Völvans spådom för 2021: flockimmunitet och vulkaner

Vulkanutbrott, coronapandemins slut och förnyat resande. Så ser huvuddragen ut i völvornas spådomar för 2021. Men där DV:s völva förutspår ett vulkanutbrott i Hekla ser Vikans völva utbrott i såväl Katla som Grímsvötn framför sig. Och vägen till flockimmunitet för coronaviruset kommer att kantas av problem och diskussioner.

Vikan och DV är de isländska tidningar som i år håller på traditionen att publicera spådomar för det kommande året. Som vanligt tar de upp de stora nyhetshändelserna, samhällsdebatten, kändisar och naturkatastrofer. Och de två spådomarna har både en hel del gemensamt och en hel del som skiljer dem åt.

Att völvor förutsäger vulkanutbrott är närmast en regel. DV:s spåkvinna talar om ett utbrott i Hekla tidigt på året. Jorden skakar och djuren flyr skräckslagna från vulkanen. Vikans sierska räknar med ett utbrott i Katla under hösten som direkt följs av ett utbrott i Grímsvötn.

Utbrottet i Katla blir inte särskilt stort - men vulkanaska kommer att stoppa flygtrafik och stora delar av södra Island kommer att evakueras. Utbrottet följs av översvämningar som förbryllar experterna eftersom vattenmassorna tar vägen via Markarfljót - något som inte har hänt sedan Island befolkades. Även utbrottet i Grímsvötn blir litet.

Coronaviruset präglar livet på Island under vintern. Men med våren kommer också flockimmuniteten genom omfattande vaccinering. Det är bägge völvorna överens om. Men båda förutspår också att en rad bekymmer kommer att uppstå längs vägen. Väntan på vaccin blir längre än väntat. Dessutom tror Vikans völva att det visar sig att samhällseliten har lyckats tränga sig före i kön.

Under året kommer islänningarna att börja resa utomlands på nytt. Pandemin kommer dock att prägla resandet. Enligt Vikans völva har den nämligen gjort klasskillnaderna i samhället tydligare - och färre kommer att ha råd att resa när flygbiljetterna blir dyrare.

I höstens alltingsval utropas Självständighetspartiet till segrare efter att ha blivit största parti med omkring 23 procent av rösterna. Partiledaren Bjarni Benediktsson får i uppdrag att bilda regering. I den nya koalitionen ingår Socialdemokraterna, Renässans och Framstegspartiet - som får nöja sig med 8 procent.

Nuvarande statsministern Katrín Jakobsdóttir lämnar in sin avskedsansökan dagen efter valet. Hennes parti Gröna vänstern gör också ett uselt val. Både Folkets parti och Islands socialistparti klarar femprocentsspärren till alltinget.

Den nya regeringen blir omstridd - inte minst eftersom Socialdemokraterna gått till val på att inte regera ihop med Självständighetspartiet. Trots att många kommer att döma ut koalitionen tror Vikans völva att den kommer att bli långlivad.

I spådomen för 2021 siar Vikans völva även om mystiska bilder på ett misstänkt sjöodjur i Lagarfljót, om Davíð Oddssons val att sluta som chefredaktör för Morgunblaðið och om omfattande matförgiftning efter en middag i konsert- och kongresshuset Harpa i Reykjavík.

Dessutom fortsätter turbulensen kring fiskejätten Samherji. Efter att inte ha fått någon ministerpost väljer nuvarande fiskeministern Kristján Þór Júlíusson att börja jobba för bolaget.

Här kan du läsa mer om völvans spådom för 2020.

4 875 vaccinerade mot coronaviruset på två dagar

4 875 islänningar vaccinerades mot coronaviruset i måndags och tisdags. Omkring hälften av dem som fick vaccinet i den första etappen var boende i Reykjavíkområdet. Nästa leverans av vaccin från Pfizer väntas omkring den 20 januari. Island undertecknade i går ett avtal med Moderna om leverans av vaccin för 64 000 personer.

Den första etappen av vaccinering mot coronaviruset slutfördes i går. Då hade 4 875 personer fått Pfizers vaccin. Ungefär hälften av doserna gick till personer bosatta i huvudstadsregionen. Hittills har inga fall av biverkningar från vaccineringen rapporterats.

Av de 770 vårdanställda på Landspítali i Reykjavík och sjukhuset i Akureyri var det enligt Fréttablaðið ett sextiotal som hade förhinder och därför inte kunde vaccineras under måndagen eller tisdagen. I stället fick annan vårdpersonal från grupper med lägre prioritet vaccinet i stället.

Nästa leverans av vaccin från Pfizer väntas omkring den 20 januari. Då får Island 3 000 doser vilket räcker till 1 500 personer. Då kommer personer som har fyllt 90 år att vaccineras.

Island skrev i går ett avtal med Moderna om vaccin för 64 000 personer. Hälsovårdsdepartementet skriver i ett pressmeddelande att leveransen beräknas till någon gång under första kvartalet 2021.

Nio nya fall av coronasmitta rapporterades på Island i går. Tre av de smittade var inte i karantän. Dessutom var det sju personer som testade positivt för viruset när de reste in i landet.

Nu är det 147 smittade som hålls i isolering. På Landspítali vårdas 23 coronapatienter. Ingen är i nuläget i behov av intensivvård.

Ytterligare 232 personer är i karantän och 1 541 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"De som deltog i räddningsåtgärderna grävde upp människor - vänner och släktingar - och så åkte de hem och så talades det inte mer om det."

Egill Fjelsted, som bodde i Patreksfjörður 1983 när orten drabbades av en lavin som krävde fyra människoliv och förstörde nitton hus, i RÚV om hur ingen talade om händelsen efteråt.

Sänkt beredskap för jordskalv på norra Island

Efter drygt sex månader sänks nu beredskapen för jordskalv på norra Island till normal nivå. Beredskapen höjdes i juni efter en serie kraftiga skalv ute till havs norr om Siglufjörður. Sedan dess har över 20 000 jordskalv registrerats i området. Men de senaste veckorna har skalven blivit både glesare och svagare.

Den 19 juni i år inleddes den den kraftigaste jordskalvssvärmen på fyra decennier i Tjörnessprickzonen, ett område på norra Island där kontinentalplattorna glider isär. Majoriteten av skalven inträffade en mil norr om Gjögurtá, den nordligaste punkten på Eyjafjörðurs östra sida.

Det största skalvet inträffade den 21 juni och hade en magnitud på 5,8. Ytterligare två skalv hade en magnitud på över 5. Dessa skalv var så kraftiga att de kändes i stora delar av landet. De orsakade viss materiell förödelse men inga personskador.

Myndigheterna höjde beredskapen för jordskalv den 20 juni. Samtidigt uppmanades invånare att säkra föremål på väggar och hyllor. Myndigheterna varnade också för att vistas på fjällbranter på norra Island. I samband med kraftiga jordskalv fanns en överhängande risk för jordskred och stenras.

Över 20 000 jordskalv har registrerats i området sedan aktiviteten började för drygt sex månader sedan. Men den har avmattats gradvis. De senaste veckorna har skalven blivit allt färre och glesare.

Rikspolisstyrelsen har nu i samråd med polisen i Norðurland eystra blåst av den förhöjda beredskapen. Skälet är just den minskande aktiviteten. Risken för större jordskalv anses nu vara betydligt lägre än när jordskalvssvärmen började.

Civilförsvaret skriver i ett pressmeddelande att aktiviteten har varit begränsad och stabil på senare tid. Då har bara ett sextiotal jordskalv i veckan registrerats i området.

Senast ett skalv som hade en magnitud på mer än 3 inträffade var den 2 december. Just det skalvet uppmättes till 3,1. Ett lika kraftigt skalv registrerades den 19 november.

Ett skalv större än 4 har inte skakat området sedan den 6 oktober. Det skalvet hade en magnitud på 4,1.

Myndigheterna skriver dock att aktiviteten kan öka på nytt. Eftersom jordskalv är vanliga i Tjörnessprickzonen uppmanas boende i regionen att minska olycksrisken genom att inte ha stora och tunga föremål på väggar och hyllor.

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen på norra Island.

Sex av tio islänningar vill göra coronavaccin till skyldighet

På 22 orter påbörjades i går vaccineringen mot coronaviruset. I den första etappen är det 770 vårdanställda och 2 949 boende på vårdhem och äldreboenden som erbjuds vaccinet. Vaccineringen är frivillig - men sex av tio islänningar anser att den bör vara en skyldighet. Det visar en mätning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

En person i 70-årsåldern blev i går det tjugonionde dödsoffret för coronapandemin på Island. Personen hade under en längre tid vårdats på intensivvårdsavdelning på Landspítali i Reykjavík. Under den första virusvågen i våras var det tio personer som avled efter att ha insjuknat i covid-19. I den tredje vågen - som började i september - har ytterligare nitton personer dött.

Samma dag började vaccineringen mot coronaviruset. De första vårdanställda vaccinerades i Reykjavík klockan 9. Timmen senare påbörjades vaccineringen på vårdhemmet Seljahlíð i Reykjavík. På ytterligare 21 orter utanför huvudstaden kommer vårdpersonal även under morgondagen att vaccinera de mest prioriterade grupperna.

