söndag 31 januari 2021

Vill resa staty av Kanye West vid Vesturbæjarlaug

Res en staty av Kanye West vid Vesturbæjarlaug i Reykjavík - och döp samtidigt om badhuset till Westurbæjarlaug. Det förslaget kommer från Aron Kristinn Jónasson. Och det är det i särklass populäraste förslaget i hela stadsdelen Vesturbær i den årliga idétävlingen Hverfið mitt. Över 700 personer har gett det sitt stöd.

I april 2016 besökte rapparen Kanye West och hustrun Kim Kardashian Island. Även hennes syster Kourtney Kardashian var med på resan. Han passade bland annat på att spela in musik i Valgeir Sigurðssons studio i Reykjavík. De badade också i Blå lagunen. Kanye West besökte även Island 2014.

Nu vill Aron Kristinn Jónasson locka tillbaka Kanye West och Kim Kardashian till Island. I den årliga idétävlingen Hverfið mitt föreslår han att en staty av rapparen ska resas utanför Vesturbæjarlaug i Vesturbær i Reykjavík. Badhuset bör följaktligen döpas om till Westurbæjarlaug och stadsdelen till Westurbær.

I motiveringen skriver han att fans skulle resa till Reykjavík för att beskåda statyn. Stadsdelen skulle bli känd över hela världen. Och kommunen skulle kunna bjuda in Kanye West och Kim Kardashian till invigningen.

Vidare skriver Aron Kristinn Jónasson att liknande konstverk har visat sig attrahera turister. Imagine Peace Tower på Viðey - som skapades av Yoko Ono - är till exempel ett populärt besöksmål.

Över 700 personer har gillat förslaget - vilket gör statyn till den populäraste idén i hela Vesturbær. Men det är också drygt 140 personer som har ogillat förslaget.

Förslagen ska nu beredas av kommunen. I höst får invånarna rösta om vilka förslag som faktiskt ska genomföras.

Det är inte ovanligt att förslag som är mer eller mindre ironiska får ett starkt stöd i den här typen av tävlingar. I kommundelen Kjalarnes röstade invånarna för att kommunen skulle resa ett minnesmärke över de löften som Reykjavík svek i samband med att kommunerna gick ihop. Men det genomfördes aldrig.

Här kan du läsa mer om debatten i Kjalarnes.

Dagens citat

"Folket föraktar denna man, märker väl att han är en landsförrädare som vill bryta ned allt som har något värde i samhället, flytta allmänhetens ägande och resurser till sina egna vänner. Bjarni är det som på vanligt taxichaffisspråk kallas en riktig skitstövel."

Gunnar Smári Egilsson, grundare av Islands socialistparti, skriver i Miðjan att Bjarni Benediktsson - finansminister och ledare för Självständighetspartiet, sannolikt är Islands genom tiderna sämsta politiker.

lördag 30 januari 2021

Damon Albarn på väg att bli isländsk medborgare

Damon Albarn har ansökt om isländskt medborgarskap. Och alltingets allmän- och utbildningsnämnd vill bevilja hans ansökan. Den brittiske artisten har regelbundet besökt Island ända sedan 1990-talet. Han äger också ett hus på Laugarnes i Reykjavík.

Vid årsskiftet blev det på grund av Storbritanniens utträde ur EU betydligt krångligare för brittiska medborgare att resa till Island. Under coronapandemin är det bara resenärer från EES- och Efta-länder som kan resa in utan särskilda skäl.

Isländska medborgare får däremot alltid passera gränsen - även om också de omfattas av kraven på testning och karantän för coronaviruset.

Kanske är det därför som Damon Albarn - som är mest känd från Blur och Gorillaz - nu har ansökt om isländskt medborgarskap. Den brittiske artisten har regelbundet vistats på Island sedan 1990-talet. Inledningsvis syntes han ofta på Reykjavíks klubbar och barer. Under flera år var han dessutom delägare i Kaffibarinn - ett av huvudstadens klassiska uteställen.

På senare år har Damon Albarn tillbringat långa perioder på Island. Han äger också ett hus på Laugarnes i Reykjavík med utsikt bland annat över fjället Esja och Snæfellsjökull. Han har berättat att utsikten bland annat inspirerat honom till projektet "The Nearer the Fountain, More Pure the Stream Flows".

Två gånger om året beslutar alltinget om att bevilja medborgarskap till personer som inte uppfyller de formella kriterierna. Inför det kommande beslutet hade alltingets allmän- och utbildningsnämnd 133 ansökningar att ta ställning till. Förslaget till alltinget är att bevilja 30 av dessa ansökningar.

För att en sådan ansökan ska få klartecken krävs att personen på något sätt har en stark anknytning till Island. Uppenbarligen anser nämnden att Damon Albarn genom åren har skaffat sig sådana skäl och att han därför ska få isländskt medborgarskap.

Dagens citat

"Det har påbörjats eller är på gång närmare 300 bostäder och det är det som är så roligt. Det är så varierat. Vi är mest nöjda med hur nöjda människorna som flyttar hit är med miljöombytet och hur nöjda de är med att ha kommit till en trivsam liten småstad på landet där livskvaliteten är på ett helt annat sätt än på större ställen."

Aldís Hafsteinsdóttir, kommunchef i Hveragerði, i Vísir om de senaste årens befolkningsökning i kommunen.

fredag 29 januari 2021

Reykjavík kan tvingas ordna tomt åt marxistiskt samfund

Kommunen nobbade marxisterna i Díamat en tomt för bygge av en samlingslokal i Reykjavík. Samfundet överklagade beslutet till kommun- och kommunikationsdepartementet utan framgång. Men nu kör alltingets ombudsman över departementet. Överklagandet måste tas upp på nytt. Och det kan i sin tur leda till att Díamat tilldelas en tomt.

Genom åren har Reykjavíks kommun delat ut en mängd tomter till kyrkor och andra trossamfund. Inledningsvis var det bara den kristna statskyrkan som efterfrågade och fick tomter. Men i takt med att statskyrkan minskat och utbudet av trossamfund ökat har önskemålen kommit från många andra håll.

Under 2000-talet har bland annat muslimska Félag múslima á Íslandi och asatroende Ásatrúarfélagið tilldelats tomter. Kommunen såg sig länge tvungen att hitta tomter för att inte diskriminera andra trossamfund. Men nu har utdelningen stoppats eftersom kommunen vill ta fram enhetliga riktlinjer. I Reykjavík anser inte majoriteten att det är kommunens uppgift att hitta kostnadsfria tomter.

I maj 2017 vände sig Díamat till kommunen med krav på en tomt. Men kommunen sade nej. Díamat fick beskedet att inga tomter skulle delas ut innan riktlinjerna var på plats.

Díamat är ett marxistiskt livsåskådningssamfund som 2016 fick status som trossamfund - något som i sin tur gör att medlemmarnas kyrkoskatt kan slussas vidare till Díamat genom skattsedeln. Under 2019 fick Díamat knappt en miljon isländska kronor i bidrag.

De senaste siffrorna från Hagstofa Íslands visar att Díamat har 139 registrerade medlemmar. Samfundet har regelbundna sammankomster där marxistisk dialektik står i fokus. Med en egen tomt skulle Díamat kunna bygga egna lokaler med mötesutrymmen, bibliotek och kontor.

Vésteinn Valgarðsson är ordförande för Díamat. Han är medlem i det marxistiska partiet Folkfronten och toppade partiets lista i norra Reykjavík i det senaste alltingsvalet 2017. En lång rad andra tongivande partimedlemmar - inklusive ordföranden Þorvaldur Þorvaldsson - är även aktiva inom Díamat. Flera av dem har dessutom haft uppdrag för Islands socialistparti.

I juni 2018 överklagade Díamat avslaget till kommun- och kommunikationsdepartementet. Samfundet hävdade att kommunen bröt mot likställighetsprincipen genom att diskriminera Díamat. Det var inte förenligt med isländsk lag att neka tomter till vissa samfund och säga ja till andra - utan att ens motivera besluten.

Kommun- och kommunikationsdepartementet gav kommunen rätt. Departementet ansåg enligt beslutet att utdelning av tomter inte var någon kommunal skyldighet. Därför hade Reykjavíks kommun bestämmanderätt i frågan och rätt att neka Díamat.

Men Díamat gick vidare till alltingets ombudsman. Och där får departementet bakläxa. Kommun- och kommunikationsdepartementet hade inte gjort tillräckligt för att undersöka Reykjavíks principer för utdelning av tomter. Dessutom hade beslutet delegerats till tjänstepersoner - trots att det inte fanns några politiska beslut på att det var så den här typen av ärenden skulle hanteras.

Nu tvingas departementet ta upp frågan på nytt. Och det beslutet från alltingets ombudsman kan i sin tur leda till att Díamat faktiskt får en tomt för en samlingslokal.

Här kan du läsa mer om Félag múslima á Íslandis planer för en moské i Reykjavík.

