätten Samherji som också var säljaren av aktierna.

Morgunblaðið har fortsatt att göra mångmiljonförluster. Utan ständiga kapitaltillskott från storägarna inom fiskeindustrin hade konkursen varit ett faktum för många år sedan. Eyþór Arnalds har dock inte gått in med nytt kapital. Hans andel har därför sjunkit till 22,87 procent.

Nu står det klart att Eyþór Arnalds ser ut att ha fått aktieposten från Samherji utan att ha behövt betala något. Kattarnef har avskrivit lånet - som nu var uppe i 282 miljoner - till Ramses II. Om inte bolaget väljer att begära honom i konkurs eller gör krav på aktierna så har han fått aktieposten kostnadsfritt.

I kommunalvalet i Reykjavík våren 2018 toppade Eyþór Arnalds Självständighetspartiets lista. Då lovade han att han skulle sälja aktierna i Morgunblaðið. Han har dock fortfarande kvar aktierna. Han har tidigare sagt att läget på mediemarknaden gjort det svårt att hitta en köpare.

Inget tyder på att Morgunblaðiðs utveckling skulle kunna vända. Tvärtom fortsätter tidningen att tappa läsare. I oktober var det bara 21,1 procent av islänningarna som läste Morgunblaðið - vilket var den lägsta siffran någonsin i Gallups räckviddsundersökningar.

För att försöka locka läsare och annonsörer delas Morgunblaðið gratis på torsdagar. Hittills har den åtgärden inte gett några resultat.

Det är i synnerhet den yngre publiken som sviker Morgunblaðið. Bland islänningar i åldern 18 till 49 år är det bara 11,4 procent som läser tidningen. En majoritet är alltså 50 år och äldre.

Men det är inte bara Morgunblaðið som ständigt sätter nya bottenrekord. Den gratisutdelade konkurrenten Fréttablaðið når nu 34,1 procent av islänningarna. Även det är tidningens sämsta räckviddssiffra genom tiderna.

Ägarbolaget Torg köpte tidigare i år den krisande endagarstidningen DV. Med ny chefredaktör och ny journalistik skulle tidningens utveckling vändas. Så har det inte blivit. Endast 4,3 procent av islänningarna läser DV. Även det är tidningens sämsta resultat någonsin hos Gallup.

Den enda uppgången noteras för Viðskiptablaðið som nu når 5,3 procent av islänningarna - en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med föregående mätning.

Här kan du läsa mer om Morgunblaðið och Eyþór Arnalds.

26 döda i coronapandemin på Island

Ytterligare en person har avlidit på Landspítali i Reykjavík i sviterna efter covid-19. Nu har coronapandemin totalt krävt 26 människors liv på Island. Men de nya fallen av coronasmitta är alltjämt på låg nivå. Under gårdagen rapporterades elva nya fall av coronaviruset. Bara två av de smittade var inte redan i karantän.

Den tredje vågen av coronasmitta på Island har nu krävt sexton personers liv. En person avled i sviterna av covid-19 på Landspítali i Reykjavík under gårdagsdygnet. Totalt har 26 personer avlidit efter att ha smittats av coronaviruset. Hälften av dessa fall är kopplade till en klustersmitta på det geriatriska sjukhuset Landakot i Reykjavík.

Under gårdagen rapporterades elva nya fall av coronasmitta på Island. Alla utom två var redan i karantän. Ytterligare fyra personer testade positivt för viruset vid gränsen.

Nu är det totalt 267 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 384 personer är i karantän och 853 personer i inresekarantän.

På Landspítali i Reykjavík vårdas 54 coronapatienter. Tre av dem ligger på intensivvårdsavdelning och två av dessa vårdas i respirator. På sjukhuset i Akureyri vårdas en person i respirator.

På östra Island är nu 37 personer i karantän sedan en chaufför som kör skolbuss testat positivt för viruset i tisdags. Under gårdagen ställdes all undervisning in i Egilsstaðaskóli i Egilsstaðir och i Fellaskóli i Fellabær.

Mannen körde skolbuss senast i fredags. Ett trettiotal elever som då åkte med skolbussen är nu i karantän. Skolbussen transporterar även skolmat till Fellaskóli. Personalen som tog emot maten har även den satts i karantän.

Eleverna testas för coronaviruset i morgon. Om de testar negativt upphör karantänen. Personalen testades redan i går. Provsvaren är ännu inte klara.

Egilsstaðaskóli uppger i ett pressmeddelande att risken för att chauffören ska ha smittat någon bedöms som liten. Alla smittskyddsregler ska ha följts och chauffören ska ha haft så liten kontakt med barnen som möjligt.

Bussbolaget Sæti svarar för trafiken. I ett inlägg i en lokal Facebook-grupp skriver vd:n Hlynur Bragason att alla chaufförer använder andningsskydd och att bussarna saneras regelbundet.

Polisen skriver i ett pressmeddelande att undervisningen i skolorna kommer att fungera som vanligt i dag.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Detta är först och främst kopplat till att vi här befinner oss på det som kallas en hetfläck. Det är mer vulkanisk aktivitet här en på de flesta jämförbara platserna på jorden. Dessutom har vi pågående klimatförändringar, vilket de flesta känner till, och de orsakar även jordskorperörelser och jordskorperörelser orsakar jordskalv."

