Frågan om en ny namnlag har de senaste åren varit aktuell gång på gång. Hittills är det regeringskriser och ministrar som försvunnit som stoppat förändringarna. Nu är det justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir som står bakom ett nytt förslag till namnlag.
Förslaget innebär stora förändringar av isländskt namnskick. Hon vill lägga ned Mannanafnanefnd, den nämnd som beslutar om vilka för- och mellannamn som ska tillåtas. Kraven på att personnamn ska stavas enligt isländska normer och böjas enligt isländskans grammatiska mönster slopas.
Staten ska fortfarande kunna stoppa namn som kan uppfattas som stötande eller nedsättande. Men sådana ärenden ska hanteras av myndigheter och inte av en särskild nämnd.
Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir vill även slopa förbudet mot att ta upp nya efternamn. I praktiken innebär det att systemet med patronymikon och metronymikon - ett slags "efternamn" som bildas till faderns eller moderns förnamn - avskaffas. Hädanefter ska även nybildade efternamn kunna gå i arv.
Men det är inte givet att förslaget får majoritet. Inom Gröna vänstern - ett av de tre regeringspartierna - är flera ledamöter tveksamma. De befarar att förslaget skulle hota det isländska namnskicket och det isländska språket. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, har på Facebook anklagat justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir för att försöka förstöra traditioner.
Eiríkur Rögnvaldsson, professor emeritus i isländska vid Háskóli Íslands, avfärdar den här typen av kritik i ett remissvar. Det isländska namnskicket med patronymikon och metronymikon är visserligen en långvarig tradition - men långt ifrån unik. Och när det på Färöarna blev fritt att ta nya efternamn var det inte alls så att patronymikon och metronymikon försvann.
Han har också kritiserat debattörer som hävdar att en liberalisering av namnlagen skulle hota det isländska språket. I stället anser Eiríkur Rögnvaldsson att dagens system är diskriminerande. De förnamn som var godkända före 1925 - då det blev förbjudet att ta upp nya efternamn - får föras vidare. Dessa namn har en stark överklasstämpel. Men det är inte rimligt att vissa ska få välja namnprincip medan andra är tvingade att följa reglerna.
Förslaget har ett ganska starkt stöd. Hela 42,8 procent anser att Mannanafnanefnd bör läggas ned medan 29,9 procent vill behålla nämnden. Övriga 27,3 procent är varken positivt eller negativt inställda till en avveckling.
Kvinnor är något mer positiva än män till en nedläggning. Även yngre islänningar förespråkar oftare en skrotning av nämnden.
Kvinnor är något mer positiva än män till en nedläggning. Även yngre islänningar förespråkar oftare en skrotning av nämnden.
Bland anhängare till Renässans, Piratpartiet, Socialdemokraterna och Folkets parti är en majoritet för en nedläggning. Bland sympatisörer till Självständighetspartiet och Gröna vänstern är läget jämnt. Och bland anhängare till Centerpartiet och Framstegspartiet är motståndarna i majoritet.
Här kan du läsa mer om förslaget till ny namnlag.