Dagens citat

"Men det är visserligen korrekt att många utlänningar tycker att det är svårt att lära sig isländska och drar sig för att tala det med islänningar. En anledning till det är säkerligen att islänningar inte är - eller inte har varit - särskilt toleranta gentemot böjningsfel, utländsk brytning och andra tecken på ofullkomlig isländska. Island var till nyligen ett enspråkigt samhälle och vi var därför inte vana vid att höra utlänningar försöka tala språket och benägna att skarpt kritisera deras försök att göra det."

Eiríkur Rögnvaldsson, professor emeritus i isländska vid Háskóli Íslands, skriver i Kjarninn om islänningars attityd till utlänningar som lär sig isländska.

torsdag 28 januari 2021

Första resenären till Island med vaccinpass

I veckan kom den första turisten som kunde visa upp ett vaccinpass till Island. Resenärer från EES- och Efta-länder som kan intyga att de är vaccinerade mot coronaviruset är nu undantagna från kraven på testning och karantän vid inresan. Islänningar som har vaccinerats kan sedan en vecka tillbaka få vaccinpass.

Klockan 15.18 i tisdags landade Icelandairs flyg från Köpenhamn i Keflavík. Ombord fanns bland annat en dansk resenär som vaccinerats mot coronaviruset. Vid ankomsten kunde resenären visa upp ett vaccinpass som intyg på vaccineringen - och undgick därmed kravet på dubbla coronatester med fem dagars karantän.

Det var första gången som en resenär visade upp ett vaccinpass på flygplatsen i Keflavík.

Island började utfärda vaccinpass för en vecka sedan. Intyget lanserades samtidigt som de första islänningarna fick sin andra dos av Pfizers vaccin mot coronaviruset.

Även resenärer som kan visa upp intyg på antikroppar är undantagna från inreserestriktionerna. Hittills har 402 personer fått sina godkända och kunnat passera gränsen. Men 59 intyg har underkänts. Då har de utfärdats utanför EES- och Efta-området eller varit på andra språk än isländska, danska, svenska, norska, färöiska eller engelska.

Island accepterar inga intyg på coronatester vid inresa.

När coronapandemin drabbade Island för elva månader sedan dröjde det inte länge innan den internationella flygtrafiken närmast upphörde. För att upprätthålla nödvändiga förbindelser med utlandet kom regeringen överens med Icelandair om att täcka förlusterna för flyg till London, Stockholm och Boston.

I dag sker trafiken till Stockholm och London på kommersiell basis - även om linjen mellan Stockholm och Keflavík i praktiken nu har legat nere i tre veckor och inte kommer att återupptas förrän tidigast i mars. Däremot får trafiken till Boston alltjämt ekonomiskt understöd.

Regeringen skriver i ett pressmeddelande att kostnaderna för att täcka Icelandairs förluster gick på knappt 350 miljoner isländska kronor under 2020.

På Island rapporterades i går fyra nya fall av coronasmitta. Samtliga fyra var redan i karantän. Dessutom var det sex personer som testade positivt för viruset vid gränsen.

Nu är det 56 smittade som hålls i isolering. På Landspítali i Reykjavík vårdas 16 coronapatienter. Dessutom är 46 personer i karantän och 1 088 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Torvhusen är unika lämningar men på snabb tillbakagång för tidens tand. ... Nyckeln till deras bevarande liksom för andra hus är underhåll. Det behöver dock vara mycket frekventare än för andra hus. ... De isländska torvhusen är unika och har utvecklats på andra sätt än vad man ser på andra håll i torvhusbältet."

Sigríður Sigurðardóttir, adjunkt vid institutionen för turism vid Háskólinn á Hólum, i Morgunblaðið om isländska torvhus.

onsdag 27 januari 2021

Vill inte införa utegångsförbud i isländsk smittskyddslag

Utegångsförbud och tvångsvaccinering vid gränsen. Det är två avgörande punkter i förslaget till ny isländsk smittskyddslag. Men välfärdsnämnden vill inte införa dessa tvingande bestämmelser. Innan hälsovårdsministern får så omfattande befogenheter anser ledamöterna att förslaget behöver diskuteras mer.

I slutet på november presenterade hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir ett förslag till ny smittskyddslag. Syftet är att ge den ansvariga ministern nödvändiga befogenheter att agera inför hotet om en samhällsfarlig sjukdom. De föreslagna åtgärderna är mer långtgående än den nuvarande smittskyddslagen.

Men välfärdsnämnden vill göra flera förändringar av förslaget. Ledamöterna är eniga - och det är på två avgörande punkter som de efterlyser mer diskussion innan det eventuellt görs några justeringar.

Förslaget ger Svandís Svavarsdóttir möjlighet att införa utegångsförbud i "absoluta nödsituationer". Åtgärden ska kunna användas för att stoppa smittspridning av en sjukdom som är så farlig att den hotar samhället.

Enligt förslaget ska även resenärer kunna tvingas till vaccinering mot en smittsjukdom vid gränsen. Redan i dag är det enligt smittskyddslagen tillåtet att besluta om tvångsvaccinering. Det har dock inte varit aktuellt att använda den bestämmelsen i samband med coronapandemin. Regeringen anser att frivillighet är bättre och att tvång i dagsläget är ett för radikalt steg.

Välfärdsnämnden säger alltså nej på dessa två punkter. Därmed är det också sannolikt att de inte kommer att ingå i det slutliga förslaget som alltinget får ta ställning till.

Dessutom vill de införa en skyldighet för hälsovårdsministern att informera alltinget i samband med en epidemi. Om den har varat i två månader måste ministern redogöra för läget för alltinget. Därefter ska ett sådant informationsmöte hållas minst en gång i månaden.

Svandís Svavarsdóttir rapporterade i går för Islands vaccinering mot coronaviruset. Under februari räknade hon med att 67 000 vaccindoser skulle levereras - varav 43 000 från Pfizer, 14 000 från Astra Zeneca - som dock ännu inte har fått tillstånd - och 10 000 från Moderna. Doserna räcker till 33 500 personer.

Hon sade också att hon utgår från att en majoritet av den vuxna befolkningen kommer att ha vaccinerats vid halvårsskiftet. När riskgrupperna har vaccinerats räknar hon med att många restriktioner ska kunna lättas.

Lyfjastofnun meddelade i går att en åttonde person avlidit efter att ha vaccinerats mot coronaviruset. De sju tidigare dödsfallen tros inte ha något samband med vaccineringen. I det här fallet rörde det en person bosatt på ett vårdboende.

Embætti landlæknis har nu börjat utfärda vaccinintyg för personer som har vaccinerats mot coronaviruset två gånger. Samtidigt har statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son uppmanat personer att sluta mejla myndigheterna med begäran om att få gå före i vaccinationskön. Han sade att de mest behövande skulle hamna längst bak i kön om alla önskemål skulle beviljas.

Den senaste veckan har bara elva nya fall av coronaviruset rapporterats på Island. Under samma period har 34 resenärer testat positivt för viruset vid gränsen.

Nu är det 59 smittade som hålls i isolering. På Landspítali i Reykjavík vårdas 16 coronapatienter. Dessutom är 53 personer i karantän och 842 personer i inresekarantän.

Totalt 4 789 islänningar är nu färdigvaccinerade mot coronaviruset.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Det som jag tycker är riskabelt här på Island är att polariseringen har ökat och att atmosfären i politiken ofta är ganska giftig. En negativ debatt om parlamentet kan leda till att människor anser att parlamentet inte behövs och det är en mycket dålig attityd."

Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, tidigare ledare för Socialdemokraterna, i Fréttablaðið om den politiska debatten på Island.

tisdag 26 januari 2021

Nio partier över spärren till alltinget

Nio partier klarar nu femprocentsspärren till alltinget. Om det hade varit val i dag hade de fått dela på 63 mandat - och det hade inte varit möjligt att bilda en majoritetsregering med mindre än tre partier. Då måste dessutom de två största partierna - Självständighetspartiet och Socialdemokraterna - gå i koalition. Det visar en undersökning utförd av Maskína på uppdrag av Vísir.

I valet till alltinget i oktober 2017 var det åtta partier som tog sig över femprocentsspärren. Det var första gången i Islands historia som så många partier valdes in i alltinget. Men i valet om åtta månader kan det bli ett nytt rekord. I dagsläget är det nio partier som klarar spärren.

Både Folkets parti och Islands socialistparti har balanserat på spärren hela mandatperioden. Men i den senaste mätningen från Maskína tar bägge klivet över - även om avståndet inte är större än att den ryms inom den statistiska felmarginalen.

Självständighetspartiet är största parti med 21,3 procent. Därefter följer Socialdemokraterna med 17,1 procent, Gröna vänstern med 13,2 procent, Renässans med 11,3 procent, Piratpartiet med 10,5 procent, Framstegspartiet med 9,5 procent, Centerpartiet med 6,6 procent samt Folkets parti och Islands socialistparti med 5,3 procent var.

För att bilda en majoritetsregering krävs att minst tre partier går ihop. Och minst ett av dem måste vara Självständighetspartiet eller Socialdemokraterna. Men Socialdemokraterna har redan uteslutit Självständighetspartiet som en tänkbar koalitionspartner. För att bilda majoritet utan något av dessa två partier måste minst fem andra partier samarbeta.