I den första etappen vaccineras 770 anställda på akut- och intensivvårdsavdelningarna på sjukhusen i Reykjavík och Akureyri. Dessutom får 2 949 personer som bor på vårdhem och äldreboende möjlighet att vaccinera sig. Den första leveransen av Pfizers coronavaccin räcker till ytterligare omkring 2 000 personer.

Vaccineringen mot coronaviruset är frivillig - trots att det finns en bestämmelse i smittskyddslagen som gör det möjligt att tvångsvaccinera. Men hela 60 procent av islänningarna anser att vaccineringen ska vara en skyldighet. Bara 25 procent motsätter sig obligatorisk vaccinering medan 15 procent varken är positivt eller negativt inställda.

Personer som har fyllt 65 år, boende på landsbygden, kvinnor och medelinkomsttagare är mer positiva till tvångsvaccinering. Motståndet är större bland män, invånare i huvudstadsregionen, höginkomsttagare och bland islänningar i åldern 45 till 54 år.

Mest positiva till obligatorisk vaccinering är Piratpartiets väljare. Hela 66 procent anser att det bör vara en skyldighet. Det lägsta motståndet finns bland Framstegspartiets sympatisörer. Bara 11 procent säger nej till vaccinering.

Det mest utbredda motståndet finns bland Centerpartiets anhängare. Där tycker 34 procent att vaccineringen ska vara frivillig.

På Island rapporterades i går sju nya fall av coronasmitta. Fem av dem var inte i karantän. Ytterligare sex personer testade positivt för coronaviruset vid gränsen.

Nu är det 142 smittade som hålls i karantän. På Landspítali vårdas 23 coronapatienter. Dessutom är 246 personer i karantän och 1 109 personer i inresekarantän.

Den brittiska virusstam som befaras vara särskilt smittsam upptäcktes vid elva tillfällen under julhelgen i samband med provtagningen på flygplatsen i Keflavík. Tio av de smittade resenärerna kom från Storbritannien. En av dem reste in från Danmark. Det meddelade statsepidemiologen Þórólfur Guðna­son­ under gårdagens presskonferens.

Ytterligare två fall av den brittiska virusstammen har tidigare identifierats vid gränsen. Den har ännu inte påträffats inne i landet.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Det kommer inte som någon överraskning att Nato vill associeras med isländsk natur och deras kanske mest oskyldiga verksamhet som är kustbevakningens bombsökande."

Guttormur Þorsteinsson, ordförande för Guttormur Þorsteinsson, ordförande för Samtök hernaðarandstæðinga som vill att Island ska lämna Nato, i Fréttablaðið om att den isländska kustbevakningen medverkar i en av försvarsalliansens filmer.

Isländsk violinist spårlöst försvunnen sedan två år

I drygt två år har violinisten Sean Bradley varit försvunnen. Men det var först nyligen som hans anhöriga efterlyste honom. Sommaren 2018 ska den flygrädde 63-åringen plötsligt ha bestämt sig för att resa till Spanien för att ansluta sig till ett buddhistkloster. Vänner tror dock att det var någon annan som skrev dessa kryptiska meddelanden på Facebook. Det rapporterar Fréttablaðið.

I ett par årtionden spelade Sean Bradley med Sinfóníuhljómsveit Íslands i Reykjavík. Utöver uppdraget som violinist i symfoniorkestern undervisade han vid musikskolan Tónlistarskóli Hafnarfjarðar. Han bodde i Selfoss i en bostad som han delade med en kvinnlig vän. Om han är vid liv i dag är Sean Bradley 63 år.

I juni 2018 hade Sean Bradley enligt Fréttablaðið bestämt träff med väninnan i Reykjavík. Tillsammans skulle de gå i kyrkan. Han dök dock aldrig upp till mötet. Hon ringde honom upprepade gånger utan att få svar.

Strax därpå anlände hans son från Storbritannien för ett sedan tidigare inplanerat besök. Sonen fick återvända hem utan att ha fått träffa sin pappa.

Efter en tid hörde flera av hans vänner på Island av Sean Bradley genom Facebook. Han berättade att han plötsligt beslutat sig för att resa till Spanien. Där hade han anslutit sig till ett buddhistkloster. Han uppmanade dem att inte störa honom genom några kontaktförsök. Därefter raderade han sitt konto på Facebook.

Flera vänner tyckte att historien framstod som mycket underlig. Sean Bradley var nämligen synnerligen flygrädd. Rädslan var tillräckligt stor för att han inte skulle besöka sin familj i Storbritannien. De reste i stället till Island för att träffa honom. Dessutom hade Sean Bradley gikt och svårt att gå längre sträckor.

Oddur Árnason vid polisen i Suðurland säger i Fréttablaðið att en flygbiljett hade bokats från Island till Spanien i Sean Bradleys namn. Biljetten användes - men han kan inte garantera att det var Sean Bradley själv som satt på platsen:

"Han hade varit i kontakt med personer här hemma och det verkar ha varit ett mycket hastigt beslut att resa, om han reste. Jag tycker att hela saken är konstig."

I Spanien finns det inga spår efter Sean Bradley. Till sist var det vänner på Island som fick hans familj i Storbritannien att efterlysa honom. Det gjordes den 23 mars i år. Då hade det alltså gått nästan två år sedan han hördes av senast.

Polisen har bland annat undersökt Sean Bradleys bostad i Selfoss. Den kvinna som han då bodde ihop med ska inte vara misstänkt för att vara inblandad i något försvinnande. Oddur Árnason säger i Fréttablaðið att fallet är svårt att utreda eftersom det har gått så lång tid sedan Sean Bradley försvann:

"Vi har i praktiken alla utredningsteorier öppna. Det är sex teorier som kan bli aktuella när en människa försvinner. Man kan ha blivit sjuk och hamnat någonstans på ett sjukhus, han kan ha beslutat om att låta sig försvinna, han kan ha blivit dödad och så vidare. Allt är faktiskt öppet."

Här kan du läsa mer om isländska försvinnanden.

I dag börjar Island vaccinera mot coronaviruset

Klockan 9 i dag vaccineras de första sjukvårdsanställda på Island mot coronaviruset. Timmen senare vaccineras boende på vårdhemmet Seljahlíð i Reykjavík. Redan i morgon ska vaccineringen av 770 vårdanställda vara färdig. Island har nu kommit överens om ytterligare 80 000 doser av Pfizers coronavaccin. Avtalet undertecknas i dag.

Strax efter klockan 9 i går landade ett flygplan från Amsterdam i Keflavík. Ombord fanns 10 000 doser av Pfizers vaccin mot coronaviruset. Vaccinet kom på dagen tio månader efter att den första islänningen testade positivt för viruset.

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir tillsammans med flera myndighetsföreträdare tog emot vaccinet i distributören Disticas lokaler i Garðabær i går. Medieintresset för händelsen var stort - så stort att det rörde sig om ett uppenbart brott mot coronarestriktionerna eftersom fler än tio personer var samlade på ett litet utrymme. Samtliga journalister använde dock andningsskydd.

Pfizer godkände i går användningen av vaccinet efter transporten. Temperaturen övervakas under hela transporten eftersom vaccinet måste förvaras i -80 grader. Efter att det har blandats måste det användas inom sex timmar.

Vaccineringen inleds klockan 9 i dag i Reykjavík. Under de två första dagarna ska 770 vårdanställda vaccineras mot coronaviruset. Det rör sig om personer som arbetar på akut- och intensivvårdsavdelningarna på Landspítali i Reykjavík och sjukhuset i Akureyri. De riskerar i sitt arbete att komma i kontakt med coronasmittade.

De vårdanställda kallas till vaccineringen genom sms. Själva vaccineringen tar 20 till 30 minuter. Det kommer att gå bussar mellan sjukhusen och de lokaler i Reykjavík som används för vaccineringen. Det uppger Landspítali på Facebook. En vårdanställd på Landspítali visar på Twitter även den streckkod som alla får inför vaccineringen.

Klockan 10 börjar boende på vårdhemmet Seljahlíð i Reykjavík vaccineras. Preliminärt rör det sig om nitton personer. Först ut blir Þorleifur Hauksson som är i 60-årsåldern. Den äldsta som vaccineras under dagen är 103 år.

Island har tidigare kommit överens med Pfizer om 170 000 doser av vaccinet. Dessa doser räcker till 85 000 personer. I dag kommer enligt ett pressmeddelande ett avtal om ytterligare 80 000 doser att undertecknas. Totalt kommer alltså 125 000 islänningar att vaccineras med Pfizers vaccin.

I veckan påbörjas formella diskussioner mellan Pfizer och statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son och Kári Stefánsson, vd för Íslensk erfðagreining. Målet är att påskynda utdelningen av vaccin till Island och därigenom snabbt kunna uppnå flockimmunitet mot coronaviruset. Tanken är att samtidigt utföra en forskningsstudie om just vaccinet och flockimmunitet.

Syftet med forskningen är bland annat att undersöka om vaccinet fungerar olika bra mot olika virusstammar, om smittspridningen påverkas efter att gränserna öppnats och om effekterna på samhället efter så omfattande vaccinering. Dessutom är planen att studera exakt vad som krävs för att flockimmunitet ska uppstå.

Tre nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går. En av dem var inte i karantän. Ytterligare två personer testade positivt för viruset vid gränsen.