Páll Einarsson, professor emeritus i geofysik vid Háskóli Íslands, i RÚV om vulkanisk och seismisk aktivitet på Island.

Flera vill leda Gröna vänstern efter veteranens avhopp

Flera kommer att slåss om att toppa Gröna vänsterns lista i den nordöstra valkretsen i det kommande valet. Steingrímur J. Sigfússon lämnar politiken i september nästa år - och därmed blir också den översta platsen på partiets valsedel ledig. Gruppledaren Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir vill toppa listan. Men hon kommer att bli utmanad.

Nyligen meddelade Steingrímur J. Sigfússon att han lämnar politiken vid alltingsvalet i september 2021. Han kommer då att ha suttit i alltinget i 38 år. Sedan partiet grundades 1999 har han representerat Gröna vänstern och toppat listan i den nordöstra valkretsen. Fram till 2013 var han dessutom partiordförande.

Steingrímur J. Sigfússons reträtt innebär att den plats han i praktiken prenumererat på nu blir ledig. Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir, som även hon är invald i den nordöstra valkretsen, meddelade snabbt att hon nu vill ha förstaplatsen på valsedeln. I förra valet var hon tvåa på listan efter Steingrímur J. Sigfússon.

Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir är Gröna vänsterns gruppledare i alltinget. Internt har hon ett gott anseende. Men hon betraktas knappast som någon röstmagnet. Och hon kommer att utmanas om förstaplatsen.

Den första utmanaren som anmälde sig var Óli Halldórsson. Han är kommunpolitiker i Norðurþing och har några gånger gått in som ersättare i alltinget. Han skrev på Facebook att både han och familjen var redo för ett nytt äventyr - men han angav inga politiska skäl till kandidaturen.

En politiker som det talas om är Kolbeinn Óttarsson Proppé. I valet 2017 var han Gröna vänsterns andranamn på listan i södra Reykjavík. Att han skulle kunna utmana om förstaplatsen är osannolikt. Listan toppades i förra valet av Svandís Svavarsdóttir som har ett starkt internt stöd och i dag är hälsovårdsminister. Och i norra Reykjavík är partiledaren Katrín Jakobsdóttir självskriven.

I nuläget är Gröna vänsterns stöd så svagt att hans plats i alltinget är långt ifrån säker - även om partiet har ett av sina starkaste fästen i södra Reykjavík.

Spekulationerna intensifierades efter att Kolbeinn Óttarsson Proppé berättade på Facebook att han köpt en bostad i Siglufjörður. Han bodde i staden som barn - men den tillhör också den nordöstra valkretsen. Om han folkbokför sig i Siglufjörður kan han alltså kandidera i nordost i stället för i Reykjavík.

En annan som det ryktas om är Björn Valur Gíslason. Han satt i alltinget mellan 2009 och 2013. I den nordöstra valkretsen stod han nära Steingrímur J. Sigfússon. Han gjorde sig känd för en rad radikala utspel. Det gick åtskilliga rykten om att utspelen var förankrade hos partiledaren - men att de var lite för drastiska för att Steingrimur J. Sigfússon själv skulle kunna framföra dem.

Efter åren i alltinget har Björn Valur Gislason gjort nya försök att ta sig tillbaka in i alltinget. Rykten gör alltså gällande att han nu kommer att försöka ta en framskjuten plats i den nordöstra valkretsen igen.

Men det är inte bara inom Gröna vänstern som det är turbulent i den nordöstra valkretsen. Även Framstegspartiet kämpar mot svaga opinionssiffror.

Förra valet toppade Þór­unn Eg­ils­dótt­ir listan. Tvåa var Lín­eik Anna Sæv­ars­dótt­ir. Bägge har meddelat att de vill fortsätta. Det vill även ersättaren Þór­ar­inn Ingi Pétursson.

Här har Ingibjörg Ólöf Isaksen, som är kommunpolitiker i Akureyri, meddelat att hon vill leda Framstegspartiet i den nordöstra valkretsen i nästa val.

Här kan du läsa mer om Steingrímur J. Sigfússons beslut att lämna politiken.

Island slopar avgift för coronatest vid gränsen

Island avskaffar avgiften för coronatest vid gränsen den 1 december. I två månader blir testerna vid inresa kostnadsfria. Beslutet har fattats av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Det innebär att personer som reser till Island även i fortsättningen får välja mellan två veckors karantän eller dubbla coronatester med fem dagars karantän.

Den tredje vågen av coronasmitta på Island fortsätter att avmattas. Bara sju nya fall av viruset rapporterades i går - och bara en av dem var inte redan i karantän. Ytterligare en person testade positivt för coronaviruset vid gränsen.

Nu är det 302 smittade som hålls i isolering. På Landspítali i Reykjavík vårdas 56 coronapatienter varav tre ligger på intensivvårdsavdelning. Ytterligare en coronasmittad person vårdas på intensivvårdsavdelning på sjukhuset i Akureyri.