I dag är det enligt Vísir 39 procent som är nöjda med den sittande koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet medan 25 procent är missnöjda. Bara 15 procent är nöjda med oppositionens arbete medan 32 procent inte är nöjda.

I den senaste väljarbarometern från MMR hamnar däremot både Folkets parti och Islands socialistparti på andra sidan spärren - men inte heller här är avståndet längre än att det ligger inom den statistiska felmarginalen.

I förra mätningen klarade bägge partierna spärren. Men nu backar Folkets parti med 1,3 procentenheter till 4,9 procent och Islands socialistparti minskar med 0,6 procentenheter till 4,4 procent.

Störst är Självständighetspartiet med 24,4 procent, en tillbakagång med 2,7 procentenheter. Därefter följer Socialdemokraterna med 15,6 procent (+1,8), Piratpartiet med 12,3 procent (-1,5), Gröna vänstern med 10,9 procent (+3,3), Framstegspartiet med 9,1 procent (+1,5), Renässans med 8,8 procent (-0,7) och Centerpartiet med 8,6 procent (+1,6).

Långt bort från spärren befinner sig Folkfronten med 0,4 procent (-0,2), Ljus framtid med 0,4 procent (oförändrat) och Gryning med 0,1 procent (-0,3).

Det är nu 50,9 procent som stödjer koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Stödet har dalat med 0,9 procentenheter jämfört med föregående mätning.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Dagens citat

"Vi var alla små misfits och kanske därför drogs vi till varandra. Vi passade inte riktigt in i gruppen i skolan. Vi var alltid lite konstiga. ... Vi satt vid det minst populära bordet på gymnasiet, längst in i hörnet, där alla misfits samlade. Vi satt där i det mörka hörnet som ingen annan ville vara i."

Margrét Rósa Dóru- og Harrysdóttir, basist i Kælan Mikla, i Morgunblaðið om hur det gick till när hon träffade de övriga bandmedlemmarna.

måndag 25 januari 2021

Skottdåd mot Socialdemokraternas högkvarter i Reykjavík

Minst fem skott avlossades mot Socialdemokraternas partihögkvarter i Reykjavík under natten mot fredagen. Ingen var på plats i lokalerna när skjutningen ägde rum. Det finns inte heller någon misstänkt gärningsperson. Under det senaste året har Renässans och Självständighetspartiets lokaler utsatts för liknande skottdåd.

När de första anställda kom till Socialdemokraternas partilokaler på Sóltún i Reykjavík i fredags morse upptäckte de flera skotthål i fönstren. Flera fönster hade också krossats. Totalt var det sex fönster som var helt eller delvis förstörda. Minst fem skott hade avlossats mot fönstren.

Dådet upptäcktes vid niotiden på morgonen. Då hade lokalerna varit tomma i ungefär tolv timmar. Skjutningen utfördes någon gång under denna tidsperiod.

Karen Kjartansdóttir, vd för Socialdemokraterna, säger i Fréttablaðið att partilokalerna inte har utsatts för någon liknande attack tidigare. Hon säger i Morgunblaðið att det inte har riktats några hot mot partiet som kan kopplas till skottdådet:
"Självklart är detta obehagligt."
I Morgunblaðið talas det om att skjutvapnet kan ha varit en pistol. Vísir rapporterar däremot att polisen tror att vapnet är ett luftgevär.

Polisen utreder nu skjutningen. I dagsläget finns det enligt ett pressmeddelande ingen misstänkt för attacken.

Men det här är inte första gången som någon skjuter mot politiska partiers lokaler. Enligt Stundin har politiker uppmanats att vara vaksamma på grund av flera skottdåd på senare tid.

Någon sköt mot Renässans högkvarter i januari förra året. I maj 2020 besköts Självständighetspartiets lokaler i Reykjavík. Och i september utfördes ett liknande attentat mot näringslivsorganisationen Samtök atvinnulífsins. Det uppger Vísir.

Dessutom avlossades skott mot Piratpartiets lokaler både 2018 och 2019, rapporterar Vísir.

Rikspolischefen Sigríður Björk Guðjónsdóttir säger till RÚV att skjutningarna utreds av polisen i Reykjavík. Det betyder att de i dagsläget inte betraktas som ett hot mot rikets säkerhet:
"Om detta vore ett hot mot rikets säkerhet så skulle det ligga på vårt bord. Det här har inte nått dit."
Þórður Þórarinsson, vd för Självständighetspartiet, säger till RÚV att säkerhetssystemet vid partihögkvarteret har byggts ut efter dådet. Händelsen utreds alltjämt av polisen:
"Det här är väldigt hemskt. Det går inte att säga något annat."
Inga liknande skottdåd ska ha genomförts mot lokaler som används av Framstegspartiet, Centerpartiet, Gröna vänstern eller Folkets parti.

Dagens citat

"Vi ville bara göra symbolen tydligare och orange är en fräsch och bra färg."

Svanborg Sigmarsdóttir, vd för Renässans fullmäktigegrupp i Reykjavík, i Morgunblaðið om att partiet har tagit bort den blåa färgen från partisymbolen som nu endast är orange.

söndag 24 januari 2021

Åtta isländska orter har varit coronafria i tio månader

Nästan tio månader efter coronautbrottet på Island är åtta orter och kommuner fortfarande helt smittfria. Här har aldrig en enda person hållits i isolering efter att ha smittats av viruset. Gemensamt för de åtta platserna är att de är belägna på landsbygden långt ifrån större städer - och två av dem är öarna Hrísey och Grímsey.

I slutet på februari 2020 rapporterades det första coronafallet på Island. Därefter ökade smittspridningen snabbt när resenärer återvände från Alperna och förde viruset med sig. Smittan kom också från länder som USA och Storbritannien. Efter någon vecka rapporterades den första samhällsspridningen.

Huvudstadsregionen har varit värst drabbad. En rad kommuner i övriga landet har också drabbats av lokala utbrott.

Men åtta kommuner och orter har varit helt virusfria ända sedan pandemins början. Det visar statistik från civilförsvaret.

I Búðardalur, Tálknafjörður, Skagaströnd, Vopnafjörður, Borgarfjörður eystri och Fáskrúðsfjörður samt öarna Hrísey och Grímsey har ingen invånare testat positivt för coronaviruset. Följaktligen har heller ingen på dessa orter behövt sitta i isolering.

Gemensamt för de åtta orterna är att de är belägna på landsbygden långt från huvudstadsregionen. Inga större städer finns i närheten. Flera av dem - som Borgarfjörður eystri, Vopnafjörður, Hrísey och Grímsey - är också geografiskt ganska isolerade.

Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

Dagens citat

"Det var fullt av affärer som gjordes innan det kom till den här världskrisen på finansmarknaderna som var väldigt bra och mycket förnuftiga och som gav avkastning. Så att säga att det här bara var någon surrealistisk chansning ut i det blå det håller bara inte."

Jón Ásgeir Jóhannesson, tidigare vd för Baugur, i RÚV om bolagets affärer före finanskraschen 2008.

lördag 23 januari 2021

Fack om dom mot skandalkapten - som "en smörgåsstöld"

En lättnad över att kaptenen faktiskt var ansvarig för skandalturen där 22 av 25 i besättningen på trålaren Júlíus Geirmundsson smittades av coronaviruset. Men också förundran över domen där straffet blir böter och fyra månader utan rätt att arbeta som kapten. Så kommenterar fackförbundet Verkalýðsfélag Vestfjarða domen mot kaptenen.

När rättsprocessen mot kaptenen på trålaren Júlíus Geirmundsson inleddes vid Héraðsdómur Vestfjarða i veckan valde han att erkänna brott mot sjömannalagen. Erkännandet innebar att själva rättegången ställdes in. Han dömdes till 750 000 isländska kronor i böter. Dessutom miste han rätten att arbeta som kapten i fyra månader.

Júlíus Geirmundsson angjorde Ísafjörður i mitten på oktober efter tre veckor till havs. En efter en hade besättningen insjuknat - och symtomen pekade på att det rörde sig om covid-19. Trots uppmaningar från läkare att vända tillbaka och testa besättningen valde kaptenen att fortsätta fisketuren.

När trålaren till sist lade till i Ísafjörður testades besättningen. Då hade 22 av 25 personer ombord smittats av coronaviruset.

Såväl kaptenen som rederiet Hraðfrystihúsið Gunnvör i Hnífsdalur försökte inledningsvis tona ned händelsen. De hävdade att det hela tiden funnits en dialog med myndigheterna och att sjukdomsfallen överdrivits. De ville heller inte medverka i den sjöförklaring som drevs igenom av fem fackförbund.

Kaptenen kovände alltså i domstolen. Brott mot sjömannalagen kan ge fängelse i upp till två år - och fyra år om brottet betraktas som grovt.