Nu är det 143 smittade som hålls i isolering. På sjukhus vårdas 25 coronapatienter. En av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

Dessutom är 239 personer i karantän och 1 142 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Det skedde helt oväntat. Det här var inte planerat. Jag tänkte bara komma över sommaren men så helt plötsligt blev jag kvar över hösten och sedan hade jag liksom flyttat. Så det här var väldigt naturligt för mig. Jag hade blivit lite less på tempot i Reykjavík, tror jag."

Evenemangsarrangören Sesselja Hlín Jónasardóttir i RÚV om hur det gick till när hon flyttade hem till Seyðisfjörður efter att ha bott i Reykjavík i många år.

Piratpartiet vill finansminister avgår efter coronafest

Finansminister Bjarni Benediktsson kommer inte att avgå efter att ha varit på en fest som bröt mot coronarestriktionerna. Och statsminister Katrín Jakobsdóttir kommer inte att kräva hans avgång. Men Piratpartiet överväger nu en misstroendeförklaring mot honom. De ger också sitt stöd till en minoritetsregering utan Bjarni Benediktssons parti.

Sent i onsdags kväll upplöste polisen en sammankomst på Ásmundarsalur i Reykjavík. Ett femtiotal personer var på plats - trots att bara tio får vara i lokalerna. Få använde andningsskydd och det fanns få stationer med handsprit.

En av gästerna var Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet. Han bad senare om ursäkt för sitt beteende. Han hävdade på Facebook att han bara hade varit i lokalerna en kort stund när antalet besökare snabbt överskred det tillåtna antalet. Då borde han ha lämnat Ásmundarsalur.

Kritiken från oppositionen var hård medan det var tyst från regeringspartierna. Så småningom kommenterade statsminister Katrín Jakobsdóttir händelsen. Hon sade till Vísir att hans beteende var "en stor besvikelse" men att det var "ursäktligt":

"En sådan händelse skadar förtroendet mellan partierna och gör samarbetet svårare. I synnerhet när vi uträttar stordåd i dessa dagar men å andra sidan har enigheten inom regeringen varit stark och jag anser att vi har nått stora framgångar i det som vi arbetar med. Vi kommer att fortsätta oförtrutet med det."

Både Bjarni Benediktsson och Katrín Jakobsdóttir har talat om arrangörens ansvar för att inte det tillåtna antalet gäster i lokalerna överskrids. Han sade till Vísir att han inte ansåg att händelsen var ett skäl att avgå. Dessutom skulle tidpunkten vara olämplig eftersom Island befinner sig mitt i coronakrisen:

"Jag känner det som att jag just håller på med en uppgift och det är faktiskt så att det inte är långt till val, men vi håller just på att återupprätta vår ekonomi och få bukt med den här epidemin och jag tycker inte att denna sak är ett skäl för mig att avsäga mig den uppgiften. Det är helt enkelt ett för stort och viktigt projekt som behöver avklaras."

Inte heller kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson anser att Bjarni Benediktsson bör avgå. Han säger till Vísir att finansministern "inte är ett bra exempel" och att agerandet är "olyckligt". Men han anser att regeringen nu står inför viktigare uppgifter:

"Jag är visserligen besviken över detta men jag har hört finansministerns förklaringar och tagit till mig dem men jag upprepar att huvudsaken är att se till den stora bilden. Vi behöver ta oss igenom detta tillsammans. Vaccinering väntar runt hörnet och tills vi har kommit igenom den processen då måste vi alla respektera smittskyddet."

Men från Socialdemokraterna och Piratpartiet är missnöjet stort med regeringens hantering av Bjarni Benediktsson. Helga Vala Helgadóttir, alltingsledamot för Socialdemokraterna, säger till Vísir att Katrín Jakobsdóttirs och Bjarni Benediktssons reaktioner är "en örfil" mot en nation som gör stora uppoffringar under coronapandemin - inte minst att bägge lägger ansvaret på Ásmundarsalur:

"Det här är en stor besvikelse. Jag trodde att hon var mer av en principmänniska än detta. Hon höll sig undan i 36 timmar och kom fram till att en sal hade brutit mot smittskyddslagen. Finansministern behövde inte följa de regler som hälsovårdsministern från hennes eget parti inför för oss."

Socialdemokraternas gruppledare Oddný G. Harðardóttir vill att alltinget samlas i morgon för att diskutera händelsen. Men den begäran får - om oppositionen är enig - inte majoritet utan stöd av två ledamöter från regeringspartierna.

Även Inga Sæland, ledare för Folkets parti, vill sammankalla alltinget för att diskutera Bjarni Benediktsson. Hon säger till RÚV att hans förklaring att salen plötsligt fyllts av människor och att han bara varit där i några minuter inte är trovärdig:

"Det här är bland det fulare som man har sett mitt i en pandemi. Där våra hjärtevänner dör ensamma på sjukhus eftersom vi inte får besöka dem. Där våra mor- och farföräldrar inte känner sina barnbarn som föddes år 2020."

Rósa Björk Brynjólfsdóttir, som nyligen lämnade Katrín Jakobsdóttirs parti Gröna vänstern för Socialdemokraterna, skriver på Twitter att hennes reaktion är "en enorm besvikelse". Gröna vänsterns partisekreterare, Ingibjörg Þórðardóttir, säger till Vísir att hon anser att Bjarni Benediktsson bör avgå - men hon tycker inte att händelsen är skäl nog att lämna regeringssamarbetet.

Jón Björn Hákonarsón, Framstegspartiets partisekreterare, skriver på Facebook att han har svårt att se att Självständighetspartiet ska kunna ingå i en ny regering eftersom partiet "har svårt att uppleva sig som en del av folket". En partikamrat, alltingsledamoten Lín­eik Anna Sæv­ars­dótt­ir säger i Morgunblaðið att Bjarni Benediktsson har gjort sig skyldig till "ett förfärligt misstag" som dock inte förändrar hans ställning i regeringen.

Sóley Tómasdóttir, tidigare kommunpolitiker för Gröna vänstern i Reykjavík, kallar på Twitter agerandet för "oförlåtligt". Andrés Ingi Jónsson, som numera är politisk vilde i alltinget efter att ha lämnat Gröna vänstern, hävdar på Twitter att Bjarni Benediktsson anser sig vara så viktig att han inte förmår visa någon ödmjukhet.

Piratpartiet går ännu längre i kritiken mot Bjarni Benediktsson. Alltingsledamoten Jón Þór Ólafsson säger till RÚV att partiet överväger en misstroendeförklaring mot finansministern när alltinget samlas efter helgerna:

"Vi misstror finansministern. Vi har inte förtroende för honom att utöva makt."

Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, säger till Vísir att en misstroendeförklaring sannolikt har små förutsättningar att nå majoritet eftersom både Gröna vänstern och Framstegspartiet har tagit ställning för Bjarni Benediktsson och Självständighetspartiet. Men hon är besviken på regeringens hantering av händelsen:

"Jag tycker att reaktionerna har kännetecknats av stor arrogans. Han vägrar att avgå eftersom han anser sig utföra så viktiga uppgifter. ... Det är bara på Island som politikerna är större än de uppgifter som de utför och därför inte kan avgå. Det här är något typiskt isländskt fenomen som inte är värt att ta efter."

I stället för en misstroendeförklaring hoppas hon att Gröna vänstern och Framstegspartiet ska lämna koalitionen med Självständighetspartiet. Hon säger att Piratpartiet ger sitt stöd till dessa två partier i en minoritetsregering. Villkoret för stödet är att höstens alltingsval tidigareläggs till våren och att regeringen öppnar dörren för en ny grundlag.

Þórhildur Sunna Ævarsdóttir skriver på Twitter att regeringen är beredd att "offra etiken för att sitta vid makten". Halldór Auðar Svansson, tidigare kommunpolitiker i Reykjavík för Piratpartiet, hävdar på Twitter att en regering som inte följer sina egna regler inte heller har några befogenheter.

Även Socialdemokraternas ungdomsförbund uppmanar i ett uttalande Gröna vänstern och Framstegspartiet att lämna koalitionen med Självständighetspartiet. En liknande uppmaning kommer från Framstegspartiets ungdomsförbund på Twitter där de uppmanas ta avstånd från Bjarni Benediktsson.

Vidare skriver Gröna vänsterns ungdomsförbund i ett uttalande att de inte har förtroende för honom. Piratpartiets ungdomsförbund efterlyser på Facebook medlemmarnas berättelser om vad de gjort avkall på under julfirandet på grund av pandemin. De skriver att regeringens ministrar "behöver goda exempel".

Men Bjarni Benediktsson får stöd av partikamraten Brynjar Níelsson. Han skriver på Facebook att Þórhildur Sunna Ævarsdóttir och Helga Vala Helgadóttir inte har något att göra inom politiken och att de enbart ägnar sig åt att skapa turbulens.

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, säger till Vísir att händelsen kan vara svårare att hantera för Gröna vänstern än för Självständighetspartiet. Ett skäl är att det inom Självständighetspartiet finns fler som är kritiska mot coronarestriktionerna. Men han tror att Bjarni Benediktssons ställning är försvagad åtminstone på kort sikt.