Därutöver är 563 personer i karantän och 925 i inresekarantän.

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir beslutade i går att slopa avgiften för coronatest vid gränsen från och med den 1 december och två månader framåt. I dag kostar det första testet 9 000 isländska kronor för den som förskottsbetalar och 11 000 för den som betalar på plats medan det andra testet är gratis.

Skälet till att avgiften avskaffas är statsepidemiologen Þórólfur Guðnasons oro. Han vände sig nyligen till Svandís Svavarsdóttir med ett förslag om att avskaffa möjligheten att slippa coronatesterna genom att i stället sitta i karantän i två veckor.

I en rad fall har inresande valt två veckors karantän men struntat i att följa reglerna. I några fall har det rört sig om smittade resenärer som har spridit coronaviruset vidare på Island. Eftersom smittspridningen nu ökar i stora delar av Europa ansåg Þórólfur Guðnason att den här möjligheten utgjorde en risk.

Þórólfur Guðnason ville göra dubbla coronatester med fem dagars karantän emellan obligatoriskt. Men justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir ansåg inte att regeringen hade stöd i lagen för att kunna tvinga människor att testa sig.

När nu testavgiften avskaffas är det för att kostnaden inte ska avskräcka någon resenär. Det uppger regeringen i ett pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"För det första anser jag att det är viktigt att titta på vägbredd, att göra sig av med enfiliga broar, att märka vägar bättre och att öka antalet varningsskyltar och annat sådant. ... Vi har i praktiken ett vägnät som har spruckit."

Jón Garðar Bjarnason, vakthavande befäl vid polisen i Suðurland, i RÚV om belastningen på vägarna i Öræfi efter den ökande tillströmningen av turister.

Bok som förnekar förintelsen utkommer på Island

En bok där förintelsen av judar under andra världskriget förnekas utkommer för första gången på isländska. Tröllasaga tuttugustu aldarinnar ('1900-talets rövarhistoria') av Arthur R. Butz gavs ut på engelska redan 1976. Nu har den översatts till isländska. Förläggare Björn Jónsson vill inte kommetera beslutet att publicera boken.

I Bókatíðindi presenterar förläggarföreningen Félag íslenskra bókaútgefenda årets nya titlar. Tidningen ges ut inför julhandeln och ger förlagen en möjlighet att marknadsföra nyheter. Men i år var det en titel som fick många att höja på ögonbrynen. Där listades Tröllasaga tuttugustu aldarinnar av Arthur R. Butz.

Boken gavs ut på engelska 1976 med titeln The Hoax of the Twentieth Century: The Case Against the Presumed Extermination of European Jewry. Där kritiserar den amerikanske elektroteknikern Arthur R. Butz historieskrivningen och kommer fram till att nazisternas utrotning av judar och andra minoriteter är en bluff.

Arthur R. Butz hävdar bland annat att gaskamrarna i koncentrationslägren inte hade kunnat fungera på det sätt som fastslås i den etablerade historieskrivningen.

Boken har av en enig expertis avfärdats som nazistisk propaganda. Arthur R. Butz bortser från mängder av obestridda fakta och drar slutsatser som understryker att han saknar kunskap på en rad avgörande punkter.

I Bókatíðindi presenteras Tröllasaga tuttugustu aldarinnar som en vetenskaplig genomgång av förintelsen. Arthur R. Butz beskrivs som en författare som avslöjar dokumentförfalskning, propaganda och rövarhistorier.

Förlaget bakom översättningen är Betaíota, som inte tidigare gett ut några böcker. Spåren leder enligt DV till Björn Jónsson som driver turismföretaget Valferðir. Han vill inte kommentera utgivningen men säger att han är medveten om att boken är kontroversiell:

"Du kan bara fundera på det själv och gå in på nätet. Det visar sig när den kommer ut."

Heiðar Ingi Svansson, ordförande för Félag íslenskra bókaútgefenda, säger till Vísir att förläggarföreningen aldrig tidigare har ställts inför en liknande fråga. Föreningen har aldrig tidigare stoppat förlag från att annonsera i Bókatíðindi. I dagsläget finns det inget i föreningens stadgar som gör att den kan bannlysa vissa förlag eller titlar:

"De som skickar in presentationstexter är ansvariga för dem. Det är ingen annan som har ansvar för själva texten och så har det varit från början."

Historikerföreningen Sagnfræðingafélag Íslands dömer i ett uttalande ut boken som fascistisk propaganda som inte lever upp till några som helst vetenskapliga krav. Den präglas av judehat och historieförfalskning.

Nordiska motståndsrörelsens isländska gren har dock välkomnat utgivningen.

I presentationen i Bókatíðindi används ordet Helför ('förintelse') inom citationstecken. Ordet myntades enligt DV av Kristmann Eiðsson när han översatte en tv-serie om förintelsen. Samma vecka som bokkatalogen publicerades gick han bort i sviterna av covid-19. Stundin skriver att han avled i gruppsmittan på Landakot i Reykjavik den 27 oktober i år - samma dag som DV uppmärksammade boken.