Verkalýðsfélag Vestfjarða skriver i ett uttalande att det är en lättnad för de berörda besättningsmännen att kaptenens ansvar för smittspridningen ombord har fastslagits. De flesta av dem har också tillfrisknat även om några alltjämt har vissa symtom:
"Besättningsmän som har haft kontakt med förbundet ställer sig mycket frågande till att de har genomgått en period där de trodde att deras liv och hälsa var hotad för att se att straffet som kaptenen döms till inte är olikt straffet för en smörgåsstöld på Krónan."
Fackförbundet att kaptenens felaktiga beslut dessutom orsakade stora samhälleliga och ekonomiska skador. Det har även skadat regionen Västfjordarnas anseende. Det beskrivs dock som "misstag och omdömesbrist" och inte som ett uppsåtligt brott.

Här kan du läsa mer om domen mot kaptenen på Júlíus Geirmundsson.

Dagens citat

"För att undanröja allt tvivel kring min inställning till vaccinering så vill jag poängtera att jag är positiv till vaccinering. Och jag ser fram emot att ta emot min dos av vaccin mot covid-19 och jag uppmanar så många som möjligt att också göra det."

Sara Elísa Þórðardótt­ir, alltingsledamot för Piratpartiet, sade i alltinget i onsdags att hon själv är positiv till vaccinering mot coronaviruset men att hon inte vill att någon ska tvingas vaccinera sig.

fredag 22 januari 2021

Island godkänner två nya könsneutrala förnamn

Regn och Frost har godkänts som förnamn av Mannanafnanefnd. Det är de två första förnamnen som redan från början klassas som könsneutrala och kan bäras av vilket kön som helst. Bägge namnen är dessutom ord som har neutrum som grammatiskt genus. I praktiken är beslutet en följd av att Island under 2019 införde ett tredje kön.

Mannanafnanefnd är den isländska nämnd som avgör om nya för- och mellannamn ska tillåtas. Godkända namn listas i mannanafnaskrá, en förteckning över förnamn som inte kräver någon särskild ansökan till myndigheterna. Namnen är indelade i kvinno- och mansnamn.

Nämnden tolkade länge namnlagen som att ett förnamn bara kunde användas av ena könet. Om ett namn till exempel redan var godkänt för män kunde det inte bäras av kvinnor eftersom nämnden sade nej.

Den synen dominerade fram till 2013. Då var det Blær Bjarkardóttir som fick rätten till sitt förnamn efter att ha stämt isländska staten. Hon döptes just till Blær - och det var först efter ceremonin som prästen och föräldrarna upptäckte att namnet inte var tillåtet. Blær var nämligen registrerat som pojknamn.

Under rättegången kunde de visa att det fanns hävd för Blær även som kvinnonamn. Héraðsdómur Reykjavíkur ansåg att omständigheterna var speciella och att hennes rätt till sitt förnamn vägde tyngre än statens intresse av att upprätthålla den befintliga tolkningen av namnlagen.

Blær blev därmed unikt. Det var ett förnamn som kunde ges till både män och kvinnor.

Sedan dess har en rad andra namntvister prövats i domstol. I takt med att staten har förlorat gång på gång har också Mannanafnanefnd börjat tolka namnlagen annorlunda. Den godkänner nu vissa namn som inte hade tillåtits före den historiska domen gällande Blær.

Än så länge har inte namnlagen förändrats. I alltinget ligger nu ett förslag från justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir om en omfattande liberalisering av bestämmelserna. Hon vill dessutom lägga ner Mannanafnanefnd.

Mannanafnanefnd klassar fortfarande förnamn som kvinno- eller mansnamn. Men i praktiken har den uppdelningen luckrats upp. När Island 2019 införde ett tredje kön ställdes det inte något krav på att en person som ändrade juridiskt kön också ändrade namn. Därmed kunde alltså en man bära ett kvinnonamn och en kvinna ett mansnamn.

Nu har Mannanafnanefnd för första gången godkänt förnamn som redan från början är könsneutrala: Frost och Regn. Bägge har neutrum som grammatiskt genus.

Frost och Regn är förnamn som ansluter till en tradition av isländska namn bildade till olika naturfenomen - som Sól (Sol), Máni (Måne), Stjarna (Stjärna), Dagur (Dag), Nótt (Natt) och Stormur (Storm). Men Frost och Regn är alltså neutrum. Sól, Stjarna och Nótt är grammatiskt femininum medan Máni, Dagur och Stormur är maskulinum.

Den första bäraren av namnet Regn är Regn Sólmundur Evudóttir. Hen säger i Fréttablaðið att införandet av ett tredje juridiskt kön bör följas av en anpassning av namnskicket:
"Jag hade väntat med att ändra namnet väldigt länge eftersom jag var så rädd för att Mannanafnanefnd skulle avslå det. ... Vi har så många väldigt vackra namn och möjliga namn som passar alla kön och det är synd att inte utnyttja det - i synnerhet med den nya lagen om könsneutral registrering."
Mannanafnanefnd har nu registrerat Regn och Frost som könsneutrala namn. Än så länge listas dock bara förnamn i den traditionella uppdelningen i kvinno- och mansnamn.

Här kan du läsa mer om införandet av ett tredje köns inverkan på isländskt namnskick.

Dagens citat

"I dag slutar nyfascisten och råskinnet Donald Trump som USA:s president. Det är ett stort glädjeämne och det är inte nödvändigt att behöva stödja hans motståndare särskilt mycket för att välkomna det. ... Fakta är inte attityder. Åsikter är inte argument i sig. Om vi ska försvara oss mot nyfascismens uppgång - oavsett om det är på kortare eller längre sikt - så måste vi hålla de demokratiska värden som bygger på öppen, demokratisk och informerad debatt i minnet."

Helgi Hrafn Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, i alltinget i onsdags i samband med att Donald Trump lämnade ämbetet som USA:s president.

torsdag 21 januari 2021

Vill göra det olagligt att förneka förintelsen

Att förneka förintelsen ska inte längre vara lagligt. Det anser socialdemokraten Rósa Björk Brynjólfsdóttir. Tillsammans med nio andra alltingsledamöter står hon bakom ett förslag om att kriminalisera yttranden där naziregimens massmord under andra världskriget förnekas. Brottet ska kunna ge upp till två års fängelse.

Socialdemokraten Rósa Björk Brynjólfsdóttir var nyligen initiativtagare till ett förslag om att Island skulle börja högtidlighålla förintelsens minnesdag den 27 januari varje år. Men ett av remissvaren ledde till ett historiskt ingripande från alltingets talman Steingrímur Jóhann Sigfússon.

För första gången valde han att avpublicera remissvaret från alltingets webbplats. Skälet var att skribenten förnekade förintelsen. Steingrímur Jóhann Sigfússon befarade att delar av texten skulle kunna utgöra hets mot folkgrupp. Därför fick ledamöterna bara en utskrift av remissvaret innan förslaget behandlades i nämnden.

Inför beslutet rådgjorde Steingrímur Jóhann Sigfússon med jurister. Alltinget fick beskedet att det i övriga EES-länder redan var förbjudet att förneka förintelsen. Detta var dock inte korrekt eftersom det i Sverige inte finns något formellt förbud. Det behöver heller inte klassas som hets mot folkgrupp.

Ungefär samtidigt annonserade förlaget Betaíota om Tröllasaga tuttugustu aldarinnar, en isländsk översättning av Arthur R. Butz The Hoax of the Twentieth Century. Boken är ett av de mest spridda verken där förintelsen förnekas. Ingen liknande bok har tidigare utkommit på Island.

Nu vill Rósa Björk Brynjólfsdóttir kriminalisera förnekande av förintelsen. Hon är initiativtagare till det förslag som undertecknats av ytterligare sju socialdemokrater, politiske vilden Andrés Ingi Jónsson och Renässans Þorbjörg Sigríður Gunnlaugsdóttir.

Förslaget går ut på att den som förnekar den nationalsocialistiska regimens folkmord under andra världskriget kan dömas till böter eller fängelse i upp till två år. Enligt den föreslagna lagtexten är det inte enbart förnekelse som ska kriminaliseras. Även att förminska, rättfärdiga eller stödja förintelsen ska vara brottsligt.

Lagen ska gälla alla typer av yttranden - såväl tryckta och muntliga som uttalanden som fälls i samband med konstnärliga yttringar samt publiceras i sociala medier. Men för att yttranden ska vara olagliga ska de vara offentliga. Lagen ska alltså inte gälla sådant som sägs i privata sammanhang mellan ett fåtal personer.

I förslaget poängterar undertecknarna att det i vissa sammanhang är tillåtet att inskränka den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Ett förbud mot att förneka förintelsen anses ligga inom dessa ramar. Europadomstolen för mänskliga rättigheter har godkänt liknande lagar i andra länder.

Bakgrunden till förslaget är växande antisemitism i Europa. Det är därför viktigt att inte möjliggöra sådan historieförfalskning som kan leda till att andra världskrigets förföljelser upprepas.

Här kan du läsa mer om det avpublicerade remissvaret om förintelsens minnesdag.

Dagens citat


"Jag är för evigt tacksam för möjligheten att tillbringa tid här i det fria, demokratiska, hållbara och Nato-allierade Island. Gud välsigne er alla och tack president Trump för denna fantastiska ära och möjlighet."