Men han tror inte att Piratpartiets hot om en misstroendeförklaring eller försök att splittra regeringen kommer att ha någon effekt. Eiríkur Bergmann Einarsson säger till Vísir att agerandet kan vara ett sätt att göra debatten mer långlivad:

"De håller frågan igång och de presenterar sig själva som ett visst alternativ inför valet och påminner människor om sin ställning i alltinget så genom detta får du ut väldigt mycket politiskt genom debatten om en sådan fråga."

Statsepidemiologen Þór­ólfur Guðna­son säger i Fréttablaðið att det är en besvikelse när ledande politiker inte följer de restriktioner som de själva har infört. Han hoppas att uppmärksamheten kring Bjarni Benediktsson leder till att fler blir medvetna om och respekterar reglerna:

"Jag hoppas åtminstone att det fungerar så och inte så att människor anser att det är i sin ordning att bryta mot de här reglerna för att någon annan gör det."

Här kan du läsa mer om Bjarni Benediktsson.

Pfizers coronavaccin kommer till Island i dag

I dag kommer de första 10 000 doserna av Pfizers coronavaccin till Island. I morgon börjar vaccineringen. Först ut är 770 anställda på akut- och intensivvårdsavdelningarna på Landspítali i Reykjavík och sjukhuset i Akureyri. I nästa etapp vaccineras anställda inom sjukvården och äldreomsorgen samt personer som utför coronatester.

Nu på morgonen landar ett flyg från Icelandair på flygplatsen i Keflavík. Ombord finns de 10 000 första doserna av Pfizers vaccin mot coronaviruset. Doserna räcker till att vaccinera 5 000 personer.

Vaccinet transporteras till distributören Disticas lokaler i Garðabær där hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir kommer att vara på plats. I morgon påbörjas vaccineringen.

I den allra första etappen vaccineras 770 personer. Det är anställda på akut- och intensivvårdsavdelningarna på Landspítali i Reykjavík och sjukhuset i Akureyri som erbjuds vaccinering. De riskerar i jobbet att möta patienter som är smittade av coronaviruset.

Därefter vaccineras vårdanställda som vårdar coronapatienter, anställda på vårdboenden och personer som utför coronatester. Vaccineringen av dessa nyckelgrupper ska vara färdig redan i morgon.

Sedan i tisdags har 33 nya fall av coronaviruset rapporterats på Island. Åtta av de smittade var inte i karantän. Siffrorna är dock preliminära. Den officiella statistiken har inte uppdaterats under julhelgen. Det är också få prover som har lämnats och analyserats.

Den virusstam som förknippas med Storbritannien och befaras vara särskilt smittsam har vid två tillfällen påträffats vid gränsen. Senaste fallet rapporterades den 20 december. Den resenären hålls nu i isolering. Den brittiska virusstammen har inte hittats vid testning på något annat ställe än flygplatsen i Keflavík.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason blev själv fri från karantän den 23 december. Han hade då för andra gången på fem dagar testat negativt för coronaviruset. Han sattes i karantän sedan en anställd på myndigheten smittats av viruset.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Earlier this year, the National Church of Iceland then decided to advertise Sunday schools with pictures of a bearded Jesus with makeup and breasts wearing a white dress and jumping around erratically under a rainbow. If anyone didn’t like it, or had different ideas about Jesus, that was their problem. Those responsible for the advertisements then explained that they were just getting started with their plan to rebrand the Church. Icelanders are nearly universally liberal in matters of sexuality and gender but this was a step too far. The Church lost support; hard-working parish council members and priests were furious."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, skriver i The Spectator om kyrkans marknadsföring av söndagsskolan - läs mer här.

Fredsduva och färgbyte ska rädda Folkets parti i alltinget

En fredsduva som nygammal partisymbol och ett färgbyte till gult. De ingår bägge i Folkets partis nya grafiska profil. Den gula färgen representerar solen som är varm och förebådar ljusare tider. Och fredsduvan får nya vingar som också bildar partiets initialbokstäver FF - som i Flokkur fólksins. Det uppger partiet på Facebook.

I valet till alltinget hösten 2017 fick Folkets parti 6,9 procent av rösterna och fyra mandat. Men sedan dess har stödet dalat. I opinionen ligger partiet ofta under femprocentsspärren. Och efter skandalen på Klaustur har två av fyra ledamöter lämnat Folkets parti för Centerpartiet.

Även de politiska framgångarna har varit få. Partiledaren Inga Sæland och ledamoten Guðmundur Ingi Kristinsson står ofta i alltingets talarstol - men det engagemanget har hittills inte övertygat väljarna.

Inför valet hösten 2021 har nu Folkets parti lanserat en ny grafisk profil. Frågan är om det är den som ska rädda partiet kvar i alltinget.

Fredsduvan fortsätter som partisymbol. Men den har fått ny form. Nu bildar vingarna bokstäverna FF för Flokkur fólksins. Syftet med omgörningen är enligt partiet att "fortsätta väcka allas uppmärksamhet på dess kamp mot fattigdom och orättvisa i det isländska samhället".

Gult blir den nya partifärgen. Den kommer att kompletteras av rosa - som partiet tidigare har använt - och lila:

"Partiets huvudfärg blir gul som är varm och ljus. Den efterliknar solen som skänker en gnista hopp och ger bud om bättre tider. Den står nära partiets värderingar som handlar om välfärd och sticker ut var den än är."

Dessutom har typografin förändrats och blivit mer lättläst. Skälet är enligt partiet att den ska visa att Folkets parti är för alla.

Isländska bryggerier är först ut med vaccinet

Vaccineringen mot coronaviruset ska börja den 29 december om allt går enligt plan. Men redan fem dagar tidigare fanns ölet Bóluefnið, 'vaccinet', i Vínbúðins butiker. Bakom nyheten står bryggerierna Kaldi och Borg. Förhoppningen är att islänningarna ska ta adjö av skitåret 2020 genom att skåla med Bóluefnið, skriver Morgunblaðið.

Under 2020 har försäljningen av öl till restauranger närmast torkat ut för bryggeriet Kaldi i Árskógssandur och Borg i Reykjavík. Däremot har försäljningen till kunder ökat i Vínbúðins butiker.

På julafton lanserade de två bryggerierna en gemensam nyhet i Vínbúðin. Nyårsölet har fått namnet Bóluefnið, 'vaccinet', och började säljas fem dagar före den planerade starten av vaccineringen mot coronaviruset.

Sigurður Bragi Ólafsson, bryggmästare på Kaldi, säger i Morgunblaðið att syftet med ölet är att hjälpa till att avsluta 2020 på ett bra sätt. Bóluefnið har en alkoholhalt på 9 procent och säljs i flaskor om 75 centiliter:

"Det är glädjande att vara först med att få ett vaccin på marknaden. Vi vill verkligen få ut detta till de allra flesta invånarna. ... Det här har varit ett sådant skitår att det är det enda vettiga att avsluta det med ett magnifikt öl."

Här kan du läsa mer om Kaldi.

Dagens citat

"I kyrkor är det så att ett stort antal människor sitter nära varandra under lång tid och på andra platser är det färre. Vi stället det kravet på konstnärer och scenkonstnärer att människor sitter på numrerade platser. Vi kan inte göra det i kyrkan."

Statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son i Morgunblaðið om katolska kyrkans kritik mot coronarestriktionerna sedan Landakotskirkja i Reykjavík släppt in omkring 120 besökare på en mässa och hävdat att det var coronasäkert trots att regelverket bara tillåter tio personer - läs mer här.

Ovanligt många firar jul på Grímsey i år

Inget julbord, ingen julmässa och ingen dans kring granen. Ändå är det närmare 60 personer som firar jul på Grímsey i år - vilket är dubbelt så många som bodde på ön under helgerna förra året. Trots coronapandemin finns det ändå förhoppningar om fyrverkerier och en nyårsbrasa. Det rapporterar RÚV.

Förra vintern var det som färst elva personer som bodde på Grímsey. I takt med att fiskekvoter såldes från ön flyttade också invånare till fastlandet. Skolan lades ned och den enda butiken på ön var hotad. Situationen sågs som så allvarlig att flera kommunpolitiker talade om att ön snart skulle bli utan bofasta.

Hotet är knappast historia. Men under hösten och vintern har drygt 30 personer bott på ön. De barn som går i skolan på fastlandet har i stället undervisats på distans på grund av coronapandemin. Dessutom har några nya fiskebåtar tillkommit.

Ragnhildur Hjaltadóttir, som arbetar på flygplatsen på Grímsey, säger till RÚV att närmare 60 personer finns på Grímsey under helgerna. Det är ungefär dubbelt så många som förra julen. Att det nu är så många som bor på ön har stor betydelse:

"Tänt i husen och man träffar någon när man går ut och så. Det är alltid liv i butiken och väldigt roligt."

De rådande restriktionerna tvingade invånarna att ställa in det årliga julbordet och annat julfirande. Inte heller blev det någon mässa i öns kyrka. Ragnhildur Hjaltadóttir säger till RÚV att hon hoppas att nyårsfirandet blir mer traditionellt - men coronaanpassat:

"Det finns mycket fyrverkeriglädje hos Grímseyborna. Det skjuts upp mycket här. Förhoppningsvis blir allt som det har varit men var och en hemma hos sig. Förhoppningsvis blir det en nyårsbrasa. Jag hoppas det men det har inte fattats något beslut om det."

