Sigríður Á. Andersen, alltingsledamot för Självständighetspartiet, är tillsammans med partikamraten Brynjar Níelsson de två alltingspolitiker som varit mest kritiska mot regeringens sätt att hantera coronakrisen. De hävdar bland annat att åtgärderna är oproportionerliga eftersom de slår hårt mot både ekonomi och folkhälsa.
Bägge ingår dessutom i nybildade gruppen Út úr kófinu. I programförklaringen hävdar medlemmarna att restriktionerna för att förhindra smittspridning på längre sikt orsakar större skada än coronaviruset. De förespråkar bland annat öppna gränser och färre inskränkningar av människors vardag.
Den tredje vågen av coronasmitta på Island inleddes i mitten på september. Den virusstam som då drabbade landet fördes in en månad tidigare av två franska turister. Men att det inte finns några kända fall av smitta från samma stam under samma tid gör att Sigríður Á. Andersen ifrågasätter att viruset kan ha legat i dvala i en månad. Hon säger till Vísir att viruset då inte borde kunna vara så farligt:
"Man har hävdat att smittan som vi har i dag kan spåras till två franska turister som kom innan landet stängdes. Men när jag har frågat om de franska turisternas ankomst till landet så verkar ingen ha tagit notis om viruset de hade i en hel månad. Jag har fått svaret att viruset kan ligga och slumra - bara undangömt - i en hel månad."
Men Þórólfur Guðnason säger till Vísir att det är exakt så som smittsjukdomar kan fungera. Analysen av virusstammarna visar att just denna stam tveklöst kan härledas till de franska turisterna. För den som är kunnig i ämnet är det inte underligt att ett virus kan vara mer smittsamt vid olika tidpunkter:
"Och vi vet det också att smittsjukdomar - och det finns inget tvivel om detta hos dem som noga följer smittsjukdomar och dess epidemiologi - att influensan till exempel beter sig så att den kanske mäts i obetydlig mängd länge och så plötsligt sprider den sig. Så är smittsjukdomar. Jag känner väl till det från vetenskapen."
Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.