Jeffrey Ross Gunter, som i går gjorde sin sista dag som USA:s ambassadör på Island, på Facebook om sin tid i Reykjavík - läs mer här.

onsdag 20 januari 2021

Regeringen vill sälja Íslandsbanki redan i sommar

Redan till sommaren vill regeringen börja privatisera Íslandsbanki. Förhoppningen är att en försäljning ska ge minst 40 miljarder isländska kronor. Men oppositionen ifrågasätter valet att sälja banken mitt under en pandemi. Och bara en av fyra har förtroende för finansminister Bjarni Benediktssons förmåga att genomföra privatiseringen.

Drygt tolv år efter finanskraschen är isländska staten alltjämt majoritetsägare i två storbanker: Landsbankinn och Íslandsbanki. Så var det inte tänkt från början. Men det utländska intresset för att investera i isländska banker har varit svalt. Allt mer tyder på att Landsbankinn kommer att ha staten som storägare under lång tid framöver.

Men regeringen vill nu göra allvar av planerna på att privatisera Íslandsbanki. Det talas om en försäljning av 25 till 50 procent av aktierna redan till sommaren. Målet är att statskassan ska få ett tillskott på åtminstone 40 miljarder isländska kronor genom affären.

Íslandsbanki har i dag ett eget kapital på 182,5 miljarder isländska kronor - vilket är klart över Seðlabanki Íslands miniminivå. Banken gjorde under förra året en vinst på 3,5 miljarder under de tre första kvartalen.

Även om läget förefaller stabilt kan det inte uteslutas att coronapandemin kan förändra läget. Hela 184 miljarder har lånats ut till bolag som har fått betalningsfrist. Det är inte osannolikt att flera av dessa bolag kommer att gå i konkurs och därmed orsaka förluster för Íslandsbanki.

De tre regeringspartierna - Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet - står alla bakom planerna. Ansvarig för försäljningen är finansminister Bjarni Benediktsson. Men förtroendet för honom är lågt.

Bara 23 procent av islänningarna har förtroende för hans förmåga att genomföra affären. Och hela 62 procent litar inte på Bjarni Benediktsson. Resterande 14 procent är kluvna i frågan. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR på uppdrag av Skiltakarlarnir, ett nätverk som utger sig för att bekämpa korruption.

Islänningar i åldern 18 till 29 år, låginkomsttagare, kvinnor och studenter tvivlar i större utsträckning på Bjarni Benediktsson. Förtroendet är större bland höginkomsttagare, företagsledare, högskoleutbildade, män och pensionärer.

Försäljningen diskuterades i alltinget i måndags. Bjarni Benediktsson fick kritik från oppositionen. Inte minst var det flera som ifrågasatte tidpunkten. De trodde inte att staten skulle få bäst betalt för Íslandsbanki under en pandemi.

Bjarni Benediktsson svarade att statens roll i dagens bankverksamhet var alldeles för stor. Han ansåg att det var negativt för näringslivet och den fria konkurrensen:
"De bästa argumenten för att sälja banken är helt enkelt dessa: staten ska inte ägna sig åt bankverksamhet, staten ska inte vara ledande i bankverksamhet på Island. Staten ska inte kontrollera två av de tre systemviktiga bankerna. Isländska staten har den allra största ägarandelen av alla länder i Europa och ännu längre bort i sina finansiella system."
Piratpartiets Smári McCarthy efterlyste i debatten en oberoende värdering av Íslandsbanki. Centerpartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson ansåg att Island nu hade en unik möjlighet att ta fram en helhetsplan för banksystemet. Socialdemokraternas Oddný G. Harðardóttir såg inte poängen med att sälja banken just nu och undrade om det handlade om prestige från regeringens sida att inleda processen före höstens val.

Här kan du läsa mer om privatiseringsdebatten.

Dagens citat

"Det är detta norden som är mystiskt och något slags skymning över. Det är en viss typ av sådana nordiska deckare som utspelar sig på mycket avlägsna platser och som tar sig an det här hemska vädret och mörkret och så vidare. Vi har till exempel serier som Ófærð som har utnyttjat de här klichéerna med norden och instängdhet och mörker och utkanter. Det är något som vi kan säga har talat väldigt mycket till marknadens föreställningsförmåga."

Gunnþórunn Guðmundsdóttir, professor i litteraturvetenskap vid Háskóli Íslands, i RÚV om hur stereotyper om Norden används i deckare och tv-serier.

tisdag 19 januari 2021

Coronavaccin utesluts som dödsorsak i fyra av fem fall

I fyra av fem fall är det uteslutet eller mycket osannolikt att vaccinering mot coronaviruset lett till döden. I det femte fallet kan ett orsakssamband inte uteslutas - men den troliga dödsorsaken är en underliggande sjukdom. Det sade Alma D. Möller, generaldirektör för Embætti landlæknis, under gårdagens presskonferens.

I veckan fortsätter vaccineringen mot coronaviruset på Island. Närmare 5 000 personer får i veckan sin andra dos av Pfizers coronavaccin. Det har då gått tre veckor sedan första vaccinationstillfället i mellandagarna. De som vaccineras är sjukvårdsanställda på akut- och intensivvårdsavdelningar samt personer som bor på vård- och äldreboenden.

Ytterligare 3 000 doser av Pfizers vaccin kommer i veckan användas för en första vaccinering av personer som har fyllt 70 år.

Inom loppet av några dagar från vaccineringen var det fem personer som avled. Samtliga var äldre än 80 år och hade underliggande sjukdomar. Dödsfallen har utretts för att undersöka ett eventuellt samband med vaccineringen.

Alma D. Möller, generaldirektör för Embætti landlæknis, sade under gårdagens presskonferens att dödsfallen inte tros vara biverkningar av vaccinet. I fyra av fem fall bedömdes det som uteslutet eller mycket osannolikt att vaccinet skulle ha haft någon inverkan. I det femte fallet gick det inte att utesluta ett orsakssamband. Även här är det dock mest sannolikt att en underliggande sjukdom ledde till döden.

De befintliga restriktionerna gäller till och med den 17 februari. Statsepidemiologen Þórólfur Guðna­son sade under presskonferensen att det var glädjande att smittspridningen på Island fortsatte att vara begränsad. Men det var för tidigt att diskutera några lättnader av restriktionerna. Han räknade med att de skulle gälla hela den meddelade tiden.

Þórólfur Guðna­son varnade för att slappna av. Först när fler prioriterade grupper har vaccinerats kan det bli aktuellt med några mer omfattande lättnader.

Han gladde sig också åt att den brittiska virusstam som befaras vara särskilt smittsam inte har spridit sig på Island. Den har upptäckts vid 43 tillfällen - varav 36 vid testningen på flygplatsen i Keflavík. De sju fall som rapporterats efter gränspassagen har samtliga varit i kontakt med utlandsresenärer. Det verkar alltså inte finnas någon samhällsspridning av den brittiska virusstammen.

Det har även varnats för liknande virusstammar som tros härstamma från Sydafrika och Brasilien. De hade enligt Þórólfur Guðna­son inte upptäckts på Island.

På Island rapporterades i går fyra nya fall av coronasmitta. Två av dem var inte redan i karantän. Ytterligare sex personer testade positivt för coronaviruset vid gränsen.

Nu är det 143 smittade som hålls i isolering. På Landspítali i Reykjavík vårdas 19 coronapatienter.

Dessutom är 177 personer i karantän och 1 225 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Jag välkomnar att Ásmundur Einar Daðason, en av landets starkaste politiker, tänker komma hit till kampen i Reykjavík och jag ser fram emot vårt samarbete."

Lilja Alfreðsdóttir, kultur- och utbildningsminister som väntas toppa en av Framstegspartiets listor i Reykjavík i höstens alltingsval, i Fréttablaðið om partikamraten Ásmundur Einar Daðasons beslut att kandidera i Reykjavík - läs mer här.

måndag 18 januari 2021

Dubbla coronatester och karantän krav för resa till Island

Dubbla coronatester med fem dagars karantän blir nu ett krav för alla som reser till Island. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir slopar alternativet med två veckors karantän utan provtagning. I maj införs ett nytt system där länder klassas efter smittspridning - och där resenärer från högriskländer ställs inför hårdare krav vid inresan.

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir tvivlade länge på om det var möjligt att tvinga resenärer till coronatest vid gränsen. Och jurister dömde ut åtgärden eftersom den ansågs sakna stöd i lagen. Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason föreslog därför andra metoder för att förhindra att resenärer skulle föra in coronasmitta i landet.

Men i fredags beslutade Svandís Svavarsdóttir ändå att göra testningen obligatorisk. Undantag görs enligt ett pressmeddelande enbart för personer som av medicinska skäl inte kan genomgå provtagning.