Här kan du läsa mer om invånarna på Grímsey.

Över 100 besökare på mässa i katolsk kyrka i Reykjavík

Omkring 120 personer deltog på mässan i Landakotskirkja i Reykjavík - trots att det högsta tillåtna antalet besökare är tio. Polisen kom till kyrkan på julaftonskvällen när en polsk mässa var på väg mot sitt slut. Få besökare använde andningsskydd och det fanns bara en station med handsprit. Händelsen utreds nu av polisen för brott mot smittskyddslagen.

På julaftonskvällen kallades polisen till Landakotskirkja i Reykjavík. Polisen hade fått uppgifter om att ett stort antal besökare hade samlats för en mässa på polska. När polis kom till Landakotskirkja var ett femtiotal gäster kvar inne i kyrkan. Ytterligare 70 till 80 personer var på väg ut ur kyrkan eftersom mässan just avslutats.

Polisen skrev i en rapport att få besökare använde andningsskydd trots att tvåmetersregeln inte respekterades. Det fanns bara en station med handsprit. Och det rörde sig om ett uppenbart brott mot smittskyddslagen eftersom högst tio personer får samlas i kyrkor.

David B. Tencer, den katolska kyrkans biskop på Island, säger i Morgunblaðið att prästen på plats fick en tillsägelse:

"Ja, polisen kom efter mässan och gav oss råd om hur vi kunde förbättra smittskyddet och liknande. De var mycket artiga och det var ingen dramatik."

Rögnvaldur Ólafsson, biträdande civilförsvarschef, säger i Morgunblaðið att den här typen av folksamlingar riskerar att utlösa en ny våg av coronasmitta. Han uppger att han reagerar ungefär på samma sätt som när hans barn inte lyder:

"Första reaktionen är ledsenhet och sorg. ... Jag förstår bara inte detta. Vi har sagt detta tydligt och det är många som har offrat mycket. Människor är ensamma över julen och så vidare."

Jakob Rollands, kyrkans presstalesperson, säger till Vísir att prästen som höll mässan kanske inte hade tillräcklig kännedom om de rådande restriktionerna. Kyrkan kommer sannolikt att diskutera händelsen. Samtidigt hävdar han att reglerna slår oproportionerligt hårt mot kyrkor samtidigt som butiker kan släppa in fler än tio personer.

Dagens citat

"Det som har inverkan på det som jag gör är ljuset som Island har och som inte finns någon annanstans. ... Den här låga solen och dessa skuggor som växer och växer."

Konstnären Baltasar Samper, som föddes i Spanien men har bott på Island sedan 1963 och bland annat är känd för utsmyckningen av kyrkan på Flatey, i Morgunblaðið om hur hans verk påverkas av miljön.

Två av tre islänningar äter rökt lammkött på juldagen

Två av tre islänningar äter hangikjöt, rökt lammkött, på juldagen. Trots att traditionen alltjämt är stark tappar den sakta mark. Det är oftast personer som har fyllt 50 år och boende på landsbygden som väljer rökt lamm till huvudrätt i dag. Bland unga islänningar är det allt fler som föredrar vegetariskt. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Den mest traditionella maträtten i det isländska julfirandet är hangikjöt, lammkött som rökts över exempelvis björkved eller fårspillning. Men den här sedvänjan har försvagats på senare år. Inför juldagen 2010 var det 73 procent som svarade att de tänkte äta hangikjöt. I år har den siffran sjunkit till 65 procent.

Förra juldagen var det 68 procent som föredrog hangikjöt. Inom loppet av ett år är det alltså 3 procentenheter som har bestämt sig för något annat som huvudrätt på tallriken.

Men det finns ingen tydlig utmanare till det rökta lammet. I dag är det 8 procent som tänker äta kassler - vilket är lika många som förra året. Vidare är det 5 procent (+1) som väljer annat lammkött, 5 procent som väljer vegetariskt (+1), 4 procent som väljer nötkött (+1) och 3 procent som väljer kalkon (-1). Resterande 11 procent föredrar något annat.

Det rökta lammet serveras ofta i hushåll på landsbygden och till personer som har fyllt 50 år. Traditionen är dessutom något starkare bland män.

I åldersgruppen 18 till 29 år är det hela 13 procent som ratar kött och fisk. Det är också fler kvinnor och boende i huvudstadsregionen som äter vegetariskt. Bland pensionärer är det ingen som väljer växtbaserad kost.

Bland Framstegspartiets och Centerpartiets väljare är det 80 respektive 79 procent som lägger rökt lamm på tallriken i dag. I dessa väljargrupper finns inga vegetarianer eller veganer. De är talrikast bland Piratpartiets anhängare. Där är det 14 procent som äter vegetariskt på juldagen. Här är det dessutom färst - 56 procent - som väljer rökt lamm.

Här kan du läsa mer om islänningarnas matvanor på juldagen.

Minister på fest som bröt mot coronareglerna

Finansminister Bjarni Benediktsson var en av gästerna när polis sent i onsdags kväll upplöste en fest i Ásmundarsalur i Reykjavík. Minst fyrtio personer fanns i lokalerna - men coronareglerna tillåter bara tio. Bjarni Benediktsson har bett om ursäkt och beskrivit sin närvaro som ett misstag. Flera oppositionspolitiker anser att han bör avgå.

Klockan 22.25 i onsdags fick polisen ett samtal från en besökare på Ásmundarsalur i centrala Reykjavík. Personen hade gått till galleriet för att köpa konst. Personen uppgav för polisen att det fanns 40 till 50 personer i lokalerna. Eftersom de rådande coronarestriktionerna bara tillåter tio besökare var det ett uppenbart regelbrott.

Polis kom till platsen omkring 20 minuter senare. Där mötte de enligt egen utsago minst ett fyrtiotal gäster där många var berusade, få använde ansiktsskydd och bara tre handspritsstationer fanns i lokalerna.

Polisen upplöste festen och tvingade gästerna att gå. Vissa besökare passade på att krama varandra innan de gick. En person kallade polisen för nazister.

Händelsen blev känd klockan 6.08 i går. I polisens dagliga mejl till medierna fanns en notis om ingripandet. I vanliga fall brukar de inte innehålla någon information om personer. Men i det här mejlet fanns en passage om att en av besökarna på festen i Ásmundarsalur var en minister.

Medierna började ringa runt i jakten på den minister som varit på festen. En efter en nekade de. Klockan 10.39 skrev Bjarni Benediktsson, finansminister och Självständighetspartiets ledare, på Facebook att han var det statsråd som varit i Ásmundarsalur när polisen kom:

"Jag hade varit i huset i ungefär 15 minuter och under den tiden ökade gästerna. Rätt reaktion hade varit att lämna konstmuseet direkt när jag insåg att antalet inte rymdes inom begränsningarna. Det gjorde jag inte och jag ber innerligt om ursäkt för det misstaget."

Även Ásmundarsalur bad om ursäkt på Facebook. Ägarna hävdade att antalet gäster i lokalerna hade ökat snabbt efter klockan 22 och att de inte hade haft uppsikt över tillströmningen.

Men det här är en beskrivning av händelseförloppet som har ifrågasatts. Ett ögonvittne berättar för Vísir att Bjarni Benediktsson hade varit i Ásmundarsalur betydligt längre än en kvart och att det under lång tid hade varit fler än tio i lokalerna.

Händelsen ska nu utredas av polis för misstänkt brott mot smittskyddslagen. Bjarni Benediktsson har inte kommenterat sitt agerande mer än genom inlägget på Facebook. Ingen annan minister har yttrat sig om händelsen. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir säger till Vísir att restriktionerna är till för att följas. Men hon vill inte uttala sig om fallet med Bjarni Benediktsson.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason säger till Vísir att det verkar röra sig om ett uppenbart brott mot coronarestriktionerna. Rögnvaldur Ólafsson, biträdande civilförsvarschef, säger till Fréttablaðið att han är "besviken och ledsen" eftersom alla känner till de rådande reglerna och vet varför de har införts.

Jón Magnús Jóhannesson är läkare på Landspítali i Reykjavík. Han har varit tongivande i debatten om Islands hantering av coronaviruset. Han skriver på Facebook att Bjarni Benediktsson bör avgå:

"För deltagarna på denna fest är detta en skam men för en minister i Islands regering är detta en total förtroendespricka. Det är svårt att exakt beskriva hur stor omdömes- och respektlösheten är i detta fallet."

Även från oppositionen är kritiken hård. Logi Már Einarsson, ordförande för Socialdemokraterna, säger till RÚV att Bjarni Benediktsson undergräver allmänhetens förtroende för coronarestriktionerna genom att själv inte följa reglerna. Han uppmanar koalitionspartierna Gröna vänstern och Framstegspartiet att förmå honom att avgå:

"Min åsikt är att han allvarligt bör överväga att avgå. Om han inte tänker göra det så borde de två samarbetspartierna sätta press på honom eftersom jag knappast tror att han har stöd från alla andra ministrar eller majoriteten i alltinget."

Partikamraten Rósa Björk Brynjólfsdóttir skriver på Twitter att åtgärderna för att förhindra smittspridning är till för att värna liv och hälsa. Därför är det oacceptabelt att en minister nonchalerar reglerna:

"Smittskyddsåtgärder måste alla följa. Även ministrar."

Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, jämför Bjarni Benediktssons agerande med statsminister Katrín Jakobsdóttirs besök i Seyðisfjörður. Där kramade hon några av de personer som fått sina hus förstörda av lerskred. Hon skriver på Twitter att det var mänskligt och förståeligt:

"Men den här mannen är något helt annat. Höjd över alla andra. Det här är ett obegripligt beteende!"

Hon säger i Morgunblaðið att han bör avgå. Framstegspartiets ungdomsförbund i Reykjavík uppmanar i ett uttalande Bjarni Benediktsson att lämna sin post i regeringen. Hård kritik kommer också från Dóra Björt Guðjónsdóttir, kommunpolitiker för Piratpartiet i Reykjavík. Hon skriver på Facebook att hans beteende är typiskt för Självständighetspartiets attityd:

"Bjarni Benediktsson har ingen förmåga att utöva makt. Den förmågan har inte heller ett parti som tolererar denna människa som ledare. ... Partiets företrädare beter sig alltid som om de har ett specialavtal helt enkelt eftersom det är enligt dessa förutsättningar som de organiserar samhället."

Även i går kväll ingrep polisen mot ett misstänkt brott mot coronarestriktionerna. Då var det omkring 120 personer som hade samlats för en julmässa i katolska Landakotskirkja i Reykjavík. Regeln om att högst tio personer får delta i sammankomster gäller även kyrkor.

Dagens citat

"Jag tycker att ditt beslut är en stor missaktning mot de väljare som har fört dig till makten och underligt att du behandlar den makten som om det vore din privata egendom. Det verkar som att du sätter dina egna förhoppningar högre än lojalitet gentemot de väljare som höjde ditt anseende."

Bjarki Bjarnason, kommunpolitiker för Gröna vänstern i Mosfellsbær, skriver i Fréttablaðið om avhopparen Rósa Björk Brynjólfsdóttirs beslut att sitta kvar i alltinget men ansluta sig till Socialdemokraterna - läs mer här.

Kassler alltjämt vanligast på Island på julafton

Kassler fortsätter att vara favoriten som huvudrätt på julafton. I omkring hälften av de isländska hemmen serveras kassler till huvudrätt i dag. Däremot är det färre som äter ripa och fler som föredrar vegetariskt. Men de som ratar kött och fisk är nästan enbart yngre islänningar - medan äldre generationer håller hårdare på traditionerna. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Julfirandet på Island brukar inledas vid 18-tiden på julafton. I särklass vanligaste huvudrätten är kassler. Men det är långt ifrån givet att det är just kassler som serveras. I hälften av hushållen bjuds något annat till huvudrätt.

I år är det 47 procent som tänker äta kassler - en minskning med 1 procentenhet jämfört med förra julen. Därefter följer lamm med 11 procent (-2), kalkon med 9 procent (+1), ripa med 6 procent (-3), vegetariskt med 5 procent (+1) och nötkött med 5 procent (-1). Resterande 18 procent - en nedgång med 1 procentenhet - väljer något annat till huvudrätt.

Kasslerns popularitet är ganska stabil. Att ripa hamnar på färre tallrikar i år kan vara en följd av coronapandemin. Myndigheterna uppmanade jägare att inte åka till andra delar av landet enbart för att jaga.

Veganism har varit en av de senaste årens trenddieter på Island. Den bidrar sannolikt till att allt fler uppger att de kommer att äta vegetariskt på julafton.

Bland islänningar i åldern 18 till 29 år är det 13 procent som ratar fisk och kött. Men bland dem som har fyllt 68 år är det inga som föredrar vegetariskt. Dessutom är det fler kvinnor och personer bosatta i huvudstadsregionen som väljer bort kött och fisk. Hela 15 procent av Piratpartiets sympatisörer väljer vegetariskt - men inga alls av Centerpartiets och Framstegspartiets väljare.

Kassler, lamm och ripa har fler anhängare på landsbygden. Kalkon och nötkött är populärare i huvudstadsregionen.

Mest traditionella är Centerpartiets väljare. Där är det hela 60 procent som tänker äta kassler. Mest sugna på lamm är Framstegspartiets anhängare. I 21 procent av dessa hushåll serveras lamm. Där är det 31 procent som väljer kassler - vilket är den lägsta andelen i hela undersökningen.

Här kan du läsa mer om islänningarnas matvanor på julafton.

Unga islänningar väljer bort fyra partier

Självständighetspartiet är störst på Island. Men bland islänningar i åldern 25 till 44 år är det Piratpartiet som har flest anhängare. Och bland de yngsta - mellan 18 och 24 år - är det inte en enda som säger sig sympatisera med Centerpartiet, Framstegspartiet, Folkets parti eller Islands socialistparti. Det visar en mätning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

I den senaste väljarbarometern publicerad i Fréttablaðið behåller Självständighetspartiet positionen som största parti med 22,9 procent. Socialdemokraterna faller tillbaka till 15,6 procent och tappar därmed andraplatsen till Piratpartiet med 17 procent.

Både Gröna vänstern och Renässans får 10,2 procent. Framstegspartiet får 7,3 procent medan Centerpartiet sjunker till 6,7 procent - partiets sämsta siffra hos Zenter på nästan två år.

Det är sju partier som klarar alltingets femprocentsspärr. Folkets parti är närmast representation i alltinget med 4,7 procent. Islands socialistparti får 3,3 procent.

Skillnaderna är stora mellan olika åldersgrupper. Självständighetspartiet lockar hela 32 procent av väljarna i åldern 18 till 24 år. Där är också Piratpartiet och Gröna vänstern starka med 19 procent var.

I den yngsta gruppen är det inte en enda väljare som säger sig sympatisera med Framstegspartiet, Centerpartiet, Folkets parti eller Islands socialistparti. Samtliga fyra av dessa partier har flest anhängare bland dem som har fyllt 45 år.

Piratpartiet är största parti både i gruppen 25 till 34 år och 35 till 44 år.

Dagens citat

"Tanken var att tyskarna som kom var flitiga och arbetsamma och lika oss och därför skulle ha lätt för att anpassa sig. ... Men det var ingen som tänkte på det under intervjuerna. ... En berättade: 'Det berodde bara på om flickan var söt eller inte. De som var tvålfagra de blev valda.' Och kanske ligger det något i det."

Nína Rós Ísberg, som nyligen disputerat i antropologi med en avhandling om de tyskar - i synnerhet unga kvinnor - som kom till Island 1949 för att arbeta inom jordbruket. i RÚV om hur urvalsprocessen gick till.

Fler ratar rockan dagen före julafton i coronapandemin

Jäst rocka är det isländska julfirandets mest illaluktande tradition. Men i år är det många som ratar den stinkande fisken dagen före julafton. Lukten gör att få vill äta den i hemmet - och under coronapandemin är det färre som har möjlighet att äta den på restaurang. Bara tre av tio tänker äta rocka i dag. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Traditionen att äta jäst rocka dagen före julafton startade i Västfjordarna. På senare år har den spridit sig över landet. Den jästa fisken har en frän lukt. Därför är det många som passar på att äta rocka på restaurang i stället för hemma.

Rockan serveras traditionellt med tillbehör som kokt potatis, rotmos, rågbröd och fårister. Men i år är det färre som kommer att äta denna rätt.

Många matställen serverar i vanliga fall bara rocka den 23 december. Nu har vissa restauranger haft rocka på menyn i flera veckor för att kompensera för att de inte får ta emot fler än femton gäster åt gången.

Bara 30 procent uppger att de kommer att äta rocka i dag. Det är en nedgång med hela 7 procentenheter jämfört med förra året. Förklaringen är sannolikt coronapandemin eftersom färre har möjlighet att äta fisken på restaurang.

Hela 70 procent väljer alltså bort rockan i dag. Det är den högsta siffran sedan MMR började fråga om konsumtionen av rocka 2011.

Den jästa rockan är populärare bland män, pensionärer och islänningar bosatta på landsbygden. Den har färre förespråkare bland kvinnor, personer i åldern 18 till 29 år och boende i huvudstadsregionen.

Bland Framstegspartiets väljare - som i stor utsträckning återfinns på landsbygden - är det hela 62 procent som tänker äta rocka i dag. Bland Piratpartiets sympatisörer - som ofta är unga islänningar bosatta i huvudstadsregionen - är det endast 21 procent som kommer att äta rocka.

Här kan du läsa mer om traditionen att äta jäst rocka.

Island börjar vaccinera mot coronaviruset 29 december

Island börjar vaccinera mot coronaviruset den 29 december. Personer kallas till vaccineringen med sms och får samtidigt en streckkod i vårdportalen Heilsuvera. Efteråt kan den som vaccinerat sig få ett intyg. Datasystemet har utvecklats av Origo som också står bakom det system som används vid provtagning för coronaviruset.

Den 28 december räknar Island med att få en första leverans av Pfizers vaccin mot coronaviruset. I den första etappen kommer sjukvårdspersonal som kan komma i kontakt med coronasmittade att vaccineras. Vaccineringen sker i vårdcentralens lokaler på Suðurlandsbraut i Reykjavík.

I den första leveransen får Island 10 000 doser. De räcker till 5 000 personer eftersom varje person får två doser.

