onsdag 9 december 2020

Vill införa könsneutralt pronomen i isländska lagtexter

Det könsneutrala pronomenet hán - isländskans motsvarighet till hen - borde användas i lagtexter. Det anser Andrés Ingi Jónsson, politisk vilde i alltinget. Han vill också se en rad andra steg för att göra det offentliga språket mindre könat. Han fick visst medhåll från statsminister Katrín Jakobsdóttir. Hon ansåg att det blivit dags att se över regeringskansliets språkpolicy från 2012.

När Island 2011 fick en språklag fick isländska formellt status som nationalspråk. Det fastslogs också att den offentliga isländskan skulle vara vårdad, enkel och tydlig. Året därpå klubbade regeringskansliet en språkpolicy präglad av samma anda. Alla texter ska vara skrivna på ett språk som är lätt att förstå.

Men nu kan det bli aktuellt att utforma en ny språkpolicy. Det beskedet gav statsminister Katrín Jakobsdóttir nyligen i alltinget.

Andrés Ingi Jónsson, politisk vilde som tidigare representerade Gröna vänstern, tog upp frågan i en frågestund i alltinget. Han vände sig mot vad han beskrev som ett onödigt könat språk i bland annat lagtexter. Här såg han bland annat Norge och Sverige som förebilder när det gällde att komma bort från mannen som språklig norm.

Som exempel nämnde Andrés Ingi Jónsson Kvinnolistans inträde i alltinget. Ledamöterna ville kallas þingkonur - 'alltingskvinnor' - i stället för þingmenn, där menn är pluralformen av maður i betydelsen 'person av manlig kön' eller 'människa'.

Andrés Ingi Jónsson ville komma bort från bruket av ord med maskulinum som grammatiskt genus. Därför borde allir ('alla') ersättas av neutrumformen öll på samma sätt som pronomenet þeir ('de') borde bytas ut mot þau.

Katrín Jakobsdóttir svarade att det hade blivit dags att se över regeringskansliets språkpolicy. Samtidigt ansåg hon att frågan var mer komplicerad i isländskan än i exempelvis norskan eftersom isländskan har tre genus: maskulinum, femininum och neutrum.

Men hon ansåg att språkbruket i lagtext utvecklades i rätt riktning. Katrín Jakobsdóttir nämnde bland annat lagen om självbestämmanderätt över juridiskt kön. Där talas det om fólk i stället för menn.

Andrés Ingi Jónsson tyckte inte att det var tillräckligt. Han svarade att dagens attityd var att inte göra mer än vad som ansågs nödvändigt - som att använda foreldri ('förälder') och inte móðir ('mor') eller faðir ('far').

Själv ville han gå betydligt längre. Han beskrev neutrum som en lyx som gjorde det möjligt att utforma ett könsneutralt myndighetsspråk.

En förändring som han ville se var införandet av det könsneutrala pronomenet hán, isländskans motsvarighet till hen, i det offentliga språket. Andrés Ingi Jónsson tyckte att pronomenet kunde användas på samma sätt som i svenskan - alltså inte bara om personer som inte identifierar sig som hon eller han utan även när könet är okänt eller irrelevant.

Katrín Jakobsdóttir svarade att de senaste årens snabba utveckling både i samhället och i språket gjorde det motiverat att ta upp frågan om ett könsneutralt och mer inkluderande språk till debatt. En frågestund i alltinget var dock för kort för att hinna behandla ämnet utförligt. Men hon välkomnade en fortsatt diskussion där även utvecklingen i grannländerna togs i beaktande.

Här kan du läsa mer om isländskans hán.