Beskedet kom som en överraskning. Samma dag lade Socialdemokraterna ett förslag i alltinget om att förändra smittskyddslagen så att testning skulle kunna bli ett tvång. Helga Vala Helgadóttir, Socialdemokraternas gruppledare i alltinget, säger till Vísir att hon står bakom åtgärden i sig. Men hon förstår inte hur regeringen plötsligt kan göra en helt annan analys av det juridiska läget.

Till och med den 30 april ska alla ankommande resenärer testas dubbelt - först vid gränsen och därefter fem dagar senare. Alla ska vara i karantän i väntan på svar från det andra testet.

Beslutet innebär att alternativet med två veckors karantän slopas. Syftet är att minska riskerna för att viruset förs in av resenärer. Det är dessutom åtskilliga som har valt två veckors karantän utan att respektera reglerna.

Den brittiska virusstam som befaras vara särskilt smittsam har upptäckts på Island vid 41 tillfällen - varav 35 på flygplatsen i Keflavík och 6 i landet. Ett annat mål med de skärpta inresereglerna är att förhindra att den får ytterligare spridning.

Resenärer som kan visa upp giltiga intyg på att ha vaccinerats mot coronaviruset eller att ha genomgått sjukdomen covid-19 är undantagna från kravet på testning och karantän.

Den 1 maj införs ett nytt regelverk för ankommande resenärer. Det uppger regeringen i ett pressmeddelande. Då klassas länder efter smittspridningen - och resenärer från länder med större smittspridning ställs inför hårdare restriktioner vid inresan. Grundregeln är dubbla coronatester med fem dagars karantän.

Länder med liten smittspridning klassas som gröna. Om resenärer från sådana länder kan visa upp ett negativt coronatest som gjorts strax före avresan testas de bara vid gränsen. Om även det provet är negativt slipper de ytterligare test och karantän. Samma regler gäller även resenärer från orange länder där smittspridningen är begränsad.

Men röda länder - där smittspridningen är stor - eller gråa länder - där det saknas tillförlitlig information om coronasmittans utbredning - kan inte undkomma kravet på dubbla tester och karantän. De kan alltså inte visa upp något intyg på testning som gjorts före avresan. De ställs alltid inför två tester på Island med fem dagars karantän mellan tillfällena.

Resenärer från EES- och Efta-länder är undantagna från regelverket om de kan visa upp intyg på att de har genomgått sjukdomen covid-19 eller att de är vaccinerade mot coronaviruset.

Þórólfur Guðnason säger till RÚV att beslutet om dubbla tester är "en lättnad för alla". Sigurgeir Sigmundsson vid polisen på flygplatsen i Keflavík välkomnar de nya reglerna. Han säger till Vísir att han ofta stöter på resenärer som väljer fjorton dagars karantän men uppenbart inte har för avsikt att följa restriktionerna.

Bogi Nils Bogason, vd för Icelandair, säger i Morgunblaðið att beslutet ger förhoppningar om en ganska bra turistsommar. Att beskedet kommer långt i förväg skapar förutsägbarhet och underlättar planering:
"Förutsägbarheten har stor betydelse och där ser vi bättre framåt i tiden hur de här frågorna kommer att hanteras än vi har gjort tidigare. Jag har därför hopp om att vi i någon mån kommer att få se en turistsommar här i år."
De fyra senaste dagarna har tio nya fall av coronasmitta rapporterats på Island. Under lördagen registrerades ingen ny smitta. Det har inte hänt - med undantag för nyårshelgen då inga tester genomfördes - sedan den 10 september. Vid gränsen har 29 personer testat positivt för coronaviruset.

I lördags var det ett par med ett litet barn som vägrade låta sig testas på flygplatsen i Keflavík. Resenärerna fick då beskedet att de inte skulle komma in i landet. Efter fyra timmars väntan gav de med sig och lät sig testas. Barnet var undantaget från kravet eftersom det föddes senare än 2005.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Den korta historien är så här: Det har gått lika bra för oss att övertyga Gröna vänstern om våra idéers förtjänster som det har gått för dem med oss. Inte alls. ... Vi är ofta väldigt oense - ibland om saker som vi anser vara grundläggande frågor."

Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson i Morgunblaðið om hur regeringssamarbetet mellan Självständighetspartiet och Gröna vänstern fungerar.

söndag 17 januari 2021

Nio av tio islänningar vill bli vaccinerade mot coronaviruset

Nio av tio islänningar tänker säga ja till att vaccineras mot coronaviruset. Och bara var tjugonde räknar med att avstå. Intresset för vaccinering har ökat sedan i höstas - och den grupp som växer är de som är övertygade om att de kommer att låta sig vaccineras. Det visar en opinionsundersökning utförd av Gallup.

Dagarna innan vaccineringen mot coronaviruset inleddes på Island slutförde Gallup en undersökning om islänningarnas attityder till att låta sig vaccineras. En liknande mätning gjordes i september när smittspridningen i landet hade varit begränsad under en längre tid.

Sedan vaccineringen påbörjades i mellandagarna har sju personer avlidit efteråt. Dödsfallen ska granskas som en rutinåtgärd - men det rör sig i samtliga fall om äldre personer med underliggande sjukdomar.

Nu uppger hela 92 procent att de vill bli vaccinerade - vilket är en ökning med 2 procentenheter. Men den stora förändringen sker inom denna grupp. Det är 65 procent som svarar att de säkerligen säger ja - en uppgång med 16 procentenheter. Något färre säger nu att de mycket eller ganska sannolikt kommer att tacka ja.

Det är bara 5 procent som avser att tacka nej. Och endast 1 procent uppger att de säkerligen kommer att avstå vaccinering. Just denna grupp har minskat - men även i september var det totalt 5 procent som avsåg att nobba vaccinering.

Resterande 3 procent är osäkra - en andel som har minskat med 1 procentenhet.

Intresset för vaccinering mot coronaviruset är större bland personer som har fyllt 40 år. I åldersgruppen 30 till 39 år finns den mest utbredda skepsisen. Där är det 10 procent som inte vill bli vaccinerade.

Bland Framstegspartiets väljare är det 100 procent som tänker tacka ja till vaccinering. Även bland sympatisörer till Renässans, Piratpartiet och Gröna vänstern är det bara enstaka som avser säga nej. Betydligt fler av Centerpartiets anhängare är skeptiska. Där tänker 88 procent låta sig vaccineras medan 12 procent räknar med att avböja.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

Foto: Sveitarfélagið Ölfus
"Jag tycker att ordet förnekare är fult och bruket av det har liten sannolikhet att bidra till konstruktiv debatt om klimatförändringar. Jag tycker att det behövs ett nytt ord. ... Ordet förnekare i samband med ett så viktigt ämne som klimatfrågor tycker jag är arrogant. De som använder det har omslutit sanningen på ett sådant sätt att inget utrymme finns till andra åsikter. Att de som vill närma sig frågan efter andra förutsättningar (som med andra data) befinner sig på samma plats som dem som förnekar julens existens eller förintelsen."

Elliði Vignisson, självständighetspartist och kommunchef i Ölfus, skriver i ett blogginlägg att han anser att personer som ifrågasätter klimatförändringarna inte bör kallas förnekare.

lördag 16 januari 2021

Turist brände sig i het källa på Island - nekas ersättning

När kvinnan hade klivit ur bilen för att beskåda en varm källa gav marken vika. Kvinnan trampade rakt i källan och brände ena foten. Efter olyckan vände hon sig till kommunen med krav på ekonomisk ersättning. Hon hävdade att det saknades varningsskyltar och annan information om olycksrisken. Men kommunen frias från ansvar.

Den 25 april 2019 körde ett utländskt par i en hyrbil ut på den isländska landsbygden. I en broschyr hade de sett information om ett område med heta källor. Förutom att beskåda källorna tänkte de se sig omkring i närområdet och gå på restaurang.

Paret stannade till vid vägkanten när de hade fått syn på några heta källor. Bägge klev ur bilen för att titta. Men när kvinnan närmade sig en av källorna gav marken vika. Med ena foten trampade hon rakt i den varma källan och ådrog sig brännskador.

Efter olyckan vände kvinnan sig till kommunen med krav på ersättning. Hon hävdade att det saknades varningsskyltar, avspärrningar och annan information om olycksrisken. De hade stannat till vid en allmän väg där det fanns en stig. Hon hade hållit sig till stigen när marken gav vika och hon hamnade med ena foten i den heta källan.

Kvinnan ansåg att kommunen var ansvarig för olyckan. Hon hävdade att kommunen inte hade efterlevt skyldigheten att informera om olycksrisken. Därför var hon berättigad till skadestånd.

Kommunen nekade kvinnan ersättning. Hon överklagade beslutet till Úrskurðarnefnd í vátryggingarmálum. Men inte heller där får kvinnan rätt.

Nämnden skriver i beslutet att det enda underlaget är kvinnans egen berättelse. Det finns ingen information om var den heta källan skulle vara belägen eller hur det ser ut i närområdet. Därför kan heller inte kommunen anses ha försummat sina skyldigheter. Kvinnan blir därför utan skadestånd.

Dagens citat

Foto: Sigurjón Ragnar
"Det här är helt osannolikt och jag har fått god hjälp av mina förläggare och agenter både här hemma och utomlands."