Island har nu kommit överens med tre leverantörer. Pfizer ska leverera vaccin för totalt 85 000 personer, Astra Zeneca för 115 000 personer och Janssen för 235 000 personer. Avtalet med Janssen undertecknades i går. Det uppger hälsovårdsdepartementet i ett pressmeddelande.

Personer kommer att kallas till vaccineringen med sms. I vårdportalen Heilsuvera får de också en streckkod till vaccineringen. Efter vaccineringen kan de även få ett intyg utskrivet genom portalen.

Det datasystem som kommer att användas i samband med vaccineringen har utvecklats av Origo. Grunden är det datasystem som sedan tidigare används vid provtagning för coronaviruset. Det skriver Arna Harðardóttir, affärsområdeschef för Origo, i ett blogginlägg.

Kallelserna skickas ut automatiskt. Systemet håller också reda på olika prioriteringsgrupper. Här registreras dessutom alla uppgifter om vaccineringen i en nationell databas.

Sex nya fall av coronasmitta rapporterades på Island i går. Men bara en av dem var redan i karantän. Dessutom testade elva personer positivt för coronaviruset vid gränsen.

Nu är det 139 smittade som hålls i isolering. Totalt 29 coronapatienter vårdas på Landspítali i Reykjavík. Två av dem ligger på intensivvårdavdelning.

Det är 582 personer som är i karantän och 2 613 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Det är alltid ett springande här hemma. Med utlänningar. ... De vill tälta."

Ragnar Jónsson, som bor på gården Brúsastaðir nära Þingvellir, i Vísir om hur turister ständigt kommer in på tomten.

Fler islänningar har julgran i hemmet i år

Bara en av sju islänningar väljer bort julgran helt och hållet i år. Men i de allra flesta hemmen kommer det även denna jul att finnas en plastgran. Även andelen islänningar som föredrar en levande gran ökar - men inte i samma takt som de som väljer plastgran till jul. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Traditionens makt är stark när det gäller julgran på Island. Ända sedan MMR började fråga om valet av julgran 2010 har förändringarna i regel varit ganska små. Men den långsiktiga trenden är att fler ratar gran och att fler skaffar plastgran i stället för levande gran.

Men denna jul blir lite av ett undantag. Det är färre som nobbar gran helt och hållet. Och det är fler som skaffar en levande gran.

Plastgranens dominans är dock inte hotad. I år är det 58 procent som har plastgran - en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2019. Det är den högsta andelen någonsin som väljer plastgran.

Förra julen var det bara 27 procent som hade levande gran - den lägsta siffran hittills. I år ökar hushållen med levande gran till 28 procent.

Den här julen är det 14 procent som inte har någon gran alls - en nedgång med 3 procentenheter jämfört med förra året.

Kvinnor, islänningar bosatta på landsbygden och personer i åldern 30 till 49 år har gran i större utsträckning. Män, pensionärer och invånare i huvudstadsregionen väljer oftare bort gran.

Skillnaderna är stora mellan olika väljargrupper. Mest traditionella är Renässans och Självständighetspartiets sympatisörer. Där är det bara 9 procent som inte har gran av något slag. Bland Piratpartiets anhängare är det hela 31 procent som väljer bort gran.

Hela 64 procent av Centerpartiets väljare har en levande gran. Plastgranen är vanligast bland sympatisörer till Gröna vänstern. Där är det 40 procent som föredrar konstgran.

Här kan du läsa mer om julgran på Island.

Pfizers coronavaccin får klartecken på Island

Pfizers vaccin mot coronaviruset har fått tillstånd på Island. Den första leveransen av 10 000 doser ska komma på måndag. Själva vaccineringen börjar i mellandagarna. Därefter ska ytterligare 3 000 doser levereras varje vecka. Totalt väntas 85 000 islänningar vaccineras mot coronaviruset med just Pfizers vaccin.

Sju nya fall av coronasmitta rapporterades på Island i går. Två av dem var inte i karantän. Ytterligare fyra personer testade positivt för viruset vid gränsen.

Nu är det 141 smittade som hålls i isolering. På Landspítali i Reykjavík vårdas 29 coronapatienter. Tre av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

Dessutom är 552 personer i karantän och 2 989 personer i inresekarantän.

Lyfjastofnun gav i går tillstånd till Pfizers vaccin mot coronaviruset på Island. Klartecknet var en följd av att vaccinet godkänts inom EU. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande att den isländska översättningen av följesedeln väntas bli klar i dag.

Godkännandet är en förutsättning för att vaccineringen mot coronaviruset ska kunna påbörjas. Den första leveransen av Pfizers vaccin kommer enligt RÚV på måndag. Då väntas Island få 10 000 doser av vaccinet. Eftersom alla får två doser räcker den första leveransen till 5 000 personer.

Därefter kommer Island att få 3 000 doser i veckan. Totalt är tilldelningen 170 000 doser - vilket betyder att 85 000 kommer att vaccineras med just Pfizers vaccin.

Vaccineringen ska börja redan i mellandagarna. Företaget Distica ansvarar för distributionen. Júlía Rós Atladóttir, vd för Distica, säger till RÚV att vaccinet kommer att transporteras i torris vid -80 grader. De låga temperaturerna är en utmaning - och en annan är distributionen på Island eftersom vägarna kan vara svårframkomliga vid den här tiden på året:

"Det har pågått mycket förberedelser hos oss i många månader. Naturligtvis är vi inte vana vid att transportera vaccin under sådana omständigheter i så mycket kyla. Så det är något som är nytt för oss och de mesta förberedelserna har ägnats åt det arbetet."

Civilförsvarschefen Víðir Reynisson var i går tillbaka på myndigheternas presskonferens om coronaviruset. Han smittades själv av coronaviruset i slutet på november. Gårdagens presskonferens var nummer 148 i ordningen om just coronapandemin.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Och jag är en supporter av denna regering och röstade på Kata [Katrín Jakobsdóttir] och Gröna vänstern senast. När jag tittade ut över scenen inför det senaste alltingsvalet var det ingen som jag hade lika stort förtroende för till att bli statsminister som hon."

Róbert Marshall, som suttit i alltinget för Socialdemokraterna och Ljus framtid och nu är informationsansvarig för regeringen, i DV om hur han röstade i alltingsvalet 2017.

Regnrekord när lerskred förstörde hus i Seyðisfjörður

På tio dagar fick Seyðisfjörður 733 millimeter nederbörd. Och den stora majoriteten föll under de fem dagar som orten drabbades av en rad lerskred. När så mycket regn faller på så kort tid är det nästan omöjligt att förebygga skred. Det säger Tómas Jóhannesson, expert vid Veðurstofa Íslands. I morgon besöker fyra ministrar Seyðisfjörður.

Den 10 december började det regna i Seyðisfjörður på östra Island. Och den här gången verkade det inte som att regnandet skulle ta slut. Ett nytt regnrekord sattes för hela landet - och nederbörden utlöste flera lerskred.

För första gången på 25 år evakuerades i fredags ett helt isländskt samhälle. Då hade en rad lerskred drabbat Seyðisfjörður. Evakueringen kom efter ett skred under fredagen som drog med sig flera hus. Ett av dem flyttades 50 meter av lermassorna.

Elva hus har skadats i skreden. Två av dem är sannolikt totalförstörda. De materiella skadorna uppskattas till en miljard isländska kronor. Inga människor har kommit till skada. Delar av evakueringen i Seyðisfjörður hävdes i går.

På tio dagar föll 733 millimeter nederbörd i Seyðisfjörður. Men majoriteten kom mellan 14 och 18 december. Då fick orten 570 millimeter regn. Så mycket nederbörd har aldrig tidigare registrerats varken i Seyðisfjörður - där mätningarna började 1935 - eller på övriga Island inom loppet av fem dygn.

Att det finns en risk för jordskred i Seyðisfjörður är ingen nyhet. Tómas Jóhannesson, expert vid Veðurstofa Íslands, säger till RÚV att inga förebyggande åtgärder hade kunnat förhindra de senaste dagarnas lerskred. När de branta sluttningarna ned mot samhället drabbas av så mycket nederbörd är det troligt att de ger vika:

"Jag tror inte att några skyddsåtgärder som används för att minska risken för lerskred i andra länder som i Alperna och på andra ställen hade gjort nytta där eftersom det är en brant sedimentär avlagring förhållandevis långt ned i slänten och det är svårt att få något skydd där."

Myndigheterna utlyste ett nödläge i Seyðisfjörður. Beredskapsnivån sänktes i går eftermiddag ett steg till riskläge.

I Eskifjörður längre söderut finns också en överhängande risk för lerskred. Där evakuerades boende på flera gator. I går eftermiddag fick de återvända hem. I bägge orterna finns det tydliga sprickor i sluttningarna efter de senaste dagarnas regnväder.

I morgon kommer statsminister Katrín Jakobsdóttir, finansminister Bjarni Benediktsson, justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir samt kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson att besöka Seyðisfjörður.

Räddningsarbetare från hela landet har kommit till Seyðisfjörður för att återställa skadorna. Tillsammans med de journalister som släppts in i orten testades de alla i går för coronaviruset. De senaste veckorna har coronafallen på östra Island varit ytterst få. Syftet med provtagningen är att inte någon ska råka sprida viruset till regionen.