Författaren Ragnar Jónasson i Morgunblaðið om att han under 2020 sålde över en miljon böcker världen över.

fredag 15 januari 2021

Kapten döms - nonchalerade coronasmitta ombord fiskebåt

En efter en i besättningen insjuknade med tydliga symtom på covid-19. Ändå valde kaptenen att fortsätta fisketuren - trots att läkare ansåg att samtliga ombord borde testas för coronaviruset. När rättsprocessen inleddes i går erkände kaptenen brott mot sjömannalagen. Han döms att betala 750 000 isländska kronor i böter.

I mitten på oktober förra året angjorde trålaren Júlíus Geirmundsson hamnen i Ísafjörður efter tre veckor ute till havs. På kajen väntade provtagningspersonal från sjukvården. När testerna var analyserade dagen därpå visade det sig att 22 av 25 var smittade av coronaviruset.

Júlíus Geirmundsson hade redan lämnat hamnen för att fortsätta fiska. Och skälet till att trålaren lade till i Ísafjörður var inte att testa besättningen. I stället var det att söka skydd undan ett oväder och att fylla på oljan.

De positiva testresultaten tvingade trålaren att vända tillbaka. Snart uppdagades en skandal som skulle komma att dominera nyhetsrapporteringen.

Redan andra dagen insjuknade en i besättningen med tydliga symtom på covid-19. Därefter insjuknade en efter en. Trots uppmaningar från läkare valde kaptenen att inte avbryta fisketuren. I stället fortsatte den som planerat. När Júlíus Geirmundsson angjorde Ísafjörður fanns 213 ton fisk ombord.

Så småningom trädde besättningsmedlemmar fram och berättade om veckorna ombord. De flesta hade jobbat medan de var sjuka. Medicinerna ombord hade tagit slut. Rederiet Hraðfrystihúsið Gunnvör i Hnífsdalur och kaptenen förbjöd dem att berätta om tillståndet ombord i sociala medier eller genom att vända sig till medierna.

Hraðfrystihúsið Gunnvör medgav först efter en tid att det hade varit ett misstag att inte avbryta turen. Men rederiet svarade inte på några frågor om kontakterna med kaptenen ombord. När fem fackföreningar drev igenom en sjöförklaring vägrade rederiet att lämna ut skeppsdagboken där kaptenen bland annat ska föra anteckningar om besättningens hälsa.

Händelsen utreddes även av polis. Utredningen ledde till att kaptenen åtalades för brott mot sjömannalagen. Där finns en paragraf som säger att en kapten som ignorerar sjukdomar eller skador ombord och därmed äventyrar besättningens hälsa kan dömas till två års fängelse. Om brottet bedöms som grovt kan straffet bli upp till fyra år.

Rättsprocessen inleddes i Héraðsdómur Vestfjarða i går. Då valde kaptenen - som tidigare förnekat brott - att erkänna att han brutit mot sjömannalagen. Erkännandet innebär att det inte blir någon rättegång.

Kaptenen döms till att betala 750 000 isländska kronor i böter. Han mister också rätten att arbeta som kapten i fyra månader.

Här kan du läsa mer om skandalen ombord Júlíus Geirmundsson.

Dagens citat

"Det kan tyckas som ett speciellt beslut att lämna ett närmast säkert mandat i den nordvästra valkretsen, där Framstegspartiet har en lång och framgångsrik historia, för att kandidera där partiet har brottats med olika utmaningar i de senaste valen. Bakom detta beslut ligger en ambition om att driva igenom stora politiska förändringar i det isländska samhället."

Ásmundur Einar Daðason, alltingsledamot för Framstegspartiet samt socialminister, skriver på Facebook om beslutet att kandidera i norra Reykjavík i stället för den nordvästra valkretsen i höstens alltingsval.

torsdag 14 januari 2021

Statsepidemiolog kräver coronatest för resa till Island

Ett negativt coronatest kan bli ett krav för att passera gränsen. Förslaget kommer från statsepidemiolog Þórólfur Guðnason. Om det inte finns lagstöd för att tvinga resenärer till dubbla tester eller karantän under myndigheternas tillsyn vill han i stället att resenärer måste kunna visa upp ett intyg vid inresan.

I veckan ska hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir presentera de inreseregler som ska tas i bruk den 1 februari. Statsepidemiolog Þórólfur Guðnason vill skärpa reglerna ytterligare. Skälet är att andelen positiva coronatester blir allt högre samtidigt som smittspridningen fortsätter att öka i många länder.

Hans ursprungliga förslag var att avskaffa dagens möjlighet till två veckors karantän utan testning. I stället ville han tvinga alla resenärer till dubbla coronatester - ett vid gränsen och ett fem dagar senare efter att ha tillbringat tiden i karantän. Och om testtvånget skulle sakna lagstöd skulle de två veckorna i karantän vara under myndigheternas tillsyn.

Frågetecknen gör att Þórólfur Guðnason nu har ett annat förslag. Han kommer att rekommendera Svandís Svavarsdóttir att i stället börja kräva negativa coronatester av alla ankommande resenärer. Ett intyg med ett negativt resultat måste kunna visas upp för att få gå ombord ett flyg till Island.

Testet får inte vara äldre än 48 timmar. Och efter ankomsten till Island ställs resenärer inför samma alternativ som i dag: två veckors karantän eller dubbla coronatester med fem dagars karantän.

Syftet är att förhindra att smittade personer kommer in i landet och för coronasmittan vidare.

Þórólfur Guðnason har också varnat för att vissa resenärer trotsar reglerna för karantän. Ett sådant fall utreds nu av polisen i Reyðarfjörður.

Vid lunchtid i tisdags reagerade personer som fanns i köpcentrumet Molinn på att två personer som återvänt till Island fyra dagar tidigare besökte livsmedelsbutiken Krónan. Det rörde sig alltså om ett uppenbart brott mot coronarestriktionerna.

Polis kallades till platsen. Samtliga butiker som de två personerna hade besökt fick stänga för att saneras. Enligt Austurfrétt ska de såvitt är känt inte ha varit smittade.

På Island rapporterades i går sex nya fall av coronaviruset. Tre av dem var inte i karantän. Men på flygplatsen i Keflavík var det 26 resenärer som testade positivt - vilket är den högsta siffran sedan provtagningen vid gränsen infördes den 15 juni förra året.

Det är nu 164 smittade som hålls i isolering. På Landspítali i Reykjavík vårdas 19 coronapatienter.

Dessutom är 242 personer i karantän och 2 037 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Man måste alltid blicka framåt. Och man får aldrig mista hoppet. Aldrig. En kandidatur till alltinget får dock vänta till bättre tider. Jag kommer därför inte att ställa upp för att toppa Framstegspartiets lista i den nordöstra valkretsen i det kommande alltingsvalet."

Þór­unn Eg­ils­dótt­ir, alltingsledamot för Framstegspartiet, skriver på Facebook att hon inte kommer att kandidera i höstens val eftersom hon drabbats av cancer i levern.

onsdag 13 januari 2021

Nya regler för resa till Island presenteras i veckan

Frågan är om det är lagligt att tvinga resenärer till två veckors karantän. I annat fall kan hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir tänka sig att inrätta ett system där vissa typer av coronaintyg godkänns för inresa till Island. Ett nytt besked om regelverket för inresor väntas senast på fredag.

I dag lättar Island på några av coronarestriktionerna. Bland annat höjs gränsen för tillåtna sammankomster från tio till tjugo deltagare. Dessutom får gym och andra träningslokaler öppna samtidigt som teatrar, biografer och andra kulturarenor får släppa in fler besökare.

När taket för deltagare höjs börjar katolska kyrkan på nytt med mässor. Biskopen David B. Tencer skriver i ett pressmeddelande att han hoppas att det ska bli tillåtet att släppa in hundra personer - vilket är maxnivån vid begravningar.

Katolska kyrkan utreds just nu av polis för att ha struntat i coronarestriktionerna. Vid två mässor kring jul- och nyårshelgerna var antalet deltagare långt över det tillåtna antalet. Då förklarade David B. Tencer att det var otänkbart att avvisa gäster från mässor - trots att kyrkan skulle bryta mot lagen.

Under gårdagen levererades 1 200 doser av Modernas coronavaccin till Island. Vaccineringen av vårdanställda och andra personer inom yrken som riskerar att möta coronasmittade genomförs i dag.

Senast på fredag har regeringen lovat att meddela vilka inreseregler som ska gälla från och med den 1 februari. Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason vill avskaffa alternativet med två veckors karantän. I stället anser han att alla resenärer ska genomgå dubbla coronatest med fem dagars karantän mellan provtagningstillfällena.

Men det finns frågetecken kring lagstödet för att tvinga resenärer att testa sig. Därför kan alternativet med två veckors karantän bli kvar. Þórólfur Guðnasons första alternativ är att de två veckorna ska tillbringas på något av de hotell i Reykjavík som myndigheterna hyr. Syftet är att hålla uppsikt över resenärerna så att de respekterar reglerna för karantänen.