Här kan du läsa mer om lerskreden i Seyðisfjörður.

Foto: Veðurstofa Íslands

Fler nya fall av coronasmitta på Island

38 nya fall av coronasmitta har rapporterats de tre senaste dagarna. Och 14 av dem var personer som inte var i karantän. Ytterligare 35 personer har testat positivt för coronaviruset vid gränsen. Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason befarar nu att smittspridningen i samhället kan vara på väg att öka på nytt.

Sex dagar i följd var det färre än tio personer som testade positivt för coronaviruset på Island. Men sedan i fredags är det betydligt fler som har smittats. Dessutom ökar andelen positiva testsvar.

De tre senaste dagarna har 38 nya fall rapporterats. Av dessa är det 14 personer som inte redan har varit i karantän.

Vid gränsen har ytterligare 35 personer testat positivt för viruset. Även vid gränsen - vilket i det här fallet är flygplatsen i Keflavík - är det allt fler som visar sig bära på smittan. Men här har också antalet passagerare ökat kraftigt de tre senaste dagarna när islänningar återvänder från utlandet för att fira jul på Island.

Nu är det 136 smittade som hålls i isolering. På Landspítali i Reykjavík vårdas 34 coronapatienter. Fyra av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

Ytterligare 404 personer är i karantän och 3 109 personer i inresekarantän.

De senaste dagarnas utveckling oroar statsepidemiologen Þórólfur Guðnason. Han säger till RÚV att han befarar att smittspridningen kan vara på väg att öka ännu en gång. Han anser att det är personer som inte följer restriktionerna som gör så att coronaviruset kan fortsätta att sprida sig:

"Andelen från symtomprovtagningen håller på att öka. Det hade kommit långt under 1 procent men är nu mellan 1 och 2 procent. Så det finns tecken på att det är på väg uppåt. ... Och tyvärr är det fortfarande så att vi ser människor med symtom som inte går på provtagning eller som håller en låg profil och på så sätt smittar andra."

Þórólfur Guðnason säger till Vísir att han inte kommer att rekommendera några skärpta åtgärder för resenärer som anländer från Storbritannien. En person som har testats vid gränsen har burit på den virusstam som nu fått flera länder att stoppa flyg från Storbritannien. Eftersom Island har så stränga inreseregler är risken för smittspridning från resenärer betydligt lägre:

"Det här är länder som inte har några åtgärder vid gränsen. Här på Island har vi dubbel testning och vi har hittat en individ med detta virus tidigare i december. Han skickades i isolering och det blev inte mer av det."

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Men situationen fungerar utmärkt för författare. De har det som bäst i isolering. Det är en normal situation i livet hos dem som arbetar med att skriva en bok om året. Den här covid-situationen har dock inverkan på en precis som på andra i samhället och man hoppas naturligtvis att den här vågen ska börja avta."

Författaren Arnaldur Indriðason i Morgunblaðið om hur han påverkas av coronaviruset.

Stumpen och ljustjuven är islänningarnas favorittomtar

Stumpen Stúfur är nu lika populär som ljustjuven Kertasníkir. De två delar nu förstaplatsen på islänningarnas topplista över de tretton jultomtarna. Det är första gången sedan 2015 som inte Kertasníkir är ensam favorit. Men den som har vunnit flest nya hjärtan under det gångna året är dörrsmällaren Hurðaskellir. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Ett av de mest särpräglade inslagen i det isländska julfirandet är de tretton tomtarna. Den första jultomten anländer till befolkade områden den 12 december. Därefter kommer de en och en under dagarna fram till julafton. Sedan försvinner de en i taget till den plats långt bort från bebyggelse där de håller till resten av året.

Gemensamt för de tretton tomtarna är att de inte är snälla. I stället kommer de för att utföra hyss. De stjäl, okynnesäter och ställer till med problem.

Länge har ljustjuven Kertasníkir varit islänningarnas främsta favorit. Sedan MMR började undersöka jultomtarnas popularitet 2015 har han haft flest anhängare.

Men i år har Kertasníkir fått sällskap på toppen. Både Kertasníkir och Stúfur får 25 procent var - vilket för Kertasníkir innebär en nedgång med 4 procentenheter och för Stúfur med 3 procentenheter.

Dörrsmällaren Hurðaskellir är den som har skaffat sig flest nya vänner under året. Det är nu 15 procent som håller honom som favorit - en uppgång med 4 procentenheter.

Därefter följer skyrmumsaren Skyrgámur med 7 procent, köttkroken Ketkrókur med 6 procent, mjölktjuven Stekkjastaur med 5 procent, snattaren Giljagaur med 4 procent, korvtjuven Bjúgnakrækir och fönsterspejaren Gluggagægir med 3 procent var, slevslickaren Þvörusleikir och doftaren Gáttaþefur med 2 procent var samt skålslickaren Askasleikir och grytslickaren Pottaskefill med 1 procent var.

Här kan du läsa mer om islänningarnas favorittomtar.

Premiär för flygtrafik mellan Reykjavík och Hemön före jul

Redan på tisdag lyfter det första planet från Reykjavík mot Hemön. Nypremiären är en följd av att regeringen ger statligt stöd till trafiken fram till våren. Under den första perioden blir det två avgångar i veckan. Kommun- och kommunikationsdepartementet har enligt ett pressmeddelande upphandlat trafiken från Icelandair.

I september i år avvecklade Ernir flyglinjen mellan Reykjavík och Hemön. Den hade under en tid kämpat för att bära sina kostnader - och när resandet minskade dramatiskt under coronapandemin tog bolaget beslutet att upphöra med trafiken.

Plötsligt stod Hemön utan flygförbindelse med fastlandet. Inrikesbolaget Air Iceland Connect - som ägs av Icelandair - meddelade dock efter diskussioner med kommunen att den skulle börja trafikera sträckan till våren.

Nu står det klart att det blir nypremiär redan på tisdag. Klockan 11 lyfter det första flyget från Reykjavík mot Hemön. Samma plan återvänder klockan 13.20.

Flygturen tar bara 20 minuter. De billigaste biljetterna kostar 6 500 isländska kronor enkel resa. Personer bosatta på Hemön kan dock få 40 procent rabatt genom statliga subventioner av flygtrafik till landsbygden.

Kommun- och kommunikationsdepartementet har upphandlat trafiken från Icelandair. Det blir två avgångar i veckan till och med april nästa år. Därefter kan avtalet förlängas två veckor i taget. Om något annat bolag skulle inleda trafik under samma period upphör avtalet. Staten finansierar trafiken men intäkterna från trafiken räknas bort från stödet till Icelandair.

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson säger i ett pressmeddelande att förhoppningen är att växande turism under våren ska göra det möjligt att återuppta kommersiell flygtrafik till Hemön:

"Det är mycket betydelsefullt att säkra minimiservice på denna flygsträcka när det inte finns marknadsmässiga förutsättningar för flyget."

Här kan du läsa mer om flygtrafiken mellan Reykjavík och Hemön.

Dagens citat

"Jag var så uttråkad under högkonjunkturen här. Det här var 2007 är alla hade så mycket pengar att de sket i dem. Kunderna efterfrågade hela tiden dyrare och dyrare rätter. ... Det är inte gott. Det är bara dyrt - de två dyraste råvarorna."

Ragnar Eiríksson, som senare grundade Michelinrestaurangen Dill i Reykjavík, i RÚV om hur han vantrivdes på Grillið före finanskraschen när han blev ombedd att servera hummer ihop med gåslever.

En av fem islänningar skickar traditionella julkort

Bara en av fem islänningar skickar traditionella julkort i år. På bara sex år har andelen som föredrar fysiska julkort mer än halverats. Däremot är det något fler som skickar digitala julhälsningar. Men det är dessutom allt fler som helt och hållet avstår från att skicka några julhälsningar. Det visar en undersökning utförd av MMR.

Julkort ser allt mer ut att vara en tradition på utdöende. För varje år ökar antalet islänningar som väljer bort julhälsningar helt och hållet. Och för varje år ökar andelen som skickar digitala julkort i stället för fysiska julkort.

När MMR 2015 frågade hur många som tänkte skicka traditionella julkort var det hela 56 procent som föredrog fysiska julhälsningar. Nu har den andelen minskat till 20 procent. Under samma tid har siffran över dem som helt avstår från julkort stigit från 33 till 57 procent.

Det är alltså en majoritet som ratar alla former av julhälsningar. Det är framför allt äldre islänningar, personer bosatta på landsbygden och kvinnor som håller fast vid traditionen att skicka julkort. Bland dem som har fyllt 68 år är det 24 procent som skickar julkort. Motsvarande siffra i åldersgruppen 18 till 29 år är 11 procent.

I år är det bara 16 procent som skickar fysiska julkort - en nedgång med 3 procentenheter jämfört med 2019. Ytterligare 4 procent skickar både traditionella och elektroniska julhälsningar - en minskning med 1 procentenhet.

Det är nu 23 procent som väljer digitala julkort - en uppgång med 1 procentenhet.

Och det är alltså 57 procent som avstår helt - vilket innebär en ökning med 3 procentenheter jämfört med förra julen.

Här kan du läsa mer om islänningarnas julkortstradition.