På hälsovårdsdepartementet pågår nu arbetet med att utforma de nya inresereglerna. En avgörande fråga är om resenärer kan tvingas att tillbringa tiden i karantän på en plats som myndigheterna anvisar.

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir säger till RÚV att hon även undersöker andra möjligheter. Det kan till exempel vara möjligheten att visa upp ett negativ coronatest vid gränsen.

På Island rapporterades i går två nya fall av coronasmitta. En av dem var inte i karantän. Vid gränsen var det ytterligare femton personer som testade positivt för coronaviruset.

Nu är det 149 smittade som hålls i isolering. På Landspítali i Reykjavík vårdas 19 coronapatienter.

Ytterligare 320 personer är i karantän och 2 018 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Första utmaningen för dem var densamma som för mig: vädret, mörkret och den mörka årstiden. Men när banden till samhället växte uppkom andra problem som kulturella skillnader, religionen, olika livsattityder och skolsystemet."

Fayrouz Nouh, som kom till Akureyri från Syrien som flykting 2016, i RÚV om hur hon och andra muslimska kvinnor anpassat sig till det isländska samhället.

tisdag 12 januari 2021

Statsepidemiolog vill skärpa krav för inresa till Island

Det stora hotet från coronaviruset är nu smitta som förs in genom resenärer. Därför har statsepidemiologen Þórólfur Guðnason rekommenderat hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir att skärpa restriktionerna för inresa. Han vill införa dubbel testning av alla resenärer - och personer som vägrar testning eller karantän kan avvisas.

På Island rapporterades i går tre nya fall av coronaviruset. Alla tre var redan i karantän. Men vid gränsen var det sjutton personer som testade positivt för viruset. Femton av dem var isländska medborgare eller hade isländska personnummer.

Så har mönstret sett ut de senaste veckorna. Antalet smittade vid testningen inne i landet har minskat samtidigt som andelen positiva prov har ökat på flygplatsen i Keflavík. Fallen har blivit fler i takt med att fler har rest i anslutning till jul- och nyårshelgerna.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason uppmanade i går islänningar att inte resa utomlands om det inte var nödvändigt. På många håll i världen växer smittspridningen. Den som reser riskerar att föra smittan med sig tillbaka till Island.

Þórólfur Guðnason vill nu skärpa inresereglerna ytterligare. I en rekommendation till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir föreslår han ännu en gång att alternativet med två veckors karantän ska slopas. Helst vill han att alla ska testas vid gränsen följt av fem dagars karantän. Därefter ska de testas på nytt.

Om det inte är möjligt ska resenärer tillbringa de fjorton dagarna i karantän i något av de hotell som myndigheterna har hyrt. Syftet är att myndigheterna ska ha tillsyn över dem så att de inte bryter mot reglerna för karantänen. Även barn måste sitta i karantän. Om de är födda 2005 eller tidigare behöver de inte testas.

Syftet med att tvinga alla som sitter i karantän att sitta av tiden i myndigheternas lokaler är i så fall att göra alternativet mindre attraktivt.

Skulle Svandís Svavarsdóttir inte gå med på dessa skärpningar vill han ändå utöka tillsynen över de resenärer som väljer fjorton dagars karantän.

Från den 10 december till den 6 januari var det 24 resenärer som föredrog den långa karantänen. Enligt Þórólfur Guðnason var det flera av dem som trotsade reglerna och gav sig ut bland folk. Det medförde en stor risk.

Sigurgeir Sigmundsson, polis på flygplatsen i Keflavík, säger i Morgunblaðið att det finns möjlighet att avvisa utländska resenärer som vägrar testning eller karantän. Isländska medborgare kan inte hindras från inresa - men utlänningar kan alltså tvingas vända tillbaka om skärpningarna blir verklighet och de inte vill testas för coronaviruset.

I dag väntas 1 200 doser av Modernas coronavaccin till Island. Det räcker till 600 personer. De som kommer att vaccineras i denna etapp är bland annat ambulanssjukvårdare, poliser som kan behöva ta hand om coronasmittade och personal på de hotell myndigheterna hyrt för att hysa personer i karantän och isolering.

Själva vaccineringen ska genomföras i morgon.

I samband med att Island lättar på vissa restriktioner i morgon sänks också beredskapsnivån för coronasmitta. Den har varit röd - vilket är den högsta nivån - sedan den infördes i december. Nivån sänks till orange - vilket är den näst högsta nivån. Skälet till sänkningen är den minskande smittspridningen på Island.

Nu är det 143 smittade som hålls i isolering. På Landspítali i Reykjavík vårdas 20 coronapatienter.

Ytterligare 352 personer är i karantän och 2 002 personer är i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Ja, det har faktiskt byggts 30 bostäder nu som det flyttades in i samtidigt som de var klara. Alla blev sålda och nu har ytterligare 30 delats ut så det är 30 som är på gång så det här är ganska mycket i en kommun som inte är större än så här."

Ágúst Sigurðsson, kommunchef i Rangárþing ytra, i Vísir om den senaste tidens nybyggen i centralorten Hella.

måndag 11 januari 2021

Island lättar på coronaregler - 20 personer får samlas

Tjugo i stället för tio personer får nu samlas på en plats. Både träningslokaler och idrottsarenor får öppna - men matcher måste spelas utan publik. Dessutom lättas restriktionerna för bland annat teatrar och biografer. Beslutet har tagits av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. De nya reglerna börjar gälla den 13 januari.

På onsdag börjar nya coronarestriktioner gälla på Island. På rekommendation från statsepidemiologen Þórólfur Guðnason har hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir beslutat om flera lättnader. De är ett resultat av minskande smittspridning på Island - men om den skulle öka kan lättnaderna återkallas.

Den allmänna regeln blir från och med den 13 januari att tjugo personer får samlas på en plats. I dag är gränsen tio personer. Där tvåmetersregeln inte kan upprätthållas ska alla som är födda 2005 och senare använda andningsskydd.

Träningslokaler och idrottsplatser får öppna på nytt. Men gemensamma klädskåp i omklädningsrummen får inte användas. Gym och andra träningslokaler får bara släppa in hälften av det antalet gäster som de har tillstånd för.

Även idrottsträningar blir tillåtna - men med högst 50 deltagare. Matcher och tävlingar får också genomföras utan åskådare.

Restriktionerna lättas även för scenkonst, biografer och andra kulturevenemang. Upp till 50 personer får finnas på scen. Publiktaket höjs till 200 personer - varav 100 vuxna och 100 barn. De ska sitta på numrerade platser och registreras med namn.

För butiker blir reglerna oförändrade. Inte heller blir det några ändringar för barer och andra nöjesställen - vilket innebär att de tvingas hålla stängt.

De nya reglerna gäller enligt ett pressmeddelande till och med den 17 februari. Lättnaderna återspeglar en mindre bekymmersam situation på Island. Däremot är läget allt besvärligare i många andra länder. Och det kan påverka bedömningen även på Island.

Þórólfur Guðnason har föreslagit hårdare tillsyn över personer som reser till Island. I lördags hade totalt 26 personer upptäckts med den brittiska virusstam som tros vara särskilt smittsam. För att förhindra att inte den får spridning i landet vill han att inresande som väljer två veckors karantän ska tillbringa tiden på det hotell i Reykjavík som myndigheterna hyr just för att hålla personer i karantän och isolering.

Helst vill han avskaffa möjligheten att välja två veckors karantän och tvinga alla till dubbla coronatester med fem dagars karantän mellan provtagningstillfällena. Men om en sådan åtgärd inte har stöd i lagen vill Þórólfur Guðnason ha uppsikt över dem som väljer två veckors karantän utan testning.

I veckan väntas de första 1 000 doserna av Modernas coronavaccin till Island. Vaccinet räcker till 500 personer. Under januari och februari räknar Island med totalt 5 000 doser av Modernas vaccin.

Regeringen har kommit överens med Icelandair om en fortsättning på flygtrafiken mellan Keflavík och Boston. Avtalet - som undertecknats av kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson - innebär att staten står för eventuella förluster för två avgångar i veckan till och med den 31 mars.

Syftet är enligt ett pressmeddelande att garantera en flygförbindelse mellan Island och USA när det inte finns förutsättningar för kommersiell trafik.

De tre senaste dagarna har fjorton nya fall av coronasmitta rapporterats på Island. Bara en av dem var inte redan i karantän. Dessutom har 36 personer testat positivt för coronaviruset vid gränsen.

Det är nu 143 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 351 personer är i karantän och 2 340 personer i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"De största riskerna med denna utveckling är två. Den första är att löntagare kommer att konkurrera med maskiner och arbetena och kommer att behöva välja om de vill behålla arbetet eller behålla oförändrade löner tills de till sist hamnar på arbetslöshetsersättning. Den andra är att värdeskapandet på grund av denna automatisering nästan helt och hållet kommer att gå till de välbeställda."

Jón Þór Ólafs­son, alltingsledamot för Piratpartiet, skriver i Morgunblaðið om hur arbetsmarknaden kommer att förändras inom de närmaste årtiondena.